vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi

CJP NYHETSBREV 

Nr 44 December 2007 

Några rader ... 

HORISONTERNA 

KRYMPER 

Det var ett spännande år! Vid 

Zürichsjöns strand i strålande solsken 

satt vi och betraktade storskrakarnas 

linjeformering när de som vanligt om 

morgonen sträckte söderut längs sjön. 

Nattens drömmar var vederbörligen 

noterade och diskuterade och eftersom 

det inte bjöds några föreläsningar 

eller seminarier på Jung-institutet 

den dagen hade vi en härligt lång dag 

framför oss. Det var en vårdag och året 

var 1989. 

Vi började skymta slutet av vår studietid 

vid institutet och det var hög tid att börja 

planera vår tillvaro efter hemkomsten 

till Sverige. Och CJP hade naturligtvis 

en central plats i våra tankar. Vi hade i 

och för sig redan startat (CJP bildades 

redan 1987), men eftersom vi inte bodde i 

Sverige hände det inte så mycket de första 

åren. Men nu skulle det bli fart på bl.a. 

bokutgivningen och kursverksamheten. 

Vintervägen har under alla år varit vår 

fasta punkt. Huset byggdes 1926 och 

blev efter något år prästgård, sedermera 

kyrkoherdeboställe, och från 1987 blev 

Vintervägen 29 alltså hemvist för Centrum 

för Jungiansk Psykologi. 

Om drygt två år, alltså i december 2009, 

måste vi efter ett par fantastiska decennier 

säga farväl till Vintervägen. Det kommer 

att bli ett smärtsamt avsked och exakt hur 

vår framtid efter fl yttningen kommer att 

se ut, vet vi ännu inte med säkerhet. 

Vi har i det närmaste löst lokalfrågorna 

för alla berörda, förlaget (CJP), institu- 


ISSN 1652-2125 

Utges av CJP Centrum för Jungiansk Psykologi 

AB två ggr/år (juni och december). Upplaga 

5.000 ex. Ansv. utgivare: Gunlög Raihle. 

CJP:s Julbok 2007 

Den kristna arketypen av Edward Edinger 

(se sid 12) 

tet (IDP) och föreningen (FDP), varför 

såväl bokförsäljning som kursverksamheten 

kommer att kunna fortsätta i någon 

form. Vi kommer också med största sannolikhet 

att fi nnas kvar i Solna, och jag 

skall berätta om var och hur så fort alla 

detaljer är klara. 

Men en sak kan jag redan nu berätta: 

Vi kommer att göra vårt yttersta för att 

den återstående tiden på Vintervägen 

skall bli så händelserik och givande som 

möjligt, både för er och för oss själva. 

Och när det är dags att ta farväl av vårt 

kära Vintervägen 29 må vi söka tröst i 

Jungs ord: 

Allt som är sant måste förändras, 

och endast det som låter sig förändras 

förblir sant. 

(CW14:503) 

Julhälsningar från Vintervägen. 

Kanske ses vi på något 

seminarium framöver? 

Förläggare 

CJP NYHETSBREV nr 44 

ISSN 1652-2125 

(18:e årgången) 

Presentation av Vintervägen 29 

Om mening och menings- 

2 

sökande (Håkan Raihle) 

Känsla och mening 

3 

(Erik Nisser) 

Folksagans kvinnobilder, del 1 

7 

(Marie-Louise von Franz) 

C G Jung och den jungianska 

9 

psykologin (Håkan Raihle) 

Personlighetens utveckling 

10 

(Ingela Romare) 15 

Annonssidan 17 

Föreningsnytt 

Kurser och studieprogram 

18 

2008-2009 19 

Fristående seminarier 

Seminarieledare på 

20-21 

Vintervägen 29 

Dipl drömcoacher och DC- 

22 

kandidater 23 

Kalendarium för Vintervägen 29 24 

Nästa nummer av CJP:s Ny hets brev ut kom mer 

i juni 2008. Material som önskas infört måste 

vara CJP tillhanda senast den 20 april 2008. 

För insänt, ej beställt material kan CJP tyvärr 

inte ta något ansvar. Om retur önskas, måste 

porto bifogas. För innehållet i signerade artiklar 

svarar resp författare och de framförda åsikterna 

behöver inte vara representativa för CJP och/ 

eller IDP. 

TIO-I-TOPP 

PÅ CJP:s BOKLISTA 

1/1 - 31/10 

1. Kassandra ( - ) 

2. Det inre barnet ( - ) 

3. Vid livets mitt ( 2 ) 

4. Modern i saga och 

verklighet ( - ) 

5. Gudinnorna inom oss ( 3 ) 

6. Jungiansk typologi ( - ) 

7. Syndabocken ( 10 ) 

8. Inannas resa ( 7 ) 

9. Frånvarande fäder ( - ) 

10. Övergivenhet och 

främlingskap ( - ) 

Siffran inom parantes anger pla ce - 

ring en på Tio-i-topp listan 

per 31/12, 2006 

1

Vintervägen 29 - hemvist för CJP Centrum för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för Drömpsykologi - har de senaste 

åren på nytt blivit ett ”händelsernas centrum” för alla intresserade av personlig utveckling i allmänhet och av jungiansk 

psykologi och drömmar i synnerhet. Inom ramen för det nya samarbetet mellan CJP och IDP Institutet för Drömpsykologi 

blommar kreativiteten och ett antal nya utbildningsprogram, förutom ett avsevärt utvidgat kurs- och seminarieutbud, 

har sett dagens ljus under den tid som gått. 

Vintervägen 29 i Solna, hemvist för CJP Centrum 

för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för 

Drömpsykologi. 

Vintervägen 29 har haft en central roll, 

åt mins to ne geografiskt, under de senaste 

15-20 årens jungianska utveckling i Sverige. 

Det bör ja de 1983 med att en av de då så få 

jungianskt orien te ra de, psy ko te ra peu tis ka och 

analytiska mot tag ning ar na i Sverige öppnade 

på Vin ter vä gen i Solna. 

Det fortsatte med att CJP Centrum för Jungiansk 

Psy ko lo gi bildades 1987 med Vin ter - 

vä gen som hemvist, följt av Svens ka C G 

Jung Stiftelsen året därpå. 

Två år senare, närmare bestämt i de cem ber 

1989, publicerade CJP sina första boktitlar, 

som var Konsten att överleva (Daryl Sharp), 

Andarnas återkomst (Janet O. Dallett) och 

strax därefter Osyn li ga partners (John A. 

San ford). Sedan dess har det blivit mer än 60 

tit lar som givits ut på CJP:s förlag. 

År 2000 lämnar C G Jung Stiftelsen samarbetet 

med CJP och fl yttar från Vin ter vä gen, 

efter att ha funnits där i 12 år, och i stäl let 

kommer det ny bil da de IDP Institutet för 

Dröm psy ko lo gi och FDP Föreningen för 

Drömpsykologi till Vintervägen. 

Inom ramen för detta samarbete erbjuds 

dels ett öppet kurs- och se mi narie pro gram 

och dels sammanhållna ut bild nings- och 

stu die pro gram. Det ”öppna” programmet är 

öppet för alla som är in tres se ra de av jungiansk 

psy ko lo gi, dröm psy ko lo gi, personlig 

utveckling och re la te ra de områden. Det 

öppna pro gram met är hu vud sak li gen förlagt 

till veckoslut för att göra pro gram met tillgängligt 

även för till re san de. 

De sammanhållna ut bild nings pro gram men 

be står f.n. av DC-programmet, d.v.s. utbild 

ning en till dipl drömcoach, grundkurser 

i jungiansk psykologi och drömpsykologi, 

2 

VINTERVÄGEN 29 

ett centrum för personlig utveckling på jungiansk grund 

samt en seminarieserie med temat per son lig 

ut veck ling på jungiansk grund som vi kallar 

”Mellan Chaos och Struktur”. 

På Vintervägen ryms, förutom bibliotek och 

de kurslokaler som visas på bild nedan, även 

en ateljé som ger utrymme för den bildliga 

ge stalt ning en. Ateljén kan disponeras även 

ut an för kursprogrammet, men färg och annat 

ma te ri al håller man med själv och att boka tid 

i förväg är en nödvändighet. 

I biblioteket fi nns drygt 1000 volymer med 

an knyt ning till psy ko lo gi, mytologi, religion, 

al ke mi och folksagor. Den psy ko lo gis ka 

lit te ra tu ren har huvudsakligen jungianska 

för teck en, men även andra riktningar förekommer. 

Jungs samlade verk, och några av Freuds, 

tar ganska stor plats på hyllorna, liksom en del 

upp slags verk av mera allmän karaktär. Biblioteket 

fung e rar som ett referensbibliotek, d.v.s. 

CJP:s bibliotek, ”Röda rummet”, används också 

som grupparbetsrum i samband med CJP:s/IDP:s 

kurser och seminarier. 

böckerna studeras på plats. Endast inskrivna 

studenter, som deltar i något av utbildningsprogrammen, 

kan låna hem böcker. . 

Lilla och stora kurslokalen syns på bilderna 

ned an och t.h. I anslutning till lilla kurs lo ka len 

fi nns ett pen try med bl.a. mik ro vågs ugnar och 

kyl/frys, som kurs del ta gar na har till gång till för 

Lilla kurslokalen, med plats för 9-11 personer, och 

med angränsande pentry. 

”Stora kurslokalen” som vi här ser hälften av, 

kan möbleras efter behov och på bilden har vi 

förberett för en bildgrupp på 12 personer. 

att göra i ord ning sina mål ti der un der heldagsoch 

veck o sluts kur ser na. 

Enligt den tradition som ut veck lats öppnas 

dör rar na till Vin ter vä gen 29 en halvtimma 

före kurs start för att ge plats för vad som har 

kom mit att kallas ”kaffe med försnack”. 

Naturligtvis fi nns patientmottagningen kvar 

på Vin ter vä gen, och numera fi nns även DCmottagningen 

med fyra dipl drömcoacher 

där. 

Vintervägen 29 är, trots all sjudande aktivitet 

under dess tak, även en oas för vandraren som 

kan behöva en stunds vila och ved er kvick el se, 

eller en mötesplats för kravlös dis kus sion, 

t.ex. vid Onsdagsklubbens träffar den första 

onsdagen i varje månad. För hopp nings vis kan 

även du fi n na något av intresse på Vin ter vä gen 

29. Väl kom men! 

Gunlög Raihle 

”Stora kurslokalens” andra halva har sam ti digt 

möblerats för en gruppdiskussion under bekväma 

former. 

Om du kontinuerligt vill följa vår verksamhet 

kan du gå in på vår hemsida 

www.cjp.se 

eller meddela din e-post adress till 

kursinfo@cjp.se

OM MENING OCH MENINGSSÖKANDE 

av Håkan Raihle 

Temat för Sommarveckan 2007 på Vintervägen, ”Den meningssökande människan”, har de senaste månaderna 

varit synnerligen aktuellt. I tidningar, i radio, på TV och på Internet har frågan om livets mening fått ganska 

mycket utrymme och en rimlig tolkning av detta är väl att temat ligger rätt i tiden. I Matteus 7:8 citeras Jesus 

när han säger: ”Ty den som söker, han fi nner” och visst är sökandet utbrett i våra dagar, åtminstone i vår kultur. 

Men vad söker vi och varför? Har vi kanske förvandlats till andliga bulimiker som i urskiljningslöst frosseri 

proppar i oss en massa onyttigheter, i hopp om att det på något sätt skall mätta oss? 

Håkan Raihle, civ.ek. DHS, psykolog 

och jungiansk terapeut 

med privat praktik i Solna sedan 

1983, är direktor för IDP 

Institutet för Drömpsykologi, 

där han undervisar och är 

ansvarig för institutets forskningsprogram. 

Låt mig som inledning citera Peter Gärdenfors, 

professor i kognitionsvetenskap: 

Människan är det meningssökande djuret. 

Vi har en obändig lust att förstå hur 

världen hänger samman. I alla kulturer 

fi nns myter och berättelser om hur universum 

skapats och vem som har makt 

över naturfenomenen. Alla människor 

funderar någon gång över meningen 

med livet. I vår moderna värld har vi 

också vetenskapliga teorier om vilka 

faktorer som styr olika typer av förlopp. 

Sökandet efter mening genomsyrar vår 

tillvaro. (Den meningssökande människan, 

sid 9) 

Har livet verkligen någon mening och vad 

skulle den i så fall bestå av? Och vad menar 

vi med ”mening” och hur skulle ett ”meningsfullt 

liv” kunna se ut? 

I Våra ord – kortfattad etymologisk ordbok 

härleds ordet ”mening” från det tyska verbet 

meinen och som substantiv ges det tre betydelser: 

tanke, åsikt, innebörd. 

Ord för ord – svenska synonymer och uttryck 

vidgar innebörden något, och förutom ”tanke, 

åsikt, innebörd” tillkommer ”avsikt, syfte”. 

Med detta som utgångspunkt skulle man 

kanske kunna komma fram till följande 

formulering: 

Människan vill att det skall fi nnas en 

tanke med hennes liv, att hennes liv skall 

ha ett syfte och att hennes liv skall vara 

ett konsekvent uttryck för en uppfattning, 

d.v.s. en livsåskådning. 

Men vi lämnas fortfarande okunniga om 

vilken livsåskådning det skulle handla om, 

vilket syfte mitt liv skall ha. Det verkar som 

om ordet mening är ett tomt skal som kan 

fyllas med lite vad som helst. Det blir som 

pastor Janssons välbekanta påse: ”Den är tom 

tills man fyller den med något.” 

För att tillvaron skall vara meningsfull, så 

skall den, enligt samma uppslagsverk, ha 

”en djupare, allvarlig innebörd” och den 

skall innehålla något ”betydelsefullt, viktigt, 

ändamålsenligt, förnuftigt, vettigt.” 

Så här långt har vi kanske fått en viss vägledning 

när det gäller vad som skall känneteckna 

den mening, som vi förutsättes söka. Man kanske 

skulle kunna formulera det som att den 

mening vi söker skall vara ”något” med djup, 

allvarlig innebörd och detta ”något” skall vara 

förnuftigt och ändamålsenligt. 

“Människan är det 

meningssökande djuret. 

Vi har en obändig lust att förstå 

hur världen hänger samman” 

(Peter Gärdenfors) 

För att få en uppfattning om vad de stora 

världsreligionerna anser är livets mening har 

jag sökt hjälp i Svenska Kyrkans nya tidskrift 

Existera, där jag fann en sammanställning 

gjord av Martin Larsson (”Religionens guide 

till livets mening”). I artikeln konstateras att 

det i samtliga religioner fi nns en klar uppfattning 

om HUR vi skall leva, men när det 

gäller existensen djupare syfte, VARFÖR vi 

lever här, så lämnas vi återigen utan något 

egentligt svar. 

Buddhismen: 

Människan har en livsuppgift som består 

i att praktisera osjälvisk generositet och 

medkänsla. Syftet är att nå den fullständiga 

upplysningen (nirvana) och bli en 

del av ett högre andligt medvetande. 

Islam: 

Att tjäna Allah och göra det som Koranen 

defi nierar som gott, för att efter döden få 

möta Allah i Paradiset. 

Judendom: 

Människans uppgift är att följa Guds bud 

och genom sitt goda föredöme förmå an- 

dra att göra detsamma och därigenom 

skapa en bättre värld att leva i för människan. 

Hinduism: 

Människans uppgift är att leva enligt 

dharma, livslagen som bl.a. säger 

att man inte får skada andra levande 

varelser och att inom dharmas ramar 

göra det bästa av sina inre och yttre 

förutsättningar. Målet är att befria sig 

från återfödelsens kretslopp och uppgå 

i världsalltet, brahman. 

Kristendom: 

Människans uppgift är att förvalta skapelsen 

och på individuell nivå innebär 

detta att ta vara på sina förmågor och 

fi nna sin personliga kallelse för att nå 

fram till en oändlig relation med Gud, 

d.v.s. ”få komma till Himmelen”. 

Förmodligen skulle olika företrädare för dessa 

religiösa rörelser formulera sig på olika sätt, 

men ett gemensamt drag tycks ändå vara att 

livet här på jorden är en prövning och att något 

bättre väntar i en annan värld. 

På internet kan man som bekant hitta det 

mesta. På sajten www.livetsmening.info kan 

man ge sin uppfattning om hur man ser på 

livets mening. När jag senast kollade hade ca 

35.000 personer lämnat sina svar. Några har 

naturligtvis svarat på ett sätt som är svårtolkat, 

men jag har gjort ett försök att sortera bort 

det uppenbara tramset och sedan grupperat 

svaren. Det fi nns naturligtvis tveksamheter 

och gränsfall i min klassifi cering av svaren, 

men det kan trots det vara av ett visst intresse 

att se hur de ungefär fördelar sig: 

• Kristna värderingar ca 30% (t.ex. 

att göra gott, att förvalta skapelsen, att 

förbereda sig för att möta Gud); 

• Personlig utveckling ca 30% (t.ex. 

att förverkliga sig själva); 

• Sybariter (se fotnot nästa sida) ca 

20% (t.ex. att njuta och ha så roligt 

som möjligt). 

forts nästa sida 

3

forts fr föreg sid: OM MENING ... 

• Biologister och nihilister ca 15% 

(t.ex. att vara en länk i kedjan mellan 

universums början och dess slut). 

Joseph Campbell, den världsberömde mytologen 

som dog för 20 år sedan sa så här: 

4 

Jag tror inte att livet har någon mening. 

Livet är en massa protoplasma som strävar 

efter att föröka sig och fortsätta leva. 

(Myternas makt, sid 346). 

Och han preciserar i det följande: 

Livet i sig kan inte sägas ha någon mening, 

…. Men man skulle kunna säga att 

varje inkarnation (individuellt liv) har 

utvecklingsmöjligheter och ens uppgift 

under livet är förmodligen att förverkliga 

dessa möjligheter. 

I ett annat sammanhang säger Campbell, som 

svar på samma fråga: 

Man säger att vi alla söker livets mening. 

Men jag tror inte på det! Jag tror 

att det vi söker är upplevelsen av att vara 

levande, d.v.s. att leva i ett tillstånd där 

våra erfarenheter av det rent fysiska 

livet står i samklang med vårt innersta 

väsen. Då kan vi känna hänförelsen av 

att verkligen vara levande. (Myternas 

makt, sid 27). 

Med den här formuleringen förskjuter Campbell 

fokus genom att han gör meningsupplevandet 

till det centrala. Det vi söker är alltså 

en meningsfull tillvaro, eller som Campbell 

själv formulerar det: ”Vi söker upplevelsen 

av att vara levande.” 

Joseph Campbell sätter fi ngret på några av de 

problem och sammanblandningar som präglar 

mycket av det som tycks och skrivs i frågan 

om livets mening. Jag tror att mycket vore 

vunnet om man skilde mellan 

• å ena sidan livets mening i bemärkelsen 

att livet som sådant skulle ha 

en mening, d.v.s. att det skulle fi nnas 

ett överordnat syfte, en universell 

mening med att vi människor lever 

här på jorden, 

• och å andra sidan livets mening i bemärkelsen 

en meningsfull tillvaro för 

individen, en individuell mening. 

Fotnot 

Sybaris var på 500-talet f.Kr. en stad i Syditalien 

som var oerhört mäktig och rik Den erövrades 

av grannstaden Kroton och förintades genom att 

fl oden Kratis gavs en ny fåra så att Sybaris blev 

totalt översvämmad. Förintelsen var så fullständig 

att man inte kunna fi nna några spår av staden förrän 

på 1960-talet. Stadens innevånare, sybariterna, 

var kända för att i hög grad ägna sig åt stundens 

njutningar. Det berättas bl.a. att de sybaritiska 

kavalleristerna i sin fåfänga lärde sina hästar att 

dansa till musik, vilket krotonerna utnyttjade vid 

det avgörande slaget genom att spela musik som 

fi ck sybariternas hästar att börja dansa i stället för 

att lyda sina hjälplösa ryttare. 

Jag tror också att man kan behöva skilja 

mellan 

• å ena sidan en kollektiv mening 

som gäller för en grupp människor, 

man skulle kanske kunna kalla det 

en föreskriven mening, d.v.s. en 

för en grupp människor gemensam 

mening, ofta formulerad i termer av 

levnadsregler eller moralregler som 

syftar framåt; 

• och å andra sidan en upplevd mening 

som är subjektiv och individuell 

och som syftar på tillvaron ”här och 

nu”. 

Om vi jämför den mening vi själva kan tänkas 

söka, med den mening våra jordbrukande 

förfäder för några hundra år sedan kan tänkas 

ha sökt (om nu bonden eller bondmoran överhuvudtaget 

ställde sig frågan), så tror jag att 

svaret i det senare fallet handlade om att få 

mat på bordet och klara familjens överlevnad. 

Tyvärr skulle svaret förmodligen fortfarande 

vara detsamma idag för stora delar av mänskligheten. 

Livet handlar för många fortfarande 

om en daglig kamp för att överleva. Det är 

förmodligen först när basala behov är rimligt 

tillfredsställda som det fi nns utrymme för 

mera abstrakt existentiella frågeställningar 

och behov. 

”Jag tror inte att livet har 

någon mening. Livet är en 

massa protoplasma som 

strävar efter att föröka sig 

och fortsätta leva.” 

(Joseph Campbell) 

C G Jungs tankar kring människans första 

och andra livshalva har vissa likheter med 

hur hinduismen ser på människans livslopp. 

I hinduismens fall så är jag rädd för att deras 

inställning inte fyller våra högt ställda krav 

på jämlikhet mellan könen, men huvudtanken 

är att första livshalvan ägnas åt att etablera 

sig i förhållande till den yttre världens omständigheter, 

medan den andra livshalvan i 

högre utsträckning ägnas åt att etablera sig 

i förhållande till den inre världens omständigheter. 

Det är om övergången mellan första 

och andra livshalvan som Jung uttrycker sig 

så här poetiskt: 

Fullständigt oförberedda tar vi steget in 

i livets eftermiddag, 

Och än värre, vi tar steget i den falska 

tron 

Att våra sanningar och ideal skall tjäna 

oss som hittills. 

Men vi kan inte leva livets eftermiddag 

Enligt förutsättningarna för livets morgon, 

Ty vad som är stort om morgonen 

Blir smått om eftermiddagen. 

Och vad som om morgonen var sant 

Blir mot kvällen till en lögn. (CW8:784) 

Det ”steg in i livets eftermiddag” som Jung 

skriver om handlar till stor del om att frigöra 

sig från de sanningar och den mening som 

vi bibringats i de kollektiva sammanhang vi 

levt under den första livshalvan, familj, skola 

och kultur som uppfostrat och utbildat oss, för 

att i stället, likt en medelsålders hindu, börja 

söka efter den inre sanning som gör mitt liv 

meningsfullt. 

Vi måste tillägna oss en ”religiös attityd”, som 

Jung kallar det. Med religiös menar han inte 

en konfessionell religiositet, han menar inte 

att vi skall bli utövande kristna, buddhister 

eller hinduer, utan snarare att vi måste börja ta 

vårt inre liv på allvar, man skulle också kunna 

säga att en ”religiös attityd” innebär att man 

ger större utrymme för livets andliga sida och 

våra andliga behov. 

Jag nämnde tidigare att vi i vårt sökande må 

skilja mellan den individuella meningen och 

den universella. Den förstnämnda menar jag 

är möjlig för oss att söka medan den andra 

förmodligen ligger bortom vår intellektuella 

räckvidd. Vi når här gränsen för den kunskap 

som gör det möjligt för oss att formulera en 

mening, och vi blir, likt våra förmödrar och 

förfäder tvingade att ta till mytens uttryck. Vi 

ställs inför ”Livets Mysterium”, som ligger 

bortom begreppet mening och som vi inte kan 

veta något om, men som vi måste ha kontakt 

med, respektera och refl ektera över, för att 

kunna låta det återspeglas i den mening vi vill 

ge åt våra individuella liv. 

Och jag tror att det är detta Jung menar när 

han i sin självbiografi skriver om vårt behov 

av kontakt med ”det oändliga”, d.v.s. vårt 

behov av att uppleva oss som en del av något 

som sträcker sig utöver den individuella meningssfären. 

Så här skriver Jung: 

Den avgörande frågan för människan är 

denna: Står hon i förhållande till något 

oändligt eller inte? Det är kriteriet på 

hennes liv. Blott om jag vet att det gränslösa 

är det väsentliga, förlägger jag inte 

mitt intresse till futiliteter eller till ting 

som inte är av avgörande betydelse … 

Ju mer vikt en människa lägger vid sådana 

(oväsentligheter) … desto mindre 

tillfredsställande blir hennes liv … Om 

man förstår och känner att man redan i 

detta liv är förbunden med det oändliga, 

ändrar sig önskningar och inställning. 

Till slut gäller man något blott på grund 

av det väsentliga man förkroppsligar, och 

om man inte förkroppsligar detta, är ens 

liv intet värt.” (Mitt liv, sid 301) 

Men Jung fortsätter med ett oerhört viktigt 

påpekande, som tyvärr alltför sällan citeras 

eller refereras till, nämligen det faktum att 

min individuella egenart, att jag är en unik 

personlighet, samtidigt innebär att jag är 

begränsad. Och om jag inte kan uppleva min 

individuella begränsning, kan jag heller inte 

stå i relation till något utöver mig själv, ”till 

något oändligt”, som Jung formulerar det. 

(sid 302) 

forts nästa sida


Det förefaller som om vi i den västliga kulturkretsen 

har levt i ett något så när fungerande 

mytsystem, vilket i kombination med en 

krävande vardag erbjudit människorna tillräckligt 

med material för att fylla tillvaron 

med mening. Den huvudsakliga mytologiska 

grunden har de senaste 2.000 åren utgjorts 

av kristendomen, det kristna mytsystemet och 

den kristna moralen. 

”Människan är skapad till Guds avbild, 

hon är Skapelsens krona i Universums 

centrum.” 

Det är en kraftfull myt som än i våra dagar 

har kvar sin numinositet för många människor. 

Men för åtskilliga andra har den 

meningsbärande symboliken tömts på sin 

laddning och värdesystemet, eller de moraliska 

värderingarna och levnadsreglerna, har 

luckrats upp. Människorna i vår kultur har i 

allt större utsträckning lämnats åt sig själva i 

sitt meningssökande. 

När Galileo Galilei år 1632 (i sin då publicerade 

Dialog över de två viktigaste världssystemen) 

konstaterar att jorden och vår värld 

inte är det centrum som solen roterar kring, 

blev reaktionerna oerhört starka, i synnerhet 

från kyrkans sida, och den stackars Galilei 

släpades inför inkvisitionsdomstolen. 

I Santa Maria kyrkan i Rom, i juni 1633, där 

en lysande församling kyrkliga dignitärer 

hade samlats, fann Galilei det för gott att ta 

tillbaka sina hädiska påståenden. Men trots 

det, så har startskottet gått för det systematiska 

utforskandet av vår värld. Den vetenskap som 

sedan dess i ökande omfattning kommit att 

prägla vår världsbild, har därmed fötts! 

Men vetenskapen med dess extraverta fokus 

på analys och materia har inte kunnat erbjuda 

någon näring för själen, åtminstone inte för de 

Jungiansk litteratur 

till nytta och nöje 

Kom gärna 

och hälsa på 

i vår egen 

internetbokhandel 

www.cjp.se 

CJP Netshop 

S:ta Ursulas väg 27 

722 18 Västerås 

fl esta. Som Jesus konstaterar, när han förebrår 

Petrus för att han förlorat kontakten med sin 

inre ledstjärna: 

”Vad hjälper det en människa, om hon 

så vinner hela världen, men förlorar sin 

själ?” (Markus 8:36) 

Många människor känner idag en stark frustration 

i sitt meningssökande. Hon har av 

vetenskap och kunskap degraderats från att 

vara ”Skapelsens krona” till att vara en bland 

många ”naturprodukter”, och detta har, som 

Anthony Stevens formulerar det, gjort människan 

till en ”andlig hypokondriker” (Archetype 

Revisited, sid 35) 

”Våra mottagningar fylls med 

patienter som klagar över en 

inre tomhet och livets totala 

meningslöshet.” 

(Victor Frankl) 

Redan 1929, säger Jung i en föreläsning att en 

tredjedel av hans patienter söker hjälp därför 

att de upplever sin tillvaro som meningslös 

(CW16:83). Victor Frankl skriver 1965: 

”Våra mottagningar fylls med patienter 

som klagar över en inre tomhet och livets 

totala meningslöshet.” 

Människan är meningsbehövande. På det 

existentiella området har hon historiskt sett, 

och ända fram i vår tid, kunnat förlita sig på 

den kollektiva mening som tillhandahållits av 

olika auktoriteter och som förmedlats genom 

den kollektiva symboliken. 

I takt med att de etablerade auktoriteterna har 

försvagats och den kollektiva symboliken 

förlorat sin numinositet eller laddning, tycks 

meningssökandet visserligen ha accelererat, 

men tyvärr så söker människorna ofta på fel 

plats. 

Marie-Louise von Franz, en av C G Jungs närmaste 

medarbetare under många år, återger i 

en av sina böcker följande tänkvärda mini-myt 

(Drömmens väg, sid 184): 

Legenden vet berätta att när gudarna 

skapade människorna råkade de i gräl 

om var de skulle gömma svaren på livets 

gåtor, eftersom de ville tvinga människorna 

att verkligen anstränga sig för att 

fi nna dem. 

”Låt oss gömma svaren på världens högsta 

berg, för där blir det svårt för människorna 

att fi nna dem”, sa en gud. 

”Nej”, sa de andra, ”det är för enkelt. 

Där kommer de att fi nna dem genast.” 

En annan gud sa: ”Men om vi lägger 

svaren i jordens mitt, då blir det verkligen 

svårt att fi nna dem.” 

”Nej, det är för enkelt”, sa de andra, 

”där kommer de att fi nna dem genast.” 

Då talade en tredje gud: ”Men låt oss 

lägga svaren på havets botten, då blir 

det nästintill omöjligt för människorna 

att hitta dem.” 

”Nej”, sa de andra, ”där kommer de att 

fi nna dem genast.” 

Då föll tystnaden över gudarna… 

Efter en lång stund talade ytterligare en 

gud: ”Vi skulle kunna lägga svaren på 

livets gåtor djupt inne i människorna 

själva, för där kommer de aldrig att leta 

efter dem.” 

Och så gjorde gudarna. 

När hon söker på rätt plats, d.v.s. i sitt inre via 

sina drömmar, så har hon möjlighet att möta 

sin individuella symbolik, och i detta möte 

blir människan inte enbart meningssökande 

utan hon ges också möjlighet att acceptera 

sitt medansvar och bli meningsskapande. 

Hon behöver, hon söker och hon formulerar 

sin individuella myt, den som är kärnan i hennes 

livsmening. 

*** 

I det mytologiska vacuum som uppstått i vår 

kultur, har några sökt sig till den jungianska 

psykologin för att i den fi nna ”svaren på livets 

gåtor” och det kan därför fi nnas anledning att 

erinra om Jungs egna synpunkter på detta: 

”Det finns många som tycker sig ha 

funnit en livsåskådning i den jungianska 

psykologin och jag kan bara önska att 

jag hade varit en av dem, för då skulle 

jag kunna bespara mig alla smärtsamma 

tvivel och mödosamma ifrågasättanden. I 

stället skulle jag klart och entydigt kunna 

peka ut vägen till Paradiset för var och 

en. Olyckligtvis är det inte så. 

En vetenskap kan aldrig bli en livsåskådning, 

utan är bara ett verktyg för 

att kunna komma fram till en sådan.” 

(föreläsning 1927, CW8:730-731) 

”Människan behöver, hon 

söker och hon formulerar sin 

individuella myt, den som är 

kärnan i hennes livsmening.” 

Jung betraktade sig själv i första hand som 

vetenskapsman och hans vetenskap var 

psykologi, och som psykolog försökte han 

beskriva och förklara hur det mänskliga 

psyket fungerade. Men han var mycket noga 

med att framhålla att även den vetenskapliga 

”sanningen” kan vara föränderlig. Ny forskning 

frambringar ny kunskap och det som 

igår betraktades som ”sanning” blir i morgon 

ifrågasatt, förändrat och ibland till och med 

förkastat och ersatt med en ny ”vetenskaplig 

sanning”. 


5


Jung var väl införstådd med detta och han var 

själv beredd att ompröva sina egna teorier och 

hypotetiska förklaringsmodeller i takt med att 

forskningen frambringade nya förklaringsmodeller 

med högre förklaringsvärde (se bl.a. i 

CW11:460). 

Därför känns det tråkigt och nästan tragiskt 

att behöva konstatera att Jungs egen öppenhet 

och beredskap till omprövning inte har någon 

motsvarighet hos många av hans efterföljare. 

Psykologer i allmänhet, och tyvärr jungianer 

i synnerhet, är inte bara ointresserade, utan 

till och med avvisande till allt som händer på 

forskningsfronten inom områdena biologi, 

neurologi, etologi, kognitionsvetenskap och 

evolutionsteori (se Stevens: Archetype Revisited, 

sid 344 ff). Den jungianska psykologin 

riskerar därmed att förlora den vetenskapliga 

halt som Jung själv tycks ha varit så angelägen 

om att upprätthålla. 

Jungianska begrepp som Självet, Anima och 

Animus och den jungianska teoribildningen 

kring dessa begrepp har, åtminstone hittills, 

inte tagits upp och avsatt några nämnvärda 

resultat inom forskningen. Och det tror jag 

framför allt är jungianernas eget fel eftersom 

de dels alltför sällan intresserat sig för vad 

som händer utanför deras mottagningsrum, 

dels bidragit till att bemänga begreppen med 

så många olika innebörder. 

Arketyp-teorin däremot, och framför allt 

komplexteorin erbjuder, såvitt jag förstår, 

rika möjligheter för en forskning som inte 

bara skulle kunna integrera den jungianska 

psykologin med angränsande vetenskapliga 

discipliner, utan som dessutom borde kunna 

ge ett utomordentligt bidrag till en ökad förståelse 

av det mänskliga psyket (som t.ex. 

har skett i den av Lars Tornstam formulerade 

gerotranscendensteorin, se t.ex.”Om 

individuation och gerotranscendens”, CJP 

Nyhetsbrev nr 34). 

6 

*** 

Det meningssökande som vi tillskriver människan 

och som, såvitt vi vet, är unikt för 

henne, har naturligtvis sin grund i hur vi rent 

fysiologiskt/biologiskt är konstruerade. Meningssökandet 

är en del av den instinktuella 

utrustning som människan föds med. Naturligtvis 

inte i så sofi stikerad form att vi har 

en instinkt ”att söka livets mening” utan vår 

instinkt är mera grundläggande, eller primitiv, 

om ni så vill. 

Vår meningsinstinkt handlar om att behöva 

förstå hur den upplevda världen hänger ihop, 

för att vi sedan skall kunna använda och dra 

nytta av denna kunskap i nya situationer. 

De erfarenheter vi gör och det vi tycker 

oss förstå lagras i form av biokemiska och 

elektriska mönster i våra hjärnor, och när vi 

möter nya situationer jämförs den nya situationen 

med de lagrade mönstren. Om det fi nns 

tillräcklig överensstämmelse mellan det nya 

mönstret och något av de lagrade mönstren 

tycker vi oss ”förstå” och denna förståelse, 

d.v.s. det lagrade mönstrets innebörd (och 

dess emotionella laddning) överförs på den 

nya situationen. 

Vårt behov av ”att förstå” är så starkt att våra 

hjärnor ofta accepterar en alltför låg överensstämmelse 

mellan gamla och nya mönster, 

vilket medför att nya situationer tillskrivs 

innebörder som inte stämmer. Den nya situationen 

feltolkas, och det är så våra fördomar 

och förutfattade meningar uppstår. 

Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att allt 

som varit evolutionärt betydelsefullt och gynnat 

människoartens utveckling samtidigt har 

en skuggsida. Det gäller såväl vår ”meningsinstinkt” 

som mycket annat i vår genetiska 

utrustning, t.ex. vår diskriminerande förmåga 

och vår samarbetsförmåga. 

Naturligtvis är det inte enbart egna erfarenhetsmönster 

som lagras i vår erfarenhetsbank. 

All uppfostran och utbildning har ju till syfte 

att göra individen delaktig i andras erfarenheter, 

det kan vara föräldrarnas, kompisgängets, 

skolans, liksom kulturens moraliska och legala 

regler och breda kulturella värderingar, som 

individens egna erfarenheter jämförs med. 

”I mötet med sin individuella 

symbolik blir människan inte 

enbart meningssökande utan 

hon ges också möjlighet att 

acceptera sitt medansvar och 

bli meningsskapande. Hon 

behöver, hon söker och hon 

formulerar sin individuella myt, 

den som är kärnan i hennes 

livsmening.” 

Ur denna jämförelse får individen inte bara 

en ”mening” eller förståelse, utan genom den 

emotionella laddning som förknippats med 

den aktuella situationen tilldelas den också 

ett värde, t.ex. i termer av bra-dåligt, gott-ont, 

eller mellanformer på den skalan. 

Om vi går tillbaka till människoartens urhem 

på de afrikanska savannerna, så var det 

självklart så att individer med en relativt sett 

bättre förmåga att tolka sin omvärld och de 

nya situationer som ständigt uppstår, förbättrar 

sina överlevnadschanser i förhållande till 

andra individer. 

Och på så sätt blev det så småningom genom 

årtusendenas utveckling en gemensam 

egenskap hos den lilla grupp Homo sapiens 

(ung 10.000 individer), som levde i Eritrea 

för 10.000-12.000 år sedan och som hela den 

nuvarande mänskligheten tycks härstamma 

från. 

Frågan om syftet med mänsklighetens existens 

är naturligtvis en annan än frågan om vad 

som gör livet meningsfullt för en viss individ, 

men ur neurologisk synvinkel är de frågorna 

nära besläktade, inte bara med varandra, utan 

också med mera triviala frågor som t.ex. vad 

det är för mening med att bädda sängen på 

morgonen eller varför jag aldrig vinner 42 

miljoner på Lotto. 

Våra hjärnor är helt enkelt programmerade att 

söka meningen i stort som i smått. Men samtidigt 

som detta gett oss avgörande fördelar 

evolutionsmässigt och fortfarande bidrar till 

att vi kan hantera vår vardag på ett effektivt 

sätt, så skapar det också problem för oss. 

Vi söker och ibland tycker vi oss fi nna mening 

även i situationer där ingen mening egentligen 

fi nns. Och kanske är frågan om varför 

mänskligheten existerar här på jorden, d.v.s. 

frågan om ”den universella meningen” just 

en sådan fråga. Därför är det viktigt att skilja 

denna fråga från frågan om vad som gör mitt 

individuella liv meningsfullt, eller som Joseph 

Campbell formulerade den: ”Vad är det som 

får mig att känna mig levande?” Ty att kunna 

leva i samklang med svaret på den frågan är 

av avgörande betydelse för vår psykiska och 

fysiska hälsa. 

Karl Friedrich Dürkheim, tysk diplomat, psykoterapeut 

och zen-mästare (som dog 1988) 

uttryckte det så här: 

När man på sin resa upptäcker att målet 

försvinner längre och längre bort, då 

förstår man att resan är det verkliga 

målet. 

Och när det gäller ”den universella meningen” 

kanske vi måste nöja oss med att vårt sökandet 

efter mening är den mening vi söker. 

Håkan Raihle 

ÄR DU 65 ELLER ÄLDRE 

OCH INTRESSERAD AV DINA 

DRÖMMAR ? 

Då har du chansen att komma med i nästa etapp av 

vårt forskningsprojekt 65+ 

Projektet, som leds av fi l dr Barbro Wadensten, 

Uppsala universitet, omfattar en inledande intervju 

(ca 1 tim); 7 individuella drömcoachingtimmar och 

1 avslutningsintervju. Deltagandet är kostnadsfritt. 

Intervjuer och coaching-sessioner äger rum i våra 

lokaler, Vintervägen 29, Solna. 

Drömcoaching är en icke-tolkande metod som 

syftar till att stimulera drömmaren till egna 

refl ektioner och tolkningar av sina drömmar. 

Ring 08-830 700 för ytterligare information 

och intresseanmälan 

INSTITUTET FÖR 

DRÖMPSYKOLOGI 

Annonsera i 


(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex) 

Kontakta oss för information, 

kostnadsuppgifter och bokning 

08-830 700 

eller annons@cjp.se

Neurologen Antonio Damasio berättar i en av sina böcker en kuslig historia om en manlig patient som genom ett delikat 

kirurgiskt ingrepp får en tumör avlägsnad från hjärnan. Läkarna lyckas snitta i tumören utan att nudda vid de kognitiva 

delarna av hjärnan, så att patienten efter operationen ännu kan tänka, minnas, räkna och tolka sinnesintryck som förr, 

men i närheten av frontalloben, säte för hjärnans emotionella centra, darrar de till på manschetten och skadar patientens 

förmåga att uppleva känslor. Bara en kort tid efter utskrivning från sjukhuset får patienten sparken från sitt jobb och 

korgen av sin fru, därför att han utan känslor är totalt odräglig hemma och på jobbet. Känslolösheten hade gjort honom 

till en sorts robot, vilket också visade sig i reaktionen på att både familj och arbetsgivare stötte bort honom – det rörde 

honom inte i ryggen, det saknade all betydelse. 

I den jungianska psykologin är känslofunktionen 

en av de fyra funktioner med vilkas hjälp 

människan orienterar sig i tillvaron. De övriga 

tre funktionerna är som bekant tanken, förnimmelsen 

och intuitionen. Känslofunktionen 

är den som tillmäter värde till saker och ting, 

inre som yttre, och avgör om jag “gillar” eller 

“ogillar” det ena eller det andra. Jung menar 

att detta är en rationell funktion, därför att 

värden i grund och botten tillmäts i enlighet 

med förnuftsprinciper. 

I den mån känslofunktionen är väl differentierad 

är den också ett kontrollerbart redskap 

för jaget, underordnat jagets vilja. Då kan 

jag använda funktionen efter eget skön för 

att värdera situationer, personer och föremål 

i min omgivning och bestämma mig för om 

jag accepterar dem eller inte. Jag behöver 

inte ens “bestämma mig” för att utföra denna 

värderingsakt, det går av bara farten. 

Men där till exempel tanken fastslår objektiva 

förhållanden är känslan en helt subjektiv 

process. Den defi nierar min värdering. Känslofunktionen 

har med andra ord en grundläggande 

betydelse för min identitet: i en viss 

mening måste man säga att vad jag känner, 

det säger vem jag är. 

Men det är en väldig skillnad på hur jag “känner”, 

alltså på intensiteten och riktningen i 

mina känslomässiga upplevelser. Först har vi 

skillnaden mellan aktivt och passivt. Det är 

långt ifrån samma sak att “älska” och att “vara 

förälskad”, till exempel. Den som “älskar” 

handlar i kärlekens intresse och får saker och 

ting att röra på sig medan den “förälskade” 

lite grann slår sig till ro i själva upplevelsen 

och kanske mer är “kär i kärleken”. 

Den “förälskade” låter upplevelsen styra 

och ta kommandot, medan “älskaren” i hö- 

KÄNSLA OCH MENING 

Erik Nisser, fil kand och 

översättare, är CJP/IDPs kursadministratör. 

Seminarieledare 

inom områdena drömpsykologi 

samt symbolik och symbollära. 

Ämnesansvarig för området 

symbolik och symbollära. 

av Erik Nisser 

gre grad gör bruk av laddningen, medvetet 

riktar intresset mot föremålet för känslan och 

aktivt verkar för att ge upplevelsen bäring på 

verkligheten. 

Det är också skillnad mellan en känsla och en 

emotion. Känslan är kontrollerad och underordnad 

viljan, vilket innebär att jag kan välja 

om jag vill handla i enlighet med känslan eller 

inte. Att gå emot sin känsla är förstås olustigt, 

men många gånger nödvändigt för att kunna 

nå andra, viktiga mål. Det är inte alltid roligt 

att diska och städa, men det kan vara värt att 

gå emot den känslan och få det undanstökat. 

Går man däremot mer regelmässigt emot sin 

känsla får man problem – men det torde å 

”Känsla, emotion och affekt 

är alla skott på samma träd, 

men i en fallande skala av 

medvetenhet.” 

andra sidan betyda att man inte har tillgång 

till känslofunktionen, utan att den tvärtom 

är omedveten och odifferentierad. Och om 

känslofunktionen är omedveten kommer inte 

dess innehåll att yttra sig som differentierade 

känslor utan som emotioner. 

Emotioner varslar alltid om omedvetenhet 

av något slag. En emotion är inte kontrollerbar 

som en känsla. Den går inte att styra 

med viljan på samma sätt, för den inträffar 

ofrivilligt och har en högre intensitet än den 

medvetna känslan. Det talar för att emotionen 

har sitt upphov i något som inte är integrerat, 

utan i ett omedvetet innehåll, till exempel ett 

komplex. 

Om intensiteten ökas ännu mer och till och 

med åtföljs av kroppsliga reaktioner – skakningar, 

häftig rodnad, svimning eller yrsel 

– brukar man säga att man inte längre har 

med en emotion att göra, utan med en affekt. 

Känsla, emotion och affekt är alla skott på 

samma träd, men i en fallande skala av medvetenhet. 

Känslan är den relativt svala upp- 

skattningen av om något är “angenämt” eller 

inte, emotionen är eldigare, mer lidelsefull 

och tvångsmässig (eftersom den inte väljs av 

subjektet) och affekten har inte längre särskilt 

mycket med medvetna val över huvud taget att 

göra. Om en lastbil plötsligt kommer farande i 

full karriär runt hörnet och jag bara med blotta 

förskräckelsen hinner kasta mig undan, kan 

jag inte gärna påstå att mitt beteende styrdes av 

ett moget övervägande av situationens positiva 

respektive negativa kvaliteter. Jag handlade 

rent instinktivt. 

Affekter är ofta autonoma reaktioner, rena 

fi ght-or-fl ight-mekanismer eller “ryggmärgsreflexer”. 

Det betyder alltså att känslor, 

emotioner och affekter inte bara har med en 

fallande skala av medvetenhet att göra, utan 

även med en fallande skala av individualitet 

– från den individuella, differentierade känslan 

till den sorts odifferentierade affektreaktioner 

som alla levande varelser är kapabla till, människa 

som djur. 

Etymologiskt fi nns ett intressant och talande 

förhållande mellan orden “emotion”, “motivation” 

och engelskans ord för rörelse, motion. 

Emotion och motion kommer av latinets movere, 

“att röra”. Emotioner sätter oss i rörelse. 

Ordet “motivation” kommer av latinets motivum, 

med betydelsen “orsak till rörelse”. 

De här sakerna hänger alltså nära samman, och 

man kan säga att emotionerna ger motivationen 

till att röra på sig. Om nu cancerpatienten 

i det inledande exemplet hade fått sitt emotionella 

centrum i hjärnan skadat, är det inte 

konstigt att han saknade motivationen till någon 

som helst “rörelse”. Utan emotioner fi nns 

ingen motivation och därmed inget skäl till att 

över huvud taget röra sig ur fl äcken – prefi xet 

“e-” i “emotion” har för övrigt innebörden 

av “bort, ut ur, ifrån”. Med emotioner är vi 

“rörda” i dubbel bemärkelse – både “rörda i 

sinnet” och motiverade till handling. 

Förekomsten av emotioner är annars ett säkert 

kännetecken på ett aktiverat eller konstellerat 

komplex. För det mesta brukar man tänka på 


7

forts fr föreg sid: KÄNSLA OCH ... 

mindervärdigheter, problem, neuroser och lidanden 

när man hör talas om komplex, men 

i grund och botten är komplexen psykets helt 

naturliga, dynamiska byggstenar. 

Med tanke på att emotionerna är vad som 

stimulerar och motiverar till handling och 

rörelse, och att emotioner är kännetecken på 

aktiverade komplex, måste man instämma 

med Jolanda Jacobi när hon karaktäriserar 

komplexen som “psykets bränsleceller”. De 

kan vara smärtsamma, men detta 

“... är inget tecken på patologisk störning. 

Lidande är ingen sjukdom, det är 

den normala motpolen till lycka.” (Jung, 

CW16: 179) 

Ett komplex som jaget har en relation till, som 

är mer eller mindre medvetet, är alltså snarare 

en tillgång, eftersom det 

“... stärker jaget och den medvetna 

identiteten samtidigt som det ger jaget 

en känsla av att vara rotat i det inre och 

av att höra hemma i världen”. (Shalit, 

Oidipus – komplexets arketyp, sid 91) 

Anledningen till att man så lätt förknippar 

komplex med lidande och sjukdom är att 

det är i lidande och sjukdom som man lättast 

märker deras aktivitet. Enligt det jungianska 

synsättet är det ju en viss sorts komplex som 

svarar för patologiska tillstånd, nämligen 

autonoma komplex, sådana som förnekas 

och trängs bort av medvetandet, antingen 

till följd av en traumatisk erfarenhet eller 

därför att de stöter sig med mina medvetet 

omhuldade värderingar (de är, som man säger, 

“inkompatibla med min medvetna attityd”). 

Det kan röra sig om innehåll som en gång 

varit medvetna eller om saker som konstelleras 

(aktiveras) i ett visst utvecklingsskede 

och börjar stiga upp till ytan. 

Men att livet går sin gilla gång, utan större 

störningar, betyder inte att inga komplex är i 

verksamhet, för i så fall skulle livet absolut 

inte “gå sin gilla gång” utan stå helt still. Det 

fi nns ett slags gråzon i gränslandet mellan jaget 

och det omedvetna där medvetenheten är 

relativ och växlingarna mellan ljus och skugga 

mycket snabba. Jung skriver: 

Mellan “jag gör detta” och “jag vet att 

jag gör detta” är det milsvid skillnad, 

ibland stegrad till rena motsägelsen. 

Följaktligen fi nns det en medvetenhet 

där omedvetenheten överväger liksom 

en medvetenhet där självmedvetenheten 

överväger … [Men] det fi nns inget medvetet 

innehåll som inte i något avseende 

är omedvetet. (CW8: 187f) 

Jaget står ständigt under infl ytande av det 

snabba spelet mellan “ljus” och “mörker” 

och av de kringliggande komplexen, men så 

länge detta inte leder till konfl ikter, problem 

och obehag är det inget vi närmare tänker på. 

Inget komplex är ett odelat helt, inte heller 

jag-komplexet, utan alla komplex griper mer 

eller mindre in i varandra. På sätt och vis är 

denna pilsnabba överföring av influenser 

8 

mellan jaget och komplexen ett exempel 

på hur psyket reglerar sig självt till vardags 

och när jaget till på köpet är vaket. Det kompensatoriska 

samspelet mellan jaget och det 

omedvetna är ingalunda något som bara sker 

(och gestaltas) i drömmar eller fantasier. I det 

lilla sker det ständigt. 

Det är ett annat sätt att säga att den psykiska 

energin ständigt är i rörelse och flyter in 

och ut ur de olika komplexstrukturerna. Än 

den ena, än den andra laddas med energi, 

beroende på vilken som för tillfället är bäst 

skickad att kompensera jagets ensidighet och 

ge sitt bidrag till en smidig, progressiv adaption 

av jaget till dess inre förutsättningar och 

yttre villkor. 

Men det händer ju att livet inte går sin gilla 

gång utan stöter på patrull och man hamnar i 

kris. Det smidiga samspelet mellan jaget och 

komplexen upphör och energin fl yter inte lika 

obehindrat mot jagets gamla mål. Det kan bero 

på att någon väsentlig psykisk del trots allt 

stängts ute under den senaste progressiva, 

“normala” fasen. Det kan också bero på att 

personen befi nner sig i en övergångsfas i livet, 

där den gamla adaptionen är otillräcklig och 

en ny “livsform” som bäst håller på att bildas 

i det omedvetna, en som bättre svarar mot 

framtidens roller och krav. 

”Gestaltningen av omedvetna 

innehåll, transformationen av 

rå psykisk, emotionell energi till 

symboliska uttryck, 

är en förutsättning för 

psykisk hälsa.” 

Det kan även röra sig om vad von Franz pekar 

ut som en negativ egenskap hos medvetandet, 

nämligen att det “ganska lätt blir blasé”, så att 

dess innehåll 

“... urholkas och föråldras [och] blir 

ett slags mekaniska, alltför välkända 

ägodelar” (Katten i saga och verklighet, 

sid 21). 

Vad det än beror på kommer energifl ödet att 

stanna av, dämmas upp och rinna tillbaka ner 

i det omedvetna i en regressiv rörelse. Jaget 

känner tomhet, håglöshet och depression, eftersom 

energin inte längre fl ödar fram genom 

det. Men i det omedvetna laddar energin upp 

andra innehåll, bl.a. de som behövs för att livet 

framöver ska kunna gå vidare. Och jagets 

tomhet är den försvagning som krävs för att 

något nytt över huvud taget ska kunna göra 

sig gällande. 

Det kan vara fråga om en djupare eller lindrigare 

kris, men när de aktiverade innehållen 

stiger upp mot ytan eller rör sig fram mot medvetandet 

väcker de inte sällan ångest, av det 

enkla skälet att de är främmande och obekanta 

och väller upp i odifferentierad, kaotisk form. 

Graden av ångest motsvarar laddningen i det 

aktiverade innehållet. Den omedvetna konstellationen 

innehåller precis det psykiska värde, 

den energi och den mening som jaget skulle 

behöva för att fylla ut den upplevda tomheten 

och övervinna krisen. Men om nu ångesten 

får oss att stöta bort just det som så förtvivlat 

behövs, hur ska då överföringen av energi 

och värde till det medvetna livet gå till? Jung 

skriver om sin egen kris på 1910-talet: 

Jag stod hjälplös i en för mig främmande 

värld, och allting tycktes mig svårt och 

obegripligt. Jag levde ständigt i en 

intensiv spänning[,] det ena åskvädret 

avlöste det andra [men] det stod från 

början klart för mig att det måste fi nnas 

en mening i det som jag upplevde 

… I den mån som jag lyckades översätta 

emotionerna i bilder, dvs. fi nna de bilder 

som låg gömda i emotionerna, inträdde 

ett inre lugn … Jag överlämnade mig frivilligt 

åt emotioner som jag inte kunde 

gilla … Detta bjöd mig inte bara emot, 

utan det fyllde mig även med ren ångest. 

Jag fruktade att förlora min självkontroll 

och bli ett byte för det omedvetna. (Mitt 

liv, sid 165f) 

I den mån emotionerna gick att ge någon 

form av gestalt släppte spänningen och det 

gick också, på längre sikt, att relatera till det 

gestaltade innehållet. Om emotionen signalerar 

en kraftig energiladdning, som sedan i och 

med gestaltningen släpper, kan man alltså säga 

att själva gestaltningen av emotionen också 

fungerar som en transformator av energin. 

Det är just så som symboler fungerar. Något 

som var kaotiskt och hotfullt, too hot 

to handle, får symbolisk gestalt och binder 

därmed energin i ett uttryck som går att relatera 

till. Det blir möjligt att ana en mening 

och att värdera denna med hjälp av en mer 

avklarnad känsla. Med gestaltningens hjälp 

kan emotionen således inte bara översättas i en 

symbol med en möjlig mening för tanke och 

intuition att bearbeta, utan även med ett värde 

för känslofunktionen att uppskatta. 

I stället för ångest väcker det symboliska 

uttrycket nyfikenhet och stimulerar alltså 

känslofunktionen. Hur denna övergång går 

till, från kaos till kosmos, vet vi inte. Det är i 

sig ett stort mysterium. 

Jung förklarar i samma andetag att hans erfarenheter 

under krisen 

“... skaffade [honom] insikt om hur välgörande 

det från terapeutisk synpunkt är 

att göra de bakom emotionerna liggande 

bilderna medvetna.” 

Det måste man hålla med om. Gestaltningen 

av omedvetna innehåll, transformationen av rå 

psykisk, emotionell energi till symboliska uttryck 

är en förutsättning för psykisk hälsa. Det 

är på sätt och vis något som pågår hela tiden, 

men det blir förstås mer tillspetsat, för att inte 

säga livsnödvändigt, i tider av djup kris. 

I och med att det omedvetna, kompenserande 

forts sid 12

FOLKSAGANS KVINNOBILDER 

DEL 1: Allmänna refl ektioner 

av Marie-Louise von Franz 

I en serie artiklar kommer Marie-Louise von Franz att diskutera några sagor som 

speglar typiskt kvinnliga problem och beteendemönster. I det här numret av CJP 

Nyhetsbrev inleds serien med några allmänna synpunkter och refl ektioner beträffande 

sagor och sagotolkning i allmänhet. Artikelserien är en redigerad version av ett antal 

föreläsningar Marie-Louise von Franz höll vid C G Jung Institutet i Zürich och som 

tidigare i ursprunglig form publicerats i The Feminine in Fairy Tales. 

Marie-Louise von Franz (1915- 

1998), under många år en av C 

G Jungs närmaste medarbetare, 

höll många föreläsningar vid 

Jung-institutet i Zürich som 

har blivit klassiska. Denna artikelserie 

är en redigerad version 

av Una Thomas föreläsningsanteckningar. 

När jag arbetar med sagor gör jag det ut ur 

psykologisk synvinkel. Naturligtvis är detta 

inte det enda sättet att tolka sagor. Både litterära, 

historiska och speciellt etnologiska tolkningar 

kan bidra med viktiga synpunkter. Eftersom 

många drömmar har motiv som liknar 

sagornas har man på senare tid också kommit 

att ägna sagorna särskilt intresse inom djuppsykologin, 

det omedvetnas psykologi. Såväl 

sagor och myter som människors skapande 

fantasi ser ut att ha sina rötter i det omedvetna. 

Och eftersom sagomaterialet speglar sådana 

aspekter av det mänskliga psyket som delas 

av många, får det en räckvidd utöver den 

individuella nivån. 

Man kan ha anledning att fråga sig vad som 

egentligen är avsikten med att tolka en saga. 

Om det gäller barn är det helt onödigt, eftersom 

de förstår sagan intuitivt. Förr i världen 

tycks också vuxna haft samma förmåga i 

större utsträckning än idag. 

Ända fram till 1600-talet var sagorna berättelser 

för vuxna. Att de till slut bara överlevde 

i barnkamrarna kan ha att göra med att den 

irrationella världsuppfattningen som dominerade 

tidigare, så småningom följdes av 

en rationell, och i och med detta skifte kom 

sagorna att bli betraktade som nonsens, bara 

avsedda för barn. 

Också i våra dagar fi nns det många som inte tar 

sagorna på allvar. Och eftersom vi inte längre 

förstår dem av oss själva, är det nödvändigt att 

tolka dem så att vårt medvetna kan uppfatta 

deras budskap. Som Jung ofta framhöll kan 

inte någon tolkning göra anspråk på att vara 

den enda rätta. Varje tolkning är en spegelbild 

av tolkarens inre, hans/hennes omedvetna 

och medvetna hypoteser, och tolkningen kan 

bara resultera i en tentativ tolkningshypotes. 

Avsikten med en psykologisk tolkning är 

huvudsakligen att ge vårt rotlösa jag kontakt 

med djupen i vårt omedvetna. 

Först av allt måste man då i det här sammanhanget 

fråga sig om det verkligen fi nns sagor 

som beskriver just kvinnliga psykologiska 

problem. 

Man skulle kunna tro att sagor med en kvinnlig 

huvudperson har något att säga om feminin 

psykologi och de med en manlig hjälte något 

om vad som försiggår i det manliga psyket. 

Men det är inte så enkelt. Många berättelser 

om kvinnors prövningar handlar egentligen 

om mäns problem, det vi ibland kallar för 

anima-problem. Detta gäller särskilt teman om 

försmådda kvinnor, som måste vandra en lång 

och plågsam väg för att fi nna sin rätta brudgum. 

Tänk t ex på Amor och Psyke i Apuleius 

roman ”Den gyllene åsnan”. (Apuleius var en 

romersk författare, född omkr. 125 e.Kr.) 

”Varje tolkning är en spegelbild 

av tolkarens inre 

och tolkningen kan bara 

resultera i en tentativ 

tolkningshypotes.” 

I en del antika gnostiska skrifter förekommer 

vidare Sofi a, den grekiska sinnebilden för gudomlig 

visdom. Om henne fi nns många berättelser. 

Hon var yngsta dotter till en gud kallad 

Avgrunden, men hon visste inte själv vem som 

var hennes far. Hennes besinningslösa längtan 

att lära känna honom bringade henne både nöd 

och lidande. Hon höll på att förgås i materiens 

mörker och måste be om förlösning. 

Denna bild av den vilsegångna Sofi a förekommer 

inte bara under senantiken. I den 

kabbalistiska judiska traditionen fi nns t ex 

den kringirrande Shekina. I de fall vi vet 

vilka som är författare till dessa skrifter, är 

de män. Mannen har, som alla nuförtiden 

vet, en omedveten feminin sida i sitt psyke.* 

Jung kallar den anima och berättelserna om 

försmådda och misskända kvinnor beskriver 

ofta hur rationella och patriarkaliska män förhåller 

sig till denna sida hos dem själva, hur 

de undertrycker sina känslor och det lättrörda 

i sitt inre. 

Men å andra sidan fi nns det ju sagor, som verkligen 

tycks syfta på kvinnors problem och vi 

måste alltså fundera över i vilket förhållande 

mannens anima och den verkliga kvinnan står 

till varandra. 

Verklighetens kvinna påverkar nämligen mannens 

feminina sida och tvärt om. Kvinnan har 

en uppfostrande och omvandlande effekt på 

mannens känsloliv och relationsförmåga. I 

synnerhet en man med utpräglad intellektuell 

läggning brukar vara tämligen outvecklad 

i dessa avseenden. Kanske han kommer hem 

och är trött, läser tidningen och går till sängs 

utan ett ord. Han tycker kanske det är onödigt 

att visa några känslor inför sin hustru, 

eftersom han inte ser kvinnan i henne och 

inte heller hennes kvinnliga behov. Hustrun 

kan kanske hjälpa honom att differentiera 

sina känslor genom att hävda sin rätt mjukt 

och varsamt och därmed lära honom något 

om hans egen feminina sida. 

Mannens anima har lånat många drag av hans 

mor, den första kvinnan i hans liv, och därför 

har han ofta svårigheter att uppfatta hustrun 

som skild från sin bild av modern. 

Kvinnor kan också påverkas av en mans 

anima-projektioner. När de uppför sig på ett 

visst sätt, noterar de mannens reaktioner, om 

han blir illa berörd eller tvärtom. Det fi nns 

kvinnor som då försöker forma sig i enlighet 

med mannens förväntningar. T o m små 

fl ickor kan komma på, att om de anpassar sig 

till faderns anima, kan de få vad de vill av 

honom. Sådana små ”pappas fl ickor” brukar 

då kunna utmanövrera sin mor, som kräver att 

de ska ha rena naglar och sköta sig i skolan. 

De säger ”pappsen” så rart att han genast faller 

för dem. De lär sig att utnyttja mannens 

anima genom att försöka likna den. Sådana 

forts sid 13 

* Fotnot 

I taoistisk fi losofi använder man begreppen yin 

(den feminina principen) och yang (den maskulina 

principen) som beteckningar för de kosmiska 

principer som styr världen. Den individuella psykologiska 

motsvarigheten i jungiansk psykologi är 

anima, som beteckning för den i regel omedvetna 

feminina principen hos en man, och animus, som 

den i regel omedvetna maskulina principen hos 

en kvinna. 

9

10 

C G JUNG 

och den jungianska psykologin 

av Håkan Raihle 

Den motvillige centralfi guren inom den jungianska psykologin är naturligtvis Carl Gustav Jung, prästson från 

Kesswill i Schweiz, född 26 juli 1875, med en inte alldeles problemfri barndom. Man kan kalla honom ”motvillig” 

eftersom han i något sammanhang lär ha suckat: ”Tack och lov för att jag är Jung och inte jungian.” 

Håkan Raihle, civ.ek. DHS, psykolog 

och jungiansk terapeut 

med privat praktik i Solna sedan 

1983, är direktor för IDP 

Institutet för Drömpsykologi, 

där han undervisar och är 

ansvarig för institutets forskningsprogram. 

Det fi nns även andra citat som tyder på att 

han var tämligen missnöjd med vad hans 

efterföljare, de s.k. jungianerna, gjorde med 

hans vetenskapliga arv. Så skriver han t.ex. 

i ett brev: 

There have been so many pupils of mine 

who have fabricated every sort of rubbish 

from what they took over from me. 

(Letters I:518, 1949) 

I omvärldens ögon har C G Jung alltid varit 

en kontroversiell fi gur. Han har kallats ockultist, 

falsk profet, teosofi sk sektledare, guru, 

mystiker, alkemist, charlatan, rasist, nazist, 

polygamist och bedragare men också fi losof, 

gnostiker, helare, poet och han är otvetydigt 

en av förgrundsfi gurerna i tillkomsten av den 

moderna djuppsykologin. Många har en alldeles 

bestämd uppfattning om vem och vad 

Jung var, men när man hör olika människors 

uppfattningar om honom, kan man inte tro att 

de beskriver samma person. 

Det har skrivits många biografi er om Jung 

och just när det gäller dessa tycker jag att det 

blir uppenbart att författarna har skapat ”sin 

egen Jung” som de beskriver i biografi n. Och 

visst är det så vi alla gör. Vi skapar oss en bild 

av någon utifrån vårt subjektiva urval av mer 

eller mindre tillförlitlig information och våra 

erfarenheter. 

Jag skulle vilja beskriva honom som en 

vetenskaplig sökare med ett oerhört brett intresseområde, 

nämligen det mänskliga psyket 

och alla dess yttringar och manifestationer. 

Det han söker är svar på hur vi människor 

är funtade, och det leder honom in på för 

samtiden kontroversiella områden, t.ex. hur 

sambandet mellan ande och materia kan se 

ut, hur det kan komma sig att människor ser 

fl ygande tefat, psykets religiösa dimension 

och vår civilisations framtid. 

På den negativa sidan tycker jag mig kunna 

konstatera att hans analys av det världspolitiska 

skeendet ibland har varit bristfällig och 

hans uppenbara politiska naivitet i kombina- 

tion med hans obenägenhet att tydligt ta ställning 

i vissa frågor ligger honom fortfarande 

i fatet. 

Oavsett hur man ser på honom, så har han 

lämnat avtryck i vår kultur på mångahanda 

områden, men jag tror att på psykologins 

område är det upp till efterföljarna att efter 

bästa förmåga skilja agnarna från vetet och 

uppdatera våra förklaringsmodeller i takt med 

att ny kunskap tillförs psykologins område, 

även från forskningen inom närliggande 

områden, t.ex. biologi, neurologi, genetik, 

kognitionsvetenskap och evolutionsteori. 

Jag har senare många gånger försökt analysera 

vad det kan ha varit i mitt möte med den 

jungianska psykologin som attraherade mig så 

starkt. Jag hade inte tillräckliga kunskaper om 

jungiansk psykologi för att kunna ta ställning 

på saklig grund, så det måste ha handlat om 

något annat. 

“There have been so many 

pupils of mine, who have 

fabricated every sort of 

rubbish from what they 

took over from me.” 

(C G Jung) 

Jag tror att det var framför allt två faktorer 

som bidrog: 

1. Upplevelsen av igenkännande i de 

starkt förenklade men fantasieggande 

förklaringsmodeller som förmedlades 

till mig via litteratur och andras erfarenheter. 

Jag fi ck höra talas om den hemska 

skuggan som man måste möta, jag fi ck 

höra berättas om den väna Anima som 

måste befrias från modershäxan, och över 

alltihopa vakade det allseende och trygghetsskapande 

Självet i sin visdom. 

2. Den numinösa karaktären av mitt eget 

möte med det omedvetna. Det var en upplevelse 

av religiös karaktär, kanske kan 

man tala om en frälsningsupplevelse eller 

om en förälskelse. I vilket fall fi ck Jung 

bära en starkt idealiserande projektion 

från min sida. 

Men som alla vet brukar den typen av idealiserande 

överföring efter en tid övergå i ett 

kraftigt avståndstagande. Och visst har det ibland 

känts som om jag skulle vilja sparka ut 

Jung ur min tillvaro, men vår relation har trots 

detta motstått alla prövningar i snart 35 år och 

det känns som om vi kanske har hittat fram till 

något som skulle kunna vara livet ut, en relation 

som kan inrymma oss båda med alla våra 

mänskliga brister. Och en av anledningarna 

till detta tror jag man kan fi nna i Mysterium 

Coniunctionis, där Jung skriver: 

Alla sanningar förändras, och endast det 

som förändras kan förbli sant. (CW14: 

503) 

Han sjunger alltså osäkerhetens och föränderlighetens 

lov i detta korta citat och han 

betonar vikten av att aldrig låta sig snärjas 

i dogmatiska bojor. Alla sanningar har med 

andra ord ett ”bäst före”-datum och om vi 

inte respekterar detta stelnar vi som saltstoder 

i öknen. Men om man tar det på allvar, 

så menar jag att relationen till Jung och den 

jungianska psykologin kan förbli både levande 

och närande. 

Vi måste alltså i Jungs efterföljd, vara 

beredda att ompröva våra omhuldade förklaringsmodeller, 

när ny kunskap och nya 

insikter erbjuder en möjlighet att formulera 

nya modeller med högre förklaringsvärde. 

Den jungianska psykologins extrema öppenhet 

för det mänskliga psykets alla yttringar 

kräver å andra sidan av oss att vi har ett aktivt 

kritiskt förhållningssätt för att undvika att vi 

hamnar i ockult vidskepelse eller i sekteristisk 

dogmatism (det som kallas jungianism). 

Herakleitos (grek fi losof, ca 500 f.Kr.) lär 

ha sagt att man inte kan bada i samma fl od 

två gånger. Likt fl odens vatten fl yter livet 

förbi oss och denna föränderlighet kräver 

motsvarande föränderlighet hos oss, om vi 

vill förbli levande. 

Men vi kan inte, likt livet självt, befi nna oss 

i konstant förändring, i varje fall inte om 

vi vill fungera som medvetna individer i 

en gemensam kulturmiljö. Såväl biologiskt 

som psykologiskt är vi konstruerade så, att 

vi söker stabilitet och fi nner trygghet i det 

oföränderliga. 

Jag föreställer mig att vi bara kan hantera 

denna motsättning genom att vi tillåter oss 

att pendla mellan Chaos och Struktur, och 

forts nästa sida

forts fr föreg sid: C G JUNG ... 

ju bättre vi kan uthärda den otrygghet och 

kanske till och med ångest som hotar oss i 

Chaos, desto smidigare sker våra övergångar 

och därmed vår utveckling. 

Jung som psykiater 

Jung började sin läkarbana på Burghölzli, ett 

mentalsjukhus strax utanför Zürich, och här 

utvecklar Jung också sina tankar kring schizofreni 

(på den tiden daementia praecox), han 

utvecklar tänkandet kring psykosens psykologiska 

ursprung och lägger därmed grunden för 

den psykoterapeutiska psykosbehandlingen. 

Utifrån sina associationsexperiment utvecklar 

han också sin komplexteori som kommer 

att bli en av grundstenarna i den jungianska 

psykologin. 

Han blir centralfi gur i den s.k. Zürich-skolan 

som får en mycket framträdande roll i psykiatrins 

utveckling. Burghölzli blir ett centrum 

för den tidens psykoanalytiskt intresserade 

psykiatriker och det var dit man sökte sig 

i långt större utsträckning än till Wien och 

gruppen runt Freud. Och det blir också här på 

Burghölzli som den psykoanalytiska rörelsen 

blir etablerad. Freud skriver själv: 

Zürich-skolan blev kärnan i kampen för 

att vinna erkännande av den analytiska 

behandlingsmetoden. Där fanns också 

den enda möjligheten att utbilda sig och 

att praktisera den nya behandlingsformen. 

De fl esta av mina efterföljare och 

medarbetare vid den tiden hade kommit 

till mig via Zürich, även de som geografi 

skt hade närmare till Wien än till 

Zürich. (On the History of the Psychoanalytic 

Movement, SE14, sid 27) 

Jung som psykolog 

Den nya psykologin 

Jung betraktade sig som vetenskapsman, och 

han beskrev sig själv som psykolog i första 

hand, om än med intressen som sträckte sig 

långt utanför de traditionella ramarna för den 

tidens vetenskapliga studier. 

Men den vetenskapliga disciplinen psykologi, 

som man runt förra sekelskiftet försökte etablera 

och utveckla blev blott till namnet ett 

sammanhållet ämnesområde. En tysk psykolog, 

William Stern, skriver år 1900 om den 

tidens olika psykologiska riktningar att 

… de talar olika språk och den bild av 

psyket som de målar upp innehåller så 

många olika färger och deras respektive 

penselföring är så speciell, att man inte 

ens kan urskilja att det är samma motiv 

de återger. (Stern, W.:Die psychologische 

Arbeit des neunzehnten Jahrhunderts, 

Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 

und Pathologie, del 2, sid 413-436) 

År 1909 försökte man på en internationell psykologkongress 

i Geneve att skapa en gemensam 

terminologi för hela området psykologi. 

Detta sker parallellt med ansträngningar runt 

om i Europa och Ryssland att anamma esperanto 

som ett gemensamt språk, och esperanto 

introducerades också på psykologikongressen 

1909 som ett alternativt kongresspråk. Dessa 

ansträngningar att åstadkomma ett gemensamt 

psykologi-språk kom skändligen på skam och 

projektet övergavs. 

Men problemet kvarstår alltjämt och har t.o.m. 

förvärrats och de missförstånd som uppstår bidrar 

naturligtvis till ytterligare fragmentering 

av ämnesområdet psykologi. 

Den jungianska psykologins historia 

För sammanhangets skull måste vi placera in 

Jung i de strävanden som dominerade inom 

disciplinen psykologi. Jung var mycket aktiv 

i ansträngningarna att forma och utveckla en 

sammanhållen disciplin, men hans tankar 

gick utanför dessa ramar. Han såg nämligen 

psykologin som den grund alla andra vetenskapliga 

discipliner måste vila på, d.v.s. det 

fi nns en psykologisk aspekt i all vetenskap 

(och på alla andra områden också). Allt upplevs 

och formuleras via det mänskliga psyket 

och Jung menade att psykologin var den enda 

vetenskapsgren som kunde komma till rätta 

med den subjektiva faktor som betraktades 

som en störning inom de andra vetenskapliga 

disciplinerna. 

”För den som haft privilegiet 

att möta Jung själv, är det en 

oerhörd besvikelse att ta del av 

de otillräckliga och förenklade 

tillämpningar av Jungs teorier 

som hans efterföljare har 

publicerat.” 

(H Ellenberger) 

Till en början använde han namnet ”Analytisk 

psykologi” som samlande beteckning på sin 

psykologi, men på 1930-talet övergick han till 

att tala om ”Complex psychology”. De fl esta 

trodde, och tror fortfarande, att han med detta 

ville sätta sin komplexteori i centrum, men 

med beteckningen ”complex psychology” 

ville han markera att hans psykologi beskriver 

komplexa dynamiska system, till skillnad 

från bl.a. behaviorismens betingningar och 

refl exer. 

Det faktum att Jungs eget namn på sin psykologi 

inte slog igenom bland ”jungianerna”, 

d.v.s. de människor som utgav sig för att arbeta 

i enlighet med hans teorier, tolkar Sonu 

Shamdasani (nutida psykologihistoriker) som 

ett tecken på hur stort avståndet redan hade 

hunnit bli mellan upphovsmannen Jung och 

hans efterföljare. 

År 1936 skriver Toni Wolff, med Jungs välsignelse 

kan man förmoda, att Jung med 

beteckningen ”complex psychology” avsåg 

sin psykologiska teori, medan beteckningen 

”analytisk psykologi” skulle reserveras för 

den terapeutiska behandlingen, d.v.s. den 

jungianska analysen. (”The Cultural Signifi 

cance of Complex Psychology”). 

Numera har vi valt bort såväl ”complex 

psychology” och ”analytisk psykologi” som 

beteckningar, därför att ingen längre vet vad 

man menar när man använder dem. Vi talar i 

stället om ”jungiansk psykologi” resp ”jungiansk 

analys”. 

Det fi nns något väldigt paradoxalt i hur jungianerna 

relaterar till Jung på denna tid. Å ena 

sidan använder man sig av hans teoretiska 

begrepp och teorier lite hur som helst, å den 

andra använder man sig av hans namn som 

en kvalitetsstämpel (i synnerhet i USA) och 

han blir också föremål för en devot dyrkan i 

vissa kretsar. Henri Ellenberger (1905-1993, 

schweizisk medicinhistoriker och psykiatriker) 

beskriver ett besök vid Jung-institutet i 

Zürich (1953) på detta sätt: 

Ingenstans har jag funnit en plats som 

i så hög grad förmedlar intrycket av en 

teosofi sk sekt som C G Jung Institutet i 

Zürich. Jag har aldrig upplevt en kultplats 

där Mästaren förhärligats och 

dyrkats så intensivt. Samtidigt ägnar 

sig många av hans lärjungar öppet åt 

astrologi, ockultism och spådomskonst. 

(Henri Ellenberger: La Psychiatrie suisse 

VI, sid 306) 

Detta är Ellenbergers beskrivning av Jungs 

efterföljare, och denna beskrivning avviker 

dramatiskt från hans beskrivning av Jung 

själv: 

För den som haft privilegiet att möta 

Jung själv, är det en oerhörd besvikelse 

att ta del av de otillräckliga och förenklade 

tillämpningar av Jungs teorier som 

hans efterföljare har publicerat. (Idem, 

sid 154) 

Michael Fordham, en av de jungianska centralfigurerna 

i England hade redan 1942 

uppmärksammat vad som höll på att hända i 

jungianska kretsar och han uppfattade de här 

tendenserna som rakt motsatta Jungs egen 

uppfattning och önskan: 

Det blev tydligt att man höll på att förvandla 

jungiansk psykologi till en kvasireligiös 

kult, vilket var rakt motsatt Jungs 

strävanden, så som jag uppfattade honom, 

både genom vår personliga kontakt 

och genom hans böcker. (Explorations 

into the Self, sid 2) 

*** 

När det gäller den jungianska psykologin 

är utvecklingen precis likadan som inom 

ämnesområdet psykologi i stort, om än med 

några decenniers eftersläpning. Shamdasani 

skriver: 

Att idag betrakta jungiansk psykologi 

som en sammanhållen enhetlig psykologi 

är en anakronism. (Jung and the Making 

of Modern Psychology, sid 14) 

forts sid 16 

11

forts fr sid 8: KÄNSLA OCH ... 

innehållet på det här viset, genom den symboliska 

gestaltningen, har kunnat knytas an 

till jaget har livet över huvud taget också 

vidgats. 

En av Jungs defi nitioner av symbol är att den 

fungerar just som en transformator av psykisk 

energi, från en “lägre” till en “högre” 

form, men han menar också att symbolen är 

det “bästa uttrycket för något inte helt känt”. 

Jaget har alltså inte helt tillskansat sig det 

omedvetna innehållet i och med gestaltningen 

– i så fall vore det “helt känt” – utan jaget 

förhåller sig till innehållet via det symboliska 

uttrycket. 

För Jung är jaget aldrig synonymt med psyket 

som sådant, utan det omedvetna har en egen 

verklighet med egna “föremål” och “lagar”. 

Den världen och dess självständiga liv kan 

jaget aldrig göra anspråk på med mindre än 

att det får katastrofala följder för jaget, till 

exempel i form av en psykos. 

”Meningslöshet förhindrar 

livets fullhet och betyder 

därför sjukdom. Mening 

gör däremot mycket, kanske 

allt, möjligt att uthärda. 

Ingen vetenskap kommer 

någonsin att ersätta myten, 

och ingen myt kommer 

någonsin att kunna skapas av 

vetenskapen.” 

C G Jung 

Hälsa innebär snarare att förhålla sig till denna 

psykiska, inre värld och att aktivt hjälpa till 

där den vill komma till utryck. Då fi nns en löpande 

dialog mellan medvetet och omedvetet 

som till syvende och sist är individuationens 

medium. 

All utveckling sker emellertid inte genom 

djupa kriser och tandagnisslan. För efter en 

genomgången kris kan ju livet fortsätta, och 

vad vore det för poäng med det hela om livet 

efter allt lidande bara “gick sin gilla gång”, 

som vi talade om ovan? Ett resultat av en överstånden 

kris är ofta att själva synen på livet 

så att säga kalibreras. Man är inte densamma 

och man har inte längre samma förväntningar 

på livet. Många gånger fördjupas känslan och 

man nöjer sig med mindre och har större nöje 

av mindre – man blir helt enkelt mer ödmjuk. 

Gunnar Ekelöf brukade framhäva vikten av att 

“gå genom ekluten” i sina brev och dikter, och 

han kallade sig ibland för “Gunnar Ekelut”, på 

skämt fast med ett korn av allvar med skyhög 

densitet. 

Samtidigt finns ju också vad man kallar 

“levnadsglädje”. Allt det som lockar och förtjusar 

och “känns bra”. Även i detta ligger en 

potential för utveckling. Joseph Campbell är 

12 

känd inte minst för sin devis follow your bliss, 

som brukar översättas med “följ din lust” eller 

“bejaka din glädje”. Det är en uppmaning att, 

fyrkantigt uttryckt, göra det som känslofunktionen 

tillmäter värde, att helhjärtat ägna sig 

åt det som känns rätt och roligt. Kanske har 

vi en tendens i vårt psykologiserande tidevarv 

att glömma bort denna enkla sanning, som alla 

barn lever ut med liv och lust men som vuxna 

sneglar på med misstro. Helt fel har man å 

andra sidan inte som misstänksam vuxen. 

För vad är det som får mig att tycka just det 

eller det är så roligt? Det behöver ju inte vara 

min “innersta sanning” som säger det, det kan 

lika gärna vara ett komplex som talar, eller en 

inre instans som vill min undergång! Hur ska 

man kunna avgöra skillnaden och veta vad 

som är vad? 

Tack och lov kan livet inte levas efter idiotsäkra 

recept. Man får helt enkelt lov att 

pröva och se, enligt principen trial and error. 

Risktagning är en ofrånkomlig del av livet. 

Det fi nns inga garantier, det kan gå fel, men 

livet blir en ökenvandring om inga risker tas. 

Det gäller inte bara unga utan människor i alla 

åldrar. Jung skriver: 

Ondskans demon är rädslan, negationen, 

fi enden som reser sig mot livet och förringar 

varje stordåd, som genom ormens 

bett ingjuter svaghetens och ålderdomens 

gift … För hjälten är rädslan en utmaning 

och ett kall, ty bara djärvhet kan befria 

från rädslan. Och om risken aldrig tas, 

har man på något sätt förgripit sig på 

själva meningen med livet och hela ens 

framtid är dömd till en hopplös tristess, 

till en kvävande gråhet som bara lyses 

upp av irrbloss. (CW5: 354) 

Ibland vet man att man är på rätt väg. Man bara 

vet det. Campbell formulerar det så här: 

Bejaka din glädje! Det fi nns något inom 

dig som vet när du når medelpunkten, 

som vet när du är på rätt väg eller om 

du har gått vilse. Om man överger den 

rätta vägen för pengar, ja, då har man 

förlorat sitt liv. Men om man stannar kvar 

i mitten, i sitt centrum, och inte tjänar 

några pengar, ja, då har man i alla fall 

sin lycka. 

Individuation är att leva “det symboliska livet” 

på sitt helt unika, individuella sätt. Det innebär 

inte minst att ta emot emotionernas kaos och 

försöka ge gestalt åt den energi som emotionerna 

signalerar, för att också, med känslan, 

kunna utröna vilket värde som döljs däri – ett 

värde som kan omplanteras i verklighetens 

jord. Eftersom känslan är en subjektiv process 

Annonsera i 


(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex) 

Kontakta oss för information, 

kostnadsuppgifter och bokning 

08-830 700 

eller annons@cjp.se 

handlar det inte om värden som gäller för alla, 

men som i bästa fall kan komma likasinnade 

till godo. Men där kommer också psykologin 

som teoretisk konstruktion till en gräns, för 

även om den kan säga något om hur dessa 

processer i allmänhet går till, kan den aldrig 

förutse deras individuella utfall. Värden har 

med världsåskådning att göra, med vår syn på 

livets mening och vår helt individuella myt. 

Jung igen: 

Behovet av mytiska utsagor är tillfredsställt 

om vi har en åskådning som 

framspringer ur den själsliga helheten, 

nämligen samverkan mellan medvetandet 

och det omedvetna. Meningslöshet förhindrar 

livets fullhet och betyder därför 

sjukdom. Mening gör däremot mycket, 

kanske allt, möjligt att uthärda. Ingen 

vetenskap kommer någonsin att ersätta 

myten, och ingen myt kommer någonsin 

att kunna skapas av vetenskapen. (Mitt 

liv, sid 305) 

Erik Nisser 

ÄR DU ÖVER 65 

OCH INTRESSERAD AV 

DRÖMMAR? 

Läs mer om 

Forskningsprojekt 65+ 

på sid 18! 

JULBOK 

DEN KRISTNA 

ARKETYPEN 

(Edward Edinger) 

CJP:s julpris 

50 kr/st 

(porto tillkommer) 

Gäller endast t.o.m. 31/1, 2008 

förutsatt att lagret räcker så länge 

*** 

Den kristna arketypen 

Hft, 138 sid, rikt illustrerad, med index, 

och bibliografi . Sv övers Marianne 

Blom. Jungiansk fackgranskning: Håkan 

Raihle. 

ISBN 91-7075-090-4. Ord pris 136 kr. 

GOD JULLÄSNING 

önskar vi på CJP! 

För beställning 

08 - 830 700

forts fr sid 9: FOLKSAGANS ... 

kvinnor kallar vi anima-kvinnor. Risken är 

att de förlorar sig själva och när de inte får 

eller kan spegla en mans reaktioner upplever 

de sig som identitetslösa, som om de inte är 

någon alls. 

Jag kände en gång en kvinna som hade mycket 

klena och svaga vrister. Hennes man ville 

gärna att hon skulle ha högklackade skor och 

fast läkarna avrådde henne plågade hon sig 

ändå med sina höga klackar. En kvinna som 

gör så är rädd att mista mannens kärlek och 

därmed sin egen existens. 

Andra kvinnor kan däremot reagera polärt mot 

mannens anima-projektion och visar tydligt 

att de är annorlunda. Dessa reaktioner kan 

vara såväl positiva och i överensstämmelse 

med hennes egen personlighet, men också 

negativa så att de faktiskt fjärmar henne från 

henne själv. På en mer primitiv nivå kan det 

t o m bli så att det inte går att skilja kvinna 

och anima åt. Mannen anar inte att hans fru 

inte alls är som den bild han har av henne, och 

hustrun märker inte om hon spelar en roll eller 

om hon är sig själv. 

I vår kristna kultur med dess starka patriarkaliska 

tradition saknas en religiös feminin 

symbol. Jung sade en gång att kvinnan inte är 

företrädd i överhuset. Maria-kulten kan inte 

ersätta denna saknade gudinnebild. 

På så sätt försummas mannens anima-sida 

och den verkliga kvinnan känner sig ofta 

osäker om sin egen natur. Hon väljer då ett 

primitivt och instinktivt sätt att leva, håller 

fast vid det och skyddas på så sätt från de 

negativa projektioner som utgår från kulturen. 

Hon blir till en dunkel, primitiv urmoder, en 

Xantippa, eller också faller hon offer för sin 

egen inre maskulina sida, som Jung kallar 

animus, och bygger upp en falsk självbild 

som kompenserar hennes inre osäkerhet. I 

matriarkala samhällen, som t ex i Sydindien, 

känner sig kvinnor däremot trygga i sin egen 

kvinnlighet. De vet sin betydelse och att de är 

olika männen utan att vara dem underlägsna. 

I lugn och ro kan de vara sig själva och göra 

sig gällande utan att ifrågasättas. 

Hos oss är kvinnorollen på väg att förvandlas. 

Denna utveckling är förmodligen en följd av 

tusentals enskilda reaktioner, som under århundradens 

lopp vuxit sig starka och nu brutit 

fram som en mäktig rörelse. Möjligen har 

den bitterhetskänsla över att vara försummad 

och utan värde, som många kvinnor upplevt, 

bidragit till den kollektiva kvinnoemancipationens 

utbrott i början av nittonhundratalet. 

Ändå visar det sig att dagens kvinnor ofta är 

mycket osäkra på vad det egentligen innebär 

att vara kvinna. Därför tycker jag det är viktigt 

att undersöka de mönster som förekommer i 

våra folksagor. 

Det har redan sagts att kvinnofi gurer i myter 

och sagor både kan skildra en verklig kvinnas 

problem och den feminina sidan hos 

en man. Men det fi nns många olika schatteringar, 

antagligen beroende på hur mycket 

sagoberättarna har lagt in av sig själva i sina 

berättelser. Vi kan aldrig med säkerhet avgöra 

om en tolkning är mer adekvat än en annan, 

varför jag rekommenderar att man är öppen 

för båda möjligheterna, även om det komplicerar 

tolkningsarbetet. 

Vi måste också fråga oss vem som är hjältinna 

i en saga eller vad hon föreställer. Är hon en 

verklig kvinna? Man brukar ofta säga att 

myterna är gudarnas historia och sagorna de 

vanliga människornas. Mot denna teori talar 

det faktum att de inblandades namn i vissa 

sagor helt klart anspelar på gudar. I många 

törnrosaversioner heter t ex barnen Sol och 

Måne eller Dag och Skymning. Eftersom sol 

och måne knappast kan ha en mänsklig mor 

kan man inte bygga upp en teori om myter 

och sagor som grundar sig på denna skillnad. 

Psykologiskt sett vet vi att det i både myter och 

sagor handlar om arketypiska mönster, som ytligt 

betraktade har mycket lite med människor 

att göra. Det handlar om symboliska gestalter 

och vad de står för måste vi ta reda på. 

”Anima-kvinnor riskerar att 

förlora sig själva och när 

de inte får eller kan spegla 

en mans anima, upplever de 

sig identitetslösa och icke 

existerande.” 

Om vi verkligen vill förstå detta, måste vi 

fråga oss varför man hos ett folk ibland berättar 

historier där personerna bär gudanamn 

och varför personerna i andra berättelser har 

alldeles vanliga namn som Hans eller Peter. 

Först och främst beror det på att folk inte ser 

någon större skillnad på den offi ciella religionens 

upphöjda gestalter och andra symboliska 

fi gurer. Man säger du till både Gud och helgonen 

medan man däremot kan tala till kon 

som till ett högtstående väsen, och något annat 

skulle vara ett helgerån. 

En gång hade jag som patient en kvinna som 

vuxit upp i en mycket primitiv miljö. Hon 

led av märkliga hörselhallucinationer och 

hennes drömmar hade ett klart arketypiskt 

innehåll. Hon arbetade som städerska och 

var så grälsjuk att människor hade svårt att 

stå ut med henne. Emellertid var hon en verkligt 

from människa som tog sina sällsamma 

upplevelser på allvar och föraktade dem inte 

som en del schizofrena kan göra. När hon till 

slut började berätta, återkom hon ofta till en 

dröm och fi ck det att låta som om den varit 

en verklig händelse. 

För att stärka hennes medvetenhet och få 

henne tillbaka från den omedvetna världen, 

sa jag: ”Jo, men det var en dröm.” Och det höll 

hon alltid med om. Hon var inte så förvirrad att 

hon inte kunde skilja mellan dröm och verklighet. 

Men sedan jag avbrutit henne, förmådde 

hon inte fortsätta sin berättelse. Hon reagerade 

som en konstnär som blir störd under sitt ar- 

bete. Återberättandet av drömmen upplevde 

hon tydligen som en sorts skapelseverk. 

Denna kvinna berättade märkliga historier precis 

som om de varit verkliga – och här har vi 

ett exempel på hur en saga kan uppstå. Några 

sagor kan stamma direkt ur en dröm, andra 

ur skapande fantasier, precis som ”riktiga” 

diktverk. I båda fallen fi nns dock källan i det 

omedvetna. Det är därför som många sagor 

slutar med ett uppvaknande ur ett drömtillstånd. 

Det fi nns en fransk saga som slutar så 

här: ”Tuppen gol kuckeliku, morgonen är här 

och min saga är slut.” Eller det kan låta så 

här: ”Det blev ett ståtligt bröllop med mycket 

mat och dryck, men jag var i köket och fi ck 

ingenting. Kocken gav mig en spark i baken 

och nu sitter jag här och berättar för er.” 

Åhöraren chockas och kastas tillbaka till verkligheten. 

I zigenarsagor kan det heta:”De gifte 

sig och levde lyckliga i alla sina dar, men jag 

arma sate är så hungrig att magen skriker.ª 

Sedan skickas hatten runt för att berättaren 

skall få lite pengar. 

Sådana formuleringar påminner åhörarna om 

att det inte är vanliga människor och deras 

öden som sagorna handlar om. Man vet 

mycket väl att både storyn och personerna 

tillhör en annan dimension som vi kallar 

”det omedvetna” och som är något helt annat 

än vår medvetna verklighet. På en primitiv 

nivå förekommer en diffus kontakt med det 

omedvetna. Skådeplatsen saknar en fast gränsmarkering. 

Det fi nns heller inte någon riktig 

gräns mellan sagogestalterna och ett folks 

religiösa föreställningar. Sagans religiösa 

bilder liknar ofta den offi ciella religionens. 

Men ibland fi nns där också s k kompensatoriska 

begrepp, som motverkar den medvetna 

världens inskränkthet, berikar den eller strävar 

efter att komplettera den. 

Min städhjälp berättade ibland om sina 

drömmar och det fanns en hel del traditionell 

kristendom i dem. Gud Fader uppträdde t ex 

och talade till henne. Det han sa motsvarade 

det hon lärt i kristendomsundervisningen. En 

gång såg hon en stilig manlig gestalt. Han stod 

bredvid henne och sade: ”Du måste måla det 

grönt för att rädda dig själv och mänskligheten.” 

Hon svarade att hon inte kunde men 

rösten fortsatte: ”Jag ska hjälpa dig.” Sedan 

hon målat fick hon som belöning komma 

ner från den bergstopp där hon satt. När jag 

frågade vems röst det kunde ha varit, svarade 

hon att det var den helige Andes. Mannen i 

drömmen passade faktiskt in på den allmänna 

föreställningen om den helige Ande och hon 

kunde ögonblickligen identifi era honom trots 

att det inte fanns någon antydan om det i själva 

drömmen. 

Om hon tillhört en annan religion skulle mannen 

förstås fått ett annat namn. Men ibland 

tycks en drömfi gur inte alls passa in i ramen 

för våra kollektiva symboliska bilder eller 

föreställningar. I fall en gudinna som bär 

moder jords drag och är lika anskrämlig som 

Baubo förekommer i en dröm, kan en katolik 

forts nästa sid 

13

forts fr föreg sida: FOLKSAGANS ... 

givetvis inte kalla henne jungfru Maria. Men 

Maria är vår enda representant för en numinös 

kvinnlig gestalt och alltså kallar vi henne helt 

enkelt för moder eller skapar ett fantasinamn 

av något slag, t ex Flädermor. Men det är inget 

riktigt namn och den som bär det dyrkas inte 

som en gudom. 

Sagorna har som jag nämnt sin grund i en 

individs inre upplevelser och låter sig inte infogas 

i en kulturs répresentations collectives. 

Sagorna ger oss alltså i högre grad än myterna 

en inblick i det omedvetnas kompensatoriska 

funktion. Vad är det då som inte kommer 

till uttryck i kulturens kollektiva symbolik 

och som det omedvetna därför vill få oss 

att förstå? 

Sagorna berättar ofta ganska förskräckliga 

saker om kända personer i vår religiösa tradition. 

Om Herren Jesus själv berättas bl a en 

del historier där han uppför sig illa. Så får t ex 

Petrus en gång i hans ställe ta emot stryk av 

en gästgivare. Petrus är ju alltid lite naiv och 

blir lätt utsatt för sådana övergrepp. 

”Folksagans hjälte eller 

hjältinna är en modell 

för hur jaget skall förhålla 

sig för att på bästa sätt stödja 

individuationsprocessen.” 

Ett annat exempel fi nns i en tjeckisk saga där 

en gammal stackars gubbe sitter uppe i ett träd 

och måste få hjälp att komma ner. I slutet visar 

det sig att den darrande gamle mannen är Gud 

själv. Tänk bara, Gud som en hjälplös gubbe 

som inte kan ta sig ner från ett träd! När det 

dessutom är en fl icka som måste hjälpa honom 

ner, blir det en verkligt slående kompensation 

för våra medvetna föreställningar om Gud! 

Ibland blev min städhjälp rasande på Gud. 

Hon sa att han var avskyvärd – han rände efter 

fruntimmer och ibland måste hon rentav kasta 

ut honom ur sitt sovrum. Då sa hon: ”Nu har 

Gud kommit mig för nära igen!” Enligt henne 

bar han sig oanständigt åt och spelade henne 

en massa spratt, och hon hade å sin sida fått 

för sig att hon måste ge igen för att få ro. Vad 

skulle månne en präst säga om det? 

I sagorna blir våra répresentations collectives 

inte bara förvrängda utan ibland helt förvandlade. 

I de ovannämnda sagorna framställdes 

Kristus som en simpel trixter och Gud som en 

hjälplös gubbe. Gränsen mellan det gudomliga 

och det mänskliga suddas ut. 

I psykologiskt språkbruk är en gud alltid 

en gestaltning av ett arketypiskt mönster, 

en reaktion eller ett beteende, som har sin 

grund i instinkterna. Modersarketypen, den 

14 

biologiska grunden för moderskomplexet, utgår 

givetvis från moderskapet, arketypen för 

coniunctio hänger samman med sexualiteten 

etc. Ares eller Mars är en gestaltning av vår 

aggressiva drift och försvarsvilja. I djurvärlden 

är självförsvar, aggression och rädsla en 

viktig del av livet, liksom hos oss. 

Alla gudabilder kan alltså sättas i relation till 

någon aspekt av en instinktsmässig reaktion. 

Varje arketypiskt mönster är laddat med (eller 

sammankopplat med) energi – en ibland explosiv 

laddning som är okontrollerbar. Gudarna 

befi nner sig alltså antingen en smula över eller 

under den mänskliga nivån. Grekerna fann 

en del av sina egna gudar anstötliga eftersom 

de uppförde sig som djur. Stoikerna försökte 

med olika fi losofi ska argument förklara detta 

inom ramen för sin fi losofi . Till modergudinnans 

och liknande gudomars väsen hör att i 

gränslösa känsloutbrott ge uttryck för livets 

höjdpunkter, men de kan också förebåda 

katastrofer. 

Den indiska modergudinnan Kali får t ex blodtörstiga 

raseriutbrott. Också hennes egyptiska 

motsvarighet Sekhmet uppförde sig ibland på 

samma sätt. Indierna klarar sådana paradoxer, 

men för oss blir de problem. Från början betydde 

ordet sacré både helig och förryckt även 

hos oss, och i franskan fi nns fortfarande både 

ett gott och ett ont sacré. 

Sagans hjälte eller hjältinna kan sägas vara 

en modell för hur det jag, som skurits av från 

sina rötter, skulle eller borde förhålla sig för 

att på bästa sätt stödja den mognads- och självförverkligandeprocess 

som fi nns inplanterad 

i alla människor och som Jung kallar individuationsprocessen. 

Denna modellgestalt har å 

ena sidan gudomliga drag som ett arv från den 

inre omedvetna helhet som jaget sprungit ur. 

Å andra sidan bär hjältefi guren också vanliga 

mänskliga drag eftersom han eller hon ju är 

en sorts modelljag som läsaren eller lyssnaren 

utan vidare skall kunna identifi era sig med. 

Sagohjältarna tjänar som förebilder under en 

kommande utvecklingsfas – ungefär som en 

storebror, lokförare eller pilot för ett barn. 

Deras öden visar i allegorisk form hur man 

genom att uppföra sig på ett visst sätt kan 

klara av en del av de problem av mera allmän 

karaktär som vi kan möta under livets gång. 

Det är naturligt att unga människor vill 

efterlikna sina idoler. De blir förebilder för 

ett annat sätt att leva och handla. Också 

sagohjältar/hjältinnor fungerar som förebilder 

när man måste klara av inre nödsituationer. 

Men jaget har många olika funktioner. Varje 

saga belyser därför i regel bara en viss aspekt 

– ofta just den som saknas i den kollektiva 

situationen vid den aktuella tidpunkten. 

Ett förunderligt exempel på detta är en av 

vår egen kulturs hjältebilder, Guds Son. En 

hjälplös man på ett kors utgör i vår kultur 

religionens centrala gestalt, en man dömd till 

lidande och passivitet. Just honom tillägnar 

västvärldens aktiva, uppstudsiga människor 

vördnad och tillbedjan, just denna gestalt 

behöver de som föremål för sin meditation. 

De fl esta svårigheter, också neurotiska och 

psykotiska besvär, hänger ihop med att jagets 

förhållningssätt inte överensstämmer 

med psykets behov i ett helhetsperspektiv. 

Den strida strömmen av impulser från det 

omedvetna kan inte tas emot av jaget på 

grund av dess alltför begränsade eller alltför 

ensidiga inställning. Därför är det en av 

människans viktigaste uppgifter att utveckla 

en jag-attityd som medger ett samspel med 

vårt kompensatoriska omedvetna och psykets 

instinktiva grund. 

I folksagorna fi nner vi berättelser om hjältar 

och hjältinnor vars bedrifter är det omedvetnas 

försök att visa upp ett jag som kan fungera som 

ett ideal och en förebild. Hjälten visar alltså 

upp en jag-aspekt som motsvarar psykets 

krav. Hjälten frälser landet ur ofruktbarhet 

och utvecklar dess vitalitet. 

Jaget är verkställare och endast genom jaget 

kan de psykiska potentialerna förverkligas. 

Om en konstnärlig människa inte inser sin 

begåvning och inte försöker göra bruk av sina 

möjligheter, fi nns de egentligen inte. I sagorna 

ges vägledning för hur Självet kan inkarneras 

via jaget, och utan jagets medverkan kan personlighetens 

potential aldrig förverkligas. 

Sv. översättning: Harriette Söderblom 

Redigering: Håkan Raihle 

Serien 

FOLKSAGANS 

KVINNOGESTALTER 

fortsätter i nästa nummer av 

CJP Nyhetsbrev. 

AKTUELL 

RECENSION 

Kassandrakvinnan, hft 

184 sid med bibliogr. 

Sv. övers Erik Nisser 

och Agneta Danielsson. 

Jungiansk fackgranskn 

Håkan Raihle. ISBN 

978-91-7075-061-8. 

”Den jungianska analytikern Laurie Layton 

Shapira har skrivit en associationsrik analys av 

mytens Kassandra som en psykologisk bild för 

en kvinna med en tydlig splittring av personligheten 

och med ett hysteriskt beteendemönster. 

Shapira har låtit sig inspireras av några av sina 

kvinnliga analysander. Vi får följa dessa kvinnors 

väg till helande genom den analytiska 

processens kliniska faser... En intressant, idérik 

men svår bok.” 

Gunnel Enby/BTJ

Filmseminarium 

OM PERSONLIGHETENS UTVECKLING 

En ängel vid mitt bord 

av Ingela Romare 

”Från den första platsens genomskinliga mörker, innanför den andra platsens luft och ljus, skriver jag ner följande 

redogörelse med dess blandning av fakta och sanningar och minnen av sanningar och den är ständigt riktad mot den 

Tredje Platsen, där utgångspunkten är myten.” Detta är de allra första raderna i en självbiografi , skriven av Janet 

Frame, en av New Zealands mest framstående författare. Självbiografi n är skriven i tre delar: To the Is-land, An Angel 

at my Table och The Envoy from Mirror City. 

Ingela Romare är jungiansk 

analytiker med praktik i 

Malmö. I sin diplomavhandling 

analyserar hon Jane Campions 

fi lm ”En ängel vid mitt bord”, 

och under vårterminen ger 

hon ett fi lmseminarium på 

Vintervägen i Solna med denna 

fi lm som utgångspunkt. 

Det är berättelsen om en liten fl icka i en materiellt 

fattig men intellektuellt intensiv järnvägsfamilj, 

som försöker fi nna sin egen väg 

i livet. Hennes inre röst säger henne att vad 

hon verkligen vill här i livet är att bli författare. 

Men förväntningar omkring henne (och 

inom henne) säger henne att vad hon måste 

är att bli lärare. 

I denna konfl ikt bränner hon allt hon dittills 

har skrivit och ger sig av till ett lärarseminarium 

för att utbilda sig till lärare. 

Janet är en mycket känslig person och hamnar 

i en kris, som för henne via en psykiatrisk 

klinik till ett sinnessjukhus. Där tillbringar hon 

8 år och blir utsatt för över 200 el-chocker. 

Hon är på gränsen att bli lobotomerad innan 

hon slutligen lyckas ”skriva” sig ut från 

sjukhuset. 

Hon får ett pris för romanen The Lagoon, 

som hon skrivit på sjukhuset och överläkaren 

bestämmer sig för att inte försöka ändra 

hennes personlighet genom en lobotomioperation 

utan i stället hjälpa henne att lämna 

sjukhuset för att kunna fi nna sin egen väg 

som författare. 

Långsamt bygger Janet upp ett nytt självförtroende. 

Hon reser till Europa, hon träffar 

författarkollegor och konstnärer, hon får nya 

erfarenheter i livet och hon kan slutligen efter 

många svåra år våga tro på sig själv som ”en 

riktig författare”. 

Den australiensiska filmregissören Jane 

Campion läste Janet Frames självbiografi 

och blev inspirerad av den. I nära samarbete 

mellan de två kvinnorna växte manuset fram 

som slutligen resulterade i fi lmen En ängel 

vid mitt bord. 

*** 

I seminariet Om personlighetens utveckling: 

En ängel vid mitt bord vill jag göra två saker: 

Jag vill med hjälp av fi lmen belysa individuationsprocessen, 

dvs den process i livet som 

får oss att växa, att mogna, att bli de som vi 

i djupaste bemärkelse är. Denna process 

innehåller, enligt C.G. Jungs beskrivning, 

möten med vår skugga, möten med vår 

animus/anima, möten med Självet, innan vi 

slutligen når fram till den plats – inom oss och 

utom oss - där livet blir både rikt och enkelt 

på ett nytt sätt. 

Det andra jag vill göra i detta seminarium är 

att belysa något jag kallar för den kvinnliga 

principen i fi lm. En ängel vid mitt bord är 

en kvinnas fi lm, byggd på en kvinnas berättelse, 

men jag menar att den också i själva 

Seminarium 

OM PERSONLIGHETENS 

UTVECKLING 

En ängel vid mitt bord 

8-9 mars, 2008 

Tider: lör kl 14.00-19.00, sön kl 

10.15-17.00. Seminarieledare: Ingela 

Romare. Plats: Vin ter vä gen 29, 

Solna. Avgift: 2250/1800. Begränsat 

del ta gar an tal. Anmäl i god tid till 

08-830700 (tel/fax) eller ks199- 

08@cjp.se. 

sitt berättande innehåller en kvinnlig princip, 

som innebär att det skapas en alldeles speciell 

- kärleksfull och respektfull - relation både till 

människorna i fi lmen och till åskådarna. 

Ingela Romare 

MÖTET 

Platsen, 

där solen möter vattnet, 

den lilla rörelsen i havet 

kastar ljuset åter. 

Och glädjen i mötet 

får luften att vibrera. 

Monica Åmberg 

15

16 

Ny grundkurs i 

jungiansk psykologi 

DEN JUNGIANSKA 

GRUNDEN 

börjar vårterminen 

2009 

Grundkurserna i jungiansk psykologi skall ses 

som en lägesrapport av ett pågående projekt. 

Mot bakgrund av läget inom den jungianska 

psykologin, som beskrivs i artikeln ”C G Jung 

och den jungianska psykologin” (sid 10) må vi 

försöka skilja det tankeogräs, som såtts av en 

del av Jungs efterföljare, från vad som förefaller 

vara fortfarande giltiga förklaringsmodeller 

med jungianska rötter, samtidigt som 

vi vill försöka att stämma av dessa mot de 

tankar och forskningsresultat som vi känner 

till från angränsande områden, t.ex. biologi, 

neurologi, genetik, kognitionsforskning och 

evolutionsteori. 

Vår målsättning är att under grundkursen 

beskriva och diskutera de, enligt vår mening, 

centrala delarna av den jungianska psykologin. 

Vi kommer att försöka vara trogna mot 

Jungs egna formuleringar, så som vi uppfattar 

dem, och i de fall senare års forskning tvingar 

oss att problematisera hans formuleringar och 

kanske t.o.m. avvika från dem, kommer vi att 

redovisa detta. 

Söndagen 25 januari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets 

fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, 

komplex och jaget. 

Söndagen 22 februari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Det individuella psykets byggstenar: komplex 

och arketyper. 

Söndagen 22 mars, 2009 

kl 14.00-17.00 

Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, 

jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. 

Söndagen 19 april, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykisk energi och symbolbildning, psyket som 

självreglerande system, den transcendenta funktionen, 

Homo religiosus, den meningssökande 

människan. 

Söndagen 24 maj, 2009 

kl 14.00-17.00 

Drömmandet och drömumgänget, drömmandets 

fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. 

Söndagen 6 september, 2009 

kl 14.00-17.00 

Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och 

projektioner. 

Söndagen 4 oktober, 2009 

kl 14.00-17.00 

Individuation och livscykeln, personlighetspotential 

och förverkligande, kollektiva livsmönster 

och den individuella utvecklingscykeln. 

forts fr sid 11: C G JUNG OCH ... 

Han fortsätter: 

Den begreppsapparat som Jung utvecklade 

har urholkats av hans efterföljare 

och begreppen har använts i en mängd 

olika sammanhang och med helt andra 

innebörder och syften än de Jung avsåg. 

Innebörden av begreppen har successivt 

glidit bort från Jungs ursprungliga, och 

i många fall har begreppen givits en 

radikalt annorlunda innebörd. Dessa 

omdefi nitioner och glidningar har skett 

i det fördolda under sken av att det är 

Jungs teorier man återger eller vidareutvecklar 

i trohet mot Jungs intentioner. 

(Jung and the Making of Modern Psychology, 

sid 14-15) 

I sin för sin tid utmärkta bok Jung and the 

Post-Jungians gör Andrew Samuels en indelning 

av den jungianska psykologin i tre 

huvudriktningar: 

a. Den klassiska skolan, med dess betoning 

av tillvarons symboliska aspekt 

och med en tydligt religiös prägel (Marie-Louise 

von Franz, Barbara Hannah, 

Esther Harding); 

b. Den utvecklingspsykologiska skolan 

som har ett mera reduktivt, kliniskt 

synsätt och som inkorporerat mycket 

av Winnicotts och Melanie Kleins neofreudianska 

synsätt (Michael Fordham, 

Mario Jacoby, Andrew Samuels); 

 

 

 

Pris för nyhetsbrevets läsare 285:- inkl moms och frakt. Beställ på lb@metoda.se och skriv “kokbok/cjp-kund” 

Gröna hatten förlag 08-730 31 90 

c/o Metoda lb@metoda.se 

Hägervägen 40 nb www.metoda.se 

122 39 Enskede 

c. Den arketypiska skolan, som är den 

minsta och kanske den mest svårtillgängliga 

(James Hillman, Pat Berry, Wolfgang 

Giegerich). 

Men som Shamdasani skrev, denna indelning 

är redan överspelad, fragmenteringen har fortsatt. 

T.o.m. Zürich-institutet, den klassiska 

skolans Alma Mater, fi nns inte längre i sin 

ursprungliga form. Efter att Marie-Louise von 

Franz hade dragit sig tillbaka, bröt sig gruppen 

runt henne ut från Zürich-institutet i början på 

90-talet och bildade ett eget institut. 

Det som var kvar av det ”gamla” institutet, 

som ligger strax bredvid familjen Jungs residens 

i Küsnacht vid Zürich-sjöns strand, 

splittrades sedan på nytt i början av det här 

seklet, när en stor del av utbildningsanalytikerna 

bröt sig ut och bildade ytterligare ett 

institut inne i Zürich. 

Och utvecklingen har varit likartad på andra 

håll i världen. 

Var skulle då Jung själv ha passat in i det 

här jungianska myllret? Knappast någonstans,skulle 

jag vilja säga, och jag tror att 

Jung skulle hålla med mig. 

Det sägs att ur kaos föds en högre ordning, 

men om det också gäller för den jungianska 

psykologin återstår att se. 

Håkan Raihle

Mind and Body 

l 

GE KROPPEN 

VAD DEN BEHÖVER! 

OCH SJÄLEN LIKASÅ! 

Unna dig massage 

och/eller drömcoaching 

Välj bland 

- avslappningsmassage 

- hel- eller halvkroppsmassage 

- kroppsterapeutisk behandling 

(även TENS) 

- drömcoaching 

För information och tidsbeställning: 

BJÖRN NILSTAM 

Dipl. Massageterapeut (AGI) 

Certifi erad massör 

Drömcoach under utb (IDP) 

Torsgatan 63, Stockholm 

T-stn: S:t Eriksplan 

08 - 653 68 47 eller 070 - 243 0325 

ÄR DU 

INTRESSERAD 

AV 

DINA 

DRÖMMAR? 

Medlem i 

Drömcoaching i grupp 

eller individuellt 

Ny grupp startar vårterminen 2008. 

Även arbetsplatsanknutna grupper 

enligt överenskommelse. 

Föredrag om drömmande och 

drömumgänge 

För information och tidsbeställning: 

Erik Nisser 

Dipl drömcoach IDP 

tel. 08-6431881. 

DC-mottagningen 

Vintervägen 29 Solna. 

Annonssidan 

UNIVALMENNUSTA 

SUOMESSA 

Univalmennusseminaarit jatkuvat keväällä 

2008 Helsingissä, Tampereella ja Vaasassa. 

Univalmennus on menetelmä joka elvyttää 

unen näkijän omia ajatuksia unensa 

mahdollisesta tulkinnasta. 

Kokopäiväseminaarit pidetään 

Helsingissä 

lauantaina 19/1, 16/2, 15/3, 12/4, 10/5 

Tampereella 

sunnuntaina 3/2, 2/3, 6/4, 4/5, 25/5 

Vaasassa 

lauantaina 2/2, 1/3, 5/4, 3/5, 24/5. 

Viiden kokopäiväseminaarin hinta on 300 

euroa per henkilö. Ryhmän koko rajoittuu 

max 8 henkilöön. 

Hillevi Furtenback 

dipl. univlamentaja IDP 

Ilmottautumiset ja lisätiedot 

Sähköposti: hillevi.furtenback@telia.com 

Puh.: +46 381 55035 

Kännykkä:+46 70 533 6216 

DRÖMCOACHING 

I FINLAND 

Drömseminarierna fortsätter under vårterminen 

2008 i Helsingfors, Vasa och Tammerfors. 

Dröm-coachingmetoden som används är 

icketolkande och syftar till att stimulera 

drömmaren till egna reflektioner och till 

att själv fi nna eventuella tolkningar av sina 

drömmar. 

Gruppen träffas för endagsseminarier i 

Helsingfors 

lördag 19/1, 16/2, 15/3, 12/4 och 10/5 

Vasa 

lördag 2/2, 1/3, 5/4, 3/5 och 24/5 

Tammerfors 

söndag 3/2, 2/3, 6/4, 4/5 och 25/5. 

Gruppens storlek är begränsad till max 8 

personer. Avgift: 300 euro per person för hela 

terminen. 


dipl. drömcoach IDP 

Anmälningar och information 

E-post: hillevi.furtenback@telia.com 

Tel. +46 381 55035 

Mobil +46 70 533 6216 

Vill du annonsera i CJP Nyhetsbrev? 

(Upplaga 5.000 ex) 

För information 

Ring 08-830 700 eller skicka ett epostmeddelande 

till cjp@cjp.se 

ÄR DU 65 ELLER ÄLDRE 

OCH INTRESSERAD AV DINA 

DRÖMMAR ? 

Då har du chansen att komma med i nästa etapp av 

vårt forskningsprojekt 65+ 

Projektet, som leds av fi l dr Barbro Wadensten, 

Uppsala universitet, omfattar en inledande intervju 

(ca 1 tim); 7 individuella drömcoachingtimmar och 

1 avslutningsintervju. Deltagandet är kostnadsfritt. 

Intervjuer och coaching-sessioner äger rum i våra 

lokaler, Vintervägen 29, Solna. 

Drömcoaching är en icke-tolkande metod som 

syftar till att stimulera drömmaren till egna 

refl ektioner och tolkningar av sina drömmar. 

Ring 08-830 700 för ytterligare information 

och intresseanmälan 

INSTITUTET FÖR 


Shantena Augusto Sabbadini 

är fysiker, PhD och sinolog 

och har arbetat tillsammans 

med dr Rudolf Ritsema vid 

Eranos Foundation, Schweiz, 

med forskning kring och översättning 

av den kinesiska 

visdomstexten I Ching. 

Förhandsinformation 

Ett exklusivt tillfälle att möta 

Shantena Augusto Sabbadini 

i seminariet 

DREAMS AND THE I CHING 

7 - 9 november, 2008 

KS217-08 Dreams and the I Ching (öppet seminarium 

på lättförståelig engelska, 16-18 

tim). Sem.ledare: Shantena Sabbadini. Tid: 

7-9/11 (fre kl 13.00-19.00, lör kl 11.00-18.00, 

sön kl 10.15-17.00). Avgift: 4000:-/3400:- 

Detta är ett unikt tillfälle att arbeta tillsammans 

med dr Sabbadini. Seminariet ger en 

första inblick i hur man konstruktivt kan 

använda I Chings texter för att fördjupa den 

medvetna insikten om vad som försiggår i den 

yttre och den inre verkligheten. 

Genom att låta I Ching fungera som en katalysator 

för de tankar, känslor och spontana 

associationer som är förknippade med ett 

specifi kt problem man brottas med, genomgår 

man en process som i mångt och mycket 

är en parallell till ett kreativt drömumgänge, 

och i seminariet ges även tillfälle att undersöka 

de drömmar som deltagaren upplever 

som relevanta i samband med det aktuella 

problemet. 

17

Vårterminens drömcoaching-grupp 

DCG14-08 Pedagogisk drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 

tim). Drömcoach: Erik Nisser. Tid: onsdag 30/1, 13/2, 

27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 och 14/5, kl 18.00-21.00. 

Plats: Vintervägen 29, Solna. Avgift: 2400 (medl) 

resp 2800:- (ej medl). Deltagarantal: max 7 personer. 

Bindande anmälan senast den 14/8 per tfn 08-830 700 

eller DCG12-07@cjp.se. 

Onsdagsklubben 

Onsdagsklubben är öppen för alla intresserade och 

träffas den första onsdagen i varje månad, kl 19. 

Temat för vårens träffar är ”Drömmens väg” och vi 

inleder varje träff med att göra ett videobesök hos 

Marie-Louise von Franz och lyssna på hur hon arbetar 

med drömmar och sedan blir det som vanligt kaffe/te 

med tilltugg. Vårterminens träffar äger rum den 6/2, 

5/3, 2/4, 7/5 och 4/6. Förhandsanmälan kan göras till 

08-830700 eller till onsdag@cjp.se. Ingen avgift för 

medlemmar, övriga 50 kr/gång. 

Kurser och utbildningar 

Under vårterminen fortsätter grundkursen i jungiansk 

psykologi som planerat, och en ny kurs börjar, 

nämligen grundkursen i drömpsykologi som vi kallat 

”Den kreativa människan”. Under höstterminen 

börjar en grundkurs i jungiansk utvecklings- och 

person-lighetspsykologi som vi kallat ”Mellan Chaos 

och Struktur” (se sid 19 för en närmare presentation 

av de nya kurserna). Under vårterminen 2009 börjar 

så ytterligare en omgång av grundkursen i jungiansk 

psykologi ”Den jungianska grunden”. Samtliga 

kurs- och utbildningsprogram presenteras närmare 

på nästa sida. 

Öppna fristående seminarier 

under vårterminen 2008 

Höstterminens fristående seminarier, öppna för alla 

intresserade, presenteras på sidorna 20-21. 

Forskningsprojekt 65+ 

Drömforskningsprojektet 65+ fortsätter under vårterminen 

2008 med individuell drömcoaching. De 

som är intresserade av att delta kan anmäla sig till 

08-830700 (Håkan Raihle) eller 65plus@cjp.se. 

Deltagande i projektet är kostnadsfritt, men en förutsättning 

är att man är 65 år eller äldre, att man är 

intresserad av sina drömmar och är beredd att delta i 

sju individuella coaching-timmar under vår- och/eller 

höstterminen 2008. Coaching-sessionerna äger rum på 

DC-mottagningen, Vintervägen 29, Solna. 

Innan coachingsessionerna inleds ingår en intervju på ca 

en timme, då information ges om forskningsprojektet, 

om det gemensamma sekretessåtagandet och om 

drömcoaching som metod. Efter den genomförda 

coachingserien görs en avslutande intervju på ca en 

timme Deltagarantalet i projektet är begränsat och 

tidig intresseanmälan är därför att rekommendera. 

Som drömcoacher i projektet fungerar erfarna, dipl 

drömcoacher och utvärderingen av projektet görs av 

fi l dr Barbro Wadensten, Uppsala universitet. 

Drömveckor på Mallorca 

För sensommaren 2009 planerar vi att upprepa 

succén med våra drömveckor på Mallorca (Alcudia). 

Deltagarantalet är tyvärr som tidigare starkt 

begränsat och deltagarna ordnar själva efter egen 

kassa och bekvämlighet resa, kost och logi. Det 

prel programmet består av ett morgonpass kl 

09-12 och ett eftermiddagspass kl 16-18 med 

kortare föreläsningar och andra förberedelser inför 

kommande natts drömmar. Övrig tid disponeras 

av deltagarna för sol, bad, shopping eller annan 

avkoppling. Tillfälle för individuell drömcoaching 

kroppsbehandling och motion kommer att finnas, 

men ingår dock ej i kursavgiften. Den preliminära 

avgiften för en drömvecka har beräknats till 5.300 

kr (inkl välkomstdrink och avslutningsfest) och för 

båda veckorna 9.500 kr. Defi nitivt program kommer 

18 

FÖRENINGEN FÖR 


SVENSKA 

C G JUNG STIFTELSENS VÄNNER 

GÖTEBORG 

Vårterminens tema 

DETTA ATT VARA MÄNNISKA 

Arbetet med vårprogrammet pågår, men följande 

seminarier är klara: 

Lördagen den 26 januari kl 14-18 

Gud, Jung och den moderna människan 

Seminarium med Ingela Romare, jungiansk analytiker 

och fi lmregissör om hur vi handskas med existentiella 

frågor i vår moderna tid. Lokal: Haga Församlingshem, 

Haga Östergata 30, vid Hagakyrkan. 

Lördagen den 23 februari kl 15-18 

Nyfi ken på Jung? 

Vi vill fi ra att den första fullständiga utgåvan av MITT 

LIV, C G Jungs klassiska självbiografi nu utkommer på 

svenska och bjuder in till en eftermiddag i Göteborg. 

Medverkande: Agneta Pleijel, författare: Mina läsningar 

av Jungs ”Mitt liv”, Suzanne Gieser, fi l dr, 

samtalsterapeut: Var står Jungs teorier idag?, Gunilla 

Midböe, socionom, leg. psykoterapeut, jungiansk 

analytiker: Jung idag – refl ektioner kring centrala 

mönster i det analytiska arbetet. Både medlemmar 

och icke-medlemmar är välkomna. Ingen avgift. 

Lokal: Folkets Hus, Olof Palmes plats. Ett arrangemang 

i samarbete med ABF. 

En kväll i maj 

Jag och du – att vara människa tillsammans 

med andra 

Seminarium med Eva Mannheimer Björkander, 

fil lic. Exakt tid meddelas senare på vår hemsida 

www.jungstiftelsen.se. Lokal: Haga Församlingshem, 

Haga Östergata 30, vid Hagakyrkan. 

*** 

Under våren i övrigt planeras: 

Årsmöte 

(februari-mars) 

Två seminarier 

under mars-april är under planering 

Samtalsgrupp 

C G Jung Mitt liv 

med Berit Rexmo som samtalsledare . 

Svenska C G Jung Stiftelsens Vänner 

Göteborg 

Kontaktperson: Kalju Plank, 

Toredalsgatan 130, 417 28 Göteborg. 

Tel 031-22 45 46. 

E-post kalju@plank.se 

www.jungstiftelsen.se 

att meddelas i nästa nummer av CJP Nyhetsbrev (juni 

2008). Intresseanmälan kan göras till 08-830700 eller 

till mallorca@cjp.se 

Medlemskap i 

FDP Föreningen för Drömpsykologi 

Att vara medlem i FDP Föreningen för Drömpsykologi 

kostar 250:-/kalenderår. Med lems av gif ten för 2008 

insättes på postgiro 421204-9. Ange ”Medlem 2008” 

på talongen. Ange även din e-postadress för löpande 

kurs- och föreningsinformation. 

Föreningsstämma 2007 

Årets föreningsstämma hölls den 1 maj, 2007, på 

Vinter-vägen 29, Solna. Medlemmar som önskar 

protokoll från denna kan kontakta FDP per telefon 

08-823812 eller arsstamma@cjp.se. 

Föreningsstämma 2008 

Föreningsstämman 2008 kommer att hållas den 1 

maj kl 15.00 på Vintervägen 29, Solna. Anmälan om 

deltagande i stämman kan göras till 08-830700 eller 

foreningsstamma@cjp.se, dock senast den 15/4, 2008. 

VÅRTERMINEN 2008 

Fredag-söndag 1-3 februari 

Drömimprovisationer 

Seminarium med Eyvind Andersen, teaterregissör. 

Tider: fredag kl 18.00-21.00, lördag kl 11.00-17.00, 

söndag kl 11.00-17.00. Plats: Sensus Friskhuset, 

Studentgatan 2 i Malmö. Avgift: 800 kr (medl), 1000 

kr (ickemedl). 

Lördagen den 1 mars, kl 15-18 

Vad är en depression? 

Själens sorg, kroppens depression, alkemins nigredo 

och mystikens dunkla natt - likheter och olikheter. Vi 

gör ett försök att reda ut begreppen. Föreläsning med 

Anders Löfström, med dr och analytisk psykolog. Plats: 

Sensus Friskhuset, Studentgatan 2 i Malmö. Avgift: 100 

kr (medl), 150 kr (ickemedl), studenter med CSN-kort 

gratis inträde 

Lördagen den 29 mars, kl 10-18 

Jesus som bilden av den enskildes ansvar för 

helheten 

Filmseminarium kring Pasolinis fi lm ”Matteusevangeliet” 

med Bernard Durel, dominikanerbroder, och 

Ingela Romare, fi lmregissör och jungiansk analytiker. 

Plats: IOGT-lokalen, Bantorget 5 i Lund. Föranmälan 

till Anna Glad på tel. 046-211 45 71, därefter inbetalning 

på Jungföreningens pg 4420735-5. Avgift (inkl lunch): 

500 kr (medlem), 600 kr (ickemedlem). 

Lördagen 26 april, kl 15 

Årsmöte 

Därefter kl. 16.30 

Egyptisk mytologi 

Föreläsning med Eva Mannheimer Björkander, fi l lic. 

Plats: Sensus Friskhuset, Studentgatan 2 i Malmö. 

Avgift: gratis för medl., ickemedl. 150 kr, studenter 

med CSN-kort gratis inträde. 

*** 

Ordförande: Violetta Milutinovic, tel. 040-43 69 33, epost: 

violetta.m@uvtcmail.com 

Kassör: Agnieszka Tarwid Löfström, tel. 0417-252 18, epost: 

agn@psykoterapitjanst.se 

Sekreterare: Gudrun Edh, tel. 042-34 60 77, epost: 

gudrunedh@telia.com 

C G Jung Föreningen 

i Skåne 

Kontaktperson: Violetta Milutinovic 

tel 040-436933 eller 070-4784933; 

E-post violetta.m@uvtcmail.com 

www.jungstiftelsen.se 

På stämman förekommer de stadgeenliga punkterna 

på dagordningen. Ytterligare punkter på dagordningen 

anmäles av stämmodeltagaren samtidigt med anmälan 

om deltagande i stämman. 

Individuell drömcoaching 

Vintervägens DC-mottagning 

(ring för tidbokning) 

Furtenback, Hillevi (dipl DC) 070-533 62 16 

Isaksson, Helena (dipl DC) 070-922 35 46 

Nisser, Erik (dipl DC) 08-643 18 81 

Stenberg, Maria (dipl DC) 070-954 70 78 

FDP Föreningen för Drömpsykologi 

Ordförande: Håkan Raihle, 

Tel 08-82 86 75, e-post fdp@cjp.se 

Klubbmästare: Helena Isaksson 

Tel 08-35 39 64, e-post onsdagsklubben@cjp.se

Kurser och studieprogram som 

börjar vårterminen 2008 

GRUNDKURS I JUNGIANSK 

DRÖMPSYKOLOGI MED DRÖMTOLKNING 

DEN KREATIVA MÄNNISKAN 

söndagar 24/2, 30/3, 27/4, 25/5, 14/9, 12/10, 16/11 

kl 11.00-16.00 

KS242-08 Den kreativa människan (grundkurs 

i jungiansk drömpsykologi med drömtolkning, 

7 ggr á 4 tim). Kursledare: Erik Nisser/Håkan 

Raihle. Tider: söndagar 24/2, 30/3, 27/4, 25/5, 

14/9, 12/10 och 16/11, kl 11.00-16.00. Avgift: 

4500/3950. Bindande anmälan senast 1/2, 2008, 

till 08-830 700 eller ks242-08@cjp.se 

Under seminarieserien diskuteras den jungianska 

drömpsykologins grunder och vi ägnar speciell 

uppmärksamhet åt hur och i vilken mån de jungianska 

förklaringsmodellerna påverkas av nyare 

forskning inom områdena kognitionsvetnskap, 

evolutionsteori samt modern hjärnforskning. 

Mot bakgrund av den drömpsykologiska diskussionen 

försöker vi defi niera vad en dröm kan 

vara, och vad den inte kan vara, för att därigenom 

skapa oss en uppfattning om vad drömmen kan 

förmedla till drömmaren, och hur vi på bästa sätt 

kan göra oss nytta av vårt drömumgänge. 

Vi växlar mellan teoretiska funderingar och 

praktisk tillämpning och självklart kommer vi 

att även diskutera drömmens språk, symbolik 

och struktur och andra relevanta aspekter av 

drömmen som kan underlätta tolkningen av de 

nattliga budskapen. 

Söndagen 24 februari, 2008, kl 11-16 

Kultur och drömmande: Drömumgängets, drömtydningens 

och drömtolkningens historia. 

Söndagen 30 mars, 2008, kl 11-16 

Hjärna och drömmande: Drömmandets funktioner 

och människan som meningssökande varelse 

i ett evolutionsperspektiv. 

Söndagen 27 april, 2008, kl 11-16 

Drömtolkningens grunder: drömtext, drömstruktur, 

drömmens kontext och personliga 

associationer. 

Söndagen 25 maj, 2008, kl 11-16 

Drömmar i serie: assimilation, integration, adaption 

och mytologiska grundmönster 

Söndagen 14 september, 2008, kl 11-16 

Suggestion och coaching i drömumgänget. 

Drömcoaching som metod. 

Söndagen 12 oktober, 2008, kl 11-16 

Drömtolkning i praktiken: Praktiska tillämpningsövningar 

(1). 

Söndagen 16 november, 2008, kl 11-16 

Drömtolkning i praktiken: Praktiska tillämpningsövningar 

(2). 


på Vintervägen 29 

2008-2009 


börjar höstterminen 2008 

PERSONLIG UTVECKLING 

PÅ JUNGIANSK GRUND 

MELLAN CHAOS OCH STRUKTUR 

lördagar 13/9, 11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 

och 23/5, kl 14.00-17.00 

KS243-08 Mellan Chaos och Struktur - personlig 

utveckling på jungiansk grund (erfarenhetsseminarier 

med utgångspunkt från 

jungiansk utvecklings- och personlighetspsykologi, 

8 ggr à 3 tim). Seminarieledare: 

Håkan Raihle. Tider: lördagar 13/9, 11/10, 

15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl 

14.00-17.00, Avgift: 5500/4800. Bindande 

anmälan senast 15/8 till 08-830 700 eller 

ks243-08@cjp.se 

En seminarieserie om personlig utveckling 

och hur vi kan hjälpa oss själva i vårt sökande 

efter att bli dem vi var avsedda att bli. Under 

seminarieserien blandar vi egna erfarenheter 

med jungiansk teori, mytologi och drömmar. 

Vi kommer bl.a. att behandla mytologiska 

grundmönster för vår utveckling, kollektiva 

livsmönster, det sociala arvet, våra individuella 

utvecklingscykler, livskrisens funktion, 

den individuella meningen, det personliga 

ansvaret och vägen framåt. 

Lördagen 13 september, 2008, kl 14-17 

Mytologiska grundmönster och kollektiva 

livsmönster, den individuella historian. 

Lördagen 11 oktober, 2008, kl 14-17 

Livskrisen och det individuella livsmönstret 


Lördagen 15 november, 2008, kl 14-17 

Det sociala arvet, anpassning eller revolt, 

persona-identifi kation och den utvecklingsbefrämjande 

Skuggan. 

Lördagen 24 januari, 2009, kl 14-17 

Den meningssökande människan och det 

meningsfulla livet. 

Lördagen 21 februari, 2009, kl 14-17 

Människans verklighet och verklighetens 

människa, om komplex och arketyper. 

Lördagen 21 mars, 2009, kl 14-17 

Jag och du, vi och dom, om projektioner, 

relationer och utanförskap. 

Lördagen 18 april, 2009, kl 14-17 

Den individuella meningen, det personliga 

ansvaret och vägen framåt. 

Lördagen 23 maj 2009, kl 14-17 

Vi ses längs vägen, uppsamling och avslutande 

diskussioner. 


börjar vårterminen 2009 

GRUNDKURS I JUNGIANSK PSYKOLOGI 

DEN JUNGIANSKA GRUNDEN 

söndagar 25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, 

kl 14.00-17.00 

KS244-09 Den jungianska grunden (grundkurs i 

jungiansk psykologi, 7 ggr á 3 tim). Kursledare: 

Erik Nisser och Håkan Raihle. Tider: söndagar 

25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, kl 

14.00-17.00. Avgift: 4500/3950. Bindande anmälan 

senast 20/12, 2008 till 08-830 700 eller 


Grundkursen i jungiansk psykologi, ”Den jungianska 

grunden” (KS240-07), börjar höstterminen 

2007 och omfattar 21 tim. Samtliga seminarier 

äger rum på Vintervägen 29, Solna. 

Under seminarieserien behandlas grunderna i den 

jungianska psykologin och speciell vikt kommer 

att läggas vid nyare forskningsrön inom modern 

hjärnforskning, kognitionsvetenskap och evolutionsteori 

samt hur dessa eventuellt kan påverka 

de jungianska förklaringsmodellerna. 

Söndagen 25 januari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets 

fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, 

komplex och jaget. 

Söndagen 22 februari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Det individuella psykets byggstenar: komplex 

och arketyper. 

Söndagen 22 mars, 2009 

kl 14.00-17.00 

Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, 

jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. 

Söndagen 19 april, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykisk energi och symbolbildning, psyket som 

självreglerande system, den transcendenta funktionen, 

Homo religiosus, den meningssökande 

människan. 

Söndagen 24 maj, 2009 

kl 14.00-17.00 

Drömmandet och drömumgänget, drömmandets 

fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. 

Söndagen 6 september, 2009 

kl 14.00-17.00 

Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och 

projektioner. 

Söndagen 4 oktober, 2009 

kl 14.00-17.00 

Individuation och livscykeln, personlighetspotential 

och förverkligande, kollektiva livsmönster 


19

20 

I de fall två avgifter anges, gäller den 

lägsta medlemmar i FDP Föreningen för 

Drömpsykologi. 

Alla kurser, seminarier och föreläsningar 

äger rum på Vintervägen 29 i Solna (om inte 

annat anges). Anmälan är alltid bindande 

och görs till FDP tel 08-823 812 eller till 

CJP, tel/fax 08-830 700. Inbetalning av 

kurs av gif ten skall vara FDP tillhanda 

senast en vecka före se mi na ri estart. Betalning 

görs till FDP:s postgiro 421204-9 

eller bankgiro 5440-0833. 

Kaffe/te serveras en halvtimme före seminarie 

start. Ev. måltider med ta ges. 

PEDAGOGISK DRÖMCOACHING 

GRUPP 

onsdagar 30/1, 13/2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 

och 14/5, kl 18.00-21.00 

DCG14-08 Drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 

tim). Gruppledare: Erik Nisser. Tider: onsdagar 

30/1, 13/2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 

och 14/5, kl 18-00-21.00. Avgift: 2800/2400. 

Bindande anmälan senast 15/1 till 08-830 700 

eller dcg14-08@cjp.se 

Drömcoachinggruppen syftar till att ge erfarenhet 

av drömcoaching som metod och 

hur denna kan berika umgänget med egna 

och andras drömmar. Under åtta gruppträffar 

utforskas deltagarnas drömmar. Metoden 

är icke-tolkande och syftar till att stimulera 

drömmaren till egna associationer och refl ektioner 

beträffande drömmens bilder och situationer, 

för att utifrån detta material närma sig 

en adekvat tolkning av drömmens innebörd. 

ONSDAGSKLUBBEN 

DRÖMMENS VÄG 

onsdagar 6/2, 5/3, 2/4, 7/5 och 4/6, kl 19.00-21.00 

Onsdagsklubben träffas den första onsdagen 

i varje månad under terminerna kl 19 på 

Vintervägen 29, Solna. Kaffe och te finns 

från 18.30 och programmet börjar kl 19.00. 

Avgift: Ingen avgift för medlemmar i FDP, 

övriga 50:-/gång. 

Under vårterminen kommer vi att visa några 

avsnitt ur de videofi lmade intervjuer med Marie-Louise 

von Franz som utgjorde underlag 

för hennes bok Drömmarnas väg. 

Du kan få fortlöpande kurs- och 

föreningsinformation med ändringar och tillägg 

till seminarieprogrammet 

om du skickar ett e-post meddelande till 

kursinfo@cjp.se 




FRISTÅENDE SEMINARIUM 

KÄNSLA OCH TANKE 

Om personlig utveckling i ett 

livscykelperspektiv 

lördag 9 februari kl 10.15-17.00 

KS194-08 Känsla och tanke - om personlig 

utveckling i ett livscykelperspektiv (seminarium, 

6 tim). Seminarieledare: Bo Heffl er. Tid: 

lördag 9/2 kl 10.15-17.00. Avgift: 1500/1200. 

Bindande anmälan senast 20/1 till 08-830 700 

eller ks194-08@cjp.se 

Seminariet behandlar människans utveckling 

i ett livscykelperspektiv och syftar till att ge 

kunskap i modern utvecklingspsykologi med 

en strävan efter en helhetssyn på utveckling 

som en sammansatt och under hela livet pågående 

process. Det sammanhållande temat 

under seminariet är människans sökande efter 

mening i olika åldrar. 

FRISTÅENDE SEMINARIESERIE 

FOLKSAGANS SYMBOLIK 

lördag 9 februari kl 18.00-21.00 

söndag 12 april kl 10.15-13.00 

KS195-08 Folksagans symbolik (seminarium, 

2 ggr à 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. 

Tider: lör 9/2 kl 18.00-21.00, lör 12/4 kl 

10.15-13.00. Avgift: 1500/1200. Bindande 

anmälan senast 20/1 till 08-830700 eller 


Sagor kan läsas som symboliska berättelser 

om psykologiska processer som 

utveckling, problemlösning, integration, 

transformation och som kompensatoriska 

produkter i förhållande till den medvetna 

kulturen. vi bekantar oss med folksagan 

på psykologiska grunder och prövar 

själva på att tolka någon saga. 


DRÖMMEN I RÖRELSE 

söndag 10 februari, kl 10.15-17.00 

KS196-08 Drömmen i rörelse (workshop, 6 

tim). Workshopledare: Birgitta Härkönen. 

Tid: söndag 10/2 kl 10.15-17.00. Avgift: 

1500/1200. Bindande anmälan senast 20/1 

till 08-830 700 eller ks196-08@cjp.se 

Under workshopen ges en bakgrund till hur 

man kan använda sig av rörelse och dans bl a 

i drömumgänget. Drömmarnas rörelseuttryck 

kan lyftas fram och göras synliga och genom 

att utforska dessa kan vi fördjupa förståelsen 

av samspelet mellan kropp och psyke. Att göra 

drömmens rörelse synlig ökar förståelsen av 

hur kropp, känslor tankar och ord hänger samman. 

Under workshopen provar vi olika rörelseövningar 

och några drömexempel utforskas 

i relation till olika rörelseinterventioner. Kom 

i ledig klädsel som du kan röra dig fritt i. 


EN ÄNGEL VID MITT BORD 

om personlighetens utveckling 

lör 8/3 kl 14.00-19.00, sön 9/3 kl 10.15-17.00 

KS199-08 En ängel vid mitt bord - om personlighetens 

utveckling ur ett jungianskt perspektiv 

(fi lmseminarium, 11 tim). Seminarieledare: 

Ingela Romare. Tider: lör 8/3 kl 14.00-19.00, 

sön kl 10.15-17.00. Avgift: 2250-1800. Bindande 

anmälan senast 20/2 till 08-830 700 


Med hjälp av fi lmen En ängel vid mitt bord 

belyses individuationsprocessen, d.v.s. den 

process som det innebär att växa och mogna 

till de personligheter vi i djupaste bemärkelse 

var avsedda att bli. Filmen är en kvinnas fi lm, 

byggd på en kvinnas berättelse, och Ingela 

Romare visar att den också i sitt berättande 

innehåller en Kvinnlig princip som innebär att 

det skapas en alldeles speciell, kärleksfull och 

respektfull relation till såväl människornma i 

fi lmen som till åskådarna. Se artikel sid xx. 


ORDET OCH DRÖMMEN 

en introduktion till Jacques Lacan 

lördag 12 april kl 14.00-18.00 

KS201-08 Ordet och drömmen - en introduktion 

till Jacques Lacan (seminarium, 4 tim). 

Seminarieledare: Nicole Liljefors. Tid: lördag 

12/4, kl 14.00-18.00. Avgift: 1000/800. Bindande 

anmälan senast 25/3 till 08-830 700 


Jacques Lacan som teoretiker är inte den allra 

mest lättillgängliga. De fl esta som hör hans 

namn förknippar honom sannolikt med språket 

och ordet som han menar har en speciell 

funktion i psykologiska sammanhang. I detta 

seminarium kommer vi att diskutera vissa av 

Lacans nyckelbegrepp och på vilket sätt de 

kan vara relevanta för hur man uppfattar och 

förstår drömmar inom en psykodynamisk 

referensram. Till hjälp för förståelsen presenteras 

rikligt med kliniska exempel. 


ATT VÄXA UPP ELLER 

GE UPP SIG SJÄLV 

lördag 12 april kl 19.00-21.00 

KS171-08 Att växa eller ge upp sig själv (seminarium, 

2 tim. Seminarieledare: Jan Forslin. 

Tid: lördag 12/4 kl 19.00-21.00. Avgift: 

500/400. Bindande anmälan senast 25/3 till 

08-830 700 eller ks171-08@cjp.se. 

Att bli utsatt för ledarskap, dvs att underordna 

sig någon som på formell eller annan grund

har makt över oss berör förstås fundamentala 

psykologiska frågor om beroende och frigörelse, 

närhet och distans, auktoritetsrelationer, 

identifi ering och revolt, manipulation och 

förförelse. I interaktionen mellan ledare och 

ledd återspeglas på ett delvis omedvetet plan 

arkaiska dramer med en känslointensitet, som 

ligger ljusår från litteraturens rationalistiska 

syn på chefer och ledarskap. I denna relation 

bestäms i själva verket mycket av livskvalitet, 

möjlighet till utveckling och självständighet 

- för båda parter. 

FRISTÅENDE SEMINARIESERIE 

TILLÄMPAD DRÖMTOLKNING 

söndag 13/4, 18/5, 15/6, 7/9 och 5/10 kl 10.15-13.00 

TDT01-08 Tillämpad drömtolkning (tillämpningsseminarium, 

5 ggr à 3 tim). Seminarieledare: 

Håkan Raihle. Tider: sön 13/4, 18/5, 

15/6, 7/9 och 5/10, kl 14.00-17.00. Avgift: 750/ 

600 kr/gång. Endast för personer som arbetar 

med drömmar. Bindande anmälan senast 25/3 

till 08-830700 eller tdt01-08@cjp.se 

En seminarieserie som syftar till att ge praktisk 

erfarenhet av drömtolkning med tyngdpunkt 

på tolkningens tekniska aspekter. 


PERSONLIGHETSPSYKOLOGISKA 

TEORIER 

lördag 17 maj kl 10.15-17.00 

KS204-08 Personlighetspsykologiska teorier 

(seminarium, 6 tim), Seminarieledare: Lage 

Wedin. Tid: lördag 17/5 kl 10.15-17.00. Avgift: 


08-830 700 eller ks204-08@cjp.se 

Med tonvikt på människosyn, grundläggande 

idéer och begrepp kommer seminariet 

att behandla de tongivande teoretiska 

riktningarna inom personlighetspsykologin: 

psykodynamisk teori från klassisk psykoanalys 

till modern objektrelationsteori, kognitiv 

beteendeterapi från grundläggande inlärningsteori 

till ”den kognitiva revolutionen” 

samt humanistisk-existentialistisk teori från 

klient-centrerat synsätt till existentialistiskt 

inspirerad psykologi. 


MEDICIN ELLER PSYKOTERAPI 

lördag 14 juni kl 10.15-17.00 

KS207-08 Medicin eller psykoterapi (seminarium, 

6 tim). Seminarieledare: Åke Lundeberg. 

Tid: lör 14/6, kl10.15-17.00. Avgift: 


08-830700 eller ks207-08@cjp.se 

Psykiska besvär i alla former innebär ett ex- 




istentiellt lidande. Betyder det då att psykoterapi 

alltid är svaret? Fullt så enkelt är det inte. 

Kropp och själ är oskiljaktigt sammanfl ätade. 

Var går gränsen mellan psykisk sjukdom och 

social påverkan, existentiell situation, etc? Det 

fi nns inga entydiga gränser och desto viktigare 

är det därför att de som arbetar med människor 

har någon form av ”benchmarks” för sin 

orientering och då speciellt när det gäller att 

avgöra om man själv kan vara till hjälp eller 

om man behöver anlita specifi kt psykologiska 

eller medicinska/psykiatriska resurser. 


DET SYMBOLISKA PERSPEKTIVET 

lördag 17 maj kl 18.00-21.00 

KS205-08 Det symboliska perspektivet (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. 

Tid: lördag 17 maj, kl 18.00-21.00. Avgift: 


08-830700 eller ks205-08@cjp.se 

I vår moderna vardag är det viktigt att kunna 

kommunicera entydigt. Informationssamhället 

ställer intellektuella krav på objektivitet och 

otvetydighet. Men psykets eget liv och dess 

manifestationer, t.ex. i form av drömmar och 

projektioner, utmärks förstås främst av subjektivitet 

och mångtydighet. Under seminariet 

kommer vi att undersöka och diskutera vad 

det innebär att betrakta vardagens händelser 

också ur ett symboliskt perspektiv. 

Seminariet är också tänkt att fungera som en 

sammanfattning av hela seminarieserien ”Det 

symboliska språket” i syfte att beskriva ett 

slags praktisk attityd till tillvaron – en coaching-hållning 

till den egna vardagen. 


ATT ARBETA MED BARNS DRÖMMAR 

lördag 14 juni kl 18.00-21.00 

KS198-08 Att arbeta med barns drömmar (seminarium, 

3 tim). Seminarieledare: Brittmari 

Fellke. Tid: lör 14/6, kl 18.00-21.00. Avgift: 


08-830700 eller ks198-08@cjp.se 

Seminariet behandlar hur man med respekt 

kan möta barns drömmar. Genom att tidigt i 

livet få tillgång till kunskap kring drömmar 

och regelbundet få tillfälle att återkomma 

till sina drömmar och olika drömteman ges 

barnen en viktig möjlighet att utveckla sin 

självkänsla. 

Aktuella 

KURS- och STUDIEPROGRAM 

Den kreativa människan 

(grundkurs i drömpsykologi med 

drömtolkning) Grundkursen börjar vårterminen 

2008. Se sid 19. 

Mellan Chaos och Struktur 

(erfarenhetsseminarier för personlig utveckling 

på jungiansk grund). Seminarieserien 

börjar höstterminen 2008. 

Se sid 19. 

Planerade 


Den jungianska grunden 

(grundkurs i jungiansk psykologi) Kursen 

beräknas börja vårterminen 2009. 

Se sid 19. 

I symbolernas värld 

(fördjupat studieprogram i jungiansk 

psykologi, ej schemalagt) 

Pågående 


DC-programmet 2007-2009 

(utbildning till diplomerad drömcoach, 

började vårterminen 2007 och avslutas 

sommaren 2009) 

Den jungianska grunden 

(grundkurs i jungiansk psykologi) Kursen 

började höstterminen 2007. 

DC-PROGRAMMET 

2007-2009 

Terminsschema 

vårterminen 2008 

Kurshelg 8-10 februari 

fre kl 18.00 - sön kl 17.00 

Kurshelg 7-9 mars 

fre kl 18.00 - sön kl 17.00 

Kurshelg 11-13 april 

fre kl 18.00 - sön kl 17.00 

Kurshelg 16-18 maj 

fre kl 18.00 - sön kl 17.00 

Kurshelg 13-15 juni 

fre kl 18.00 - sön kl 17.00 

Du kan få fortlöpande kurs- och 

föreningsinformation med ändringar och tillägg 

till seminarieprogrammet 

om du skickar ett e-post meddelande till 

kursinfo@cjp.se 

21

22 

Gunilla Blomqvist, leg psykoterapeut 

och kroppspsykoterapeut 

med handledarkompetens samt 

jungiansk analytiker (IAAP). Seminarieledare 

inom området drömpsykologi 

och drömtolkning. 

Brittmari Fellke, som är utbildad 

Montessori-lärare och handledare i 

grundskolan, var en av grundarna av 

Drömgruppsforum och undervisar i 

Ullmans drömgruppsmetod. 

Jan Forslin, professor i Industriell 

arbetsvetenskap vid institutionen för 

Industriell Ekonomi & Organisation, 

KTH. Seminarieledare inom området 

ledarskap, organisationspsykologi 

och omvärldsanalys. 

Ann Fridner är leg psykolog 

och leg psykoterapeut med handledarkompetens. 

Seminarieledare 

inom ämnesområdena drömpsykologi 

och drömtolkning. 

Lotta Geisler, är folkhögskollärare 

vid Lidingö folkhögskola och 

uttryckande konstterapeut. Hon 

utbildar sig f.n inom Bibliodrama 

i Tyskland. I sitt arbete som folkhögskollärare 

utbildar hon bl a 

fritidsledare och diakoner. 

Mariann Hagbarth, leg psykolog 

och leg psykoterapeut med handledarkompetens, 

är seminarieledare 

inom området symboldrama. 

Bo Heffl er, FD, leg psykolog, universitetslektor 

vid Psykologiska institutionen, 

Stockholms universitet 

med utvecklingspsykologi som 

specialitet. Seminarieledare inom 

ämnesområdet utvecklings- och 

personlighetspsykologi. 

Birgitta Härkönen, är f.d. professionell 

dansare, numera verksam 

som dans- och samtalsterapeut 

samt lektor och utbildningsledare 

för dansterapeututbildningen på 

Danshögskolan. 

Mehdi Javadi, överläkare, specialist 

i allmänpsykiatri och kognitiv 

psykoterapeut. Österländsk fi losofi sk 

skolning från barnsben. Instruktör 

med svart bälte i judo. Intresserad 

av almmänna medicinska och etiska 

frågor. 

Seminarieledare på 

Vintervägen 29 

DC-programmet 2007-2009 

Nicole Liljefors, leg psykolog och 

leg psykoterapeut, leder seminarier 

inom områdena drömpsykologi och 

drömtolkning. 

Marie-Claire Lundeberg, leg psykoterapeut 

med handledarkompetens 

samt bildkonstnär, är DC-handledare 

och undervisar inom ämnesområdet 

drömcoaching, som hon också är 

ämnesansvarig för. 

Åke Lundeberg, leg läkare och 

psykoterapeut, är seminareledare 

inom områdena kommunikation 

och relationsdynamik samt ämnesansvarig 

för psykiatri och psykopatologi. 

Erik Nisser, fi l kand, översättare och 

dipl drömcoach IDP. Seminarieledare 

inom ämnesområdena drömpsykologi 

samt symbolik och symbollära. Ämnesansvarig 

för området symbolik 

och symbollära. 

Kerstin Oddsdotter är socionom, 

dipl uttryckande konstterapeut och 

har ett mångårigt förflutet som 

musikpedagog och animatör. Seminarieledare 

inom ämnesområdet 

drömcoaching. 

Håkan Raihle, civ ek DHS, psykolog 

och jungiansk terapeut, är 

seminarieledare inom områdena 

drömpsykologi och drömtolkning och 

ämnesansvarig för ämnesområdena 

drömtolkning samt utvecklings- och 

personlighetspsyko-logi. 

Ingela Romare, fi lmregissör, dokumentärfi 

lmare och jungiansk analytiker 

(IAAP), är seminarieledare 

inom områdena drömpsykologi och 

drömtolkning. 

Shantena Sabbadini, PhD, fysiker 

och sinolog, verksam vid The Pari 

Center for New Learning, Italien, 

är seminarieledare inom området 

symbolik och symbollära. 

Erel Shalit, fil dr, författare och 

jungiansk analytiker (IAAP). är 

seminarieledare inom områdena 

drömtolkning och drömpsykologi. 

Ämnesansvarig för området 

drömpsykologi. 

Barbro Wadensten, fil dr, M.Sc., 

R.N., lektor vid Uppsala universitet. 

och Dept of Public Health and 

Caring Services. Seminarieledare 

i ämnena utvecklingspsykologi och 

vård/omsorg. 

Lage Wedin, fil dr, universitetslektor, 

leg psykolog och dipl S: 

t Lukas-terapeut. Seminarieledare 

inom ämnesområdet utvecklings- 

och personlighetspsykologi. 

Jan Wessman, leg psykolog och 

organisationskonsult inom områdena 

ledarutveckling och konflikt- och 

krisbearbetning. Seminarieledare 

inom ämnesområdet drömcoaching. 

CJP KONTAKTINFORMATION 

Namn: CJP Centrum för Jungiansk 

Psykologi 

Org.nr: 556294-2838 

Adress: Vintervägen 29, 169 54 Solna 

Telefon: +46 (0)8 830 700 

Fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: cjp@cjp.se 

Web: www.cjp.se 

Plusgiro: 456 5826-7 

Bankgiro: 5619-9896 

IDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: IDP Institutet för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802410-8493 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: idp@cjp.se 


Plusgiro: 153733-1 

Bankgiro: 5292-6268 

FDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: FDP Föreninge för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802428-0607 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: fdp@cjp.se 


Plusgiro: 421204-9 

Bankgiro: 5440-0833

DIPLOMERADE 

DRÖMCOACHER IDP 


Praktik i Solna och Östergötland) 

tel 0381-550 35 eller 070-533 6216 

Hillevi Furtenback arbetar som organisationskonsult 

i Sverige och Finland med fokus på kommunikation 

och fl erkulturella arbetsplatser. 

Ragnhild Hoffmann 

Praktik i Oslo, tel +47 4088 0041 

Ragnhild Hoffmann är cand philol, litteraturvetare 

och författare till boken Gjennom ild og luft, om 

kvinner, eventyr og drager.. 

Helena Isaksson 

Praktik i Solna, tel 08-353 964 

Helena Isaksson arbetar på revisions- 

och konsultbyrå och är klubbmästare för 

Vintervägen 29:s Osdagsklubb. 

Zofi a Kowalska 

Praktik i Uppsala, tel 073-977 9257 

Zofi a Kowalska är projektledare inom det 

veterinärmedicinska området och utvecklar 

bl.a. tester för snabbdiagnostik. 

Majken Lundqvist 

Praktik i Uppsala, tel 018-515 010 

Majken Lundqvist är agronom och har arbetat vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. Numera är hon 

privatpraktiserande drömcoach. 

Erik Nisser 


Erik Nisser är översättare och undervisar i ämnena 

drömcoaching, drömpsykologi och symbolik vid 

IDP Institutet för Dröm-psykologi. 

Birgitta Norgren 

Praktik i Stockholm, tel 070-458 2208 

Birgitta Norgren är dipl. samtalsterapeut, och 

hand-ledare i psykosyntes med egen praktik i 

Stockholm. Arbetar som rektor vid HumaNova. 

Maria Stenberg 


Maria Stenberg är utbildad statsvetare med psykologi 

och litteratur som tillägg. Arbetar som 

internationell affärsutvecklare. 

Mia-Mari Sternudd-Groth 

Praktik i Molkom, 

tel 070-220 1248 

Eva Sutter 

Praktik i Täby och Stockholm, 

tel 070-946 1301 

Eva Sutter är kroppsterapeut och dipl cert massör 

med egen praktik i Täby och Stockholm. 

Monica Åmberg 

Praktik i Färjestaden, tel 0485-30 373 

Monica Åmberg har arbetat som träbildhuggare 

men på grund av ledgångsreumatism 

omskolat sig till drömcoach. Ägnar sig på 

fritiden åt ikonmåleri. 

LenaMari Öfjäll 

Praktik i Härnösand, 

tel 070-748 5272 

LenaMari Öfjäll är socionom och diakon och 

arbetar som stiftsdiakon i Härnösands stift. 

Institutet för Dröm psy ko lo gi 

DC-PROGRAMMEN 

DC-PROGRAMMET 

Praktiserande utbildningskandidater 

under handledning 

Kristina Andersson 

Praktik i Göteborg, tel 070-767 0489 

Kristina är legitimerad psykoterapeut, med 

handledarkompetens inom den psykodynamiska 

traditionen och verksam som privatpraktiserande 

i Göteborgsområdet 

Gunilla Bergerham 


Gunilla Bergerham är skådespelerska och dramatiker 

och har sedan 15 år en egen teatergrupp 

som även arbetar med personal- och ledarskapsutveckling. 

Maria Berggren 


Maria är dataingenjör på ett snabbväxande 

IT-bolag och leder arbetet med nyutveckling 

av IT-system. 

Marga Brunila 

Praktik i Helsingfors, tel +358 (0)50 565 0611 

Marga är livsmedelskemist, bosatt i Helsingfors, 

och arbetar inom livsmedelsindustrin 

i Finland. Har ett långvarigt intresse för 

drömmar och jungiansk psykologi. 

Karin Hedbrant 

Praktik i Solna och Stockholm, tel 08-844 854 

Karin är verksam som bildkonstnär. Examen 

i bildpedagogik vid Konstfack samt 

konstvetenskapliga studier. Skriver en del 

texter om kultur och politik. 

Kim Held 


Kim är fi l kand med inriktning fi lmvetenskap 

och arbetar som gränssnittsdesigner och produktinformatör 

inom Stockholms Läns Landsting. 

Margareta Herrman 


Margareta är fi l kand i ekonomi och sociologi, och 

har 30 års erfarenhet av resebranschen. Innehar för 

närvarande en chefsbefattning i ett stort globalt 

resebyråföretag. 

DC-PROGRAMMET 

Praktiserande utbildningskandidater 

under handledning 

Ari Kylmänen 


Ari är IT- och telecomkonsult med fokus på förändringsprocesser. 

Svante Lundell 

Praktik i Göteborg, Helsingborg och Malmö, 

tel 070-529 1699 

Svante Lundell är sedan 25 år verksam inom internationell 

business och management. 

Mona Lundström 

Praktik i Östersund, tel 070-629 0941 

Mona Lundström är bibliotekarie och handledande 

samtalspedagog. 

Björn Nilstam 

Praktik i Stockholm, tel 08-653 68 47 

Björn Nilstam är utbildad massage-terapeut, och 

med drömcoaching kombinerar han arbetet med 

hälsa för både kropp och själ. 

Carl-Johan Ohlson 


Carl-Johan Ohlson är manusskribent och 

producent för TV och fi lm men arbetar även 

som skrivande journalist. 

Ulla Rhedin 

Praktik i Göteborg, tel 070-367 9104 

Ulla är fi l.dr. i litteraturvetenskap och har under 

många år undervisat i bl.a. barnlitteratur och fi lm. 

Aase Wynn 

Praktik i Tromsø, tel +47 9056 9467 

Aase er journalist, bosatt i Tromsø, Norge. 

Hun er cand.philol. med hovedfag i nordisk 

middelalderlitteratur. 

Står du inför svåra 

och livsavgörande val 

eller 

är du bara nyfi ken på 

vad dina drömmar har att berätta? 

Varför inte prova på 

drömcoaching? 

Kontakta 

Vintervägens DC-mottagning: 

Hillevi Furtenback, 070-533 6216 

Helena Isaksson, 08-353 964 

Erik Nisser, 08-643 1881 

Maria Stenberg, 070-954 7078 

23

Lördag 26 januari 

KS240-07/4 Den jungianska grunden – grundkurs i jungiansk 

psykologi (del 4). Tid: 26/1 kl 14.00-17.00. Se Kurser 

och studieprogram, sid 19. 

Söndag 27 januari 

KS242-08/1 Den kreativa människan – drömpsykologisk 

grundkurs (del 1). Tid: 27/1 kl 11.00-16.00. Bindande anmälan 

senast 2/1 till 08-830 700 eller ks242-08@cjp.se. Se 

kurser och studieprogram, sid 19. 

Onsdag 30 januari 

DCG13-08/1 Pedagogisk drömcoachinggrupp (8 ggr á 3 

tim). Gruppledare: Erik Nisser. Tider: onsdagar 30/1, 13/ 

2, 27/2, 12/3, 26/3, 9/4, 23/4 och 14/5, kl 18.00-21.00. 

Avgift: 2800/2400. Bindande anmälan senast 15/1 till 

08-830700 eller dcg13-08@cjp.se. Se Fristående seminarier, 

sid 20-21. 

Onsdag 6 februari 

Onsdagsklubben: Drömmens väg I (videointervju med Marie-Louise 

von Franz). Tid: 6/2 kl 19.00-21.00. Avgift: 50 

kr (ej medl), gratis för medl. 

Lördag 9 februari 

KS194-08 Känsla och tanke - om personlig utveckling i ett 

livscykelperspektiv (seminarium 6 tim). Seminarieledare: 

Bo Heffl er. Tid: lördag 9/2 kl 10.15-17.00. Avgift: 1500/ 

1200. Bindande anmälan senast 20/1 till 08-830 700 eller 

ks194-08@cjp.se. Se Fristående seminarier, sid 20-21. 


KS195-08/1 Folksagans symbolik, del 1 (seminarium 2 ggr 

á 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tider: lördag 9/2 kl 

18.00-21.00 och lördag 12/4 kl 10.15-13.00. Avgift: 1500/ 

1200. Bindande anmälan senast 20/1 till 08-830 700 eller 

ks195-08@cjp.se. Se Fristående seminarier, sid 20-21. 

Söndag 10 februari 

KS196-08 Drömmen i rörelse (workshop, 6 tim). Workshopledare: 

Birgitta Härkönen. Tid: söndag 10/2 kl 10.15- 

17.00. Avgift: 1500/1200. Bindande anmälan senast 20/1 

till 08-830 700 eller ks196-08@cjp.se. Se Fristående seminarier, 

sid 20-21. 


DCG13-08/2 Pedagogisk drömcoachinggrupp. Gruppledare: 

Erik Nisser. Tid: onsdag 13/2, kl 18.00-21.00. Se 

Fristående seminarier, sid 20-21. 





Söndag 24 februari 


grundkurs (del 2). Tid: 24/2 kl 11.00-16.00. Se kurser och 

studieprogram, sid 19. 

24 


presenteras på sid 19 

Fristående seminarier 

presenteras på sid 20-21. 

DC-PROGRAMMETS 

TERMINSSCHEMA, SE SID 21 

Kalendarium Vintervägen 29 

Samtliga öppna program 





Onsdag 5 mars 

Onsdagsklubben: Drömmens väg II. Tid: 5/3 kl 19.00- 

21.00. Avgift: 50 kr (ej medl), gratis för medl. 

Lördag 8 mars och söndag 9 mars 

KS199-08 En ängel vid mitt bord (fi lmseminarium, 11 tim). 

Seminarieledare: Ingela Romare. Tider: lördag 8/3 kl 14.00- 

19.00, söndag 9/3 kl 10.15-17.00. Avgift: 2250/1800. Bindande 

anmälan senast 20/2 till 08-830 700 eller ks199- 

08@cjp.se. Se Fristående seminarier, sid 20-21. 

Onsdag 12 mars 




Onsdag 26 mars 




Lördag 29 mars 


psykologi (del 6). Tid: 29/3 kl 14.00-17.00. Se Kurser 


Söndag 30 mars 




Onsdag 2 april 

Onsdagsklubben: Drömmens väg III. Tid: 2/4 kl 19.00- 




Erik Nisser. Tid: onsdag 9/4, kl 18.00-21.00. Se Fristående 

seminarier, sid 20-21. 

Lördag 12 april 

KS195-08/2 Det symboliska språket: Folksagans symbolik, 

del 2 (seminarium 3 tim). Seminarieledare: Erik Nisser. 

Tid: lördag 12/4 kl 10.15-13.00. Se Fristående seminarier, 

sid 20-21. 


KS201-08 Ordet och drömmen - en introduktion till Jacques 

Lacan (seminarium, 4 tim). Seminarieledare: Nicole Liljefors. 

Tid: Lördag 12/4 kl 14.00-18.00. Avgift: 1000/800. 

Bindande anmälan senast 25/3 till 08-830 700 eller ks201- 

08@cjp.se. Se Fristående seminarier, sid 20-21. 


KS171-08 Att växa eller ge upp sig själv (seminarium, 

2 tim). Seminarieledare: Jan Forslin. Tid: lördag 12/4 kl 

19.00-21.00. Avgift: 500/400. Bindande anmälan senast 

25/3 till 08-830 700 eller ks201-08@cjp.se. Se Fristående 


Söndag 13 april 

TDT01-08 Tillämpad drömtolkning (seminarium, 3 tim). 

Seminarieledare: Håkan Raihle. Tid: söndag 13/4 kl 14.00- 

17.00. Avgift: 750/600. Bindande anmälan senast 25/3 till 

08-830 700 eller tdt01-08@cjp.se. Se Fristående seminarier, 

sid 20-21. 









Söndag 27 april 




Onsdag 7 maj 

Onsdagsklubben: Drömmens väg IV. Tid: 7/5 kl 19.00- 


Onsdag 14 maj 




Lördag 17 maj 

KS204-08 Personlighetspsykologiska teorier (seminarium, 

6 tim). Seminarieledare: Lage Wedin. Tid: lördag 17/5 kl 




Lördag 17 maj 

KS205-08 Det symboliska perspektivet (seminarium, 3 

tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tid: lördag 17/5 kl 




Söndag 18 maj 





sid 20-21. 

Onsdag 4 juni 

Onsdagsklubben: Drömmens väg V ochTtrminsavslutning 

med ost&vin buffé. Tid: 4/6 kl 19.00-21.00. Avgift: 50 kr 

(ej medl), gratis för medl. 

Lördag 14 juni 

KS207-08 Medicin eller psykoterapi (seminarium, 6 tim). 

Seminarieledare: Åke Lundeberg. Tid: lördag 14/6 kl 

10.15-17.00. Avgift:1500/1200. Bindande anmälan senast 



Lördag 14 juni 

KS198-08 Att arbeta med barns drömmar (seminarium, 3 

tim). Seminarieledare: Brittmari Fellke. Tid: lördag 14/6 

kl 18.00-21.00. Avgift: 750/600. Bindande anmälan senast 



Söndag 15 juni 





sid 20-21.

vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?