när andra tiger - 2000-Talets Vetenskap

Vetenskap
2000 –Talets
Krönikan: Bankerna skapar
pengar ur tomma intet!
Framtidens jordbruk
i Roslagens
famn
Arne talar ut efter 40
års tystnadsplikt
På vandring i Din
inre trädgård
Nanoteknik och Syntetisk
Telepati – paradis eller helvete?
Tidningen som talar… …när andra tiger !
Kinesisk medicin – Qi och meridianer
Alternativa metoder till hälsa
i varje nummer!
Nr 4/2009 sep
Årgång 14
Pris 40 kr

Foto: Bo Zackrisson
Kristina Belfrage visar stolt kossorna på gården. Från vänster: tjuren Mark av rasen fjällnära ko, Lillmalin, fjällko och Bruna, rödkulla.
Kristina Belfrage – bonde, framtidsforskare och visionär
Framtidens jordbruk i Roslagens famn
Klimatet, brist på fossila bränslen och allt fler munnar att mätta. Det gör
att jordbruket måste börja tänka i nya banor. Kristina Belfrage på Ekeby
gård är en av dem som tänkt längst och klokast. 2000-Talets Vetenskaps
Bo Zackrisson besökte framtidens bondgård…
Det är en underbar sensommardag
i början av augusti. Jag är på väg
från Stockholm till Roslagen. Färden
går genom ett grönskande jordbrukslandskap
till Norrtälje. Där viker jag in på
vägen mot Grisslehamn och fem kilometer
norr om Söderby-Karl tar jag av på en liten
slingrande grusväg. På ömse sidor om vägen
ligger bondejorden böljande och bördig.
Själv uppvuxen mitt i Roslagens jordbruksbygder
på 60-talet slås jag av tanken att jag
har åkt tio mil på 58 minuter och samtidigt
förflyttat mig till en jordbruksbygd som den
såg ut för 50 år sedan. Ändå är det framtidens
jordbruk som jag ska ta mig en titt på.
Jag närmar mig målet för min resa – Ekeby
gård. Här regerar Kristina Belfrage, bonde,
visionär och doktorand vid Statens Lantbruksuniversitet,
SLU.
Kristina Belfrage möter mig på förstutrappen
och hälsar mig välkommen. Hunden
Herta skäller och nosar nyfiket på mig.
Kristina och jag hjälps åt att ställa upp ett
bord och två stolar i trädgården. Vi sätter
oss i skuggan, min första fråga blir:
Varifrån kommer ditt intresse för lantbruket?
– Det började redan på 60-talet när jag
var barn, säger Kristina. Varje sommar vistades
jag på mina morföräldrars bondgård
i Värmland. Där lärde jag mig tycka om
alla djuren på gården.
Kristina närde en dröm att skaffa sig en
egen gård och 1984 kunde hon förverkliga
drömmen tack vare ett arv. Hon blev
ägare till en gård utanför Kristinehamn.
”Det är något som inte stämmer”
1989 kom hon in på Veterinärhögskolan i
Uppsala och där blev hon allergisk mot
djur. Ingen bra kombination.
– Läkarna som behandlade mig sa att
jag i fortsättningen måste hålla mig borta
från alla djur om jag ska slippa ifrån allergin.
Istället utbildade sig Kristina Belfrage
till sjukgymnast på Karolinska Institutet.
Under tio år jobbade hon med människor,
som hade problem med sina ryggar. Parallellt
pluggade hon miljömedicin på universitetet.
Och så försökte hon sköta gården
i Kristinehamn. Det var ett slitsamt
trippelarbete.
Som sjukgymnast började hon förstå att
allt hon lärt sig på utbildningen inte stämde
överens med vad hon upplevde i sin
praktik.
– Män med ryggproblem lyckades jag
bra med. De blev återställda efter några
behandlingar och kom inte tillbaka. Däremot
många kvinnor, som hade ungefär
samma problem med sina ryggar som männen,
fick tillbaka sin felställning i ryggen,
till synes utan orsak.
Kristina Belfrage misstänkte att det
kunde ligga andra orsaker bakom kvinnornas
ryggproblem än bara de rent mekaniska
med felställningar i kotor och leder.
– Jag började intresserade mig för neurologisk
sjukgymnastik, som i början av
90-talet var ganska nytt. Jag förstod att det
fanns ett samband mellan dåliga ryggar
och psykisk ohälsa. Det gällde att göra en
grundlig anamnes på patienten för att gå
till roten med problemet.
6 2000-Talets Vetenskap 4/2009

Kristina Belfrage ser optimistiskt på framtiden. Till höger närbild på bovete som odlas tillsammans med foderväxter och som på så sätt ger
en skörd av både livsmedel och djurfoder samtidigt som jorden berikas med både kväve och mineraler.
Ortopederna på den tiden var mycket
avogt inställda till dessa idéer. På samma
sätt lyckades hon bli av med sin djurallergi
efter en radikal kostomläggning. Trots
att det enligt läkarexpertisen inte skulle
vara möjligt.
Naturen och miljön
Kristina begrep att sambanden mellan
sjukdom och hälsa var mycket komplexa
och gjorde jämförelser med naturen.
– Jag noterade att mina växter på gården
i Kristinehamn blev sjuka när växtförhållandena
var dåliga. Det var sannolikt
en kombination av näringsbrist och andra
miljöfaktorer som orsakade detta. Det kan
jämföras med oss människor som blir kro-
Det gäller att hitta miljövänliga metoder
som ger god avkastning. Att odla ekologiskt
och bara få halva skördar är ingen idé.
niskt sjuka när vi äter ensidig och näringsfattig
mat, säger Kristina Belfrage.
1992 sålde Kristina sin gård i Kristinehamn
och köpte Ekeby gård i Roslagen.
Parallellt pluggade hon till biolog vid
Stockholms universitet, gjorde sitt examensarbete
på Ultuna och år 2000 fick
hon en doktorandtjänst vid Institutionen
för Stad och Land vid SLU.
Ekeby gård är en projekt- och forskningsgård
för småskaliga produktionssystem
(Low Input Agriculture). Gården
drivs ekologiskt och har inget lönsamhetskrav
på sig. Målet för forskningen, och det
som gör Ekeby unikt, är att hitta metoder
att driva ett jordbruk nästan helt utan fossila
bränslen, växtgifter och handelsgödsel
2000-Talets Vetenskap 4/2009
(NKP). Alltså ett jordbruk som inte tär på
naturens resurser och miljö utan som så att
säga går jämnt ut. Det som i dagligt tal brukar
kallas för ett kretsloppsanpassat jordbruk.
Grunden för forskningen är Peak Oil
och den kommande bristen på olja. Det
moderna jordbruket förbrukar väldiga
mängder fossila bränslen.
Kan miljövänligt jordbruk ge hög
avkastning?
Kristina Belfrage är noga med att betona
att ekologiskt jordbruk är så mycket mer
än att bara producera mat utan konstgödning
och gifter. Det gäller att hitta miljövänliga
metoder som ger god avkastning.
Att odla ekologiskt och bara få halva skör-
dar är ingen idé. Här har
Marit Paulsen en poäng,
anser Kristina. Samtidigt
gör sig Paulsen skyldig
till grova övertramp
i sin hetsjakt på det ekologiska
jordbruket.
För att förstå skillnaderna mellan konventionellt
och ekologiskt jordbruk måste
man ha vissa saker klara för sig. Det går
inte att jämföra avkastningen mellan de
olika produktionssätten rakt av. Ett högavkastande
ekologiskt jordbruk förutsätter
ett helt annat ekosystem än det konventionella.
– Det gäller att utnyttja de så kallade
ekosystemtjänsterna fullt ut i det ekologiska
jordbruket. Annars kommer det inte att
funka, säger Kriska Belfrage.
Med ekosystemtjänster menas alla de
djur, småkryp, växter och mikroorganismer
som måste finnas i det ekologiska jordbruket.
Dessa ersätter gifterna i det kon-
ventionella jordbruket.
I samband med fågelinventeringar i
Sverige har Kristina noterat att det konventionella
jordbruker lider av stor artfattigdom.
Kraftiga angrepp av bladlöss är
därför vanliga, vilket kräver stordoser
insektsgifter.
– Det ekologiska jordbruket förutsätter
en mångfald av jordlöpare, nyckelpigor,
larver, spindlar, daggmaskar, jordsvampar
och fåglar som tillsammans håller undan
ogräs och skadeinsekter, säger Kristina Belfrage.
Bin, humlor och fjärilar tar hand om
pollineringen.
Det konventionella jordbruket utarmar
den biologiska mångfalden och det tar
självklart lite tid att återställa artrikedomen.
– Vill vi ha alla dessa nyttodjur i det
svenska odlingslandskapet, så finns ingen
bättre väg än en satsning på ekologiskt
jordbruk, säger Kristina Belfrage.
Enkelt i teorin – svårare i praktiken
Kristina berättar att det finns mycket
forskning, som visar hur man odlar ekologiskt
i teorin.
– Jag vill testa och utveckla dessa teorier
i praktiken, säger Kristina Belfrage. Det
största problemet är naturligtvis hur vi ska
kunna ersätta oljan som energikälla, eftersom
det moderna konventionella jordbruket
är en enorm energislukare.
Framtidens jordbruk kommer inte att
vara lika mekaniserat som idag. Kring år
2050 räknar man med att vi människor
endast kan förbruka fossila bränslen som
genererar ett ton koldioxid per år och person.
Vad innebär det i praktiken? Kristina
fick hjälp av Martin Saar vid Stockholms
7

Stad att leva på den nivån under ett år.
– Jag värmde mitt hus med solenergi
och ved, var självförsörjande på livsmedel,
åkte hundra mil med bilen och åkte kollektivt.
Mina inköp av kläder inskränkte
sig till ett minimum. På så sätt lyckades jag
uppnå målet att förbruka endast ett ton
koldioxid per år.
Som var och en förstår är det ett helt
annat samhälle som träder fram. Ett samhälle
där maskiner har ersatts av mänsklig
arbetskraft. Dagens konsumism kan vi
glömma. Hästen får komma till heders
igen. Några droppar olja måste vi nog ha
för att kunna använda en traktor för vissa
ändamål, tror Kristina.
Smartare djurhållning
FAO, FN:s jordbruksorganisation, tror att
världens livsmedelsproduktion behöver
fördubblas till år 2050. För att nå det målet
förutsätter FAO ett oljedrivet, högmeka-
Ekeby gård är en nystartad forskningsgård
belägen två mil norr om
Norrtälje i Roslagen. Den är på 32 hektar,
varav 12 ha åkermark och bete och
20 ha skog. Gården har för närvande en
tjur, tre kor, tre hästar, elva får, ett tiotal
höns (och två katter och en hund).
På gården bedrivs forskning som rör
växtnäringshushållning, växthusgasemissioner
och uthållig markanvändning.
Det vill säga vi testar olika system
för att öka livsmedelsproduktionen, till
exempel genom att odla olika växter tillsammans
som skyddar varandra från
skadedjur och sjukdomar och genom att
förädla/avla fram lokalt anpassade växtsorter
och djurraser och genom att
niserat jordbruk. Däremot är man inte lika
positiv till genmanipulerade grödor
(GMO). Den ståndpunkten delar FAO
med Sveriges bönder som till 80 procent
är emot GMO-grödor.
Även djurhållningen måste genomgå en
radikal förändring. Kristina menar att djuren
måste utnyttjas till flera ändamål.
– Våra kor måste ge både mjölk och kött
och hönsen både ägg och kött. Vi kan inte
som idag föda upp djur för endast ett ändamål.
Åkermarken måste vi odla med grödor
för både människor och djur. Kristina tar
med mig till en åkerlapp och visar hur hon
odlar bovete tillsammans med lupin och
vicker. De senare binder kväve och är proteinrika.
Lupinens djupa rotsystem ser till
att de mineraler som finns längre ner i jorden
nära urberget sugs upp och återmineraliserar
matjorden. Vid skörd avskiljs
bovetet från hjälpblomstren, som kan
Fakta om forskningsgården Ekeby i Roslagen
använda djurens ekosystemtjänster. Det
sistnämnda innebär till exempel att hönsen
får bo i växthusen under vintern för
att värma upp det och gödsla jorden. På
våren får de mylla ner gödsel och ogräsrensa
i grönsakslanden. På sommaren får
de gå i beteshagarna och sprätta runt i
dynghögarna och på det sättet parasitsanera
marken och på hösten får de äta fallfrukt
och grönsaksrester i trädgården. Vi
använder helt enkelt djurens naturliga
beteenden som en hjälp i arbetet på gården
och får på köpet både ägg, mjölk och
kött och dessutom lyckliga höns, grisar
och kor.
Vårt uppdrag är att ge exempel på hur
ett lantbruk i den här trakten kan kom-
Forskargruppen på Ekeby gård. Från vänster
Kristina Belfrage, forskningsansvarig, Inga
Rundström, forskningsassistent, Annika
Pettersson, forskningsassistent och Mats
Olsson, professor och prefekt på Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU).
användas som högvärdigt djurfoder.
Kristina har också tre kossor av olika
raser på gården. Tanken är att avla fram
koraser som kan ge bra mjölkproduktion
utan att de behöver kraftfoder. Dagens
högavkastande mjölkkor måste drivas med
enorma mängder kraftfoder, vilket i framtiden
inte kommer att vara möjligt.
Det är inte helt lätt att ta in att denna
gård i Roslagen kan bli en vägvisare för
framtidens livsmedelsproduktion. Här
befinner man sig ungefär så långt bort från
tekniksamhället man över huvud taget kan
komma.
I framtiden kan vi räkna med att det
behövs mer av mänsklig muskelkraft tillsammans
med smarta energisnåla tekniska
lösningar. Det blir ett helt annat samhälle
än idag, men det låter ändå inte som
domedagen i mina öron.
Bo Zackrisson
ma att se ut år 2030.
Till vår hjälp i det arbetet har vi både
en tvärvetenskaplig forskargrupp och
ett nätverk av lantbrukare i Sverige, Brasilien
och Etiopien. Vår målsättning är
att anpassa lantbruket till de kommande
klimatförändringarna och den kommande
bristen på fossila bränslen, framför
allt olja. Vår målsättning är att driva
gården med så låg resurs- och energiförbrukning
att alla människor på vår jord
ska kunna äta sig mätta, ge sina barn
skolgång och ha tillgång till en grundläggande
sjukvård.
Kristina Belfrage
8
2000-Talets Vetenskap 4/2009