Läs tidningen som pdf här - Ekonomisverige.se
Share Embed Flag
Download ePaper

Läs tidningen som pdf här - Ekonomisverige.se

Läs tidningen som pdf här - Ekonomisverige.se Läs tidningen som pdf här - Ekonomisverige.se

ekonomisverige.se
from ekonomisverige.se More from this publisher
27.09.2013 Views

1 NYHETER Utgiven av Far FAR • • Årgång 36 38 • • Pris 60 60 kronor NR 4 3 2010 2012 FÅ KVINNOR I TOPPEN PÅ DE STORA REVISIONSBYRÅERNA EXAMEN FÖR REDOVISNINGSKONSULTER – VAD INNEBÄR DEN? xxx REVISIONSBERÄTTELSE À LA EU – NÅGOT MÅSTE VARA GALET! Risk: Interna brott kostar miljoner Snacka dig till affärerna RETORIKERN ELAINE EKSVÄRD LÄR UT TALETS GÅVA

1<br />

NYHETER<br />

Utgiven av Far FAR • • Årgång 36 38 • • Pris 60 60 kronor<br />

NR 4 3 2010 2012<br />

FÅ KVINNOR I TOPPEN PÅ<br />

DE STORA REVISIONSBYRÅERNA<br />

EXAMEN FÖR REDOVISNINGSKONSULTER<br />

– VAD INNEBÄR DEN?<br />

xxx<br />

REVISIONSBERÄTTELSE À LA EU<br />

– NÅGOT MÅSTE VARA GALET!<br />

Risk:<br />

Interna<br />

brott kostar<br />

miljoner<br />

Snacka dig<br />

till affärerna<br />

RETORIKERN ELAINE EKSVÄRD LÄR UT TALETS GÅVA

Höj ribban med Reko<br />

– få nya kunder på köpet!<br />

Redovisningskonsulter <strong>som</strong> ligger i täten har en sak gemensamt – de arbetar<br />

enligt den nya standarden Reko. Självklart, efter<strong>som</strong> Reko både höjer<br />

kvaliteten och effektiviteten i redovisningsarbetet. Det moderna arbetssättet<br />

ökar även förtroendet och attraherar fl er kunder.<br />

Boka oss, så visar vi vägen!<br />

Vägen till Reko går snabbast via våra prisvärda byråpaket, där Visma<br />

Byråstöd fungerar <strong>som</strong> suverän och mycket uppskattad kompass. Det har<br />

tu<strong>se</strong>ntals konsulter redan upptäckt.<br />

Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning, så lovar vi att visa hur även du kan<br />

ligga i täten, med en skräddarsydd paketlösning. Du kan även besöka vår<br />

roadshow. Anmäl dig direkt på www.vismaspcs.<strong>se</strong>/roadshow.<br />

Visma Byråpaket Bas<br />

– innehåller Visma Byråstöd, Visma Tid<br />

och samtliga bokföringsprogram.<br />

Grundlicens, totalt<br />

3.150:– /år<br />

Varje tillkommande användare<br />

1.575:– /år<br />

Telefonsupport ingår.<br />

Visma Byråpaket Komplett<br />

– innehåller förutom Baspaketet även program<br />

för lönehantering, bokslut, deklaration, anläggningstillgångar,<br />

analy<strong>se</strong>r och koncernredovisning.<br />

Grundlicens, totalt<br />

11.550:– /år<br />

Varje tillkommande användare<br />

4.725:– /år<br />

Telefonsupport ingår.<br />

<strong>Läs</strong> mer på www.vismaspcs.<strong>se</strong>/byra,<br />

ring 0470-70 61 60 eller mejla<br />

byra@vismaspcs.<strong>se</strong>.<br />

2093<br />

NUMMER nummer 4/2012 3/2012<br />

Carl elaine Jan eksvärd Granqvist är retorikkonsult.<br />

har<br />

Hon Foto: jämför Ulla-Carin sig med Ekblom. en personlig<br />

tränare: ”Retorik är <strong>som</strong> en muskel,<br />

den måste tränas”, säger hon.<br />

Foto: Bos<strong>se</strong> Johansson.<br />

Är du medlem<br />

i FAR och har<br />

frågor om din<br />

prenumeration?<br />

medlem@far.<strong>se</strong><br />

Balans<br />

Box 6417<br />

113 82 Stockholm<br />

PRENUMERATION<br />

prenumeration<br />

Kontakta kund<strong>se</strong>rvice vid frågor<br />

om din prenumeration.<br />

08-402 75 14, balans@far.<strong>se</strong>.<br />

Återbetalning medges inte vid<br />

förtida uppsägningar.<br />

Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt<br />

50 procent.<br />

Äldre lösnummer av Balans går<br />

att be ställa för 60 kronor i i mån<br />

av tillgång. Porto tillkommer. Du<br />

beställer dessa från kund<strong>se</strong>rvice.<br />

Balans ges ut ut<br />

av av FAR med tio<br />

utgåvor per år.<br />

Chefredaktör<br />

Pernilla Halling<br />

08-506 112 41<br />

Det är glest bland kvinnorna<br />

i toppen på de största revisionsbyråerna.<br />

Balans årliga jämställdhetsundersökning<br />

Trevlig läsning! visar vis<strong>se</strong>rligen<br />

att utvecklingen går framåt, men i snigelfart.<br />

Från 15,9 procent kvinnliga delägare 2011 till<br />

16,4 procent 2012.<br />

Med drygt en fjärdedel kvinnliga delägare<br />

ligger Mazars SET för andra året i topp och<br />

vinner alltså Balans jämställdhetsliga 2012.<br />

Marginalen till tvåan är tämligen god, men<br />

förhoppningsvis blir det en tuffare match nästa<br />

år. Samtliga byråer <strong>som</strong> Balans har talat med<br />

betonar nämligen att jämställdhet är en viktig<br />

fråga – och snart borde väl detta avspeglas i<br />

delägarkollektivet.<br />

<strong>Läs</strong> mer om undersökningen på sidan 7.<br />

Layout (vik.)<br />

Emma Frekke<br />

08-506 112 35<br />

Redaktör redaktör<br />

Rakel Lennartsson<br />

08-506 112 42<br />

Redaktör redaktör<br />

Charlotta Danielsson<br />

08-506 112 49<br />

Medlem av av Sveriges Tidskrifter. Införda artiklar åter ger<br />

TS-kon trol lerad fackpress upplaga författar nas åsikte r, r, vilka<br />

15 15 700 (2011)<br />

inte behöver mot svara FARs. Fars.<br />

Pernilla Halling<br />

pernilla.halling@far.<strong>se</strong><br />

Balans kommer ut ut<br />

första måndagen i i varje<br />

månad, med undantag<br />

för för juli och augusti.<br />

Äldre nummer (från och<br />

med nr nr 4/2010) finns att att<br />

läsa på på far.<strong>se</strong>/balans.<br />

nummer 4/2012 3/2012 BALANS BaLanS<br />

Återväxten Fortfarande i få branschen<br />

xxx kvinnor i toppen<br />

en annan utmaning är att säkra återväxten<br />

i branschen. Sammantaget räknar de revisionsbyråer<br />

<strong>som</strong> Balans har talat med att rekrytera<br />

runt 1 000 personer under året. Och efter<strong>som</strong><br />

konkurren<strong>se</strong>n om arbetskraften är hård gäller<br />

det för branschen att övertyga potentiella medarbetare<br />

om att det är <strong>här</strong> möjligheterna finns.<br />

En viktig del i detta arbete är student relationer<br />

och flera revisions byråer arbetar aktivt för att<br />

knyta kontakter med studenter och profilerar<br />

sig gärna vid olika typer av<br />

student event.<br />

<strong>Läs</strong> om rekryteringen<br />

till branschen på sidan 9.<br />

en kvinna <strong>som</strong> har<br />

gått sin egen väg och<br />

skapat sitt eget varumärke<br />

är retorikkonsulten<br />

Elaine Eksvärd. Hennes<br />

budskap är: ”Genom att<br />

argumentera rätt kan<br />

du få en person att förstå<br />

att det du vill också är<br />

det bästa för honom eller<br />

henne.”<br />

<strong>Läs</strong> om Elaine Eksvärd<br />

och hur du snackar dig till<br />

affärerna på sidan 14.<br />

Trevlig läsning!<br />

LEDARE Ledare<br />

Annon<strong>se</strong>r annon<strong>se</strong>r<br />

Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04,<br />

0708-95 99 66, bo.lindberg@<strong>tidningen</strong>balans.<strong>se</strong><br />

Tryckt hos Exaktaprinting AB 2012 ISSN 0346-8208<br />

3

Hur roligt är bokslutsarbetet<br />

fram på småtimmarna?<br />

Klockan 01.15 längtar även den mest inbitne CFO<br />

eller redovisningschef efter sängens mjuka huvudkudde.<br />

Och du vet att en trött medarbetare är en<br />

dålig medarbetare. Frågan är bara: hur bäddar man<br />

bäst för att årsbokslutet ska bli klart i tid?<br />

StOCKHOlM MalMö VäSteråS<br />

08–616 99 60 040–699 83 80 021–471 20 00 www.meritmind.<strong>se</strong><br />

Be happy! Hör av dig till oss på Meritmind. Det<br />

är ett vaket beslut. Vi har kvalificerade chefer och<br />

specialister <strong>som</strong> direkt kan bidra till bokslutsarbetet.<br />

Och förändra proces<strong>se</strong>rna till nästa gång. Det är<br />

bara att lyfta på luren och ringa oss. Helst på dagtid.<br />

INNEHÅLL<br />

3/2012<br />

07<br />

11<br />

Förenkling<br />

har blivit<br />

ett modeord.<br />

40<br />

49<br />

18 XX<br />

07 NOTERINGAR. Fortfarande få kvinnor i toppen.<br />

Endast 16,4 procent av delägarna i de största revisionsbyråerna är kvinnor.<br />

11 NOTERINGAR. 5 frågor om bankkonkur<strong>se</strong>r ...<br />

... till Julie Galbo, biträdande chef för ”Finanstilsynet” i Danmark – det<br />

enda landet i Europa där långivarna fått ta notan när en bank gått omkull.<br />

14 PROFIL I BALANS. Elaine Eksvärd.<br />

Retorikkonsulten vet hur man snackar sig till en bra affär.<br />

18 I FOKUS. Interna brott kostar miljoner.<br />

Vart femte svenskt företag har utsatts för interna oegentligheter under det<br />

<strong>se</strong>naste året. Men okunnigheten kring riskhantering är stor.<br />

23 INTERVJU. Globali<strong>se</strong>ringen styr redovisningen.<br />

Harmoni<strong>se</strong>ring och förenklingsarbete styr framtidens redovisning. Men<br />

EUs nya förslag riskerar att utarma svensk redovisning, menar Göran Arnell.<br />

25 I BRANSCHEN. Individinriktad skatterådgivare.<br />

Sevim Güven vet sitt marknadsvärde inom internationell individbeskattning.<br />

27 INBLICK. Redovisningens Madonna.<br />

Lik<strong>som</strong> artisten Madonna är diskussionen kring redovisningen av<br />

finansiella instrument ständigt aktuell.<br />

29 FÖRDJUPNING. Styrel<strong>se</strong>ns roll i riskhanteringen.<br />

När den ekonomiska kri<strong>se</strong>n diskuteras kommer ofta frågor om styrel<strong>se</strong>ns<br />

ansvar för företagens risk hantering upp. Men hur bör styrel<strong>se</strong>n arbeta?<br />

49 MEDLEM. Examen för redovisningskonsulter.<br />

Examensprovet är det sista steget för att bli auktori<strong>se</strong>rad.<br />

36<br />

DEBATT.<br />

nummer 4/2010 BALANS<br />

NOTERINGAR<br />

Revisionsberättel<strong>se</strong> à la EU<br />

– något måste vara galet!<br />

EU-kommissionen riskerar att<br />

göra revisionsberättel<strong>se</strong>n onödigt<br />

krånglig och därför oanvändbar<br />

för intres<strong>se</strong>nterna, skriver Dan<br />

Brännström och Lennart Iredahl.<br />

DESSUTOM I NR 3<br />

07 NOTERINGAR<br />

26 INBLICK<br />

29 FÖRDJUPNING<br />

36 DEBATT<br />

47 FAR HAR ORDET<br />

50 GÄSTKRÖNIKAN<br />

5

IFRS-volymen<br />

– håll dig uppdaterad inför Q1-redovisningen<br />

Nu med<br />

sökords-<br />

register!<br />

Den svenska översättningen av IFRS.<br />

Inom EU ska företag <strong>som</strong> har noterade<br />

värdepapper och upprättar koncernredovisning<br />

tillämpa internationell redovisningsstandard.<br />

Boken innehåller den svenska<br />

översättningen av IFRS samt tillhörande<br />

EU-förordningar.<br />

Pris 575 kr*<br />

Information och beställning<br />

farakademi.<strong>se</strong>/bocker<br />

08 506 112 00<br />

*Pris exkl. moms och frakt.<br />

STOCKHOLM MALMÖ GÖTEBORG<br />

Tel 0200-265 266 info@pakompetens.<strong>se</strong> www.pakompetens.<strong>se</strong><br />

Andra nyheter 2012<br />

Aktiebolagslagen<br />

– i smidigt format<br />

Pris 195 kr*<br />

FARs Samlingsvolym<br />

– redovisning<br />

Pris 530 kr*<br />

Modern löneoutsourcing<br />

Rätt verktyg för rätt lön<br />

Med våra webba<strong>se</strong>rade lösningar får alla<br />

anställda en personlig portal med bl.a.<br />

Egen Helpdesk / ärendehantering<br />

Egen Chattfunktion<br />

Historisk lönedata<br />

Lönespecifikationer<br />

Tidrapportering<br />

Re<strong>se</strong>rapportering<br />

Dokumenthantering<br />

Pssst...<br />

Vi söker alltid efter<br />

kompetenta<br />

medarbetare<br />

Dessutom...<br />

Ger vi Er en totallösning med allt från behovsanalys,<br />

lösningsförslag till projektledning, driftsättning,<br />

utbildning och på-plat<strong>se</strong>n-support.<br />

Rollba<strong>se</strong>rade lösningar<br />

”Rätt information till rätt person, var du vill, när du vill”<br />

JÄMSTÄLLDHET<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

NOTERINGAR<br />

Fler kvinnliga delägare<br />

– men det går långsamt<br />

Andelen kvinnor bland<br />

del ägarna på de största<br />

revisions byråerna har endast<br />

ökat marginellt det <strong>se</strong>naste<br />

året. Mazars SET ligger bäst<br />

till med en fjärdedel kvinnor<br />

på delägarnivå.<br />

Balans frågar varje år de sju<br />

största revisionsbyråerna hur<br />

stor andel av deras delägare<br />

<strong>som</strong> är kvinnor. Totalt <strong>se</strong>tt har<br />

det hänt ganska lite jämfört<br />

med förra året. Sammantaget<br />

är förändringen mindre än en<br />

procentenhet, från 15,9 till 16,4<br />

procent kvinnliga delägare.<br />

Mazars SET utmärker sig i<br />

stati stiken. Med 25,5 procent<br />

kvinnor bland delägarna<br />

behåller byrån sin top pposition<br />

från förra året och<br />

ökar avståndet till tvåan,<br />

Grant Thornton.<br />

– Jag tror<br />

att vi har<br />

en väldigt<br />

tillåtande<br />

kultur. Vi<br />

är en byrå<br />

<strong>som</strong> tillåter<br />

kvinnor att<br />

göra karriär,<br />

säger<br />

Marianne<br />

Marianne Sandén<br />

Ljungberg<br />

Sandén Ljungberg, vd på<br />

Mazars SET.<br />

Traditionellt rekryteras<br />

delägarna i yrkeskategorin revisorer,<br />

<strong>som</strong> har krav på sig att<br />

arbeta ett visst antal timmar<br />

för att behålla sin kvalifikation.<br />

Det har länge förts en<br />

diskussion om att detta kan<br />

vara ett konkret hinder för<br />

kvinnor <strong>som</strong> ofta tar huvudansvaret<br />

för barnen och kan ha<br />

svårt att klara timkraven under<br />

småbarnsåren.<br />

– Vi <strong>se</strong>r inte bara till tim-<br />

företag delägare antal kvinnor andel kvinnor 2011 2010 2005<br />

Mazars SET 51 13 25,5% 22,8% 15,7% 13,3%<br />

Grant Thornton 139 27 19,4% 20,3% 20,3% 12,0%<br />

PwC 247 43 17,4% 17,1% 17,9% 12,6%<br />

Deloitte 81 12 14,8% 15,0% 14,1% 10,0%<br />

KPMG 89 13 14,6% 12,0% 12,6% 12,7%<br />

Ernst & Young 170 22 12,9% 12,4% 12,6% 6,8%<br />

BDO 56 7<br />

12,5% 11,3% 15,6% 14,2%<br />

För andra året i rad toppar Mazars SET jämställdhetsligan i Balans, med 25,5 procent kvinnliga delägare 2012.<br />

kraven utan tycker att det är<br />

viktigt att till exempel experter<br />

också väljs in <strong>som</strong> delägare,<br />

säger Marianne Sandén Ljungberg.<br />

Grant Thornton, <strong>som</strong> ledde<br />

jämställdhetsligan 2010, tar<br />

i år ett litet steg tillbaka från<br />

20,3 till 19,4 procent kvinnor<br />

bland delägarna.<br />

– När vi förvärvar andra<br />

byråer, vilket vi gjorde 2011,<br />

går ägarna ofta in <strong>som</strong> delägare.<br />

Detta har påverkat vår<br />

statistik, efter<strong>som</strong> de flesta<br />

<strong>som</strong> äger byråer är män, säger<br />

Lisbeth Larsson, informationschef<br />

på Grant Thornton.<br />

KPMG, har i många år haft<br />

omkring 12 procent kvinnliga<br />

delägare. Men det <strong>se</strong>naste året<br />

har byrån tagit ett förhållandevis<br />

stort steg framåt, från<br />

12 procent kvinnliga delägare<br />

till 14,6 procent.<br />

– Ett av våra mål är att öka<br />

andelen kvinnliga delägare och<br />

vi arbetar aktivt med individuellt<br />

anpassade utvecklings planer.<br />

Det <strong>här</strong> är ett långsiktigt arbete<br />

och vi är inte där vi vill vara<br />

ännu. Men det är roligt att <strong>se</strong><br />

att det går i<br />

rätt riktning,<br />

säger Maria<br />

Karlén,<br />

HR-chef på<br />

KPMG.<br />

– Vi har<br />

både en<br />

kvinnlig vd Maria Karlén<br />

och vice vd<br />

samt en ledningsgrupp med en<br />

majoritet av kvinnor, säger hon.<br />

RAKEL LENNARTSSON<br />

Fotnot: Uppgifterna är<br />

insamlade i januari–februari<br />

2012.<br />

FOTO: DREAMSTIME<br />

7

BALANS nummer 3/2012 nummer 3/2012 BALANS<br />

NOTERINGAR<br />

DOKUMENTATION<br />

Viktigt veta hur<br />

dokumentation<br />

ska hanteras<br />

Revisorer och redovisningskonsulter<br />

måste spara sin egen<br />

dokumentation i tio år. Men när<br />

det gäller ett företags bokföringsmaterial<br />

finns en möjlighet<br />

att endast bevara det i sju år.<br />

– Vi rekommenderar dock<br />

inte att man generellt utnyttjar<br />

möjligheten, säger Fredrik Nydén,<br />

föreningsjurist på FAR.<br />

För drygt ett år <strong>se</strong>dan, 1 januari<br />

2011, trädde en ny lag i kraft.<br />

I och med det behöver bokföringsmaterial<br />

bara bevaras i sju<br />

år i stället för tio år. Det handlar<br />

bland annat om räkenskapsinformation<br />

<strong>som</strong> verifikationer<br />

och liknande.<br />

Nu har de nya reglerna gällt i<br />

ett år men det råder fortfarande<br />

en del osäkerhet om vilka <strong>som</strong><br />

egentligen berörs. Fredrik Nydén<br />

betonar att när det gäller revisorer<br />

och redovisningskonsulter<br />

är de alltid skyldiga att spara sin<br />

egen dokumentation i tio år.<br />

– Bestämmel<strong>se</strong>rna <strong>som</strong> rör<br />

revisorerna och redovisningskonsulternas<br />

dokumentation<br />

regleras av Revisorsnämnden<br />

och i Reko, och där gäller<br />

fortfarande tio år. Det har inte<br />

förändrats. Det är bara tiden<br />

<strong>som</strong> bokförings materialet måste<br />

bevaras <strong>som</strong> kortats till sju år,<br />

säger han.<br />

Fredrik Nydén rekommenderar<br />

dock att man ändå sparar<br />

allting i minst tio år, efter<strong>som</strong><br />

preskriptionstiden för de flesta<br />

fordringar fortfarande är tio år.<br />

– Får man ett betalningskrav<br />

på sig efter åtta år och ska<br />

bevisa att man har betalat är det<br />

bra att ha kvar kvittot, säger han.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

De företag <strong>som</strong> låg bra till i sitt hållbarhetsarbete 2009 är samma företag <strong>som</strong> ligger i framkant i dag.<br />

BUDPLIKT<br />

Näringslivets Börskommitté ville<br />

ha ytterligare en gräns i budplikten.<br />

Nu har regeringen beslutat att inte<br />

genomföra förslaget.<br />

Fredrik Nydén, föreningsjurist på<br />

FAR, tror att bakgrunden är att budplikten<br />

fungerar bra <strong>som</strong> den är och<br />

att ytterligare en gräns skulle innebära<br />

mer krångel för näringslivet.<br />

Närmarknaderna är viktiga för små<br />

och medelstora företag. Majoriteten<br />

väljer att prioritera Norden och<br />

Europa framför andra internationella<br />

marknader. Det visar Tillväxt verkets<br />

undersökning Företagens villkor<br />

och verklighet 2011. Det är också<br />

på dessa marknader <strong>som</strong> de flesta<br />

medelstora företagen planerar att<br />

växa den närmaste tiden.<br />

HÅLLBARHET<br />

Hållbart värdeskapande<br />

Gapet mellan de bästa och de sämta bolagen ökar<br />

Skillnaderna i börsbolagens<br />

hållbarhetsarbete ökar och<br />

eftersläntrarna hamnar allt<br />

mer efter. Det visar initiativet<br />

Hållbart värde skapande i sin<br />

<strong>se</strong>naste rapport.<br />

Miljö är det prioriterade<br />

området i börsbolagens hållbarhetsarbete.<br />

Användningen<br />

av styrsystem för att följa upp<br />

riktlinjerna har ökat markant,<br />

från 67 till 90 procent. Underleverantörer<br />

kontrolleras<br />

i större utsträckning, med en<br />

ökning från 60 till 80 procent.<br />

Det är några av slutsat<strong>se</strong>rna<br />

i enkät undersökningen bland<br />

de hundra största börsbolagen<br />

i Sverige.<br />

82 av styrel<strong>se</strong>ordförandena<br />

Ingen ytterligare<br />

budpliktsgräns<br />

i NASDAQ OMX Stockholms<br />

hundra största bolag svarade på<br />

enkäten, <strong>som</strong> är en uppföljning<br />

på den rapport <strong>som</strong> pre<strong>se</strong>nterades<br />

för två år <strong>se</strong>dan, när 14<br />

av Sveriges största investerare<br />

gick samman under namnet<br />

Hållbart värdeskapande.<br />

– De <strong>som</strong> var föregångare<br />

redan 2009 är de <strong>som</strong> ligger<br />

i framkant även i dag och<br />

de tar fortsatt steg framåt,<br />

FAKTA<br />

säger Nadine Viel Lamare,<br />

analytiker på Första AP-fonden<br />

och talesperson för Hållbart<br />

värdeskapande.<br />

Rapportens viktigaste slutsats<br />

är att gapet mellan eftersläntrarna<br />

och de övriga har ökat.<br />

– Den låga förändringstakten<br />

bland de bolag <strong>som</strong> är sämst<br />

bekymrar oss, säger Nadine<br />

Viel Lamare.<br />

RAKEL LENNARTSSON<br />

Initiativet Hållbart värdeskapande förvaltar ett kapital på totalt 5 000<br />

miljarder kronor, varav omkring 650 miljarder kronor är placerade på<br />

den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 16 procent av kapitalet<br />

på NASDAQ OMX Stockholm.<br />

FÖRETAGANDE<br />

Företagen prioriterar närmarknader<br />

FOTO: DREAMSTIME<br />

Tillväxtverket hoppas dock att<br />

företagen <strong>se</strong>r bortom Europas<br />

grän<strong>se</strong>r, mot tillväxtmarknaderna<br />

och möjligheterna <strong>som</strong> finns på<br />

nya marknader.<br />

Vi är beroende av omvärlden för<br />

att vara konkurrenskraftiga internationellt,<br />

säger Christina Lugnet,<br />

Tillväxtverkets generaldirektör.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

NOTERINGAR<br />

Tu<strong>se</strong>n nya jobb i revisions-<br />

och rådgivningsbranschen<br />

Cirka tu<strong>se</strong>n nya jobb skapas<br />

inom revisions- och rådgivningsbranschen<br />

i år.<br />

Konkurren<strong>se</strong>n om arbetskraften<br />

är hård, och studentrelationer<br />

är avgörande.<br />

– Event <strong>som</strong> Ekonomernas<br />

dagar bidrar med inspiration<br />

inför arbetslivet, säger Moa<br />

Larsson, projektledare för<br />

Ekonomernas dagar.<br />

Studenterna är framtidens arbetskraft<br />

och därmed viktiga<br />

för arbetsgivarna. De stora revisionsbyråerna<br />

profilerar sig<br />

därför gärna i samband med<br />

olika typer av studentevents.<br />

– Vi får framför allt en bra<br />

möjlighet att visa upp oss <strong>som</strong><br />

potentiell arbetsgivare och kan<br />

beskriva våra verksamhet<strong>som</strong>råden<br />

och de utvecklingsmöjligheter<br />

<strong>som</strong> finns inom PwC.<br />

Samtidigt får vi chan<strong>se</strong>n att<br />

interagera med morgondagens<br />

arbetskraft och ta del av hur<br />

de <strong>se</strong>r på sin egen framtida<br />

utveckling, säger Petra Stergel,<br />

personalchef på PwC.<br />

I år <strong>se</strong>r PwC ett behov av cirka<br />

500 nya medarbetare, med en<br />

jämn fördelning av junior och<br />

<strong>se</strong>nior kompetens. Rekryteringsbehoven<br />

finns inom samt-<br />

liga områden och merparten<br />

av de nyanställda är studenter.<br />

Samma sak är det för de övriga<br />

byråerna inom Big 4. På Deloitte<br />

konstaterar HR-chefen<br />

Anna Pontén att 70 procent av<br />

rekryteringarna handlar om<br />

nyexaminerade studenter.<br />

– Av vår studentrekrytering<br />

står revisorsassistenter för<br />

den absoluta merparten i hela<br />

landet, säger hon.<br />

Ernst & Young räknar med att<br />

anställa 250 personer i år, och<br />

Lena Droh, rekryteringsansvarig,<br />

säger att event på<br />

skolor är viktiga.<br />

– Det är en bra chans för<br />

studenterna att få en bild av<br />

oss <strong>som</strong> arbetsgivare och vi får<br />

möjlighet att träffa studenterna<br />

på deras arena, säger hon.<br />

Ulrika Westin, kommunikationsdirektör<br />

på KPMG, berättar<br />

att man i år kommer att<br />

anställa mellan 100 och 150<br />

personer och framhåller att relationerna<br />

med studenterna är<br />

speciellt viktiga då branschen<br />

är relativt odifferentierad och<br />

erbjudandena snarlika.<br />

Föreningen Ekonomerna vid<br />

Stockholms universitet ordnar<br />

årligen Ekonomernas dagar.<br />

Studentrelationer är en viktig del i rekryteringen av nya medarbetare.<br />

Utöver en mässa, där studenter<br />

och företag får möjlighet att<br />

mötas, arrangeras flera andra<br />

event.<br />

– Veckan före mässan hade<br />

vi ED Academy. Företaget får<br />

komma till oss och leverera<br />

”studentnytta”, exempelvis att<br />

man arbetar med olika ca<strong>se</strong>lösningar,<br />

man får hjälp med<br />

att uppdatera sitt cv och träna<br />

på intervjusituationer. Om<br />

revisions- och rådgivningsbranschen<br />

ska lyckas attrahera<br />

de bästa gäller det att synas.<br />

Syns man inte finns man inte,<br />

säger Moa Larsson <strong>som</strong> är<br />

projektledare för Ekonomernas<br />

dagar.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

Har du beställt årets<br />

Rätt-böcker ännu?<br />

<strong>Läs</strong> mer,<br />

köp dina böcker och<br />

onlinetjänster på<br />

8 9<br />

FOTO: DREAMSTIME

BALANS nummer 3/2012<br />

NOTERINGAR<br />

REGELRÅDET<br />

Ökat fokus på<br />

kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för<br />

svenska företag<br />

Tillräckligt med tid och resur<strong>se</strong>r<br />

till kon<strong>se</strong>kvensutred ningar och<br />

ordentlig kunskap om hur man<br />

skriver bra författningar. Det är<br />

två saker <strong>som</strong> Regel rådet trycker<br />

på i sin årsrapport till regeringen.<br />

Regelrådet vill också att de <strong>som</strong><br />

deltar i förhandlings fa<strong>se</strong>n av<br />

EU­rättsakter tar hän syn till kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna<br />

för svenska företag.<br />

Regelrådet granskade under<br />

förra året 461 remis<strong>se</strong>r från<br />

regelgivare och tillstyrkte 73<br />

procent av förslagen. En ökning<br />

från 2010 då 56 procent av<br />

förslagen tillstyrktes.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

” Även företagsledare<br />

måste anstränga sig för<br />

att förstå vad <strong>som</strong><br />

händer utanför den<br />

egna sfären. ”<br />

Nordstjernans ordförande<br />

Viveca Ax:son Johnson<br />

i Di Weekend.<br />

FAKTURERINGSREGLER<br />

Fakturering vid<br />

handel över grän<strong>se</strong>r<br />

I en lagrådsremiss föreslås<br />

regler <strong>som</strong> klargör under vilka<br />

förutsättningar de svenska faktureringsreglerna<br />

ska tillämpas<br />

vid gränsöverskridande handel.<br />

Vad gäller tiden för redovisning<br />

av mervärdesskatten görs<br />

reglerna tydligare när det gäller<br />

redovisningen av EU­handel<br />

med varor genom att en så<br />

kallad fakturadatummetod införs.<br />

Metoden innebär att redovisning,<br />

<strong>som</strong> huvudregel, ska ske<br />

för den period då fakturan har<br />

utfärdats. Ändringarna föreslås<br />

träda i kraft 1 januari 2013.<br />

FAR förespråkar att man i samband med upphandling av revisionstjänster ska kunna ange ett<br />

uppskattat pris ba<strong>se</strong>rat på en viss insats, i stället för att ange ett fast pris.<br />

Offentlig upphandling av<br />

lagstadgad revision sker ofta<br />

till ett fast pris. Det är inte<br />

förenligt med övriga lagkrav<br />

på revisorn. I ett yttrande till<br />

Upphandlingsutvärderingen<br />

föreslår FAR nu förändringar<br />

i regelverket.<br />

Regeringen har gett Upphandlingsutredningen<br />

2010<br />

i uppdrag att utvärdera det<br />

aktuella regelverket <strong>som</strong><br />

rör offentlig upphandling.<br />

Ett delbetänkande är nu ute<br />

på remiss. FAR tillhör inte<br />

remissinstan<strong>se</strong>rna, men har<br />

ändå valt att kommentera<br />

delbetänkandet.<br />

FAR konstaterar att många av<br />

de förhållanden <strong>som</strong> skapar<br />

ett onödigt merarbete för<br />

dess medlemmar i anbudssammanhang<br />

har behandlats<br />

i delbetänkandet, men det<br />

finns fortfarande områden <strong>som</strong><br />

inte behandlats. FAR vill att<br />

gemensamma allmänna villkor<br />

utarbetas och tillämpas för<br />

fler branscher än vad <strong>som</strong> görs<br />

i dag. Om branschspecifika<br />

villkor utarbetades tillsammans<br />

med de branscher <strong>som</strong><br />

frekvent deltar i anbudsgivningar<br />

skulle det medföra ett<br />

enklare och mer effektivt förfarande<br />

och därmed minskade<br />

kostnader.<br />

FAR påpekar också att det<br />

finns ett behov av tydlighet<br />

vid formulering av krav på anbudsgivare<br />

och vill möjliggöra<br />

en bättre kommunikation med<br />

anbudsgivarna under upphandlingsförfarandet.Samtidigt<br />

vill branschen förbättra<br />

utvärderingsprinciperna för<br />

att undvika skenprissättningar<br />

och onödigt utnyttjande av<br />

underkonsulter.<br />

OFFENTLIG UPPHANDLING<br />

Offentlig upphandling av<br />

revision till fast pris inte ok<br />

När det gäller upphandling<br />

av lagstadgad revision<br />

uppges oftast ett fast pris för<br />

revisionen. Här vill FAR <strong>se</strong><br />

en ändring då en revisor inte<br />

får åta sig att utföra revision<br />

till fast pris efter <strong>som</strong> det an<strong>se</strong>s<br />

hota revisorns opartiskhet och<br />

självständighet. I syfte att få till<br />

en ordning <strong>som</strong> är förenlig med<br />

övriga lagkrav på revisorer förespråkar<br />

FAR att man i samband<br />

med upphandling av revisionstjänster<br />

i stället ska kunna ange<br />

ett uppskattat pris ba<strong>se</strong>rat på en<br />

viss insats. FAR betonar också<br />

att vid upphandling av revision<br />

ges det allt för sällan möjlighet<br />

att upprätta ett uppdragsbrev,<br />

något <strong>som</strong> enligt revisionsstandarden<br />

ISA ska finnas för<br />

alla revisionsuppdrag.<br />

Senast 28 juni 2012 ska<br />

utredningens slutbetänkande<br />

lämnas.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

FOTO: DREAMSTIME<br />

5 FRÅGOR – OM BANKKONKURSER<br />

Julie Galbo är biträdande chef för ”Finanstilsynet” i Danmark – det<br />

enda landet i Europa <strong>som</strong> har låtit långivarna ta notan när en bank<br />

gått omkull. I februari besökte hon Studieförbundet Näringsliv och<br />

Samhälle (SNS) i Stockholm.<br />

1För ett år <strong>se</strong>dan tog ni det kontroversiella beslutet att<br />

låta Amagerbanken gå omkull, varför?<br />

– Att driva en bank innebär att ta risker. Det är inte rimligt<br />

att staten ska ta över de riskerna. Den danska ståndpunkten är<br />

att bankerna själva ska ta ansvar, samtidigt <strong>som</strong> konsumenterna<br />

skyddas. Vi menar att det är upp till investerarna att göra sin due<br />

diligence när de placerar kapital i en bank likaväl <strong>som</strong> när de köper<br />

andelar i ett tillverkningsföretag. Men för att skydda vanliga sparare<br />

har vi en statlig insättningsgaranti på 100 000 euro.<br />

2Hur var omvärldens reaktioner?<br />

– Det blev en förstasidesnyhet i Financial Times. Det var ju<br />

första gången på överskådlig tid <strong>som</strong> investerare och sparare<br />

hade fått ta förluster för att en bank kommit på obestånd. Det var väldigt<br />

kontroversiellt, men i grunden är det inte Finanstilsynets beslut<br />

utan de danska lagstiftarnas. Efter finanskri<strong>se</strong>n hade vi en debatt<br />

i Danmark, för vanliga skattebetalare verkade det inte rättvist att de<br />

<strong>som</strong> tidigare tjänat mycket pengar plötsligt skulle få hjälp av staten.<br />

3Varför är Danmark ensamt om att tillämpa det du<br />

kallar ”sunt förnuft”?<br />

– Det innebär stora kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för den reala ekonomin<br />

när man låter banker gå i konkurs. Därför är det viktigt att hitta en<br />

balans. I länder med några få väldigt stora banker är det svårare.<br />

Det är viktigt att man <strong>se</strong>r till att det finns andra banker med sund<br />

riskprofil, <strong>som</strong> kan ta över affären och låna ut pengar till företagen,<br />

men ingen har sagt att alla <strong>som</strong> vill ha ett lån ska få ett lån.<br />

4Du har bråkat mycket med revisorer, varför?<br />

– Vi trodde att revisorerna skulle vara våra kritiska vänner,<br />

men vi har ägnat mycket tid åt att bråka med revisorer i samband<br />

med att vi har stängt banker. Mitt intryck är att de ofta tar sin<br />

kunds parti, även om deras legala uppgift är att vara allmänhetens<br />

vakthundar. Av de 12 banker jag varit med om att stänga är det bara<br />

en gång <strong>som</strong> varningen har kommit från revisorn.<br />

5Klarar danska banker konkurren<strong>se</strong>n med en så sträng stat?<br />

– Det är såklart lätt för investerare att välja bort Danmark, till<br />

förmån för andra länder där staten står <strong>som</strong> garant för bankerna.<br />

Därför är det viktigt att vi får gemensamma regler i EU och vi<br />

skulle gärna <strong>se</strong> att EU väljer den danska modellen. Men även om<br />

det inte blir så har vi gjort det rätta, helt enkelt efter<strong>som</strong> alter nativet<br />

hade varit att fortsätta att uppmuntra ett felaktigt beteende.<br />

RAKEL LENNARTSSON<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

NOTERINGAR<br />

10 11<br />

FOTO: ALLAN SEPPA<br />

Aktiebok på webben?<br />

Har du många delägare?<br />

Är du delägare i flera aktiebolag?<br />

Är ditt företag värdefullt?<br />

Vill du slippa hantera aktiebrev?<br />

NVR - Sveriges ledande aktieboktjänst.<br />

es ledande aktieboktjänst.<br />

delägare?<br />

i flera aktiebolag?<br />

värdefullt?<br />

antera aktiebrev?<br />

Aktiebok på på webben?<br />

Har Har du du många många delägare? delägare?<br />

Är Är du du delägare delägare i flera i flera aktiebolag? aktiebolag?<br />

Är Är ditt ditt företag företag värdefullt? värdefullt?<br />

Vill Vill du du slippa slippa hantera hantera aktiebrev? aktiebrev?<br />

NVR NVR - - Sveriges Sveriges ledande ledande aktieboktjänst.<br />

Aktiebok på webben?<br />

på webben?<br />

Har du många delägare?<br />

Är du delägare i flera aktiebolag?<br />

Är ditt företag värdefullt?<br />

Vill du slippa hantera aktiebrev?<br />

NVR - Sveriges ledande aktieboktjänst.<br />

Nordiska Värdepappersregistret AB (publ)<br />

Skeppsbron 5-6, 411 21 Göteborg<br />

www.nvr.<strong>se</strong><br />

www.nvr.<strong>se</strong><br />

Nordiska Värdepappersregistret AB (publ)<br />

Skeppsbron 5-6, 411 21 Göteborg<br />

Vi söker dig <strong>som</strong> vill arbeta <strong>som</strong><br />

Associerad<br />

konsult<br />

Vi <strong>se</strong>r att du har flera års arbets -<br />

livs erfarenhet från redovisning,<br />

ekonomistyrning eller controlling.<br />

För mer information <strong>se</strong> ERFARNA www.want.<strong>se</strong><br />

EKONOMER<br />

Want arbetar<br />

professionellt med<br />

rekrytering och<br />

interimslösningar av<br />

kvalificerade ekonomer<br />

ERFARNA EKONOMER

FOTO: ANNA ELGEROT<br />

BALANS nummer 3/2012<br />

12<br />

NOTERINGAR<br />

EUROPA<br />

Vad är subsidiaritetsprincipen?<br />

Det långa och krångliga ordet ”subsidiaritetsprincipen”<br />

har fått en central roll i arbetet med EUs revisionspaket.<br />

Principen, <strong>som</strong> även kallas närhetsprincipen,<br />

innebär att EUs beslut ska fattas så nära medborgarna<br />

<strong>som</strong> möjligt. Lissabonfördraget, <strong>som</strong> trädde i kraft<br />

1 december 2009, ger de nationella parlamenten rätt att hänvisa<br />

till subsidiaritetsprincipen om de tycker att en fråga <strong>som</strong> fattats<br />

på EU-nivå i stället borde beslutas på nationell nivå.<br />

När EU-kommissionen har publicerat ett lagförslag (exempelvis<br />

ett direktiv eller en förordning) och förslaget har översatts till<br />

de officiella EU-språken skickas det till de nationella parlamenten.<br />

De har <strong>se</strong>dan åtta veckor på sig att granska förslaget<br />

och eventuellt skicka en skriftlig förklaring till varför de an<strong>se</strong>r<br />

att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.<br />

Sedan denna möjlighet infördes har Sverige varit ett av de<br />

mest aktiva länderna. Under 2011 skickade riksdagen tillbaka<br />

tio lagförslag till Brys<strong>se</strong>l. Detta hände <strong>se</strong>nast för några veckor<br />

<strong>se</strong>dan då Sveriges riksdag ansåg att EUs förslag till ny förordning<br />

och ändringar i direktivet rörande revision stred mot<br />

subsidiaritetsprincipen. Riksdagen an<strong>se</strong>r att ”det är tveksamt<br />

om skillnader i nationell lagstiftning av<strong>se</strong>ende revisorer och<br />

revision verkligen utgör det hinder mot den inre marknaden<br />

<strong>som</strong> kommissionen gör gällande”. Man ifrågasätter också<br />

starkt ”om det finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform<br />

för att uppnå målen för åtgärden”, samt att det är<br />

”mycket angeläget att värna näringslivets självreglering”.<br />

Att den svenska riksdagen värnar närhetsprincipen är bra.<br />

Samtidigt måste den grundläggande principen om EUs inre<br />

marknad beaktas. För att den ska fungera fullt ut krävs en<br />

harmoni<strong>se</strong>ring av ländernas lagstiftning. Det är en fråga om<br />

balans.<br />

Om fler än nio nationella parlament an<strong>se</strong>r att ett förslag<br />

strider mot subsidiaritetsprincipen tvingas kommissionen att<br />

<strong>se</strong> över sitt förslag igen. Detta har aldrig inträffat. Kanske<br />

får vi uppleva det snart vad gäller förslaget om revision och<br />

revisorer. Debatten pågår för fullt i flera nationella parlament.<br />

Även om vi i dagsläget inte vet resultaten av dessa diskussioner<br />

ger det faktum att frågan debatteras på högsta politiska nivå<br />

en fingervisning om att det är en mycket het fråga.<br />

EWA FALLENIUS är press­ och EU­ansvarig på FAR.<br />

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från<br />

College of Europe (Brugge). ewa.fallenius@far.<strong>se</strong><br />

Svårt för unga svenska<br />

företag att bli lönsamma<br />

Svenska företag yngre än tio<br />

år har svårt att nå lönsamhet.<br />

– Det är förvånande att så<br />

stor del av vinsten ligger hos<br />

äldre företag, säger Stefan<br />

Fölster, chefekonom på<br />

Svenskt Näringsliv.<br />

Företag <strong>som</strong> är yngre än tio år<br />

står för 47 procent av antalet<br />

företag i Sverige. Men det är de<br />

äldre bolagen <strong>som</strong> gör vinsterna.<br />

Bolag <strong>som</strong> är äldre än 20 år<br />

står för 78 procent av den rena<br />

vinsten av alla aktiebolag, men<br />

enbart hälften av förädlingsvärdet.<br />

Det visar en rapport<br />

framtagen av Grufman Reje på<br />

uppdrag av Svenskt Näringsliv.<br />

Efter<strong>som</strong> det är mer lönsamt<br />

att investera i äldre bolag är det<br />

svårt för nya företag att få tillgång<br />

till kapital. Stefan Fölster<br />

konstaterar att det drabbar<br />

Sveriges företagsklimat.<br />

– Studier visar att ett bra<br />

företagsklimat inte bara ökar<br />

företagande och sys<strong>se</strong>lsättning<br />

allmänt, utan har särskilt positiva<br />

effekter för sys<strong>se</strong>lsättning<br />

bland utomeuropeiska invandrare,<br />

ungdomar, funktionsnedsatta<br />

och andra <strong>som</strong> har svårare<br />

att ta sig in på arbetsmarknaden,<br />

säger Stefan Fölster.<br />

Svenskt Näringsliv tolkar rapporten<br />

<strong>som</strong> att olika etableringssvårigheter<br />

begränsar<br />

lönsamheten i yngre företag.<br />

Ett exempel är skatteregler<br />

<strong>som</strong> gör kapital dyrare för nya<br />

företag än för gamla.<br />

– Det skulle kunna vara betydligt<br />

enklare att driva företag.<br />

Exempelvis tvingas yngre,<br />

mindre företag i dag hantera<br />

nästan samma byråkrati <strong>som</strong> de<br />

stora, säger Stefan Fölster.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

Skärpta regler för revisorer<br />

i finansiella företag<br />

Nu skärps reglerna för<br />

revisorer i finansiella företag.<br />

Om finansmarknads minister<br />

Peter Norman får <strong>som</strong> han<br />

vill börjar reglerna gälla<br />

1 november i år.<br />

Kravet på rotation av ansvarig<br />

revisor i börsbolag utökas till<br />

att omfatta alla revisorer i alla<br />

finansiella företag. I dessa<br />

företag ska styrel<strong>se</strong>n <strong>som</strong> regel<br />

ha ett revisionsutskott. När<br />

det gäller att ta beslut om<br />

företaget får anlita revisorn för<br />

andra tjänster än revisionstjänster,<br />

ska styrel<strong>se</strong>n lyssna<br />

på rekommendationen från<br />

revisionsutskottet innan den<br />

fattar beslut.<br />

Det är förslagen i den<br />

promemoria <strong>som</strong> finansdepartementet<br />

nu skickar ut<br />

på remiss, och <strong>som</strong> syftar till<br />

att stärka revisorns oberoende<br />

och utjämna vissa skillnader<br />

mellan reglerna för revision<br />

av börs företag och revision av<br />

finansiella företag.<br />

– Vi vet hur viktigt det är att<br />

säkra ordning och reda inom<br />

den finansiella <strong>se</strong>ktorn och <strong>här</strong><br />

spelar revisorn en nyckelroll,<br />

säger Peter Norman.<br />

FARs general<strong>se</strong>kreterare Dan<br />

Brännström tycker att det är<br />

utmärkt att alla pus<strong>se</strong>lbitar nu<br />

kommer på plats.<br />

– FAR beslutade i januari<br />

om ny licensiering av revisorer<br />

i finansiella företag och om<br />

hur revisorn ska rapportera till<br />

Finansinspektionen (FI), men<br />

den stora pus<strong>se</strong>lbiten är den nya<br />

rekommendationen för revision<br />

i finansiella företag. Nu väntar<br />

vi på FIs synpunkter på vårt<br />

utkast, säger han.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

FAR Akademi söker HR-ansvarig<br />

FAR Akademi är dotterbolag till FAR – branschorganisationen<br />

för revisorer och rådgivare. FAR Akademi arbetar med<br />

medlemsfrågor inom FAR, bedriver utbildning samt ger ut<br />

böcker, tidskrifter, IT-produkter och andra informationsprodukter<br />

inom ekonomiområdet. Vi är ca 70 personer <strong>som</strong><br />

sitter tillsammans i nya, fräscha lokaler centralt i Stockholm.<br />

Revisions- och rådgivningsbranschen befinner sig i en stark<br />

utvecklingsfas. Detta väcker förväntningar på vår organisation<br />

och ger oss spännande utmaningar. Vill du vara med<br />

oss i det förändringsarbetet?<br />

Som HR-ansvarig hos oss kommer du att arbeta brett över<br />

hela HR-området, såväl strategiskt <strong>som</strong> operativt. Du arbetar<br />

nära ledningen och en viktig uppgift blir att delta i arbetet<br />

med att omsätta visioner och mål i handling. Gentemot våra<br />

chefer arbetar du i en konsultativ roll och ger dem stöd och<br />

verktyg inom HR-området för att de på bästa sätt ska lyckas<br />

med personalarbetet i sina chefsroller.<br />

Norstedts Skatt är det allra första svenska skatteprogrammet. Och fortfarande det bästa.<br />

Ett stabilt, kraftfullt och beprövat verktyg för beräkning, deklaration och analys. Programmet<br />

är pedagogiskt uppbyggt med en arbetsgång och översikt över blanketter och beräkningar.<br />

Du importerar enkelt redovisningsdata och exporterar deklarationer till Skatteverket.<br />

Om du dessutom jobbar parallellt med Norstedts Bokslut har du deklaration och bokslut<br />

klara i princip samtidigt.<br />

Norstedts Juridik – främst för de främsta.<br />

Du <strong>som</strong> söker tjänsten ska ha akademisk utbildning inom<br />

HR eller annan relevant utbildning och flera års erfarenhet<br />

av självständigt och kvalificerat HR-arbete. Det är en fördel<br />

om du har erfarenhet av utvecklingsarbete i tjänsteföretag.<br />

Du är en god kommunikatör och be<strong>här</strong>skar svenska språket<br />

mycket väl i både tal och skrift. Som person är du prestigelös,<br />

tydlig och har förmåga att samarbeta.<br />

Vill du veta mer om vår verksamhet går du in på www.far.<strong>se</strong>.<br />

Har du frågor om befattningen ringer du vår VD Lena Lind<br />

tel: 08 506 112 92 eller personalchef Monika Kleist tel:<br />

08 506 112 52. Din ansökan med meritförteckning, <strong>som</strong><br />

vi vill vi ha <strong>se</strong>nast 15 mars, skickar du till ansokan@far.<strong>se</strong>.<br />

NORSTEDTS SKATT.<br />

FÖR DIG SOM VILL<br />

HA DET BÄSTA.<br />

HELA TIDEN.<br />

Ann-Charlotte Salander,<br />

produkt ansvarig för Norstedts Skatt.<br />

<strong>Läs</strong> mer om Norstedts Skatt på<br />

nj.<strong>se</strong>/programvaror

nummer 3/2012 BALANS<br />

PROFIL I BALANS<br />

MED SPRÅKET<br />

SOM VERKTYG<br />

FÖR FRAMGÅNG<br />

I AFFÄRER<br />

Elaine Eksvärd vet allt om att väcka<br />

intres<strong>se</strong>, argumentera och övertyga,<br />

kort sagt att snacka sig till en bra affär.<br />

Med retorikbyrån Snacka Snyggt säljer<br />

hon sina bästa knep. Själv<br />

jämför hon sig med en personlig<br />

tränare: Retorik är <strong>som</strong> en muskel,<br />

den måste tränas.<br />

TEXT: RAKEL LENNARTSSON FOTO: BOSSE JOHANSSON<br />

Fem minuter innan hon ska äntra scenen upptäcker<br />

Elaine Eksvärd att det har gått en maska<br />

i strumpbyxorna. Som tur är har hon naturligt<br />

bruna ben och fattar snabbt beslutet att uppträda<br />

utan den flortunna hinna <strong>som</strong> enligt vissa är skillnaden<br />

men vårdad och vårdslös kläd<strong>se</strong>l. För Elaine Eksvärd är<br />

det en fråga om att eliminera allting <strong>som</strong> kan stjäla uppmärksamheten<br />

från vad hon har att säga.<br />

– Det spelar ingen roll vad jag säger till er just nu,<br />

för de första fem minuterna tittar ni bara på hur jag <strong>se</strong>r<br />

ut, säger Elaine Eksvärd och börjar med att svara på<br />

de frågor <strong>som</strong> hon vet att alla i publiken funderar över:<br />

Varför är hon brun, varför pratar hon så bra svenska, hur<br />

ung är hon egentligen?<br />

Elaine Eksvärd, till nyligen känd <strong>som</strong> Bergqvist, är född och<br />

uppvuxen i Stockholmsförorten Bredäng, med mamma,<br />

pappa och lillebror. Föräldrarna träffades när Elaines<br />

brasilianska mamma var på tillfälligt besök i Stockholm<br />

för att hälsa på sin syster <strong>som</strong> hade gift sig med en svensk<br />

man. Elaines pappa var en musikkille <strong>som</strong> tyckte att<br />

tjejen i utsvänga byxor och mikrofonfrilla var det coolaste<br />

han hade <strong>se</strong>tt: ”en riktig Jackson Five-mamma”. Elaine<br />

växte upp till en baskettjej, gick på basketgymnasium<br />

och tränade varje dag – tills hon började i tredje ring och<br />

student skivorna drog igång.<br />

– Jag glömde bort träning och basket och var bara<br />

intres<strong>se</strong>rad av fester och killar.<br />

Efter ett par sabbatsår tyckte hon att det var dags att<br />

göra något av livet och ville börja plugga. Ett och ett halvt<br />

14 15

år <strong>se</strong>nare hade hon en kandidatexamen i retorik. I normalt<br />

tempo tar det tre år.<br />

– Jag ville bara bli klar, svarar Elaine Eksvärd, <strong>som</strong> hade<br />

sitt mål klart för sig redan andra terminen.<br />

– Först tyckte jag bara att det verkade vara ett kul ämne,<br />

men <strong>se</strong>dan kom jag på att detta är någonting <strong>som</strong> människor<br />

behöver och att det fanns en marknad för retorikkonsulter.<br />

Elaine Eksvärd har betytt mycket för att göra retorikämnet<br />

känt för den breda allmänheten och utveckla<br />

marknaden för retorikkonsulter.<br />

”Det handlar inte om<br />

att argumentera för<br />

att man ska få <strong>som</strong><br />

man vill. Utan om att<br />

få motparten att förstå<br />

att det <strong>som</strong> man<br />

själv vill är bra för<br />

honom eller henne.”<br />

2008 kom hon ut med boken Härskartekniker. Begreppet<br />

myntades på 70-talet av den norska socialpsykologen<br />

Berit Ås och har <strong>se</strong>dan dess mest använts inom den<br />

feministiska diskussionen. Elaine dammade av begreppet<br />

och gav det en ny förpackning för 2000-talet. Som ung<br />

driftig tjej hade hon redan en hel del praktisk erfarenhet<br />

av <strong>här</strong>skarteknik. Hon berättar om ett av sina första<br />

uppdrag <strong>som</strong> retorikkonsult, det var på Sveriges television<br />

där hon skulle lära nyhetsredaktionen kroppsspråk.<br />

Alla var inte med på noterna.<br />

En äldre kvinnlig journalist undrade varför hon<br />

skulle lyssna på Elaine <strong>som</strong> var så ung. Elaine provade<br />

med att le tillbaka. Men den kvinnliga journalisten<br />

blundade <strong>som</strong> svar – ett typiskt exempel på <strong>här</strong>skarteknik<br />

där personen med en gest eller uttryck ignorerar<br />

samtalsparten. Elaine Eksvärd försöker gärna med ett<br />

leende, men när det inte fungerar tar hennes temperament<br />

snabbt över:<br />

– Jag sa till henne att: Nej, du har rätt, jag är inte lika<br />

gammal <strong>som</strong> du. Det blev inte så bra stämning efter det.<br />

Elaine Eksvärd har <strong>se</strong>nare skrivit böckerna Snacka snyggt<br />

och Du är din generation, om hur vi kan lära oss att förstå<br />

varandra över generationsgrän<strong>se</strong>rna. Själv är Elaine med<br />

sin svensk-brasilianska bakgrund en god repre<strong>se</strong>ntant<br />

för 1980-talistgenerationen – varannan 1980-talist har<br />

annan bakgrund än etnisk svensk.<br />

Det har gått ett halvår <strong>se</strong>dan jag hörde henne föreläsa<br />

på ett stort event för revisions- och rådgivningsbranschen.<br />

Sedan dess har hon hunnit gifta sig, bli gravid och<br />

åka på en fem veckor lång smekmånad i Brasilien. Lite för<br />

lång, tycker Elaine Eksvärd:<br />

– Jag är så trött på strandpromenader, säger hon, när<br />

vi står på den snötäckta kajen vid Liljeholmen utanför<br />

Stockholm en gråkall vinterdag.<br />

Att jobba ihop med sin make är däremot en lösning <strong>som</strong><br />

passar henne utmärkt. Gustav Eksvärd, är vice vd i företaget<br />

Snacka Snyggt och fungerar <strong>som</strong> Elaines manager.<br />

– Det funkar jättebra. Annars skulle vi knappast <strong>se</strong>s<br />

efter<strong>som</strong> jag förelä<strong>se</strong>r så mycket.<br />

Snart ska de dela lika på föräldraskapet och Elaine<br />

planerar att ta ledigt från jobbet i cirka tre månader, men<br />

<strong>se</strong>dan tänker hon dra igång igen.<br />

– Jag är en rastlös person <strong>som</strong> vill att det ska hända<br />

saker hela tiden. Jag har nog alltid har haft lite dödsångest:<br />

tiden går snabbt så jag skyndar mig för att hinna<br />

så mycket <strong>som</strong> möjligt.<br />

Som tjugofemåring var Elaine Eksvärd (då Bergqvist) redan<br />

ett etablerat namn. Fem år <strong>se</strong>nare driver hon två bolag:<br />

Elaine Bergqvist AB och Snacka Snyggt AB <strong>som</strong> sys<strong>se</strong>lsätter<br />

fem personer och omsätter fem miljoner kronor om<br />

året. Målet är att växa till 15 personer, men inte mer.<br />

– Jag vill inte vara Hennes & Mauritz eller Mc Donalds,<br />

utan hellre en fin italiensk restaurang, dyrare men godare,<br />

för den <strong>som</strong> vill ha en lyxigare variant.<br />

Även om Elaine Eksvärd älskar att förhandla och övertyga<br />

sin motpart blir det sällan diskussion om pri<strong>se</strong>rna<br />

längre. Hon vet sitt värde. Många är beredda att betala<br />

extra för ”igenkänningsfaktorn”. Kunderna finns i alla<br />

branscher, i både privata och offentliga <strong>se</strong>ktorn. Det kan<br />

vara näringslivstoppar och politiker, men även mäklare<br />

eller barnmorskor.<br />

– När vi håller utbildningar så kallar vi det för retorikträning.<br />

Kommunikation är <strong>som</strong> en muskel och jag är din<br />

personliga tränare. Alla kan bli vältränade, det är få <strong>som</strong><br />

föds med ett <strong>se</strong>xpack, säger Elaine Eksvärd och får mig att<br />

tänka på alla dem <strong>som</strong> säger att ”kondition är en färskvara”.<br />

– Ja, man kan inte ta ett diplom i retorik och <strong>se</strong>dan luta<br />

sig tillbaka, utan det är något man måste hålla på med för<br />

att bli bra. Visst, man har olika förutsättningar och vissa<br />

människor är väldigt blyga, men det är otroligt vad <strong>som</strong><br />

kan hända på två dagar, säger hon.<br />

Elaine Eksvärd kan inte avslöja vem hon har tränat<br />

till framgång, ”de ska ju briljera själva”. Men hon bjuder<br />

på ett par anonymi<strong>se</strong>rade exempel. En kund <strong>som</strong> hade<br />

problem med att han darrade på handen. Genom att<br />

hålla i en penna syntes det inte.<br />

– Han såg väldigt myndig ut, säger Elaine Eksvärd nöjt.<br />

En annan man bar sina glasögon på ett sätt <strong>som</strong> gjorde<br />

att han såg överläg<strong>se</strong>n ut, lite <strong>som</strong> Göran Persson med<br />

bågarna på nästippen. Elaine beordrade honom att ta av<br />

dem. Han såg inte någonting under sändningen, men<br />

gjorde ett mycket gott intryck.<br />

Retorik handlar <strong>som</strong> bekant om kläd<strong>se</strong>l och kroppsspråk.<br />

Och <strong>här</strong> är det första intrycket <strong>som</strong> gäller.<br />

– Grundregeln är att om ni gillar mig så gillar ni det<br />

jag har att säga. Gillar ni mig inte så gillar ni inte det jag<br />

har att säga.<br />

Första intrycket är en jätteviktig investering, men man<br />

har endast tre <strong>se</strong>kunder på sig. Konkreta saker man kan<br />

jobba med är handslaget och blicken. Handslaget ska<br />

”möta styrkan” i den andres hand. Man ska titta personen<br />

i ögonen så länge <strong>som</strong> man håller honom eller henne<br />

i handen. Kan man, ska man också försöka minnas<br />

personens namn. Ja, retorik handlar faktiskt en hel del<br />

om social kompetens också.<br />

Men kan man verkligen snacka sig till en bra affär?<br />

– Ja, absolut, säger Elaine Eksvärd med emfas. Jag har<br />

många metoder <strong>som</strong> jag lär ut till säljare och förhandlare.<br />

Kontrastprincipen är en. Genom att sätta ett jättehögt<br />

utgångspris kan man få något <strong>som</strong> egentligen är ganska<br />

dyrt att verka billigt. En annan princip kallas återgäldsprincipen<br />

och anspelar på att de flesta människor inte vill<br />

stå i skuld: bjud på någonting vid butik<strong>se</strong>ntrén och kunderna<br />

har fler varor i korgen när de kommer till kassan.<br />

Själv älskar Elaine att förhandla. Hon beskriver sig<br />

själv <strong>som</strong> en bestämd person <strong>som</strong> talar om vad <strong>som</strong> gäller.<br />

Men ett knep för nybörjaren är att göra sin önskan attraktiv<br />

för motparten.<br />

– Det handlar inte om att argumentera för att man ska<br />

få <strong>som</strong> man vill. Utan om att få motparten att förstå att<br />

det <strong>som</strong> man själv vill är bra för honom eller henne. Man<br />

ska alltid fråga sig ”what’s in it for them”, säger Elaine<br />

Eksvärd.<br />

Ålder: 30 år.<br />

Familj: Gift med Gustav, första barnet på väg.<br />

Bor: I Liljeholmen.<br />

Förebild: Barbro Fällman. ”Jag mailade Barbro och skrev<br />

att jag ville bjuda henne på fika. Sedan berättade jag att jag<br />

ville jobba för henne och hon tog in mig bland sina konsulter.”<br />

Drömkund: Kungen. Men Elaine <strong>som</strong> vanligtvis är duktig<br />

på att uppfylla sina mål har inte frågat ännu. ”Det är roligt att<br />

ha en dröm kvar”.<br />

ELAINE EKSVÄRD<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

Retorik handlar en hel del om social kompetens också, menar Elaine Eksvärd.<br />

Exempelvis att kunna lyssna.<br />

ELAINE EKSVÄRD<br />

16 17

BALANS nummer 3/2012<br />

OEGENTLIGHETER<br />

I FÖRETAG<br />

”Alla är potentiella<br />

förövare”<br />

En penna? En pärm? Ett äpple? Var går grän<strong>se</strong>n<br />

för vad <strong>som</strong> är okej att ta med sig hem från<br />

jobbet?<br />

– Det är en intressant fråga. Många tycker<br />

att det är okej att ta en penna, men skulle inte<br />

plocka med sig en hundralapp ur kassan, säger<br />

Leif Hedin, internrevisor på Forex Bank.<br />

TEXT: CHARLOTTA DANIELSSON ILLUSTRATION: EMMA FREKKE<br />

Brott på arbetsplat<strong>se</strong>n kostar företagen<br />

åtskilliga miljoner kronor varje år. En<br />

undersökning från PwC visar att drygt<br />

vart femte svenskt företag rapporterar att<br />

det utsatts för någon form av ekonomisk<br />

oegentlighet under den <strong>se</strong>naste tolvmånadersperioden.<br />

Samtidigt är benägenheten<br />

att polisanmäla brotten lägre<br />

i Sverige än internationellt. De svenska<br />

bolagen uppger i PwCs undersökning<br />

att polisanmälan har skett i en tredjedel<br />

av fallen, medan cirka hälften av fallen<br />

anmäls inom Västeuropa <strong>som</strong> helhet.<br />

Det är vanligare att svenska bolag tar<br />

till avsked <strong>som</strong> repressiv åtgärd mot<br />

misstänkta gärningsmän än att gå vägen<br />

via en polisutredning.<br />

– Att man drar sig för att göra en<br />

polisanmälan beror bland annat på att<br />

det finns en misstro mot myndigheternas<br />

förmåga att agera och för att de<br />

civilrättsliga instrumenten för att reglera<br />

skadorna ofta är mer effektiva. Men<br />

hela samhället vinner på att brott polisanmäls,<br />

dels för att mörkertalet minskar<br />

och dels för att det minskar risken för att<br />

förövare kan upprepa brottsligheten hos<br />

nya arbetsgivare, säger Ulf Sandlund, ansvarig<br />

för Forensic Services inom PwC.<br />

En verksamhet <strong>som</strong> hanterar kontanter,<br />

exempelvis en affär eller en bank, är i<br />

högre grad utsatt för risken för interna<br />

oegentligheter än en verksamhet <strong>som</strong><br />

inte öppet hanterar kontanter. Men inga<br />

verksamheter är skyddade. Alla kan<br />

drabbas. I grunden handlar det om två<br />

saker: att öka riskmedvetenheten genom<br />

att våga prata om<br />

oegentligheter samt<br />

att anställa rätt<br />

personer.<br />

– Alla är potentiella<br />

förövare, det<br />

är den obekväma<br />

utgångspunkten<br />

man måste ha.<br />

Det handlar sällan<br />

om att speciella<br />

människor begår Ulf Sandlund<br />

brott utan mest om<br />

brister i kontrollen<br />

och att arbetsklimatet skapar möjligheter<br />

för personer med ekonomiska eller andra<br />

problem, säger Torbjörn Wikland, föreläsare<br />

och författare i ämnet, och tidigare<br />

internrevisionschef på Försäkrings­<br />

kassan och ansvarig<br />

för riskhantering på<br />

regerings kansliet.<br />

Torbjörn<br />

Wikland menar att<br />

det mest produktiva<br />

är att vidta<br />

åtgärder innan<br />

något inträffar,<br />

och får medhåll av<br />

Olof Arwinge och<br />

Tomas Munkby Leif Hedin<br />

<strong>som</strong> arbetar med<br />

riskhantering på<br />

Grant Thornton. De efterly<strong>se</strong>r en djupare<br />

diskussion kring interna oegentligheter.<br />

– Generellt <strong>se</strong>tt finns det en okunnighet<br />

och omedvetenhet kring de <strong>här</strong><br />

frågorna. Många tror antingen att det<br />

inte kommer att hända dem, eller att det<br />

inte går att skydda sig mot, säger Olof<br />

Arwinge.<br />

Flera undersökningar visar att den vanligaste<br />

förövaren vid interna brott är en<br />

medelålders man på relativt hög position<br />

i företaget. Torbjörn Wikland menar att<br />

man även kring detta har en mer öppen<br />

attityd i USA.<br />

– Där utgår man från att ledningen<br />

är den största riskfaktorn. ”Management<br />

override” kallar man det för. För<br />

dem <strong>som</strong> sitter på makten kan det vara<br />

frestande att utnyttja möjligheterna <strong>som</strong><br />

finns, säger han.<br />

Ingen vet exakt hur många interna<br />

oegentligheter <strong>som</strong> inträffar i samhället,<br />

bara att allt fler fall upptäcks. Klart är<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

att ledningen inom företaget spelar en<br />

stor roll. Att ledningen prioriterar frågan<br />

och tar interna kontroller på allvar. Det<br />

är också viktigt att kommunicera ut till<br />

sina anställda vilka regler <strong>som</strong> gäller,<br />

vilken typ av övervakning man har på<br />

företaget och att informera om inträffade<br />

incidenter.<br />

– Riskhantering börjar och slutar med<br />

de människor vi tar in i företaget. Kontroll<br />

över inflödet av personal är viktigt,<br />

men även att ledningen informerar och<br />

kommunicerar. Om det är uppenbart för<br />

en person att han eller hon arbetar i ett<br />

företag där frågan om interna oegentligheter<br />

tas på allvar kan det bidra till att<br />

personen i fråga får sig en tankeställare,<br />

säger Olof Arwinge.<br />

Leif Hedin betonar att det i första<br />

18 19

BALANS nummer 3/2012<br />

”Den vanligaste förövaren vid<br />

interna brott är en medelålders man<br />

på relativt hög position i företaget.”<br />

hand inte handlar om att kontrollera sina<br />

anställda utan snarare om att skydda<br />

dem. Om det upptäcks att 5 000 kronor<br />

fattas i kassan och det i princip är så att<br />

vem <strong>som</strong> helst kan ha gjort det blir det<br />

en obehaglig stämning på arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />

Ett stort ansvar faller på arbetsgivaren<br />

att skapa en miljö där inte alla blir misstänkta<br />

om något inträffar.<br />

– Man måste ha en kultur där chefen<br />

förstår att det är viktigt att följa satta<br />

regler och få in rätt personer på rätt<br />

plats. Det är viktigt med triv<strong>se</strong>l och tillit<br />

och att känna sina kollegor. Det blir<br />

ett slags social kontroll. Det kan hända<br />

saker över åren för de anställda <strong>som</strong><br />

påverkar deras beteende, exempelvis att<br />

de skiljer sig eller utvecklar ett beroende,<br />

säger Leif Hedin.<br />

Den sociala kontrollen skapar god stämning<br />

och en bra relation till kollegorna<br />

gör att det blir svårare för en person att<br />

”gå över grän<strong>se</strong>n” och göra något <strong>som</strong><br />

innebär att han eller hon sviker kollegorna.<br />

– Det går att ha hur många kontroller<br />

<strong>som</strong> helst, men med ”fel” anställda<br />

kommer du ändå att få problem. Reglerna<br />

<strong>som</strong> man har inom företaget är<br />

ett sätt att stödja de anställda att göra<br />

rätt, inte att kontrollera dem, säger Leif<br />

Hedin.<br />

Det är alltså viktigt att ledningen<br />

inom företaget är tydlig med att riskhan­<br />

INTERNA OEGENTLIGHETER<br />

tering är en fråga<br />

<strong>som</strong> prioriteras<br />

och att man tar<br />

interna kontroller<br />

på allvar. Det är<br />

också viktigt att<br />

kommunicera ut<br />

till sina anställda<br />

vilka regler <strong>som</strong><br />

gäller, vilken typ<br />

av övervakning<br />

man har på företa­ Torbjörn Wikland<br />

get samt informera<br />

om inträffade<br />

inciden ter. Dessutom behövs ett klimat<br />

inom företaget <strong>som</strong> tillåter att man berättar<br />

om man misstänker något.<br />

– Man ska kunna rapportera till en<br />

högre chef att man misstänker oegentligheter<br />

utan att behöva vara rädd för<br />

att på något sätt straffas. Tyvärr är det<br />

inte alltid så i dag vilket förhindrar att<br />

bra whistleblowers<br />

växer fram, säger<br />

Torbjörn Wikland.<br />

Att ha interna rutiner<br />

<strong>som</strong> försvårar<br />

för eventuella<br />

bedragare är också<br />

viktigt. Exempelvis<br />

kan det handla om<br />

att man aldrig låter<br />

en person ensam<br />

ansvara för utbe­<br />

Olof Arwinge<br />

Vanliga brott är bokföringsbrott, skattebrott,<br />

bedrägeri, förskingring, olovligt förfogande<br />

och osant intygande. Mindre företag drabbas<br />

oproportionerligt hårt då de ofta inte har<br />

samma interna kontroll <strong>som</strong> stora företag.<br />

För att minska risken att utsättas för interna<br />

oegentligheter är det viktigt att:<br />

Våga diskutera frågan och vara produktiv<br />

innan något händer.<br />

Göra en riskanalys inom företaget för att<br />

<strong>se</strong> vilka risker <strong>som</strong> är de mest vä<strong>se</strong>ntliga.<br />

talningar, utan att<br />

man har ett system<br />

där två eller fler<br />

personer delar på<br />

ansvaret.<br />

– Det stoppar inte<br />

något till hundra<br />

procent, men det<br />

försvårar och det är<br />

viktigt, säger Torbjörn<br />

Wikland.<br />

Riskhantering Tomas Munkby<br />

handlar om att nå<br />

uppsatta mål, och samtidigt förhindra<br />

att det oönskade inträffar. Genom att<br />

göra en riskanalys där riskerna värderas<br />

och struktureras har man enligt Olof<br />

Arwinge och Tomas Munkby kommit<br />

en bra bit på vägen.<br />

– Man måste identifiera företagets<br />

topp tio­risker och in<strong>se</strong> att man kanske<br />

måste acceptera vissa risker. Man får helt<br />

enkelt skilja på risker <strong>som</strong> inte åsamkar<br />

företaget stor skada, och sådana <strong>som</strong><br />

gör det. Vilka riskerna är förändras<br />

dessutom över tid och man måste hela<br />

tiden hålla sig upp daterad, säger Tomas<br />

Munkby.<br />

Torbjörn Wikland talar om riskparadoxen.<br />

Den innebär att möjligheterna att<br />

förhindra en incident är stora innan<br />

den inträffar, men då är ofta viljan att<br />

agera liten. När incidenten väl inträffar<br />

är viljan att göra något stor, men då är<br />

möjligheten att agera liten.<br />

– Vi måste få företagare och andra<br />

att förstå riskerna. Tar man frågan på<br />

allvar och agerar tidigt så är det faktiskt<br />

möjligt att i stor utsträckning motverka<br />

incidenter. Riskarbete behöver inte kosta<br />

något om man har byggt in det <strong>som</strong> en<br />

naturlig del i verksamheten, säger Torbjörn<br />

Wikland.<br />

Se över vilka kontrollsystem <strong>som</strong> finns<br />

inom företaget och om dessa finns inom de<br />

identifierade riskområdena.<br />

Vara noga vid rekryteringen och <strong>se</strong> till att<br />

rätt personer kommer in i företaget.<br />

Se till att nyanställda får ta del av de<br />

regelverk <strong>som</strong> finns.<br />

Skapa ett arbetsklimat <strong>som</strong> möjliggör<br />

för anställda att rapportera misstänkta oegentligheter<br />

utan att riskera att bli “bestraffade”.<br />

www.glimstedt.<strong>se</strong><br />

Det är en enkel filosofi <strong>som</strong> präglar vårt sätt att <strong>se</strong> på affärsjuridiken och samarbetet<br />

med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum,<br />

kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom be<strong>här</strong>skar affärsjuridikens<br />

alla områden och finns på en ort nära dig, gör det hela än enklare att välja oss.<br />

GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH<br />

VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER.<br />

Svensk Redovisning 2012 ”På<br />

Svensk Redovisning är en <strong>se</strong>rie praktiska handböcker<br />

från BAS, <strong>som</strong> är den organisation <strong>som</strong><br />

ansvarar för den svenska kontoplanen.<br />

Redovisningshandboken ger praktiska råd, handfasta<br />

tips, instruktioner och fördjupning. Innehåller<br />

viktig information om skatt och moms.<br />

Snabbguiden är en praktisk och lättanvänd lathund<br />

för löpande redovisning med kortfattad och<br />

lättillgänglig information om alla konton i BASkontoplanen.<br />

Förenklat årsbokslut är en handbok i redovisning<br />

för enskild firma. Boken utgår från en särskilt framtagen<br />

kontoplan med utförliga instruktioner och<br />

med stort fokus på vad <strong>som</strong> gäller skattemässigt.<br />

Sveriges kunnigaste ekonomer har en sak gemensamt. Vi står<br />

bakom dem med förstklassig programvara, litteratur, utbildning<br />

och internettjänster. Norstedts Juridik – främst för de främsta.<br />

mina kur<strong>se</strong>r utgör Redovisningshandboken<br />

ofta en naturlig källa till kunskap<br />

då den innehåller det mesta en redovisare<br />

behöver i sitt vardagliga arbete”<br />

Sven-Inge Danielsson, Tirfing RAS AB<br />

Ordförande SRF:s redovisningsgrupp<br />

Fler titlar hittar du på nj.<strong>se</strong><br />

För beställning besök www.nj.<strong>se</strong><br />

eller närmaste bokhandel.<br />

Tel 08-598 191 90 Orderfax 08-598 191 91<br />

kund<strong>se</strong>rvice@nj.<strong>se</strong> www.nj.<strong>se</strong><br />

20 21

Kontorschef/Revisor<br />

sökes till BDO Västerås<br />

BDO är ett värld<strong>som</strong>spännande nätverk av lokalt ägda revisions-<br />

och konsultbyråer med över 45 000 medarbetare i drygt 110<br />

länder. BDO i Sverige finns repre<strong>se</strong>nterat på ca 20 orter i landet<br />

och har över 450 medarbetare. BDO är idag världens ledande<br />

revisions- och rådgivningsorganisation för ägarledda företag.<br />

Vi söker dig<br />

- <strong>som</strong> är social, positiv och driven<br />

- <strong>som</strong> är kvalificerad revisor<br />

- <strong>som</strong> gärna har erfarenhet av tjänsten <strong>som</strong> kontorschef<br />

Vi erbjuder<br />

kompetensutveckling och individuell utvecklingsplan i ett<br />

företag med unik atmosfär. För rätt person finns även goda<br />

förutsättningar för delägarskap framöver. BDO är ett företag<br />

med högt i tak där du lätt kan vara med och påverka.<br />

Vi har en <strong>här</strong>lig stämning där medarbetarna är viktiga och<br />

vi värnar om balans mellan arbetsliv och privatliv.<br />

Kontaktperson: Kristin Ro<strong>se</strong>nhall på 08-52501817<br />

alt. kristin.ro<strong>se</strong>nhall@jurekbemanning.<strong>se</strong>.<br />

Ansökan: Du är välkommen att ansöka denna tjänst via<br />

Jurek Bemannings hemsida: www.jurekbemanning.<strong>se</strong><br />

Redovisningsbyrå/Revisionsbyrå<br />

övertas<br />

Vi är en byrå i Malmö med målsättningen<br />

att växa ytterligare i Malmö - Lund med<br />

omnejd. Vi är idag ca 15 pers. och arbetar<br />

både med redovisning och revision.<br />

Vi söker nu en redovisningsbyrå eller en<br />

revisionsbyrå med 1-5 anställda. Vi söker<br />

även dig <strong>som</strong> redan har en klientstock och<br />

vill pröva på något nytt eller trappa ner.<br />

Svar till ”övertag”<br />

bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />

Selective Business AB<br />

Lützengatan 8<br />

115 20 Stockholm<br />

Nya möjligheter att<br />

bli Auktori<strong>se</strong>rad<br />

Redovisningskonsult!<br />

<strong>Läs</strong> mer om våra nya auktorisations-<br />

utbildningar på srfekonomiutbildning.<strong>se</strong><br />

srfekonomiutbildning.<strong>se</strong><br />

Två trender påverkar framtidens redovisning: å ena<br />

sidan internationell harmoni<strong>se</strong>ring, å andra sidan ett<br />

ambitiöst förenklingsarbete. Men EU-kommissionens<br />

förslag till enklare redovisning kan få negativa<br />

kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för det svenska näringslivet.<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

Globali<strong>se</strong>ringen styr<br />

framtidens redovisning<br />

TEXT: RAKEL LENNARTSSON<br />

I ett litet land <strong>som</strong> Sverige med jämförel<strong>se</strong>vis<br />

många små företag är risken<br />

att EUs förenklingsprocess för med sig<br />

alltför låga krav på redovisningen. Det<br />

menar redovisningsspecialister inom<br />

FAR.<br />

– Vi vill ha förenklingar, men vi<br />

ifrågasätter det lämpliga i att upp emot<br />

97 procent av de svenska företagen<br />

hamnar under grän<strong>se</strong>n för en fullvärdig<br />

årsredovisning. För dessa företag skulle<br />

informationsvärdet av en årsredovisning<br />

begränsas markant genom sammanslagningar<br />

i räkningar och nästan obefintliga<br />

krav på notupplysningar, säger Göran<br />

Arnell, redovisningsspecialist på KPMG<br />

och ord förande i FARs policygrupp för<br />

redovisning.<br />

FÖRKORTNINGAR<br />

Han syftar på<br />

EU­kommissionens<br />

förslag till<br />

ändringar av EUs<br />

fjärde och sjunde<br />

bolagsrättsliga direktiv,<br />

<strong>som</strong> numera<br />

styr utformningen<br />

av den svenska årsredovisningslagen.<br />

Ytterligare<br />

Göran Arnell<br />

förenklingar är på<br />

gång inom EU, bland annat genom att<br />

så kallade mikroföretag befrias från krav<br />

på att upprätta årsredovisning. Nyligen<br />

enades EU­ledarna om en gemensam<br />

definition av mikroföretag. Problemet<br />

är att efter<strong>som</strong> bolagsstrukturen skiljer<br />

FEE – Fédération des Experts comptables Européens<br />

IASB – International Accounting Standars Board<br />

IFRS – International Financial Reporting Standards<br />

IFRS for SME – IFRS for Small and Medium sized Entities – förenklade IFRS-regler<br />

utgivna av IASB för onoterade mindre och medelstora företag<br />

sig av<strong>se</strong>värt åt mellan olika EU­länder,<br />

kommer ändringarna att slå olika i olika<br />

länder. Enligt Göran Arnell riskerar<br />

förenklingsförslagen att utarma svensk<br />

redovisning.<br />

– Inom FEE försöker vi samordna<br />

vårt arbete så långt det är möjligt, men<br />

då handlar det om att kompromissa med<br />

stora länder <strong>som</strong> Tyskland, Italien och<br />

Frankrike och det är inte alltid <strong>som</strong> den<br />

svenska rösten kommer fram. Därför<br />

måste vi också lobba <strong>som</strong> nationell organisation,<br />

säger Göran Arnell.<br />

Förändringarna av EUs fjärde och sjunde<br />

bolagsrättsliga direktiv kommer att hålla<br />

redovisningsprofessionen sys<strong>se</strong>lsatt de<br />

närmaste åren.<br />

– Alla instan<strong>se</strong>r är beroende av vad EU<br />

hittar på. IASB, <strong>som</strong> utvecklar IFRS,<br />

lyssnar på vad intres<strong>se</strong>nterna säger och EU<br />

är en av de starkaste rösterna. Man vill inte<br />

skriva en standard <strong>som</strong> inte tas väl emot av<br />

EU, säger Göran Arnell.<br />

Samtidigt <strong>som</strong> IASB arbetar med<br />

vidareutveckling av IFRS, jobbar Bokföringsnämnden<br />

med att anpassa IFRS<br />

för svenska förhållanden. Det så kallade<br />

22 23

BALANS nummer 3/2012<br />

K3­projektet bygger på IFRS (IFRS for<br />

SME) men är en svensk normering anpassad<br />

för svenska stora onoterade bolag.<br />

– I dagsläget måste även redovisningskonsulter<br />

<strong>som</strong> jobbar med mindre företag<br />

ha grundläggande kunskaper om IFRS,<br />

för det präglar hela utvecklingen på redovisning<strong>som</strong>rådet.<br />

Trenden är att IFRS<br />

påverkar även svenska redovisningsnormer<br />

och svensk god redovisning<strong>se</strong>d, men<br />

det sker med kanske tio års eftersläpning,<br />

säger Göran Arnell.<br />

Om man ska ha en chans att påverka<br />

vardagen för framtidens redovisningskonsulter<br />

måste man alltså vara tidigt<br />

ute och lobba utifrån såväl nationell <strong>som</strong><br />

internationell basis. Utvecklingsarbetet<br />

sker dock i huvudsak på det internationella<br />

planet. De viktigaste instan<strong>se</strong>rna<br />

för utvecklingen på redovisning<strong>som</strong>rådet<br />

är enligt Göran Arnell EU och IASB.<br />

Något förenklat kan man säga att utvecklingen<br />

drivs av två, delvis motstridiga,<br />

trender: Den ena handlar om förenkling<br />

och administrativa lättnader för företagen.<br />

Den andra syftar till internationell<br />

utveckling av högkvalitativa, transparanta<br />

och harmoni<strong>se</strong>rade redovisningsregler.<br />

Medan EU har stort fokus på att nå det<br />

så kallade 25­procents målet, det vill säga<br />

att minska företagens administrativa kostnader<br />

med 25 procent, är det många <strong>som</strong><br />

an<strong>se</strong>r att IASBs arbete med att ta fram<br />

globala standarder håller på att bli alltför<br />

komplicerat och detaljerat.<br />

– EU försöker sänka de administrativa<br />

kraven, medan IASBs regelverk höjer dem,<br />

säger Göran Arnell.<br />

– Ett allt större problem med IFRS<br />

är de galopperande kraven på tilläggsupplysningar<br />

i årsredovisningen. IASB<br />

jobbar med en standard i taget och missar<br />

helheten, <strong>som</strong> hela tiden sväller. Det är<br />

något <strong>som</strong> IASB fått hård kritik för från<br />

många håll, inte minst från FAR. Till<br />

och med analytikerna klagar på alltför<br />

omfattande årsredovisningar. Risken är<br />

att årsredovisningen spelar ut sin roll och<br />

att börsbolagen tar fram och publicerar en<br />

alternativ komprimerad populärversion av<br />

årsredovisningen, säger han.<br />

Göran Arnell hävdar att man skulle<br />

kunna ta bort 30 procent av upplysningskraven<br />

i IFRS utan att förlora någon<br />

vä<strong>se</strong>ntlig information.<br />

– Men vi börjar <strong>se</strong> tecken på att IASB<br />

tar till sig av kritiken mot ”information<br />

overload” ifråga om tilläggsupplysningar,<br />

säger Göran Arnell.<br />

MIKROFÖRETAG<br />

I november förra året enades EU-ledarna<br />

om en definition av mikroföretag. Ett<br />

företag definieras <strong>som</strong> mikroföretag om<br />

minst två av de tre följande gränsvärdena<br />

underskrids:<br />

Nettoomsättning: 700 000 euro<br />

Balan<strong>som</strong>slutning: 350 000 euro<br />

Medelantal anställda: 10<br />

K-PROJEKTET<br />

2014 planeras Bokföringsnämndens<br />

K-regelverk bli obligatoriska i Sverige.<br />

Det innebär att alla icke noterade företag,<br />

beroende på storlek, måste välja att<br />

tillämpa ett av K-regelverken. K står<br />

för kategori. Enskilda firmor klassas<br />

i kategori 1 medan börsnoterade bolag<br />

klassas i kategori 4.<br />

Den så kallade K3an är huvud regelverket<br />

och ba<strong>se</strong>ras i grunden på IFRS,<br />

medan K2an är en förenkling ba<strong>se</strong>rad på<br />

försiktighet och anskaffningsvärde.<br />

Många företag kommer i princip att<br />

kunna välja mellan K3 och K2.<br />

Kkmmissiknnn n fff kkkHbblagsnn nn n<br />

www.kkmmissiknnn n ...<br />

.ednn 1897<br />

Laa abblaa<br />

HHHH HHH<br />

O60--5 37 70<br />

nummer nummer 3/2012 4/2010 BALANS BALANS<br />

”Jag stannar så länge<br />

jag trivs och kan utvecklas”<br />

Auktori<strong>se</strong>rade skatterådgivaren Sevim Güven tycker om<br />

att arbeta med individer. Först ville hon bli folkrättsjurist.<br />

TEXT OCH FOTO: RAKEL LENNARTSSON<br />

Efterfrågan på specialister inom internationell<br />

individbeskattning ökar i takt med att människor<br />

rör sig allt mer över världen. Men så länge Sevim<br />

Güven trivs och har utvecklingsmöjligheter på<br />

Deloitte kommer hon inte att byta jobb.<br />

Varför började du läsa juridik?<br />

– Jag ville bli folkrättsjurist och jobba för Sida i Afrika.<br />

Jag var engagerad i mänskliga rättigheter och jobbade<br />

ideellt <strong>som</strong> FN­informatör. Men ju längre in i utbildningen<br />

jag kom, desto mer kom jag i kontakt med andra<br />

delar av juridiken. Jag har alltid gillat matte och tyckte<br />

att skatterätt var roligt, framför allt individbeskattning<br />

<strong>som</strong> jag nu jobbar med.<br />

Vad tycker du mest om i ditt jobb?<br />

– Jag tycker om att jobba med individer. Även om vi har<br />

företag <strong>som</strong> kunder så är det ju enskilda individer <strong>som</strong> vi<br />

har daglig kontakt med och det gäller att vara <strong>se</strong>rviceinriktad.<br />

Det finns egentligen ingen gräns för vad man<br />

kan göra. På Deloitte i Sydafrika erbjuder man exempelvis<br />

en kontaktperson <strong>som</strong> möter upp vid flygplat<strong>se</strong>n<br />

och berättar om landet och diver<strong>se</strong> oskrivna kulturella<br />

regler. Denna person fungerar även <strong>som</strong> en stödperson<br />

under den första tiden i landet.<br />

Vilka är trenderna inom internationell individbeskattning?<br />

– Vårt tjänsteutbud ökar hela tiden och nya områden<br />

växer fram. Ett stort svenskt företag kan ha flera hundra<br />

av sina anställda utomlands och då behöver de någon<br />

<strong>som</strong> kan hantera alla olika regelverk kring utlandstjänstgöringen<br />

och regelverken i de aktuella länderna.<br />

Detsamma gäller svenska företag <strong>som</strong> använder sig av<br />

utländsk arbetskraft. Jag lägger mycket av min arbetstid<br />

på att utveckla vårt tjänsteutbud för att möta företagens<br />

efterfrågan på de <strong>här</strong> områdena.<br />

Marknaden växer, många drar i er rådgivare men du har<br />

stannat på samma byrå, varför?<br />

– Få bolag har egen kompetens inom internationell<br />

individbeskattning och vi <strong>som</strong> jobbar med området<br />

ute på byråerna är ganska få, så det är kanske lite av en<br />

dragkamp om oss. Visst ska man lämna sin arbets givare<br />

om man känner för det, men så länge man trivs på sin<br />

Namn: Sevim Güven.<br />

Ålder: 32 år.<br />

Familj: Man och en son på 5 år.<br />

Bor: Huddinge.<br />

Intres<strong>se</strong>n: Umgås med familj, släkt och vänner.<br />

Dold talang: Jag hoppas upptäcka den snart!<br />

arbetsplats och får nya utmaningar finns det ingen anledning<br />

att göra det. Är man osäker kan det vara bra att<br />

diskutera sin framtid eller ett eventuellt erbjudande med<br />

sin närmaste chef.<br />

Du har invandrarbakgrund, varifrån kommer du?<br />

– Jag har alltid haft svårt att svara på den frågan, jag<br />

kommer ju från Stockholmsförorten Fittja i Botkyrka<br />

kommun. Jag är född och uppvuxen i Sverige, men med<br />

kurdisk bakgrund. Mina föräldrar flyttade hit från<br />

Turkiet. Jag har bevarat det bästa av kulturen och pratar<br />

kurdiska och turkiska, vilket kan vara en fördel i vissa<br />

kundkontakter.<br />

24 25

BALANS nummer 3/2012<br />

INBLICK<br />

ROLF RUNDFELT<br />

är professor i redovisning vid Linköpings universitet.<br />

rolf.rundfelt@telia.com<br />

Vad krävs för<br />

att redovisa<br />

dag-1 vinster?<br />

I<br />

en tidigare krönika<br />

nämnde jag att fyra<br />

standarder, IAS 39, 40<br />

och 41 samt IFRS 3, ger<br />

upphov till vad <strong>som</strong> kan kallas<br />

för dag-1 vinster. Kraven för att<br />

redovisa sådana vinster varierar.<br />

De är strängast för finansiella<br />

instrument. För dessa krävs<br />

ob<strong>se</strong>rverbara data <strong>som</strong> stöd. I<br />

avsaknad av sådana ska instrumenten<br />

initialt redovisas till<br />

anskaffningsvärde. Vid efterföljande<br />

bokslut kan jag dock inte<br />

<strong>se</strong> att det finns hinder mot att<br />

värdera instrumenten till verkligt<br />

värde även om det saknas<br />

ob<strong>se</strong>rverbara data. För IFRS 3<br />

är situationen annorlunda. När<br />

köparen upprättar en förvärvsbalans<br />

ska tillgångar värderas<br />

till verkligt värde oberoende<br />

av om det finns ob<strong>se</strong>rverbara<br />

data <strong>som</strong> stöd. Den negativa<br />

goodwill <strong>som</strong> uppkommer ska<br />

omgående intäktsföras. Orsaken<br />

torde vara att det i motsats till<br />

IAS 39 handlar om tillgångar<br />

<strong>som</strong> normalt inte värderas till<br />

verkligt värde.<br />

När IASB kommenterar dag-1<br />

vinster nämns inte IAS 40,<br />

Förvaltningsfastigheter. Det<br />

torde bero på att vinsterna <strong>här</strong><br />

uppkommer genom att IAS 12,<br />

Skatter, har en undantagsregel<br />

för redovisning av uppskjuten<br />

skatt när ”den första<br />

redovisningen av en skuld vid<br />

tidpunkten för transaktionen<br />

varken påverkar redovisat eller<br />

skattepliktigt resultat”. Sådana<br />

fall är vanliga i fastighetsföre-<br />

tagen efter<strong>som</strong> nästan alla köp<br />

och försäljningar av fastigheter<br />

ba<strong>se</strong>ras på överlåtel<strong>se</strong> av aktier.<br />

Jämför följande exempel:<br />

A förvärvar en fastighet<br />

genom förvärv av aktier för<br />

190. Det verkliga värdet uppgår<br />

till 200 och det skattemässiga,<br />

det vill säga det värde <strong>som</strong> är<br />

avdragsgillt, är 100. Skillnaden<br />

mellan 100 och 190 omfattas<br />

av IAS 12:15 och ger alltså<br />

inte upphov till en uppskjuten<br />

skatte skuld. Att parterna är<br />

överens om att betala endast<br />

190 beror på att aktieförvärvet<br />

har den nackdelen att köparens<br />

avskrivningsunderlag bara är<br />

100. Den nackdelen motiverar<br />

enligt exemplet en rabatt på<br />

omkring 10 procent av skillnaden<br />

mellan det verkliga och<br />

skattemässiga värdet. Det är den<br />

rabatten <strong>som</strong> ger upphov till en<br />

dag-1 vinst efter<strong>som</strong> fastigheten<br />

omedelbart ska värderas till<br />

200. Rabatten är dock endast<br />

temporär i meningen att när<br />

fastigheten säljs så byts den till<br />

en förlust. Med oförändrade<br />

förutsättningar skulle alltså en<br />

försäljning av en fastighet med<br />

ett verkligt värde på 200 sannolikt<br />

inte inbringa mer än 190.<br />

Ett konkret exempel på detta<br />

hittar man i Hebas årsredovisning<br />

för 2010. Heba sålde i<br />

december fastigheter för 150<br />

miljoner kronor. I förvaltningsberättel<strong>se</strong>n<br />

kan man läsa att<br />

dessa hade ett verkligt värde på<br />

160 miljoner kronor. Skillnaden<br />

kan ha utgjorts av en rabatt.<br />

Heba är unikt bland fastighets-<br />

Rolf Rundfelt menar att Kungsleden har den bästa redovisningen av dag-1 vinster.<br />

företagen i så motto att de sätter<br />

en siffra på vad <strong>som</strong> <strong>här</strong> kallas<br />

för ”rabatt” om än bara för en<br />

enstaka transaktion. Beloppet<br />

10 kan knappast an<strong>se</strong>s vä<strong>se</strong>ntligt.<br />

De totala värdeförändringarna<br />

2010 i Heba uppgick till<br />

nära 200 miljoner kronor. För<br />

Wihlborgs med förvärv under<br />

2010 på 1 279 miljoner kronor<br />

skulle dock rabatterna kunna<br />

ha utgjort mer än 10 procent av<br />

årets totala värdeökning på 551<br />

miljoner kronor.<br />

Dag-1 vinster är en följd av att<br />

företag ska klassificera köp av<br />

fastigheter <strong>som</strong> tillgångs- eller<br />

rörel<strong>se</strong>förvärv. IAS 1:122 kräver<br />

att upplysning lämnas om de<br />

bedömningar <strong>som</strong> gjorts. De<br />

flesta av de 16 fastighetsföretag<br />

<strong>som</strong> jag undersökt har en kort<br />

passus om skillnaden mellan<br />

rörel<strong>se</strong> och tillgångsförvärv<br />

med undantag för Fabege eller<br />

Hufvudstaden där jag inte hittar<br />

någon information. Ett tydligt<br />

exempel är Vasakronan: Ett<br />

(aktie-)förvärv av tillgångar föreligger<br />

om förvärvet av<strong>se</strong>r fastigheter<br />

med eller utan hyreskontrakt,<br />

men inte innehåller organisation<br />

och de proces<strong>se</strong>r <strong>som</strong> krävs för att<br />

bedriva förvaltningsverksamheten.<br />

Upplysning ska också<br />

lämnas om hur uppskjuten skatt<br />

beräknas. Flera företag upprepar<br />

<strong>här</strong> vad <strong>som</strong> står i standarden,<br />

det vill säga talar om den första<br />

redovisningen av en tillgång<br />

eller skuld. Det är en formulering<br />

<strong>som</strong> är svårbegriplig och<br />

<strong>som</strong> borde ersättas med något<br />

<strong>som</strong> klargör vad det konkret<br />

handlar om när det gäller fastighetsförvärv.<br />

Ett bra exempel<br />

är Wihlborg <strong>som</strong> skriver: Vid<br />

tillgångsförvärv redovisas ingen<br />

uppskjuten skatt på fastigheternas<br />

övervärde. Eventuell rabatt hänförbar<br />

till den uppskjutna skatten<br />

minskar i stället fastighetsvärdet.<br />

Vid värdering till verkligt värde<br />

efter förvärvstillfället justeras<br />

fastighetsvärdet med erhållen<br />

rabatt. Möjligen menar Sagax<br />

och Wallenstam samma sak.<br />

Sagax skriver: Om förvärvet är<br />

ett tillgångsförvärv så redovisas<br />

uppskjuten skatt med det belopp<br />

<strong>som</strong> köparen faktiskt betalt.<br />

Därmed beaktas vid förvärvet<br />

faktiskt använd skattesats varvid<br />

redovisningen dock ej sker <strong>som</strong><br />

skatteskuld utan <strong>som</strong> avdrag från<br />

fastighetstillgångsposten. Wallenstam<br />

skriver: Vid förvärv<br />

av tillgångar redovisas den uppskjutna<br />

skatten <strong>som</strong> ett avdrag<br />

från bedömt marknadsvärde på<br />

tillgången.<br />

Det <strong>som</strong> är oklart är om<br />

beskrivningen enbart av<strong>se</strong>r<br />

redovisningen vid förvärvstidpunkten<br />

eller också omfattar<br />

tiden därefter.<br />

Den enligt min uppfattning<br />

bästa redovisningen av dag-1<br />

vinster står Kungsleden för.<br />

Uppskjuten skatt redovisas<br />

inte <strong>som</strong> skuld på övervärden<br />

hänförlig till förvärvet.<br />

Eventuella avdrag av<strong>se</strong>ende<br />

uppskjuten skatt <strong>som</strong> erhålls<br />

utöver bokförd skatt i köpt<br />

bolag redovisas <strong>som</strong> ett avdrag<br />

från verkligt värde på köpt<br />

fastighet både vid förvärvet<br />

och efterföljande bokslut.<br />

Ett alternativ är att företagen<br />

anger storleken av rabatten<br />

både vid köp och försäljningar.<br />

Det är för övrigt något <strong>som</strong><br />

Finansanalytikerna framfört<br />

önskemål om i den <strong>se</strong>naste<br />

upplagan av sina rekommendationer.<br />

Vad är egentligen<br />

likheten mellan<br />

Madonna och<br />

redovisning av finansiella<br />

instrument? 1985 hade<br />

Madonna flera hitlåtar. 2012 är<br />

hon fortfarande aktiv, sjunger<br />

på Super Bowl och ger ut nya<br />

låtar. 1985 startade amerikanska<br />

FASB ett projekt om redovisning<br />

av finansiella instrument.<br />

Sedan dess har både FASB och<br />

IASB diskuterat hur redovisningen<br />

ska gå till, och 2012 är<br />

diskussionen mer aktuell än<br />

någonsin. Vad är då svårigheten<br />

med detta område?<br />

Å ena sidan finns investerare<br />

i banker, både aktieägare och<br />

obligationsinnehavare. De<br />

önskar, i likhet med investerare<br />

i andra typer av företag, att<br />

erhålla en optimal avvägning<br />

mellan avkastning och risk. En<br />

viktig aspekt är att investerare<br />

är beredda att acceptera en viss<br />

risk, efter<strong>som</strong> det kan uppvägas<br />

med högre avkastning och/<br />

eller investering i andra instrument.<br />

För en investerare är en<br />

bankkonkurs inte nödvändigtvis<br />

ett stort problem, så länge<br />

investerarens hela portfölj ger<br />

en rimlig avkastning.<br />

Å andra sidan finns statens<br />

intres<strong>se</strong>n. För staten innebär<br />

en bankkonkurs en mycket<br />

stor kostnad, särskilt med<br />

av<strong>se</strong>ende på stora (systemviktiga)<br />

banker. Om en stor<br />

bank närmar sig konkurs har<br />

staten två alternativ. 1) Ta<br />

över banken, och täcka dess<br />

förluster, eller 2) Riskera<br />

betydande störningar i det<br />

finansiella systemet, i värsta fall<br />

i hela betalningssystemet. Båda<br />

alternativen kan vara mycket<br />

kostsamma (jfr Irland med<br />

av<strong>se</strong>ende på alternativ 1, och<br />

Lehman Brothers med av<strong>se</strong>ende<br />

på alternativ 2). Ur statens<br />

perspektiv har alltså banker en<br />

särskild betydel<strong>se</strong> i ekonomin,<br />

<strong>som</strong> andra företag inte har.<br />

Den enskilda faktor <strong>som</strong><br />

oftast leder till svårigheter för<br />

banker är stora och oväntade<br />

kreditförluster. För att belysa<br />

problematiken med redovisning<br />

av finansiella instrument<br />

är det därför lämpligt att titta<br />

närmare på denna post, något<br />

<strong>som</strong> också IASB för närvarande<br />

diskuterar.<br />

IAS 39 bygger på den så kallade<br />

incurred loss model för redovisning<br />

av kreditförluster. Den<br />

innebär att en händel<strong>se</strong> måste<br />

ha skett hos motparten för att<br />

en kreditförlust ska redovisas.<br />

Det gör att kreditförluster<br />

redovisas <strong>se</strong>nare än om de bedömningsmässigt<br />

skulle ha anteciperats<br />

av banker. Den stora<br />

fördelen med incurred loss model<br />

är att den är objektiv, och att<br />

investerare därmed kan lita mer<br />

på informationen. Dessutom<br />

följer den IASBs grundsyn att<br />

händel<strong>se</strong>r inte ska redovisas<br />

förrän något faktiskt har<br />

hänt, något <strong>som</strong> framkommer<br />

i exempelvis IAS 10, Händel<strong>se</strong>r<br />

efter balansdagen och IAS 37,<br />

Avsättningar. Denna grundsyn<br />

kan antas leda till bra redovisning<br />

ur investerares perspektiv,<br />

efter<strong>som</strong> de vill få information<br />

om ekonomiska händel<strong>se</strong>r i den<br />

period de faktiskt sker.<br />

Det stora problemet med in-<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

26 27<br />

FOTO: KUNGSLEDEN<br />

REDOVISNING. JAN MARTON<br />

är ekonomie doktor och verksam vid Handelshögskolan<br />

i Göteborg. jan.marton@handels.gu.<strong>se</strong>.<br />

INBLICK<br />

Madonna och redovisning<br />

av finansiella instrument<br />

curred loss model ur statens perspektiv<br />

är att den tenderar att<br />

göra redovisningen procyklisk.<br />

Det innebär att när ekonomin<br />

viker och kreditförlusterna<br />

ökar så förstärks nedgången<br />

genom redovisningen. Det<br />

beror på att många kreditförluster<br />

dyker upp i redovisningen<br />

i samma period <strong>som</strong><br />

ekonomin vänder nedåt, vilket<br />

tvingar banker att dra ner på<br />

utlåningen.<br />

Ur statens perspektiv är det<br />

önskvärt med en redovisning<br />

där kreditförluster gradvis<br />

byggs upp <strong>som</strong> en buffert under<br />

goda tider, för att <strong>se</strong>dan endast<br />

ha en svag påverkan på bankerna<br />

under dåliga tider. Detta<br />

synsätt är i linje med det <strong>som</strong><br />

IASB föreslår i sitt utkast till<br />

IFRS 9 angående nedskrivning<br />

av finansiella tillgångar, där<br />

den så kallade expected loss model<br />

föreslås. Det går dock delvis<br />

emot grundprinciperna i IFRS<br />

för övrigt. För att kombinera<br />

staternas behov och generella<br />

principer i redovisningen tog<br />

IASB fram ett förslag <strong>som</strong><br />

skulle blivit mycket krångligt<br />

att implementera. Man har därefter<br />

ändrat i förslaget, men det<br />

är fortfarande relativt komplext.<br />

Att försöka ta fram redovisning<br />

<strong>som</strong> både uppfyller kraven<br />

från investerare på kapitalmarknader<br />

och mycket starka politiska<br />

intres<strong>se</strong>n i bankerna är en<br />

stor utmaning för redovisningens<br />

normsättare. Redovisning av<br />

finansiella instrument kommer<br />

därför sannolikt att diskuteras<br />

även efter att Madonna har<br />

slutat <strong>som</strong> artist.

JOURNAL<br />

ETSORDER<br />

RAPPORT<br />

BALANS nummer 4/2010<br />

FÖRDJUPNING<br />

Många slarvar Med att skriva<br />

körjournaler. Trots att Skatte verket<br />

säger att alla <strong>som</strong> har tillgång<br />

till en tjänste- eller <strong>se</strong>rvicebil där<br />

arbetsgivaren bekostar fordonet<br />

eller drivmedlet ska förmånsbeskattas<br />

för delen <strong>som</strong> motsvarar<br />

den privata körningen.<br />

Med addMobile Körjournal<br />

kan dina klienter enkelt få<br />

Affärssystemet<br />

<strong>som</strong> växer med<br />

din verksamhet!<br />

Användbarhet<br />

BÄST I TEST<br />

2011<br />

Användbarhet<br />

BÄST I TEST<br />

2011<br />

<strong>Läs</strong> mer på unikum.<strong>se</strong><br />

Användbarhet<br />

BÄST I TEST<br />

2011<br />

<strong>Läs</strong> mer på<br />

unikum.<strong>se</strong><br />

<strong>Läs</strong> mer på www.unikum.<strong>se</strong><br />

FAKTURA<br />

ATT BETALA:<br />

JOURNAL JOURNAL<br />

INFORMATION<br />

INFORMATION<br />

AddMobile Körjournal är helt<br />

webba<strong>se</strong>rat. På så sätt slipper du<br />

krångliga installationer och kan<br />

nå programvaran oav<strong>se</strong>tt var du<br />

befinner dig.<br />

el ektroniska körjournaler för sina<br />

fordon, oav<strong>se</strong>tt om det är en<br />

tjänste bil eller <strong>se</strong>rvicebil. En GPSenhet<br />

loggar alla körningar <strong>som</strong><br />

görs med fordonet.<br />

addMobile Körjournal är<br />

helt webba<strong>se</strong>rat och behöver<br />

därför ingen egen installation.<br />

Körjournalerna nås snabbt och<br />

SKATTEVERKET<br />

enkelt via internet. De kan lagras på<br />

webben eller skrivas ut på papper<br />

för valfri period.<br />

alla Körningar loggas,<br />

fordonen kontrolleras och det är<br />

lätt att <strong>se</strong> exakt var de har varit och<br />

dina klienter slipper problem med<br />

Skatteverket.<br />

Pyramid<br />

Business<br />

Studio<br />

Logistik BI<br />

Handel Lager<br />

Produktion<br />

Mobilitet<br />

Ekonomi<br />

Service<br />

e-hand<br />

Butik<br />

Filial CRM MPS<br />

Redovisning<br />

Tjänster<br />

Tidrapport<br />

Entreprenad<br />

Underlätta för dig själv och dina klienter. Skaffa AddMobile<br />

Körjournal så slipper ni problem<br />

med Skatteverket.<br />

FAKTURA<br />

ATT BETALA:<br />

INFORMATION<br />

SKRIVER DINA KLIENTER<br />

..<br />

KORJOURNALER?<br />

JOURNAL<br />

KONTAKTA OSS<br />

AddMobile AB www.addmobile.<strong>se</strong><br />

040 - 10 65 00 info@addmobile.<strong>se</strong><br />

När orsakerna till de <strong>se</strong>naste ekonomiska kri<strong>se</strong>rna diskuteras,<br />

kommer frågor om företagens riskarbete ofta på tal. Hade<br />

problemen kunnat undvikas med en mer alert och aktiv<br />

övervakning av de egna riskerna? Vilka initiativ och vilken<br />

styrning krävs av bolagens styrel<strong>se</strong>r för att en god riskhantering<br />

ska kunna uppnås? För aktiemarknadsbolagen<br />

finns i och med en utförligare definierad bolagsstyrning ytterligare<br />

lagkrav på styrel<strong>se</strong>n och dess revisionsutskott. I denna<br />

artikel diskuterar Anders Hult och Carl Svernlöv hur styrel<strong>se</strong>rna<br />

i aktiemarknadsbolag bör arbeta med riskhantering och<br />

hur detta arbete påverkar ledamöternas ansvar.<br />

Styrel<strong>se</strong>n i ett aktiebolag har enligt 8 kap.<br />

4 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) ett<br />

övergripande ansvar för bolagets organisation<br />

och förvaltningen av dess angelägenheter.<br />

Om bolaget är moderbolag i en<br />

koncern ska styrel<strong>se</strong>n fortlöpande bedöma<br />

bolagets och koncernens ekonomiska<br />

situation. Bland styrel<strong>se</strong>ns uppgifter ingår<br />

vidare enligt 8 kap. 4 § ABL att <strong>se</strong> till<br />

att bolagets organisation är utformad så<br />

att bokföringen, medelsförvaltningen<br />

och bolagets ekonomiska förhållanden i<br />

övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.<br />

Av denna bestämmel<strong>se</strong> följer en plikt för<br />

styrel<strong>se</strong>n att skapa ett system för intern<br />

kontroll och riskhantering inom företaget.<br />

Styrel<strong>se</strong>n måste därför <strong>se</strong> till att det finns<br />

ett underlag för att besluta om den interna<br />

kontrollens utformning och styrka. Intern<br />

kontroll syftar till att förebygga och eliminera<br />

eller reducera risker <strong>som</strong> innebär ett<br />

hot mot de uppsatta målen i verksamheten.<br />

Den interna kontrollen måste alltså vara<br />

heltäckande. När det gäller ansvaret för att<br />

den finansiella rapporteringen är riktig,<br />

behövs ett mätinstrument <strong>som</strong> visar vilka<br />

aktiviteter i redovisningsproces<strong>se</strong>r och bokslutsproces<strong>se</strong>n<br />

<strong>som</strong> är förenade med störst<br />

risker eller <strong>som</strong> hanterar de största transaktionsvolymerna.<br />

Här genomför bolaget riskanaly<strong>se</strong>r<br />

med sikte på att finna potentiella<br />

hinder för att uppnå en finansiell rapportering<br />

<strong>som</strong> är riktig. De lagregler <strong>som</strong> tillkom<br />

i samband med uppdateringarna av ABL<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

FÖRDJUPNING<br />

ABL – aktiebolagslagen<br />

ÅRL – årsredovisningslagen<br />

COSO – The Committee of Sponsoring Organizations<br />

of the Treadway Commission<br />

ISO – International Organization for Standardization<br />

ERM – Enterpri<strong>se</strong> Risk Management<br />

Styrel<strong>se</strong>ns roll i riskarbetet<br />

– är ansvaret större om<br />

risker inte hanterats korrekt?<br />

och årsredovisningslagen (ÅRL) för tre år<br />

<strong>se</strong>dan, om revisionsutskott och bolagsstyrningsrapportering,<br />

har mycket starkt<br />

fokus på den finansiella rapporteringen.<br />

Det betyder dock inte att styrel<strong>se</strong>ns ansvar<br />

för övriga delar av riskhantering och intern<br />

kontroll har tonats ner. Dessa ska inte beskrivas<br />

i bolagsstyrningsrapporten men det<br />

finns fortfarande ett lika stort ansvar för att<br />

genomföra arbetet med dessa delar.<br />

Det system för intern kontroll och riskhantering<br />

<strong>som</strong> styrel<strong>se</strong>n har att skapa enligt<br />

8 kap. 4 § ABL måste ge rimlig säkerhet<br />

exempelvis när det gäller att förebygga<br />

eller i tid upptäcka icke godkända köp eller<br />

obehörig användning av bolagets tillgångar<br />

<strong>som</strong> kan ha vä<strong>se</strong>ntlig påverkan på bolagets<br />

finansiella rapporter. Förebyggande av<br />

oegentligheter är en vä<strong>se</strong>ntlig fråga i<br />

samband med etablering och underhåll av<br />

en väl fungerande riskhantering och intern<br />

kontroll i samband med finansiell rapportering.<br />

Ett sådant system behöver även beakta<br />

att det finns inneboende begränsningar<br />

i intern kontroll <strong>som</strong> kan hänföras till<br />

exempelvis mänskliga fel, bedrägerier och<br />

medvetna avsteg från beslutade kontroller.<br />

Ett särskilt ansvar för just riskhanteringsfrågor<br />

i aktiemarknadsbolag ligger på<br />

revisionsutskottet. Arbetet i revisionsutskottet<br />

är inriktat på att försäkra styrel<strong>se</strong>n<br />

i ett aktiebolag om att den finansiella<br />

rapporteringen <strong>som</strong> bolaget upprättar och<br />

avger, är riktig. Egentligen är det i kraven<br />

28 29

BALANS nummer 3/2012 nummer 3/2012 BALANS<br />

FÖRDJUPNING<br />

på revisionsutskottet tämligen lite fokus<br />

just på revision. Enligt 8 kap. 49 b § ABL<br />

ska revisionsutskottet bland annat ägna<br />

sig åt effektiviteten i bolagets riskhantering<br />

och interna kontroll med av<strong>se</strong>ende<br />

på finansiell rapportering och internrevision.<br />

Vad <strong>som</strong> av<strong>se</strong>s med effektivitet i<br />

sammanhanget är inte helt tydligt. Dock<br />

måste man ändå kunna an<strong>se</strong> att effektivitet<br />

rimligen betyder att proces<strong>se</strong>r för intern<br />

kontroll, internrevision och riskhantering<br />

fungerar väl. Det räcker alltså inte att<br />

säga att de är etablerade. Revisionsutskottet<br />

måste kunna visa att arbetet är aktivt,<br />

känt i organisationen och följer erkända<br />

ramverk. Revisionsutskottet behöver sätta<br />

sig in i regler och riktlinjer samt därutöver<br />

ta ansvar för att den finansiella rapporteringen<br />

är riktig och ändamål<strong>se</strong>nlig. Det<br />

kan vara besvärligt för revisionsutskottet<br />

att bevaka alla dessa frågor där man dessutom<br />

ansvarar för en korrekt tillämpning<br />

av IFRS. Dessa nya och komplicerade<br />

redovisningsregler har krävt mycket energi<br />

och möda från revisionsutskotten och styrel<strong>se</strong>rna.<br />

Det är utom allt tvivel att kraven<br />

på kunskap vad det gäller IFRS är mycket<br />

höga. Det kan till och med påstås att det<br />

är orimligt för den vanlige styrel<strong>se</strong>ledamoten<br />

att vara väl insatt i detta område. Ändå<br />

är det revisionsutskottets uppgift att <strong>se</strong> till<br />

att kontrollfunktioner för detta kommer på<br />

plats och är effektiva.<br />

Enligt 6 kap. 6 § ÅRL ska bolagets<br />

bolagsstyrningsrapport beskriva de viktigaste<br />

inslagen i bolagets system för intern<br />

kontroll och riskhantering i samband<br />

med den finansiella rapporteringen. Det<br />

handlar om att beskriva riskhanteringsarbetet<br />

med särskilt fokus på de riskanaly<strong>se</strong>r<br />

och riskutvärderingar <strong>som</strong> görs för att vara<br />

underlag till en ändamål<strong>se</strong>nlig intern kontroll<br />

över den finansiella rapporteringen.<br />

Det bör i rapporten särskilt redogöras för<br />

Kontakt:<br />

styrel<strong>se</strong>ns och revisionsutskottets styrning<br />

av detta arbete. I sammanhanget måste<br />

man komma ihåg att riskbedömningar<br />

görs även av<strong>se</strong>ende frågor <strong>som</strong> rör en<br />

ändamål<strong>se</strong>nlig och effektiv verksamhet<br />

samt frågan om efterlevnad av tillämpliga<br />

lagar och förordningar. Det är dock enbart<br />

den delen av riskhanteringen <strong>som</strong> av<strong>se</strong>r<br />

finansiell rapportering <strong>som</strong> ska beskrivas<br />

i bolagsstyrningsrapporten. Riskbedömningen<br />

resulterar i så kallade kontrollmål<br />

<strong>som</strong> beskriver kraven på att finansiell rapportering<br />

inte ska innehålla vä<strong>se</strong>ntliga fel.<br />

Ett viktigt kriterium <strong>här</strong>, är så kallade räkenskapspåståenden<br />

(as<strong>se</strong>rtions). Beroende<br />

på vilken post i en finansiell rapport det<br />

gäller, kommer olika räkenskapspåståenden<br />

att vara tillämpliga. Några exempel på<br />

räkenskapspåståenden kan vara följande;<br />

existens, periodi<strong>se</strong>ring, fullständighet,<br />

värdering, rättigheter och förpliktel<strong>se</strong>r<br />

samt pre<strong>se</strong>ntation och upplysning. Riskbedömningen<br />

bör uppdateras regelbundet för<br />

att omfatta förändringar <strong>som</strong> vä<strong>se</strong>ntligen<br />

påverkar den interna kontrollen.<br />

Anmärkningsvärt att Koden saknar<br />

bestämmel<strong>se</strong>r om riskstyrning<br />

Med hänsyn till de ganska knapphändiga<br />

regler <strong>som</strong> ges i lagen är det enligt<br />

vår uppfattning anmärkningsvärt att<br />

Svensk kod för bolagsstyrning helt saknar<br />

bestämmel<strong>se</strong>r om riskstyrning. Bristen har<br />

påpekats bland annat i remissvar till 2010<br />

års kod men har hittills inte lett till någon<br />

ändring av Koden. Som en jämförel<strong>se</strong> kan<br />

anföras de ganska detaljerade bestämmel<strong>se</strong>r<br />

<strong>som</strong> ges i kodens danska motsvarighet,<br />

Anbefalinger for god Selskabsledel<strong>se</strong> (augusti<br />

2011). Enligt ingres<strong>se</strong>n till kap. 9 i den<br />

danska koden bidrar effektiv riskstyrning<br />

och ett effektivt internt kontrollsystem<br />

till att minska strategiska och affärsmässiga<br />

risker, till att säkra att gällande regler<br />

Skatteprogrammet med<br />

de nöjdaste användarna*<br />

WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram. Komplett med Skatteverkets<br />

blanketter, egna beräknings bilagor, preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys,<br />

automatisk deklarations kontroll, klienthantering, mm. Programmets unika funktioner för<br />

och föreskrifter följs, samt till att säkra<br />

kvalitén på underlaget till ledningens<br />

beslut och den finansiella rapporteringen.<br />

Det anges vidare att bolagets strategival<br />

givetvis medför risk, och att det är<br />

vä<strong>se</strong>ntligt att dessa risker identifieras och<br />

kommuniceras, samt att riskerna hanteras<br />

på ett ändamål<strong>se</strong>nligt sätt. Effektiv<br />

riskstyrning och intern kontroll anges<br />

vidare vara en förutsättning för att det<br />

högsta ledningsorganet samt direktionen<br />

på ett ändamål<strong>se</strong>nligt sätt kan utföra de<br />

uppgifter <strong>som</strong> åvilar dem, samt att det<br />

därför är vä<strong>se</strong>ntligt att det högsta ledningsorganet<br />

till<strong>se</strong>r att det finns effektiv<br />

riskstyrning och intern kontroll. Mot<br />

denna bakgrund anger den danska koden<br />

i regel 8.1 att styrel<strong>se</strong>n minst en gång per<br />

år ska identifiera de viktigaste affärsmässiga<br />

riskerna <strong>som</strong> är förknippade med<br />

genomförandet av bolagets strategi och<br />

överordnade mål, samt risker i förbindel<strong>se</strong><br />

med årsredovisningen. Det krävs vidare<br />

att bolagsledningen löpande rapporterar<br />

till styrel<strong>se</strong>n om utvecklingen inom de<br />

viktigaste riskområdena samt eventuella<br />

överträdel<strong>se</strong>r av beslutade riktlinjer, ramar<br />

och så vidare så att styrel<strong>se</strong>n ska kunna<br />

följa utvecklingen och fatta nödvändiga<br />

beslut. Enligt regel 8.2 ska styrel<strong>se</strong>n införa<br />

en whistleblower­ordning för att skapa en<br />

möjlighet till ändamål<strong>se</strong>nlig rapportering<br />

och konfidentiell rapportering av allvarligare<br />

för<strong>se</strong>el<strong>se</strong>r eller misstankar om sådana.<br />

Slutligen anges i regel 8.3 att bolaget i<br />

förvaltningsberättel<strong>se</strong>n ska lämna information<br />

om bolagets riskstyrning med<br />

av<strong>se</strong>ende på affärsmässiga risker. Denna<br />

upplysning kompletterar den lagstadgade<br />

redogörel<strong>se</strong>n om verksamhetens interna<br />

kontroll och riskhanteringssystem vad<br />

gäller den finansiella rapporteringen.<br />

Enligt vår mening bör liknande regler<br />

övervägas i Svensk kod för bolagsstyrning.<br />

skatte beräkning gör att du enkelt, snabbt och eff ektivt kan simulera och skatteplanera. * Enligt SRF:s stora enkätundersökning<br />

”Nöjd kund 2008, 2009 och 2010”.<br />

Ladda ner en demo av WinSkatt www.programgruppen.<strong>se</strong><br />

Tel: 0651-76 78 90 • Fax: 0651-76 78 88 • E-post: info@programgruppen.<strong>se</strong><br />

2009<br />

Skatteprogrammet<br />

med de nöjdaste<br />

användarna!<br />

EU-kommissionens syn på riskhantering<br />

5 april 2011 kom Europeiska kommissionens<br />

grönbok ”En EU­ram för bolagsstyrning<br />

COM(2011) 164”. En grönbok är ett<br />

diskussionsdokument <strong>som</strong> kommissionen<br />

sammanställer inför ny lagstiftning. Det<br />

ger olika instan<strong>se</strong>r och personer tillfälle<br />

att inkomma med åsikter inom området.<br />

Syftet är att berörda parter ska rådfrågas<br />

innan lagstiftningsarbetet kommer igång.<br />

Vi har i ett tidigare nummer av Balans<br />

kriti<strong>se</strong>rat grönboken och många av dess<br />

förslag. När det gäller riskstyrning an<strong>se</strong>r vi<br />

dock att kommissionen har rätt inriktning.<br />

Kommissionen an<strong>se</strong>r att företagen<br />

bör ta fram en lämplig riskhanteringsstrategi<br />

och åtgärder för att hantera riskerna<br />

på ett effektivt sätt med utgångspunkt<br />

från företagets särskilda egenskaper och<br />

förutsättningar (exempelvis verksamhet<strong>som</strong>råde,<br />

storlek, internationell riskexponering<br />

eller komplexitet). Man framhåller att<br />

styrel<strong>se</strong>n bör <strong>se</strong> till att det finns en adekvat<br />

tillsyn av riskhanteringsförfarandet och det<br />

är absolut nödvändigt att klart definiera<br />

vilken roll och vilket ansvar alla parter <strong>som</strong><br />

är inblandade i riskhanteringsförfarandet<br />

har: styrel<strong>se</strong>, företagsledning och all operativ<br />

personal <strong>som</strong> arbetar med riskhantering.<br />

Arbetsbeskrivningen ska vara känd både<br />

internt och externt.<br />

Styrel<strong>se</strong>n och revisionsutskottet har<br />

enligt kommissionens syn ett särskilt<br />

ansvar för att utvärdera och fastställa<br />

företagets möjlighet att hantera utfallet av<br />

negativa risker. I vissa sammanhang säger<br />

man att företaget på det sättet definierar<br />

sin så kallade riskaptit, vilket är en tänkt<br />

maximal nivå för vad företaget klarar av.<br />

Ur detta kan styrel<strong>se</strong>n också fastställa sin<br />

risktolerans, alltså det riskutfall man kan<br />

tillåta. Företagsledningen äger och förvaltar<br />

proces<strong>se</strong>n att driva arbetet så att de risker<br />

företaget tillåter, därmed ligger inom ramen<br />

för den beslutade ”riskaptiten”.<br />

Riskhanteringsarbetet utifrån<br />

EU-kommissionens syn<br />

I företaget bör riskhanteringen ha en naturlig<br />

plats i affärsplaneringen och uppföljningen<br />

av utfallet av riskerna. Där affärsansvaret<br />

ligger i organisationen, finns på<br />

motsvarande sätt ansvaret för de risker <strong>som</strong><br />

har anknytning till affärsverksamheten.<br />

Styrel<strong>se</strong>n och revisionsutskottet bör vidare<br />

<strong>se</strong> till att det i organisationen etableras en<br />

samordnande funktion för riskhanteringen.<br />

I många fall benämns denna befattning<br />

”Chief Risk Officer – CRO”. En CRO har<br />

ett helhetsansvar för att riskhantering görs<br />

på ett ändamål<strong>se</strong>nligt sätt i organisationen.<br />

Det innebär att CRO dels <strong>se</strong>r till att riskhanteringen<br />

utnyttjas till att finna, specificera<br />

och utnyttja vissa risker för att utveckla<br />

affärsverksamheten och öka lönsamheten i<br />

företaget och dels <strong>se</strong>r till att de risker <strong>som</strong> i<br />

ett mer generellt synsätt kan skada bolaget,<br />

hanteras på lämpligt sätt.<br />

I många företag inom EU rapporterar<br />

CRO direkt till företagets styrel<strong>se</strong>. I de mer<br />

extrema fallen är CRO även styrel<strong>se</strong>ledamot.<br />

Det är inte en ordning <strong>som</strong> passar in<br />

i den nuvarande svenska modellen för god<br />

bolagsstyrning.<br />

Det är av stor vikt att revisionsutskotten<br />

och därmed styrel<strong>se</strong>rna i de börsnoterade<br />

företagen prioriterar riskfrågorna såväl i det<br />

strategiska arbetet <strong>som</strong> i den aktuella verksamhetsplaneringen.<br />

Styrel<strong>se</strong>n måste ha en<br />

strategi för vilka risker man är beredd att<br />

låta företaget ta och hur dessa risknivåer ska<br />

kunna efterlevas och följas upp i organisationen.<br />

Ett verksamhets övergripande riskhanteringsarbete<br />

omfattar mer än finansiell<br />

rapportering men lägger grunden för intern<br />

styrning och kontroll i verksamheten samt<br />

involverar företagets internrevision för att<br />

följa upp systemen för riskhantering och<br />

intern kontroll, så <strong>som</strong> det definierats i 8<br />

kap. § 49b ABL.<br />

Hur bör styrel<strong>se</strong>r i svenska bolag<br />

arbeta med riskhantering?<br />

Utöver de formella krav <strong>som</strong> finns på<br />

riskhanteringsarbetet är det en förutsättning<br />

för att riskhanteringen ska fungera<br />

väl i företagen, att det finns en gemensam<br />

definition av vad <strong>som</strong> menas med risk och<br />

att denna definition används på ett likvärdigt<br />

sätt i alla delar av organisationen.<br />

Riskhantering syftar till att skydda värden<br />

i verksamheten, så kallade negativa risker.<br />

I andra änden av arbetet är riskhanteringens<br />

syfte att skapa värden <strong>som</strong> ska leda<br />

till att företaget tjänar mer pengar. Det är<br />

ett risktagande <strong>som</strong> kan innebära positiva<br />

utfall för företaget och ett försteg i förhållande<br />

till företagets konkurrenter. När man<br />

ska utarbeta sina riskdefinitioner är det<br />

en fördel om dessa utgår ifrån någon form<br />

av standardi<strong>se</strong>rat och accepterat ramverk.<br />

Det kan vara till exempel ISO 31000 eller<br />

COSO ERM.<br />

I praktiken behöver styrel<strong>se</strong>n skaffa sig<br />

en bred och allomfattande bild av organisationens<br />

risker. Denna bör täcka in såväl<br />

strategiska riskområden så<strong>som</strong> planering<br />

för att säkra fortsatt drift vid katastrofer<br />

eller haverier av olika slag samt risker<br />

<strong>som</strong> är förknippade med exempelvis<br />

skatteplanering, <strong>som</strong> verksamhetsrisker<br />

relaterade till exempelvis<br />

FÖRDJUPNING<br />

30 31

BALANS nummer 3/2012<br />

FÖRDJUPNING<br />

Lagerbolag<br />

Köp ett lagerbolag av oss idag.<br />

Under dagen kan du lämna ett<br />

startklart aktiebolag till din kund.<br />

Köp ett lagerbolag av oss så slipper du<br />

och din upp dragsgivare väntetiden hos<br />

Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger<br />

färdiga för start. Varför ska du köpa<br />

just av oss? Här får du tre skäl:<br />

Firmabesked direkt!<br />

Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet.<br />

Vi känner Bolagsverket<br />

Du får ny firma utan onödig fördröjning<br />

tack vare bra förhandsbedömningar och<br />

egen praxisbank. Alla våra medarbetare<br />

har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket).<br />

Vi säljer inte till vem <strong>som</strong> helst<br />

Vi vill endast sälja till <strong>se</strong>riösa förvärvare.<br />

Våra lagerbolag kan därför bara köpas av<br />

advokatbyråer, revisionsbyråer samt på<br />

rekommendationer.<br />

Ring oss redan idag. 060-16 81 50<br />

BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB<br />

Box 270 Tullgatan 18 851 04 Sundsvall<br />

Tfn 060-16 81 50 Email info@bolagsratt.<strong>se</strong><br />

Hemsida www.bolagsratt.<strong>se</strong> www.nilssongrafiskform.<strong>se</strong><br />

informationssäkerhet och integritetsfrågor,<br />

oegentligheter och hållbarhetsrelaterade<br />

risker. Det finns självklart ett stort antal<br />

ytterligare riskområden <strong>som</strong> kan komma att<br />

tas med i företagets riskkarta.<br />

Nyckelroller, ansvar och befogenheter<br />

med av<strong>se</strong>ende på riskhantering behöver<br />

vara tydligt och pedagogiskt beskrivna för<br />

organisationens medarbetare, och vara lätttillgängliga<br />

i organisationen. Styrel<strong>se</strong>n bör<br />

genom revisionsutskottet försäkra sig om<br />

att organisationen underhåller och stärker<br />

god kunskap om riskarbete och stödjer en<br />

god spridning av riskkultur inom organisationen.<br />

På det vi<strong>se</strong>t stärker man den så<br />

kallade kontrollmiljön i företaget, vilket är<br />

en förutsättning för att riskhanteringsarbetet<br />

ska fungera väl.<br />

Den arbetsordning <strong>som</strong> styrel<strong>se</strong>n har<br />

att utarbeta ska även omfatta styrel<strong>se</strong>ns<br />

utskott. Respektive utskotts ansvar och<br />

roller med av<strong>se</strong>ende på riskhanteringsarbetet<br />

definieras i arbetsordningen och kommuniceras<br />

till ledamöterna i utskotten. Det<br />

är en förutsättning att roller och ansvar<br />

av<strong>se</strong>ende riskhanteringsarbetet beskrivs<br />

väl och sprids till dem <strong>som</strong> är involverade<br />

i arbetet.<br />

För att kunna fånga upp och mäta risksituationen<br />

i organisationen behöver styrel<strong>se</strong>n<br />

vidare etablera en process <strong>som</strong> innebär att<br />

information om viktiga risker kommer till<br />

styrel<strong>se</strong>ns kännedom. Därmed bör det på<br />

styrel<strong>se</strong>ns dagordning alltid finnas plats för<br />

diskussioner om verksamhets övergripande<br />

risk, där styrel<strong>se</strong>n behöver diskutera och<br />

förstå samspel och samband mellan risker<br />

och därmed dessas inverkan på organisationens<br />

olika delar. Styrel<strong>se</strong>n och företagsledningen<br />

bör i samråd etablera en riskkommitté,<br />

ett riskutskott eller motsvarande på<br />

hög nivå i verksamheten, med ledamöter<br />

från större affär<strong>som</strong>råden eller avdelningar<br />

vilka har god insikt i företagets övergripande<br />

riskhanteringsarbete. Styrel<strong>se</strong>n behöver<br />

utvärdera ändamål<strong>se</strong>nlighet och rimlighet i<br />

de nivåer och mått <strong>som</strong> har satts i avsikt att<br />

beskriva verksamhetens ”riskaptit”, tröskelvärden<br />

och risktolerans. Detta är en mycket<br />

svår fråga och den kommer därför i många<br />

styrel<strong>se</strong>r i skymundan. Som komplement<br />

till detta, bör styrel<strong>se</strong>n följa upp utfallet av<br />

ledningens bedömning av hur företagskulturen<br />

<strong>se</strong>r ut i verksamheten vilket även<br />

bör omfatta inställningen till risk ba<strong>se</strong>rade<br />

på resultatet av regelbundna enkäter hos<br />

personalen och vissa utvalda externa parter,<br />

exempelvis leverantörer.<br />

Styrel<strong>se</strong>n bör hålla företagsledningen<br />

informerad om sina förväntningar på hur<br />

arbetet med riskhantering ska rapporteras<br />

till styrel<strong>se</strong>n med av<strong>se</strong>ende på omfattning,<br />

fullständighet, kvalitet (riktighet) och<br />

transparens.<br />

Styrel<strong>se</strong>n och företagsledningen bör dra<br />

nytta av sin internrevisionsfunktion (om<br />

det finns en sådan) <strong>som</strong> granskar och rapporterar<br />

iakttagel<strong>se</strong>r angående riskhanteringsarbetet,<br />

hur väl detta fungerar och hur<br />

det kan utvecklas.<br />

Affär<strong>som</strong>råden och funktioner inom företaget<br />

ska ansvara för att hantera de risker<br />

<strong>som</strong> de är tvungna att ta inom ramen för<br />

sitt verksamhetsansvar. Stödfunktionerna<br />

inom företaget, så<strong>som</strong> ekonomi/finans,<br />

juridik, IT, personal, etcetera, bör ha klart<br />

definierade roller med av<strong>se</strong>ende på hur<br />

de ska ge stöd till företagets verksamhet i<br />

arbetet med riskhantering. Den affär<strong>som</strong>rådesansvarige<br />

ska känna fullt ägarskap<br />

för sina risker men också kunna få fullt<br />

stöd från organisationen med att på bästa<br />

sätt utvärdera och hantera dessa.<br />

Vilket är det formella ansvaret för<br />

styrel<strong>se</strong>n? Är det ok att vara passiv?<br />

Mot ovanstående bakgrund kommer vi så<br />

till att besvara artikelns huvudfråga: kan<br />

ett ofullständigt riskarbete leda till ett<br />

större ansvar för styrel<strong>se</strong>ledamöterna?<br />

Svaret är tveklöst ja: en styrel<strong>se</strong> <strong>som</strong> inte<br />

på ett adekvat sätt hanterar riskfrågor kan<br />

bli ansvarig för fallis<strong>se</strong>mang <strong>som</strong> orsakas<br />

av denna underlåtenhet. Det följer vidare<br />

att ett särskilt ansvar för dessa frågor vilar<br />

på revisionsutskottets ledamöter. Dock<br />

kan anmärkas att en förutsättning för att<br />

ledamöterna i revisionsutskottet och andra<br />

styrel<strong>se</strong>ledamöter ska kunna hållas ansvariga<br />

för skador <strong>som</strong> uppstår i samband med<br />

brister inom riskhanteringssystemet är att<br />

den skadelidande kan visa att skadorna var<br />

en rimligt förut<strong>se</strong>bar följd av styrel<strong>se</strong>ns underlåtenhet<br />

i denna del (så kallad adekvat<br />

kausalitet). Den direkta kopplingen är<br />

viktig <strong>här</strong>. Ett undermåligt arbete med risk<br />

i styrel<strong>se</strong>n kan definitivt påverka styrel<strong>se</strong>ns<br />

ansvar. Den största faran med ett otillräckligt<br />

fokus på riskfrågor är dock att det ökar<br />

sannolikheten för att skador uppstår på<br />

grund av att organisationen inte har beredskap<br />

för att hantera kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av om<br />

något oförut<strong>se</strong>tt faktiskt skulle inträffa.<br />

ANDERS HULT är specialist inom riskhantering<br />

på Deloitte samt ordförande i arbetsgruppen<br />

intern styrning och kontroll, ett samarbete mellan<br />

FAR och IIA.<br />

CARL SVERNLÖV är advokat på Baker &<br />

McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor<br />

i associationsrätt vid Uppsala universitet.<br />

COSOs ramverk från 1992 har blivit en succé. Men<br />

efter tjugo år av snabba förändringar i omvärlden sker nu<br />

en översyn av ramverket. I denna artikel skriver Torbjörn<br />

Wikland om förslaget till reviderat COSO­ramverk.<br />

Grundbulten för en god intern styrning<br />

och kontroll, COSOs ramverk, har under<br />

ett års tid granskats av en kommitté på<br />

uppdrag av COSO <strong>som</strong> är ett fristående<br />

amerikanskt organ. Ramverket togs fram<br />

för 20 år <strong>se</strong>dan, främst med tanke på<br />

amerikanska börsföretag men användandet<br />

har spridits världen över bland företag,<br />

myndigheter och ickevinstdrivande<br />

organisationer. Det har till och med avspeglats<br />

i lagar och regelverk. Kommittén<br />

begärde och fick in många synpunkter<br />

och i december 2011 kom förslaget till ett<br />

reviderat ramverk.<br />

Efter<strong>som</strong> världen har förändrats <strong>se</strong>dan<br />

ramverket kom till och det används av ett<br />

stort antal företag och organisationer för<br />

att bygga upp den interna styrningen och<br />

kontrollen så vore det konstigt om det<br />

inte fanns såväl synpunkter på 1992 års<br />

text <strong>som</strong> skäl att revidera den. Standarder<br />

lever emellertid sitt eget liv. En<br />

etablerad standard är i första hand bra<br />

därför att den är etablerad! Först i andra<br />

hand kommer frågan om den kan göras<br />

bättre och modernare. Ett illustrativt<br />

exempel är QWERTY­standarden på våra<br />

tangentbord. Ända <strong>se</strong>dan skrivmaskinens<br />

och därefter datorns intåg har många<br />

generationer förbryllats över den märkliga<br />

placeringen av bokstäverna <strong>som</strong> drar ner<br />

skrivhastigheten. Placeringen bestämdes<br />

av de första engelska sätterimaskinerna<br />

för att sättarnas fingrar inte skulle gå<br />

fortare än maskinernas långsamma armar<br />

för typerna. Denna historiska tillfällighet<br />

rubbar inte den etablerade tangentstandarden<br />

trots flera försök under årens lopp. Nu<br />

är dock COSOs ramverk inte lika etablerat<br />

och dess skapare har dessutom bjudit<br />

in till förändringar. COSO markerade<br />

dock redan i uppdraget till kommittén att<br />

dess ramverk i huvudsak ”motstått tidens<br />

tand”. När kommitténs förslag nu pre<strong>se</strong>nterats<br />

markeras också att ramverket i stora<br />

drag är oförändrat. En ordentlig genomläsning<br />

av förslaget visar att det stämmer.<br />

Den <strong>som</strong> nöjer sig med en översiktlig bild<br />

av ramverket kan därför sluta läsa <strong>här</strong>.<br />

Tränger man lite djupare in i förslaget<br />

<strong>se</strong>r man dock stora förändringar i texten,<br />

exempelvis en mer pedagogisk framställning<br />

och en del viktiga nya markeringar<br />

<strong>som</strong> kan vara till stor hjälp för den <strong>som</strong><br />

ska skapa, underhålla och granska ett<br />

företags interna styrning och kontroll.<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

FÖRDJUPNING<br />

COSO – The Committee of Sponsoring Organizations<br />

of the Treadway Commission<br />

ISO – International Organization for Standardization<br />

ERM – Enterpri<strong>se</strong> Risk Management<br />

Intern styrning och kontroll<br />

– blir COSOs nya ramverk<br />

mer användbart?<br />

Kraven på den finansiella<br />

rapporteringen särbehandlas<br />

Kommittén meddelar att den <strong>se</strong>nare i år<br />

kommer att lägga fram en särskild bilaga<br />

<strong>som</strong> behandlar den interna styrningen och<br />

kontrollen av den finansiella rapporteringen.<br />

Det är, menar jag, troligtvis den<br />

viktigaste markeringen från kommitténs<br />

sida. Det finns fortfarande controllers,<br />

internrevisorer och externrevisorer <strong>som</strong><br />

avgränsar eller bara foku<strong>se</strong>rar sitt arbete<br />

till den finansiella rapporteringen. Verkar<br />

man i ett börsföretag kan man alltid hävda<br />

att det är det enda <strong>som</strong> lagen kräver.<br />

Den begränsningen hade dock inte stöd i<br />

COSOs dokument från 1992. Och nu blir<br />

det än tydligare. Förslaget skiljer ut frågorna<br />

om den finansiella rapporteringen<br />

<strong>som</strong> ett eget område där dess särskilda<br />

krav på intern styrning och kontroll<br />

av den finansiella rapporteringen ska<br />

beskrivas. Hur det förslaget kommer att<br />

<strong>se</strong> ut vet vi inte säkert utan får ett tag till<br />

nöja oss med denna förannon<strong>se</strong>ring. Klart<br />

är att förslaget därmed markerar att dess<br />

ramverk av<strong>se</strong>r hela företagets verksamhet<br />

och att man därför inte kan ha en god<br />

intern styrning och kontroll utan detta<br />

helhetsgrepp.<br />

All rapportering ska styras och kontrolleras<br />

Nära knutet till detta förslag är också<br />

kommitténs markering att den interna<br />

styrningen och kontrollen inte bara<br />

ska säkra finansiell rapportering utan<br />

32 33

BALANS nummer 3/2012<br />

FÖRDJUPNING<br />

företagets rapportering över huvud taget.<br />

Det synsättet har många redan anammat<br />

i tillämpningen av ramverket. Att detta<br />

var på gång inom COSO förannon<strong>se</strong>rade<br />

COSOs tidigare ordförande Rittenberg<br />

redan 2010 vid ett besök i Sverige. Han<br />

påpekade bland annat att det knappast<br />

var möjligt att göra en försäkran om den<br />

finansiella rapporteringens riktighet utan<br />

att även ha granskat rapporteringen av<br />

den faktiska varu­ och tjänstehanteringen<br />

<strong>som</strong> den ekonomiska redovisningen<br />

ska spegla.<br />

Tre försvarslinjer och olika roller<br />

I dokumentet från 1992 beskriver COSO<br />

de olika roller <strong>som</strong> befattningshavare i<br />

organisationen bör ha i arbetet med den<br />

interna styrningen och kontrollen. Det<br />

återfinns i det reviderade förslaget men<br />

görs mer utförligt och tydligare. Kommittén<br />

har också anammat idén om att beskriva<br />

försvaret för en god intern styrning<br />

och kontroll <strong>som</strong> tre försvarslinjer. Första<br />

linjen utgörs av ledningen för de olika<br />

verksamhet<strong>som</strong>rådena. Den andra linjen<br />

är de stödfunktioner <strong>som</strong> inrättats för att<br />

utveckla och underhålla den interna styrningen<br />

och kontrollen, det vill säga controllers,<br />

ansvariga för riskhantering med<br />

mera. Den tredje försvarslinjen utgörs av<br />

internrevisionen. Denna rollfördelning<br />

har nyligen framförts av de europeiska<br />

organisationerna för riskhanterare och<br />

internrevisorer (Ferma och ECIIA) i sin<br />

vägledning till EUs åttonde bolagsrättsliga<br />

direktiv (<strong>som</strong> har omvandlats till<br />

nationella lagar i EUs medlemsländer).<br />

Nu får denna rollfördelning även stöd i<br />

förslaget till ramverk.<br />

COSO och ISO 31 000<br />

ISOs standard 31 000 för riskhantering<br />

kommenteras inte alls i förslaget. Detta<br />

borde ha gjorts även om frågan främst<br />

är knuten till COSOs andra ramverk<br />

– företagsövergripande riskhantering<br />

(ERM). En del uppfattar ISOs standard<br />

<strong>som</strong> ett alternativ till COSOs ramverk för<br />

intern styrning och kontroll. Det är en<br />

missuppfattning. I COSOs ramverk från<br />

1992 lik<strong>som</strong> i det nya förslaget diskuteras<br />

inte riskfrågorna på samma sätt <strong>som</strong> i<br />

ISOs standard. I ramverket och det nya<br />

förslaget<br />

tas bara de riskfrågor fram <strong>som</strong> är<br />

intimt knutna till en god intern styrning<br />

och kontroll,<br />

markeras att många använder olika<br />

riskbegrepp om ungefär samma sak samt<br />

markeras behovet av en sammanhål­<br />

len riskprocess utan att preci<strong>se</strong>ra hur<br />

den ska <strong>se</strong> ut. För ISOs standard om<br />

riskhantering är det centrala att definiera<br />

riskbegrepp, hur dessa begrepp hänger<br />

ihop och hur riskhanteringsproces<strong>se</strong>n<br />

bör <strong>se</strong> ut (det vill säga de standarder <strong>som</strong><br />

den internationella kommittén bakom<br />

ISO 31 000 har enats om). Det innebär<br />

även att ISO tar upp fler aspekter på risk,<br />

inte bara de <strong>som</strong> rör intern styrning och<br />

kontroll. Slutsat<strong>se</strong>n av dessa skillnader är,<br />

menar jag, att den <strong>som</strong> utgår från COSOs<br />

ramverk (inklusive det nya förslaget)<br />

mycket väl kan integrera synsätten från<br />

ISOs standard i sitt arbete. Det gäller<br />

bara att vara uppmärksam på att begreppen<br />

i ramverket och standarden inte alltid<br />

stämmer överens och att ISO­standarden<br />

har ett vidare riskbegrepp.<br />

Fler exempel vore ett bra stöd<br />

Även om det nya förslaget innehåller<br />

exemplifieringar i den löpande texten<br />

och några avslutande exempel i appendix<br />

är exempelsamlingen inte lika utförlig<br />

<strong>som</strong> i de två kompletterande COSOdokumenten<br />

från 2006 och 2009 (frågor<br />

för mindre och medelstora företag samt<br />

övervakningen av den interna styrning<br />

och kontrollen). En mer utförlig exempelsamling<br />

skulle underlätta arbetet för<br />

många.<br />

Bedrägeririskernas särskilda markering<br />

Frågorna om bedrägerier fanns med<br />

redan i ramverket från 1992. I själva<br />

verket var det den första utgångspunkten<br />

för COSOs arbete med detta ramverk,<br />

efter<strong>som</strong> bedräglig finansiell rapportering<br />

underminerade förtroendet för<br />

bör<strong>se</strong>rna. I ramverket sades däremot<br />

inte så mycket om särdragen i bedrägerifrågorna.<br />

Det görs däremot i det nya<br />

förslaget. Dessutom vidgas perspektivet<br />

till både frågor om förmögenhetsbrott i<br />

stort och korruption. Det är bra, menar<br />

jag. I beskrivningen av vad <strong>som</strong> triggar<br />

dessa oegentligheter (och <strong>som</strong> bör leda<br />

till kontrollaktiviteter) återfinns bara<br />

två av de tre grundfaktorer <strong>som</strong> utgör<br />

grunden för bedrägerier och korruption,<br />

det vill säga möjligheterna (luckor<br />

i den interna styrningen och kontrollen)<br />

samt attityder och rationali<strong>se</strong>ringar (ett<br />

arbetsklimat <strong>som</strong> bagatelli<strong>se</strong>rar eller till<br />

och med uppmuntrar till oegentligheter).<br />

Den tredje grundfaktorn är den<br />

personliga drivkraften (trasslig ekonomi,<br />

vilja att hämnas på verkliga eller inbillade<br />

oförrätter i företaget, ett ego <strong>som</strong> går före<br />

allt och alla med mera 1 ). Mot det <strong>se</strong>nare<br />

går också att skapa kontrollaktiviteter om<br />

man menar allvar med att bekämpa bedrägerier<br />

och korruption. Det behandlas<br />

dock inte i förslaget.<br />

Förtydliganden och hänsyn till<br />

aktuella förhållanden<br />

För den <strong>som</strong> trängt in ordentligt i<br />

ramverket från 1992 och nu lä<strong>se</strong>r det nya<br />

förslaget kan i flera fall konstatera att ”det<br />

där påpekades ju redan i texten från1992”.<br />

Flera av förslagen till omskrivningar och<br />

markeringar handlar om att lyfta fram aspekter<br />

i ramverket <strong>som</strong> kommittén an<strong>se</strong>tt<br />

inte har beaktats tillräckligt när man tagit<br />

del av hur företag och andra organisationer<br />

tillämpat COSOs ramverk.<br />

I andra fall handlar det om att moderni<strong>se</strong>ra<br />

ramverket genom att ta hänsyn<br />

till den utveckling <strong>som</strong> skett på olika<br />

områden. Den pågående ”IT­revolutionen”<br />

hade bara hade börjat 1992. Det snart 20<br />

åriga dokumentet nämner inte internet<br />

men frågor om CASE­verktyg (datorba<strong>se</strong>rad<br />

programutveckling, <strong>som</strong> numer är en<br />

inbäddad fråga i leverantörernas allt mer<br />

dominerande standardprogram). Frågorna<br />

om IT behandlas både mer utförligt och<br />

mer detaljerat ur ett kontrollperspektiv<br />

i det nya förslaget. På liknande sätt får<br />

frågan om outsourcing en utförlig genomgång.<br />

I Ramverket från 1992 fanns långa<br />

resonerande avsnitt. Den <strong>som</strong> tydligt ville<br />

<strong>se</strong> vilka aspekter <strong>som</strong> togs fram i texten<br />

var ofta tvungen att själv spalta upp<br />

texten i punkter. I det nya förslaget har<br />

framställningen helt strukturerats upp i<br />

punkter och underpunkter. De fem komponenterna<br />

har preci<strong>se</strong>rats i 17 principer<br />

och 87 attribut. Förslaget är mycket nära<br />

en checklista för aspekter att beakta för<br />

intern styrning och kontroll även om det<br />

är på en hög abstraktionsnivå.<br />

Förslaget från kommittén ska nu ut<br />

på en remiss till berörda organisationer<br />

och <strong>se</strong>dan fastställas – i slutet av detta<br />

år enligt planen. Dessförinnan ska, <strong>som</strong><br />

nämnts, bilagan om den finansiella rapporteringen<br />

läggas fram.<br />

Fotnoter<br />

1) Se exempelvis The anatomy of fraud and<br />

corruption – Organizational Cau<strong>se</strong>s and<br />

Remedies av Tomas Brytting, Richard Minoue<br />

och Veronica Morina 2011.<br />

TORBJÖRN WIKLAND före detta ämnesråd<br />

på regerings kansliet och tidigare ordförande<br />

i Intern revisorernas Förening (IIA Sweden).<br />

Vi vet att många<br />

småföretagare lever<br />

ett otryggt liv.<br />

Det vill vi ändra på!<br />

Medlemsavgift 130 kr/månad<br />

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna<br />

dig trygg även om du skulle bli arbetslös.<br />

Försäkra dig i Sveriges största<br />

a-kassa för företagare.<br />

Vi försäkrar företagare i alla branscher.<br />

Även familjemedlemmar <strong>som</strong> deltar i<br />

verksamheten kan bli medlemmar i SmåA.<br />

Det räcker inte att vara medlem i en<br />

företags- eller branschorganisation, du måste<br />

också vara medlem i en a-kassa för att få<br />

inkomstrelaterad arbetslöshet<strong>se</strong>rsättning.<br />

Så för din trygghets skull, besök<br />

www.smakassa.<strong>se</strong> eller ring SmåA<br />

på 08-723 44 00 och bli medlem.<br />

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 Stockholm<br />

Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1<br />

Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.<strong>se</strong><br />

Våra e-tjänster - Bolagsverket<br />

FÖRDJUPNING<br />

EnkElt.<br />

korrEkt.<br />

dirEkt.<br />

Gör det enkelt för dig. Skicka in årsredovisning,<br />

revisionsberättel<strong>se</strong> och fastställel<strong>se</strong>intyg<br />

via e-tjänsten Lämna årsredovisning.<br />

Skicka in handlingarna <strong>som</strong> elektronisk<br />

kopia, så kallad avskrift. Den <strong>som</strong> ska skapa<br />

fastställel<strong>se</strong>intyg och skicka in handlingarna<br />

använder e-legitimation. Övriga granskar<br />

och skriver under pappersoriginalen.<br />

Mindre eller större aktiebolag <strong>som</strong> har<br />

revisor kan använda tjänsten.<br />

Du får alla de fördelar <strong>som</strong> elektronisk<br />

inlämning ger.<br />

<strong>Läs</strong> mer på bolagsverket.<strong>se</strong>/etjanster<br />

Välkommen till en enklare vardag.<br />

34 35<br />

Dunbar Direct

BALANS nummer 3/2012<br />

DEBATT: REVISIONS-<br />

BERÄTTELSE À LA EU<br />

DAN BRÄNNSTRÖM OCH LENNART IREDAHL:<br />

Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag.<br />

Revisionsberättel<strong>se</strong> à la EU<br />

– något måste vara galet!<br />

EU-kommissionen riskerar att göra<br />

framtidens revisionsberättel<strong>se</strong> onödigt<br />

krånglig och därför inte användbar för<br />

intres<strong>se</strong>nterna. Vi är mycket kritiska till<br />

utvecklingen, skriver Dan Brännström<br />

och Lennart Iredahl.<br />

Vi har skissat på hur revisionsberättel<strong>se</strong>n<br />

blir enligt EU-kommissionens förslag<br />

av<strong>se</strong>ende revision i företag av allmänt<br />

intres<strong>se</strong>. I vårt exempel, <strong>som</strong> utgår<br />

från RevR 709, beaktar vi samtliga de<br />

23 punkter (finns i artikel 22 p. 2 a-w) <strong>som</strong><br />

förordningen räknar upp. Antalet tecken<br />

i revisionsberättel<strong>se</strong>n uppgår till EU-taket<br />

<strong>som</strong> är 10 000 tecken utan blanksteg.<br />

Som väntat dyker det upp ett antal<br />

frågetecken när man praktiskt ska tilllämpa<br />

de föreslagna reglerna. Här följer ett<br />

utdrag ur vår ”trouble list”:<br />

e) Uppdragets varaktighet ska anges i<br />

detalj. Om det är flera revisorer/revisionsbyråer<br />

involverade kan informationen bli<br />

mycket omfattande.<br />

h-i) Den tillämpade revisionsmetoden<br />

ska anges med förklaring av avvägningen<br />

mellan granskning av intern kontroll och<br />

substansgranskning. Det är oklart vilken<br />

detaljnivå förordningen efterfrågar.<br />

j) Tillämpad vä<strong>se</strong>ntlighetsnivå ska<br />

anges. I exemplet är vi kortfattade och har<br />

dessutom bara behandlat vä<strong>se</strong>ntligheten<br />

i årsredovisningen, inte i koncernredovisningen.<br />

Möjligen efterfrågas en mer<br />

detaljerad beskrivning.<br />

k) Revisorerna ska beskriva vilka<br />

huvudsakliga riskområden <strong>som</strong> identi-<br />

Dan Brännström är<br />

FARs general<strong>se</strong>kreterare.<br />

fierats vid revisionen. Erfarenheter från<br />

Frankrike säger att sådana beskrivningar<br />

blir standardi<strong>se</strong>rade och intetsägande,<br />

precis <strong>som</strong> i vårt fall …<br />

l) Revisorn ska alltid lämna ett utlåtande<br />

om förutsättningarna för fortsatt<br />

drift ”under överskådlig framtid”. Något<br />

motsvarande krav ställs (än så länge) inte<br />

på styrel<strong>se</strong>n. I vårt exempel uttalar sig<br />

revisorn därför med ett negativt uttalande<br />

från en översiktlig granskning. Men<br />

vad innebär ”överskådlig framtid”? Då<br />

förordningen är alltför oklar om vad <strong>som</strong><br />

förväntas av revisorns granskning av fortsatt<br />

drift innehåller inte exemplet någon<br />

beskrivning av denna granskning.<br />

m) Revisionsberättel<strong>se</strong>n ska innehålla<br />

revisorns bedömning av bolagets system<br />

för intern kontroll med fokus på vä<strong>se</strong>ntliga<br />

brister. I exemplet har vi antagit att förordningen<br />

begränsar sig till intern kontroll<br />

av<strong>se</strong>ende upprättande av finansiella<br />

rapporter och att revisorn utvärderar ändamål<strong>se</strong>nligheten,<br />

inte effektiviteten. Med<br />

tanke på att EU-kommissionen upprepade<br />

gånger bedyrat att det inte ska införas<br />

amerikanska regler (läs SOX) i EU har vi<br />

i exemplet använt oss av ett negativt uttalande.<br />

Av samma skäl <strong>som</strong> för granskning<br />

av fortsatt drift ovan, det vill säga oklarhet<br />

om vad förordningen förväntar sig av revisorns<br />

granskning, innehåller exemplet inte<br />

någon beskrivning av denna granskning.<br />

n) Revisorn ska förklara i vilken<br />

utsträckning revisionen är av<strong>se</strong>dd för att<br />

upptäcka oegentligheter. Då god revisions<strong>se</strong>d<br />

(ISA 240) anger hur revisorn ska<br />

Lennart Iredahl är<br />

revisionsspecialist på FAR.<br />

förhålla sig till risken för oegentligheter<br />

kunde det möjligen räcka att hänvisa till<br />

god revisions<strong>se</strong>d. I exemplet har vi valt att<br />

utveckla detta med några fler ord.<br />

q) Alla medlemmar i revisions teamet<br />

ska anges i revisionsberättel<strong>se</strong>n om revisionen<br />

har utförts av ett revisionsföretag.<br />

Detta innebär möjligen att dessa uppgifter<br />

inte krävs vid personval. En annan fråga<br />

är om uppgifterna omfattar samtliga <strong>som</strong><br />

är involverade i revisionen av de olika koncernföretagen<br />

eller endast revisionsteamet<br />

för moderföretaget. Dessutom ska allt få<br />

plats inom 10 000 tecken.<br />

Med tanke på det långtgående rådgivningsförbudet<br />

kan de i exemplet angivna konsulttjänsterna<br />

överraska, men EU-kommissionen<br />

skriver att exempelvis biträde<br />

vid rekrytering av höga befattningshavare<br />

kan godkännas av ett revisionsutskott. Lite<br />

galet må tyckas.<br />

Som framgår av exemplet återfinns uttalanden<br />

med olika grader av säkerhet, det<br />

vill säga rimlig säkerhet, begränsad säkerhet<br />

och den svårfångade säkerhet <strong>som</strong> det<br />

lagstadgade uttalandet om bolagsstyrningsrapporten<br />

ger. Vi är mycket kritiska till en<br />

sådan utveckling för revisionsberättel<strong>se</strong>n.<br />

En alltför komplex revisionsberättel<strong>se</strong> blir<br />

omöjlig att förstå och därför inte användbar<br />

för intres<strong>se</strong>nterna.<br />

I exemplet på följande sidor står röd text för<br />

information utöver den <strong>som</strong> lämnas i dagens<br />

revisionsberättel<strong>se</strong>.<br />

Revisionsberättel<strong>se</strong><br />

Till årsstämman i ABC AB, org.nr 556xxx-xxxx<br />

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen<br />

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ABC AB för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten<br />

på sidorna 69-71. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryck ta versionen av<br />

detta dokument på sidorna 50–100.<br />

Styrel<strong>se</strong>ns och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen<br />

Det är styrel<strong>se</strong>n och verkställande direktören <strong>som</strong> har ansvaret för att upprätta en årsredovisning <strong>som</strong> ger en rättvisande<br />

bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning <strong>som</strong> ger en rättvisande bild enligt internationella<br />

redovisningsstandarder, så<strong>som</strong> de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll <strong>som</strong><br />

styrel<strong>se</strong>n och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning<br />

<strong>som</strong> inte innehåller vä<strong>se</strong>ntliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.<br />

Revisorns ansvar<br />

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision i enlighet<br />

med det uppdrag årsstämman i ABC AB gav oss den 15 maj 2014. Vårt revisionsuppdrag inleddes ursprungligen<br />

den 12 maj 2011 och har därefter förlängts med ett år i taget. Vårt ansvar är även att uttala oss om moderbolagets<br />

och koncernens förutsättningar för fortsatt drift inom överskådlig framtid samt att lämna en bedömning av bolagets<br />

interna kontroll för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning.<br />

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisions<strong>se</strong>d i Sverige. Dessa standarder<br />

kräver att vi följer yrke<strong>se</strong>tiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen<br />

och koncernredovisningen inte innehåller vä<strong>se</strong>ntliga felaktigheter, samt att uppnå begränsad säkerhet om dels<br />

moderbolagets och koncernens förutsättningar för fortsatt drift, dels att inga vä<strong>se</strong>ntliga brister föreligger i den<br />

interna kontrollen för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning.<br />

Vi har i såväl planering <strong>som</strong> slutförande av revisionen tillämpat en vä<strong>se</strong>ntlighetsnivå på 120 miljoner kronor för årsredovisningen<br />

i sin helhet. Beträffande årsredovisningens icke-finansiella information har vi bedömt om felaktigheter i<br />

denna del kan påverka användarnas ekonomiska beslut fattade med grund i årsredovisningen.<br />

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen<br />

och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder <strong>som</strong> ska utföras, bland annat genom att bedöma<br />

riskerna för vä<strong>se</strong>ntliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter<br />

eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen <strong>som</strong> är relevanta för<br />

hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma<br />

granskningsåtgärder <strong>som</strong> är ändamål<strong>se</strong>nliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande<br />

om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamål<strong>se</strong>nligheten i de<br />

redovisningsprinciper <strong>som</strong> har använts och av rimligheten i styrel<strong>se</strong>ns och verkställande direktörens uppskattningar<br />

i redovisningen, lik<strong>som</strong> en utvärdering av den övergripande pre<strong>se</strong>ntationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.<br />

Revisorn bedömer även risker för oegentligheter ba<strong>se</strong>rat på en professionellt skeptisk inställning och utreder eventuella<br />

misstankar om oegentligheter.<br />

Vi an<strong>se</strong>r att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamål<strong>se</strong>nliga <strong>som</strong> grund för våra uttalanden.<br />

Uttalanden<br />

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla vä<strong>se</strong>ntliga<br />

av<strong>se</strong>enden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella<br />

resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upp rättats i enlighet med<br />

årsredovisningslagen och ger en i alla vä<strong>se</strong>ntliga av<strong>se</strong>enden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per<br />

den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, så<strong>som</strong> de<br />

antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 69-71.<br />

Förvaltningsberättel<strong>se</strong>n är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.<br />

Grundat på vår granskning har det inte framkommit några omständigheter <strong>som</strong> ger oss anledning att ifrågasätta<br />

bolagets eller koncernens förutsättningar för fortsatt drift inom överskådlig framtid.<br />

Grundat på vår granskning av bolagets interna kontroll för upprättande av årsredovisning och koncernredovisning,<br />

har det inte framkommit några omständigheter <strong>som</strong> ger oss anledning att påpeka vä<strong>se</strong>ntliga brister.<br />

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.<br />

Övriga upplysningar<br />

Vi har identifierat varulager och garantiavsättningar <strong>som</strong> områden med störst risk för felaktigheter i såväl årsre-<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

36 37<br />

DEBATT<br />

a. Namn på företaget.<br />

b. Vad har granskats.<br />

g. Ramverk för redovisning.<br />

d. Revisorns<br />

uppdragsgivare.<br />

e. Uppdragets<br />

varaktighet.<br />

l. Fortsatt drift.<br />

m. Intern kontroll.<br />

f. Tillämpning av ISA.<br />

l. Fortsatt drift.<br />

m. Intern kontroll.<br />

j. Vä<strong>se</strong>ntlighetsnivå.<br />

n. Oegentligheter.<br />

t. Rättvisande bild.<br />

v. Förenlighet med<br />

förvaltningsberättel<strong>se</strong><br />

– årsredovisningen i<br />

övrigt.<br />

l. Fortsatt drift.<br />

m. Intern kontroll.

BALANS nummer 3/2012<br />

DEBATT<br />

dovisningen <strong>som</strong> koncernredovisningen. Därtill hör aktier i dotterbolag och goodwill till områden med stor risk<br />

för felaktigheter i årsredovisningen respektive koncernredovisningen. Vad gäller varulagret har ej orderbunden<br />

tillverkning ökat vilket har föranlett en ingående prövning av företagsledningens inkuransbedömning.<br />

Genom granskning av den interna kontrollen inom försäljning, varuinköp, varulager, kundfordringar och<br />

leverantörsskulder har substansgranskning av dessa poster kunnat begränsas. Detta innebär ingen vä<strong>se</strong>ntlig<br />

förändring jämfört med föregående år.<br />

Under räkenskapsåret har vi även genomfört följande bestyrkandeuppdrag:<br />

Översiktlig granskning av delårsrapport för perioden 1 januari - 30 juni 2014 och översiktlig granskning av bolagets<br />

hållbarhetsredovisning för år 2014 samt lagstadgade uttalanden med rimlig säkerhet vid bolagets inlö<strong>se</strong>n av<br />

aktier. Särskild rapportering har gjorts för dessa bestyrkandeuppdrag.<br />

Förutom revisionsuppdraget och ovan angivna bestyrkandeuppdrag har vi endast utfört tjänster <strong>som</strong> i förväg<br />

godkänts av bolagets revisionsutskott eller, i förekommande fall, av behörig myndighet.<br />

Tjänster <strong>som</strong> godkänts av revisionsutskottet är biträde vid bolagets rekrytering av ledande befattningshavare<br />

respektive vid upprättande av underlag till bolagets emissionsprospekt.<br />

Tjänster <strong>som</strong> godkänts av behörig myndighet är biträde vid utformning och införande av nytt ekonomisystem<br />

respektive due diligence-tjänster i samband med bolagets förvärv av DEF AB.<br />

Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen har utförts på ett oberoende sätt. Förutom undertecknade,<br />

auktori<strong>se</strong>rad revisor Lennart Iredahl (huvudansvarig) och auktori<strong>se</strong>rad revisor Dan Brännström, har<br />

följande personer <strong>som</strong> alla bedömts vara oberoende och sakna direkt eller indirekt intres<strong>se</strong> i ABC AB eller<br />

närstående företag medverkat vid revisionen: auktori<strong>se</strong>rad revisor Anders Andersson, auktori<strong>se</strong>rad revisor Anna<br />

Annasson, auktori<strong>se</strong>rad revisor Bertil Bertilsson, auktori<strong>se</strong>rad revisor Berta Bertasson, övriga teammedlemmar<br />

Carl Carlsson, Carin Carinsson, David Davidsson, Doris Dorisson, Erik Eriksson, Eva Evasson, Frans Fransson,<br />

Fanny Fannysson och Göran Göransson samt skattespecialisterna Harald Haraldsson, Hilda Hildasson och Ivar<br />

Ivarsson respektive IT-specialisterna Ines Inesson, Johan Johansson och Karin Karlesson. Vidare har följande<br />

revisorer medverkat vid revisionen av koncernens verksamheter i Tyskland: Grete Klein, Klaus Schmidt, Gertrude<br />

Feld, Günther Schneider, Helmut Gross och Ingeborg Sonntag, i Storbritannien: John Johnson, Susan Simpson<br />

och Jane Jones samt i USA: Brad Bradley, Todd Thompson, Britney Spears-Brown och Hilary J Hobson.<br />

Våra uttalanden i denna revisionsberättel<strong>se</strong> är förenliga med vår lagstadgade rapportering till revisionsutskottet.<br />

Den rapporteringen omfattar vårt val av metod för revisionsmässiga urval, vår bedömning av tillämpade värderingsmetoder,<br />

information om garantiåtaganden m.m. <strong>som</strong> påverkar bedömningen av förutsättningarna för fortsatt drift<br />

lik<strong>som</strong> en bekräftel<strong>se</strong> på vårt deltagande vid fysisk inventering av koncernföretagens varulager.<br />

I det tryckta dokumentet anges på sidorna på sidorna 18-20 uppgifter om koncernens kostnader för forskning och<br />

utveckling, vilka är vä<strong>se</strong>ntligt oförenliga med den bild <strong>som</strong> koncernredovisningen ger. Jämfört med kon cernens<br />

resultaträkning har sådana kostnader angetts med ett 100 miljoner kronor för högt belopp. Avvikel<strong>se</strong>n beror på att<br />

informationen ba<strong>se</strong>ras på en felaktig version av koncernens resultaträkning.<br />

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar<br />

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner<br />

beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrel<strong>se</strong>ns och verkställande direktörens förvaltning för ABC AB för år<br />

2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.<br />

Styrel<strong>se</strong>ns och verkställande direktörens ansvar<br />

Det är styrel<strong>se</strong>n <strong>som</strong> har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det<br />

är styrel<strong>se</strong>n och verkställande direktören <strong>som</strong> har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att<br />

bolagsstyrningsrapporten på sidorna 69-71 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.<br />

Revisorernas ansvar<br />

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller<br />

förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisions<strong>se</strong>d i Sverige.<br />

Som underlag för vårt uttalande om styrel<strong>se</strong>ns förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat<br />

styrel<strong>se</strong>ns motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt<br />

med aktiebolagslagen.<br />

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen<br />

granskat vä<strong>se</strong>ntliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon<br />

styrel<strong>se</strong>ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon<br />

styrel<strong>se</strong>ledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen<br />

eller bolagsordningen.<br />

Vi an<strong>se</strong>r att de revisionsbevis vi inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamål<strong>se</strong>nliga <strong>som</strong> grund för våra uttalanden.<br />

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och ba<strong>se</strong>rat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och<br />

koncernen an<strong>se</strong>r vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av<br />

Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag.<br />

k. Störst risk för<br />

fel aktigheter.<br />

h. Revisionsmetod.<br />

i. Ändring av metod.<br />

c. Andra bestyrkandeuppdrag.<br />

q. Oberoende och<br />

teamet.<br />

r. Av revisions utskottet<br />

godkänd rådgivning.<br />

s. Av myndighet<br />

godkänd rådgivning.<br />

q. Oberoende och<br />

teamet.<br />

p. Rapport till revisionsutskottet.<br />

u. Uppmärksammade<br />

förhållanden.<br />

o. Efterlevnad av regler.<br />

bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en vä<strong>se</strong>ntligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och<br />

omfattning <strong>som</strong> en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions<strong>se</strong>d i Sverige har.<br />

Uttalanden<br />

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättel<strong>se</strong>n och beviljar styrel<strong>se</strong>ns<br />

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.<br />

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och<br />

koncernredovisningens övriga delar.<br />

Trollhättan den 31 mars 2015<br />

Revisorerna i Sverige AB<br />

Lennart Iredahl Dan Brännström<br />

Auktori<strong>se</strong>rad revisor Auktori<strong>se</strong>rad revisor<br />

FALUN 023 - 79 23 00<br />

MALMÖ 040 - 720 20<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

w. Revisorernas<br />

hemort.<br />

38 39<br />

STOCKHOLM<br />

GÖTEBORG<br />

08 - 23 41 15<br />

031 - 17 12 25<br />

E-POST: info@standardbolag.<strong>se</strong><br />

HEMSIDA: www.standardbolag.<strong>se</strong><br />

DEBATT<br />

Snabbavveckling - nu ännu enklare Snabbavveckling har varit det enkla sättet att<br />

avveckla vilande bolag <strong>se</strong>dan vi skapade tjänsten på 1990-talet. Vi har förenklat tjänsten ytterligare, bland annat genom att antalet<br />

handlingar vid överlåtel<strong>se</strong>n nu är färre. Sänd balans- och resultatrapport för snabb offert. Kontakta oss så hjälper vi dig!<br />

Ska du rekrytera<br />

kvalificerade ekonomer?<br />

Kontakta Anna Hellström på<br />

HR Commitment AB på 08-650 58 00<br />

www.hrcommitment.<strong>se</strong><br />

LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954

BALANS nummer 3/2012<br />

STEN-ERIC INGBLAD OCH PERNILLA LUNDQVIST SVARAR MATS BROCKERT:<br />

I Balans nr 2/2012 bemöter Mats<br />

Brockert vår artikel i Balans nr 11/2011<br />

om domen HFD 2011 ref. 20. Vi välkomnar<br />

hans inlägg för det finns mycket<br />

att diskutera på området sambandet<br />

mellan redovisning och beskattning.<br />

Mats Brockert kommer från Skatteverket<br />

och därför är det naturligt att han antar<br />

ett skatteperspektiv. Vår artikel i Balans<br />

nr 11/2011 har dock ett redovisningsperspektiv.<br />

Det är därför vi inte diskuterar<br />

RÅ 1998 ref. 18 <strong>som</strong> behandlar pågående<br />

arbeten till fast pris. Där konstaterade<br />

domstolen att successiv vinstavräkning<br />

av<strong>se</strong>ende uppdrag till fast pris kan ligga<br />

till grund för beskattningen. Detta mål<br />

är därför ointressant ur redovisningssynpunkt<br />

till skillnad från HFD 2011 ref 20.<br />

Det finns heller ingen anledning att gå<br />

in på uppdrag till fast pris efter<strong>som</strong> den<br />

<strong>se</strong>nare domen enbart tar sikte på uppdrag<br />

på löpande räkning och därav gjorde vi<br />

medvetet denna avgränsning.<br />

Målet från 2011 är ur redovisningens synvinkel<br />

däremot mycket intressant. Skattelagen<br />

accepterar att endast fakturerade<br />

poster för pågående arbeten på löpande<br />

räkning tas upp <strong>som</strong> intäkt, ofakturerade<br />

poster behöver man inte ta hänsyn till.<br />

Ur redovisningssynpunkt är det givetvis<br />

otillfredsställande att ofta betydande<br />

poster inte visas bland övriga tillgångsposter<br />

i balansräkningen. Genom sambandet<br />

mellan redovisning och beskattning har en<br />

sådan redovisning an<strong>se</strong>tts vara nödvändig<br />

för att uppnå skatte fördelen att slippa en<br />

tidigareläggning av skatt på ej fakturerat<br />

belopp. I 2011 års mål har en omtolkning<br />

gjorts av skattelagen och skattefördelen<br />

40<br />

DEBATT<br />

uppnås oberoende av redovisningen.<br />

Domen medför dock ingen generell frikoppling<br />

utan enbart på detta område.<br />

Mats Brockert verkar hålla med oss<br />

i konstaterandet att ett företag numera<br />

i balansräkningen kan redovisa pågående<br />

arbeten på löpande räkning till<br />

anskaffningsvärde eller enligt successiv<br />

vinstavräkning utan att detta påverkar<br />

beskattningen. Beskattningen påverkas<br />

av de faktureringar <strong>som</strong> skett under året.<br />

Följden av detta blir att redovisningen<br />

blir i full överensstämmel<strong>se</strong> med gällande<br />

redovisningssyn och är ett bra beslutsunderlag<br />

samtidigt <strong>som</strong> beskattningen följer<br />

skattelagens ord och avsikt. Allt borde<br />

vara bra. Men Mats Brockert vill inte<br />

ändra på den redovisning <strong>som</strong> tidigare<br />

förekommit utan vill fortsätta med att i<br />

balansräkningen inte ta med pågående<br />

arbeten på löpande räkning. Vilka skäl<br />

anger han för detta? Om vi förstår honom<br />

rätt är de tre till antalet.<br />

Det första skälet är att domstolen inte uttalat<br />

sig i frågan om redovisningens överensstämmel<strong>se</strong><br />

med ÅRL. Efter<strong>som</strong> den frågan<br />

inte hade någon betydel<strong>se</strong> för domen är det<br />

en naturlig åtgärd från domstolens sida.<br />

Domstolar brukar arbeta på det vi<strong>se</strong>t. Mats<br />

Brockert säger att ”normgivningen” <strong>se</strong>dan<br />

lång tid tillbaka tillåter en förenklad redovisning<br />

och hänvisar till BFNAR 2003:3<br />

och RR 11. Låt oss nu vara försiktiga med<br />

terminologin. Efter<strong>som</strong> vi diskuterar en<br />

juridisk kontext är det lämpligt att använda<br />

juridikens termer och begrepp. Termen<br />

”norm” står inom juridiken för ett begrepp<br />

<strong>som</strong> omfattar bindande regler, det vill säga<br />

lag, förordning och föreskrift. Varken BFN<br />

eller Redovisningsrådet får enligt reger-<br />

Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag.<br />

Ska redovisnings<strong>se</strong>dimenten<br />

verkligen vara kvar?<br />

ingsformen ge ut bindande föreskrifter. De<br />

regler de får ge ut, ofta benämnda allmänna<br />

råd eller rekommendationer, får inte strida<br />

mot överordnade regler. I RR 11 hänvisar<br />

rådet till skattelagen där det bland annat<br />

framgår att de skatte rättsliga reglerna för<br />

pågående arbeten endast gäller för företag<br />

inom byggnads-, hantverks-, anläggnings-<br />

och konsultverksamheter. I BFNAR<br />

2003:3, BFNAR 2006:1 och BFNAR<br />

2008:1 är det svårt att finna motsvarande<br />

vägledning. Möjligen menar BFN att även<br />

företag utanför de fyra branscherna har<br />

kunnat underlåta att aktivera upparbetade<br />

pågående arbeten på löpande räkning. De<br />

allmänna råden är inte överordnade lag och<br />

i så fall bryter BFN både mot ÅRL och<br />

mot skattelag.<br />

För det andra framför Mats Brockert förenklingsskäl<br />

för att redovisningen inte ska<br />

ändras. Han menar att det av förarbetena<br />

till skattelagstiftningen tydligt framgår<br />

att reglerna har utformats för att förenkla<br />

för företagen. Vi har <strong>se</strong>tt igenom relevanta<br />

förarbeten och funnit att förenklingsskäl<br />

nämns på vissa ställen. Förenkling är<br />

emellertid ett modeord nu och lämpligt<br />

att framföra i en argumentation. Det är<br />

givetvis alltid enklare att göra inget än att<br />

göra lite och enklare att göra lite än att<br />

göra mycket. Förenkling kan emellertid<br />

inte framföras <strong>som</strong> ett fristående argument,<br />

man måste göra avvägningar med andra<br />

variabler. Varför inte förenkla genom att<br />

slopa kravet på redovisning av varulager?<br />

Det är lätt att finna svar på den frågan, men<br />

dessa svar gäller även för pågående arbeten.<br />

Av enbart pedagogiska skäl vill vi visa ytterligare<br />

ett argument för den ståndpunkt<br />

vi företräder. Enligt K2 definieras mindre<br />

BALANS nummer 2/2012<br />

D e b a t t : r e D o v i s n i n g<br />

a v p å g å e n D e a r b e t e n<br />

Mats brockert svarar pernilla lundqvist och sten-eric ingblad:<br />

I Balans nr 11/2011 skriver Sten-Eric<br />

Ingblad och Pernilla Lundqvist om en<br />

Skattedom <strong>som</strong> de menar förändrar<br />

redovisningen av pågående arbeten.<br />

Artikelförfattarna verkar inte kunna <strong>se</strong><br />

fördelarna med ett samband mellan redovisning<br />

och beskattning, skriver Mats<br />

Brockert i ett svar på artikeln.<br />

I Balans nr 11/2011 diskuterar Sten-Eric<br />

Ingblad och Pernilla Lundqvist redovisning<br />

av pågående arbeten på löpande räkning<br />

utifrån en dom från Högsta förvaltningsdomstolen,<br />

hfd 2011 ref. 20. Artikeln är<br />

intressant och lyfter flera viktiga frågor.<br />

Det finns dock vissa delar av artikeln <strong>som</strong><br />

aktiebolag vades i rå 1998 med ref. hjälp 18. Av av domen tre kriterier, framgår varav<br />

ett att är den nettoomsättningen. skattskyldige är bunden Ett av vad mindre <strong>som</strong> aktie-<br />

redovisats i räkenskaperna<br />

bolag kan ha en omsättning på 80 miljoner<br />

kronor men även högre om de två andra<br />

kriterierna styr utfallet. Låt oss betrakta ett<br />

konsultbolag med omsättningen 80 miljoner<br />

kronor <strong>som</strong> fakturerar varje månad.<br />

Detta bolag har en tillgångspost på drygt<br />

6 miljoner kronor <strong>som</strong> de inte behöver<br />

ta upp i balansräkningen. Mats Brockert<br />

tycker att det av förenklingsskäl är lämpligt.<br />

Är detta en post <strong>som</strong> är ovä<strong>se</strong>ntlig för<br />

en bedömare? Vi kan <strong>se</strong> vilka toleransgrader<br />

BFN har i andra sammanhang. För inkomster<br />

och utgifter behöver periodi<strong>se</strong>ring<br />

enligt K2 inte ske om posterna understiger<br />

5 000 kronor, ränteintäkter understigande<br />

5 000 kronor får redovisas enligt kontantprincipen,<br />

maskiner och inventarier med<br />

anskaffningsutgift understigande ett halvt<br />

basbelopp, det vill säga cirka 25 000 kronor,<br />

1. Arbete till fast<br />

pris behandlas alltså i detta av<strong>se</strong>ende inte på<br />

samma sätt <strong>som</strong> arbete på löpande räkning.<br />

Utgången i dessa domar är intressant<br />

efter<strong>som</strong> domstolen synes ha gjort olika<br />

bedömningar av innebörden av lagtextens<br />

begrepp »strider mot«. I 1998 års mål har<br />

domstolen an<strong>se</strong>tt att en redovisning enligt<br />

räkenskaperna inte strider mot de särskilda<br />

reglerna för pågående arbete om resultatet<br />

är förenligt med dessa regler. I 2011 års mål<br />

har det däremot an<strong>se</strong>tts att en beskattning<br />

enligt räkenskaperna strider mot de särskilda<br />

reglerna om de erbjuder en alternativ<br />

lösning. Att en beskattning enligt räkenskaperna<br />

gav ett resultat <strong>som</strong> var förenligt med<br />

de särskilda reglerna saknade <strong>här</strong> betydel<strong>se</strong>.<br />

I artikeln anges vidare att det nu är<br />

klarlagt att redovisningen inte har någon<br />

betydel<strong>se</strong> för beskattningen. Enligt min<br />

uppfattning är frågan mer komplex än så.<br />

Av 17 kap. 23 § inkomstskattelagen (il)<br />

framgår det att redovisningen i räkenskaperna<br />

(för företag i vissa branscher) ska<br />

följas vid beskattningen. Huvud regeln, <strong>som</strong><br />

även gäller arbeten på löpande räkning, är<br />

38<br />

alltså ett samband mellan redovisning och<br />

beskattning. Sambandet bryts dock om en<br />

sådan redovisning strider mot övriga skatteregler<br />

för på gående arbeten. Det var detta<br />

undantag <strong>som</strong> prövades i 2011 års mål. Ett<br />

företag <strong>som</strong> i den bokföringsmässiga redovisningen<br />

endast har tagit upp fakturerade<br />

belopp kan däremot knappast välja att<br />

beskattas för något annat belopp. Här gäller<br />

alltså huvudregeln.<br />

Artikelförfattarna använder utgången i 2011 års<br />

mål <strong>som</strong> argument för att Bokföringsnämnden<br />

(bfn) bör ändra sin normgivning, <strong>som</strong><br />

de an<strong>se</strong>r strider mot årsredovisningslagen<br />

(årl). Normgivningen tillåter <strong>se</strong>dan lång<br />

det finns anledning att kommentera. tid tillbaka (<strong>som</strong> ett alternativ) en förenklad<br />

Mats Brockert skrev i Balans nr 2/2012.<br />

I artikeln anges att Högsta förvaltnings- redovisning, <strong>se</strong> bfnar 2003:3 och rr 11.<br />

domstolen inte har tagit ställning till sam- Om denna förenklade metod strider mot<br />

bandet mellan redovisning och beskattning årl eller inte tar domen inte ställning till.<br />

för arbeten till fast pris. Denna fråga prö- Domen påverkar inte heller näringslivets<br />

behov av förenklingar för att minska den administrativa<br />

bördan. Mot denna bakgrund<br />

finns det snarare skäl att argumentera för att<br />

ändra lagstiftningen (om det behövs) så att<br />

önskvärda för enklingar kan genomföras2.<br />

I detta sammanhang finns även skäl att<br />

peka på syftet med skatte lagstiftningen. Av<br />

förarbetena framgår det tydligt att reglerna<br />

har utformats för att förenkla för företagen.<br />

Syftet är alltså inte att göra det möjligt<br />

att skapa obeskattade re<strong>se</strong>rver. Vad skulle<br />

det då kunna innebära om normgivningen<br />

ändras så att det inte längre är tillåtet med<br />

en sådan förenklad redovisning <strong>som</strong> åsyftats<br />

i förarbetena? Sannolikt ligger det då nära<br />

till hands att lagstiftaren kan ifrågasätta<br />

om det finns några bärande skäl att ha kvar<br />

dagens förmånliga beskattning. Den har ju<br />

faktiskt accepterats just av förenklingsskäl.<br />

Att avskaffa möjligheten att endast ta upp<br />

fakturerade belopp skulle alltså inte bara<br />

komplicera redovisningen och deklarationsförfarandet,<br />

det skulle även i slut ändan<br />

kunna leda till högre beskattning.<br />

företagen haft att bryta mot lägsta värdets<br />

princip (lvp) enligt års redovisningslagen<br />

får kostnadsföras direkt. Man <strong>se</strong>r tydligt<br />

(årl) 4:9, vilket är fallet när man tar upp<br />

omsättningstillgångarna till noll, det<br />

att den tidigare tillämpade redovisningen<br />

vill säga till ett lägre värde än lvp, finns<br />

inte längre och därför måste årsredovisningslagens<br />

lvp­regel gälla. Alternativt<br />

av pågående arbeten är oförenlig tillåter årl 4:10 med att pågående den arbeten<br />

44 syn <strong>som</strong> nu gäller. Det är faktiskt en viss<br />

skillnad mellan belopp i tu<strong>se</strong>n kronor och<br />

belopp i miljoner kronor. Givetvis bör man<br />

för mycket små företag ha en begränsningsregel<br />

så att de kan ha en förenklad redovisning.<br />

Vi an<strong>se</strong>r att redovisningen ska tjäna<br />

en viktig roll <strong>som</strong> informationsinstrument,<br />

inte vara beskattningens städgumma.<br />

FAR och Rådet för finansiell rapportering<br />

har redan ändrat sina regler<br />

och det skulle vara en förenkling om även<br />

BFN anpassade sig till denna moderna<br />

redovisningssyn vilket medför en bättre<br />

redovisning <strong>som</strong> samtidigt är förenlig med<br />

ÅRL.<br />

För det tredje framför han argumentet att<br />

ändring av redovisningen skulle leda till en<br />

Artikelförfattarna kan, bland annat utifrån<br />

2011 års mål, inte <strong>se</strong> fördelarna med ett<br />

samband mellan redovisning och beskatt-<br />

Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag.<br />

komplicerat att frikoppla<br />

BALANS nummer 11/2011<br />

Fördjupning<br />

redovisning och beskattning<br />

NYTÄNDNING<br />

Skattedom ändrar<br />

redovisning av<br />

pågående arbeten<br />

Under året har Högsta förvaltningsdom­ värderas till ett högre värde och därmed<br />

stolen (hfd) avkunnat en dom, hfd 2011 finns även möjligheten att tillämpa suc­<br />

ref. 20, <strong>som</strong> medför att redovisningen av cessiv vinstavräkning<br />

pågående arbeten på löpande räkning förändras.<br />

Den dominerande uppfattningen<br />

fram till nu har varit att redovisningen av<br />

denna post tillhört det kopplade området,<br />

2 Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen har redovisningen<br />

av pågående arbeten på löpande räkning förändrats<br />

så att sambandet mellan redovisning och beskattning inte<br />

längre gäller på detta område. Genom denna förändring<br />

bryts en långvarig praxis inom redovisningen, skriver<br />

Sten-Eric Ingblad och Pernilla Lundqvist.<br />

Sten-Eric Ingblad och Pernilla Lundqvist<br />

skrev i Balans nr 11/2011.<br />

.<br />

Bakgrunden till Högsta förvaltningsdomstolens<br />

dom är ett förhandsbesked<br />

från Skatterättsnämnden (srn). Förfrågan<br />

till nämnden inkom från Allmänna<br />

ning. De förordar därför att det avskaffas i<br />

enlighet med slutbetänkandet Utredningen<br />

om sambandet mellan redovisning och beskattning<br />

(sou 2008:80). Det bör inledningsvis<br />

poängteras att både Skatte verket och samtliga<br />

näringslivsorganisationer var överens<br />

om att en frikoppling enligt betänkandet<br />

skulle medföra ökad komplexitet och var<br />

därför kritiska till förslaget. I Skatteverkets<br />

remissarbete tittade jag bland annat<br />

närmare på hur en inkomstdeklaration<br />

skulle kunna utformas vid en total frikoppling.<br />

Redan då blev jag övertygad om<br />

att deklarations förfarandet kan bli allt för<br />

komplicerat med en frikoppling.<br />

På <strong>se</strong>nare år har jag på nära håll kommit<br />

i kontakt med frågan om redovisning och<br />

beskattning av pensionsförsäkringspremier<br />

(bland annat avgifter till Fora). Jag har<br />

mött mängder av upprörda redovisningskonsulter<br />

och revisorer <strong>som</strong> i starka ordalag<br />

framfört hur komplicerat det är att upprätta<br />

inkomstdeklarationen med alla nödvändiga<br />

skattemässiga justeringar. Samtliga, utan<br />

något undantag, har framfört att lagen<br />

måste ändras så att beskattningstidpunkten<br />

följer den bokföringsmässiga redovisningen.<br />

Detta har ytterligare stärkt min uppfattning<br />

att deklarationsförfarandet kan bli allt för<br />

komplicerat med en total frikoppling3 det vill säga att det föreligger ett samband<br />

mellan redovisning och beskattning. En<br />

förutsättning har givetvis varit att man<br />

följt skattereglerna<br />

.<br />

Även utredningen var väl medveten om<br />

att det skulle medföra en ökad administrativ<br />

börda vid sakliga skillnader mellan redovisning<br />

och beskattning. Detta problem skulle<br />

lösas genom ett så kallat omvänt samband<br />

»<strong>som</strong> innebär att skattereglerna i praktiken<br />

1 ombudet vid Skatteverket. Frågan gällde<br />

ett konsultbolag och avsåg om bolaget<br />

bara ska beskattas för arbeten på löpande<br />

, <strong>som</strong> tillåtit att något räkning <strong>som</strong> har fakturerats under be­<br />

värde inte behövt åsättas ofakturerade skattningsåret trots att bolaget i räkenska­<br />

pågående arbeten. I domen säger Högsta perna har tagit upp utförda men ännu inte<br />

förvaltningsdomstolen att vad <strong>som</strong> fakturerade pågående arbeten på löpande<br />

fakturerats under året ska tas upp <strong>som</strong> räkning <strong>som</strong> tillgång. Eller ska bolaget<br />

skattemässig intäkt och hur redovisningen beskattas i enlighet med dess räken­<br />

av pågående arbeten på löpande räkning skaper? En oenig nämnd kom fram till<br />

gått till ska inte påverka beskattningen. slutsat<strong>se</strong>n att övervägande skäl talar för<br />

Något samband mellan redovisning och att reglerna i inkomstskattelagen (17:26)<br />

beskattning vid intäktsredovisningen av ska tolkas <strong>som</strong> att det föreligger en<br />

pågående arbeten på löpande räkning frikoppling mellan redovisningen och be­<br />

föreligger alltså inte längre enligt Högsta skattningen såvitt gäller pågående arbeten<br />

förvaltningsdomstolens nytolkning av på löpande räkning. Skatterättsnämnden<br />

inkomstskattelagen (il). Det skäl <strong>som</strong> gick därmed emot Allmänna ombudet<br />

varefter denne överklagade förhandsbeskedet<br />

till Högsta förvaltningsdomstolen.<br />

Högsta förvaltningsdomstolen var enig<br />

och fastställde förhandsbeskedet.<br />

Överraskande dom<br />

För de flesta är domen säkert överraskande.<br />

Reglerna infördes i inkomst­<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

DEBATT<br />

högre beskattning. Vi är inte säkra på att<br />

vi riktigt förstår tankegången. Vår uppfattning<br />

är att förändringar i skatt ska bygga<br />

på rationella argument i själva sakfrågan.<br />

Varken domen eller en korrekt redovisning<br />

<strong>se</strong>r vi <strong>som</strong> sakargument till att motivera en<br />

IL – Inkomstskattelagen<br />

ändring i skattelag. En sådan ändring, <strong>som</strong><br />

försämrar företagens beskattningssituation,<br />

måste kräva andra argument.<br />

För att tolka en text, även lagtext,<br />

räcker det inte att bara läsa ord för ord och<br />

sats för sats. För att rätt förstå innehållet<br />

måste man ha en förförståel<strong>se</strong>, det vill<br />

säga man måste vara orienterad om ämnet<br />

man lä<strong>se</strong>r. Vi vill därför ge en beskrivning<br />

av den miljö <strong>som</strong> omgav de lagskrivare<br />

<strong>som</strong> på sjuttiotalet för första gången la<br />

fram ett lagförslag om pågående arbeten.<br />

År 1970 bemyndigades departementschefen<br />

att tillkalla sakkunniga för att göra en<br />

översyn av företagsbeskattningen. Utredningen<br />

tog namnet Företagsskatteberedningen<br />

och avlämnade sitt slutbetänkande<br />

1977 (SOU 1977:86).<br />

LVP – Lägsta värdets princip<br />

ÅRL – Årsredovisningslagen<br />

SRN – Skatterättsnämnden<br />

BFN – Bokföringsnämnden<br />

BFNAR – Bokföringsnämndens allmänna råd<br />

RÅ – Regeringsrättens årsbok<br />

Den miljö beredningen arbetade i kan<br />

vi kortfattat beskriva på följande sätt.<br />

Försiktighetsprincipen vilade tungt över<br />

hela redovisning<strong>som</strong>rådet. Civilrättsligt<br />

kunde varulagret värderas till noll kronor<br />

men enligt skattelag fick det tas upp till<br />

lägst cirka 50 procent av anskaffningsvärdet.<br />

Lagerre<strong>se</strong>rven kunde förekomma<br />

<strong>som</strong> dold re<strong>se</strong>rv, det vill säga att den inte<br />

behövde visas öppet i årsredovisningen.<br />

Det betydde att förändringar i re<strong>se</strong>rven<br />

inte behövde visas och det fanns alltså<br />

stora möjligheter att redovisa den vinst<br />

man önskade. För stora aktiebolag tillkom<br />

en del begränsningar. Detta gällde offentliggörande<br />

mot såväl skattemyndighet<br />

<strong>som</strong> offentlighet. Termen matchning var<br />

i stort <strong>se</strong>tt okänd ute bland yrkesutövare,<br />

så även definitionen på tillgång och skuld,<br />

men förekom i handelshögskolornas <strong>se</strong>mi-<br />

På jakt efter nytt jobb<br />

eller nya medarbetare?<br />

Gå in på ekonomisverige.<strong>se</strong><br />

41

BALANS nummer 3/2012<br />

DEBATT<br />

narierum. FASB i USA bildades i början<br />

av sjuttiotalet, IASC (nuvarande IASB)<br />

något <strong>se</strong>nare. FAR hade givit ut cirka<br />

femton rekommendationer, dock ingen om<br />

pågående arbeten. BFN bildades 1976 och<br />

Redovisningsrådet 1989.<br />

De regler <strong>som</strong> beredningen för cirka 40<br />

år <strong>se</strong>dan pre<strong>se</strong>nterade var alltså i full<br />

överensstämmel<strong>se</strong> med den redovisningsuppfattning<br />

<strong>som</strong> gällde då. Reglerna är de<br />

<strong>som</strong> i stort gäller enligt skattelag än i dag.<br />

Redovisningsuppfattningen har emellertid<br />

radikalt förändrats.<br />

Under dessa<br />

40 år har det hänt<br />

väldigt mycket<br />

Förenkling<br />

har blivit<br />

ett modeord.<br />

på redovisning<strong>som</strong>rådet<br />

internationellt<br />

och nationellt<br />

vad gäller regelgivning.<br />

Kraven<br />

på redovisningen<br />

har ökat. Vi tror<br />

att de flesta <strong>som</strong><br />

lä<strong>se</strong>r denna artikel känner<br />

till detta och vi avstår därför från en<br />

uppräkning. På ett område har ingenting<br />

hänt, redovisningen av pågående arbeten.<br />

På grund av sambandet med beskattningen<br />

står redovisningen och stampar<br />

oförändrat under 40 år. Inom samhällsvetenskapen<br />

talar man om <strong>se</strong>dimentering.<br />

Vissa strukturer blir kvar i en kunskapsmassa<br />

och förändras inte, förstenas, trots<br />

att omgivningen förändras. I detta fall<br />

bidrar <strong>se</strong>dimenten till en försämrad helhet<br />

och för vissa företag blir redovisningsrapporterna<br />

helt missvisande. Vi <strong>se</strong>r nu<br />

aktörerna <strong>som</strong> bidrar till detta träda fram<br />

och kan studera deras skäl. Som vi <strong>se</strong>r<br />

framkommer inga skäl <strong>som</strong> skulle gynna<br />

redovisningen.<br />

I vår artikel i Balans nr 11/2011 uttryckte<br />

vi en önskan att Sambandsutredningen<br />

(SOU 2008:80) skulle genomföras,<br />

det vill säga minsta möjliga koppling<br />

mellan redovisning och beskattning. Vi<br />

tror att alla förstår varför vi önskar detta.<br />

Om deklarationsförfarandet blir komplicerat<br />

eller inte vid en frikoppling beror på<br />

hur skattereglerna kommer att utformas.<br />

Vi an<strong>se</strong>r inte att syftet med redovisningen<br />

ska ge vika för att vi ska ha ett enkelt<br />

deklarationsförfarande, det får lösas på<br />

annat sätt. Som vi <strong>se</strong>r det finns det ingen<br />

framtid för sambandet. Detta uppkom på<br />

1920-talet genom 1928 års kommunalskattelag<br />

och 1929 års bokföringslag. Bokföringslagen<br />

hade på den tiden 15 paragrafer<br />

och några utomrättsliga regelgivare<br />

fanns inte. Antalet regler att hantera var<br />

alltså ganska få vilket man inte kan säga<br />

i dag när två megasystem ska överblickas.<br />

Dessutom är den konstitutionella grunden<br />

för BFNs verksamhet ifrågasatt, dels<br />

genom Sambandsutredningen, dels genom<br />

Ansvarskommittén <strong>som</strong> 2007 la fram<br />

betänkandet SOU 2007:10. Utredningen<br />

pekar på det missbruk <strong>som</strong> förekommer<br />

bland vissa myndigheter vid användningen<br />

av allmänna råd. Dessa uppfattas många<br />

gånger <strong>som</strong> tvingande trots att de inte är<br />

rättsligt bindande. Kommittén föreslår att<br />

begreppet allmänt råd ska utmönstras.<br />

Mats Brockert nämner även att det<br />

finns en risk att redovisningen blir alltför<br />

skattedriven vid en eventuell frikoppling<br />

och att revisorer och redovisningskon-<br />

Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag.<br />

sulter inte skulle acceptera detta. Det är<br />

precis detta <strong>som</strong> är fallet med alternativregeln<br />

av<strong>se</strong>ende redovisning av pågående<br />

arbeten på löpande räkning. Alternativregeln<br />

är en skattedriven regel <strong>som</strong> fått<br />

genomslag i redovisningen och det är det<br />

vi vänder oss emot. Hur skattereglerna ska<br />

utformas vid en frikoppling är dock inte<br />

vår sak att ta ställning till.<br />

Vi vill slutligen poängtera att vi generellt<br />

<strong>se</strong>tt är positiva till förenklingar för företagen<br />

men det måste ske på rimliga grunder<br />

och med rimliga argument. Redovisningen<br />

får inte förlora sitt syfte, bland annat<br />

<strong>som</strong> beslutsunderlag. Om informationen<br />

kraftigt ska försämras på grund av<br />

radikala förenklingar kan man ifrågasätta<br />

hela beslutsunderlaget. Att redovisa<br />

pågående arbeten på löpande räkning<br />

till sitt anskaffningsvärde eller enligt<br />

successiv vinstavräkning behöver inte var<br />

så komplicerat <strong>som</strong> Mats Brockert anger.<br />

Det borde ligga i företagarens intres<strong>se</strong> att<br />

ha vetskap om detta inte minst utifrån det<br />

ansvar styrel<strong>se</strong> och vd har i ett aktiebolag<br />

enligt ABL. Att <strong>se</strong>dan skattelagstiftningen<br />

innehåller komplicerade regler, till<br />

exempel av<strong>se</strong>ende Fora <strong>som</strong> Mats Brockert<br />

nämner, är något för lagstiftaren att<br />

diskutera av<strong>se</strong>ende skattelagstiftningens<br />

utformning.<br />

Mats Brockert har inte visat att det<br />

finns rättsliga argument eller andra för att<br />

bibehålla en gammal redovisning.<br />

STEN-ERIC INGBLAD är redovisning<strong>se</strong>xpert.<br />

PERNILLA LUNDQVIST är redovisningsspecialist<br />

på KPMG samt universitetsadjunkt och<br />

doktorand vid Handelshögskolan i Göteborg.<br />

A e r w o r k , rådgiva, hämta tidigare på dagis, skriva en revisionsberättel<strong>se</strong>, gå på bio, ringa en vän, starta ett bolag,<br />

skriva ett pm, göra en o ert, äta en sjurätters, läsa Balans, ta en välförtjänt tupplur, gå på ett spinningpass.<br />

Vårt namn är Bolagssti arna. Två timmar är allt vi behöver för att leverera ett bolag eller ge dig en avvecklingso ert.<br />

Vår nansiella styrka och långa erfarenhet gör oss till en gedigen samarbetspartner.<br />

<strong>Läs</strong> mer på bolagssti arna.com<br />

bolagsstiftarna ab | box 12086, 402 41 göteborg | tel 031-704 10 50 | fax 031-14 84 10 | e-post bolags@stiftarna.com<br />

MAGDALENA ANDERSSON (M):<br />

EUs revisionspaket<br />

hotar företagandet<br />

Mot bakgrund av den finansiella kri<strong>se</strong>n<br />

har EU-kommissionen föreslagit nya<br />

rättsakter om revision. Det rör sig dels<br />

om en förordning om revision av företag<br />

av allmänt intres<strong>se</strong>, det vill säga börsnoterade<br />

företag och finansiella företag<br />

och dels om ändringar av det så kallade<br />

revisorsdirektivet, <strong>som</strong> främst tar sikte<br />

på revision av övriga företag.<br />

Syftet med EU-kommissionens förslag är<br />

att regelverket om revisorer och revision<br />

ska utformas på ett sätt <strong>som</strong> kommissionen<br />

tror ska bidra till den finansiella stabiliteten.<br />

Det ska ske genom att revisorernas<br />

oberoende stärks, revisionskvaliteten<br />

förbättras, revisionsmarknaden görs mer<br />

konkurrensutsatt och den inre marknaden<br />

för revisionstjänster ska stärkas. Alliansregeringen<br />

ifrågasätter dock flera av<br />

förslagen, inte minst mot bakgrund av stora<br />

kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r både för de svenska börsnoterade<br />

företagen och för revisionsbyråerna.<br />

Kommissionens förslag är mycket ingripande<br />

och skulle leda till en kraftigt ökad<br />

detaljreglering <strong>som</strong> minskar utrymmet för<br />

nationella särlösningar och näringslivets<br />

självreglering. För oss är en utgångspunkt<br />

för arbetet med reglerverket att det<br />

administrativa arbetet och kostnaderna<br />

för företag inte ska öka. Samtidigt är det<br />

oklart om förslagen i alla delar verkligen<br />

bidrar till kommissionens mål att bland<br />

annat öka revisionskvaliteten och att<br />

skapa en bättre struktur på revisionsmarknaden.<br />

Exempel på detta är:<br />

införandet av så kallade revisionsutskott,<br />

<strong>som</strong> ska biträda styrel<strong>se</strong>n i<br />

revisionsrelaterade frågor,<br />

att revisorn eller revisionsbyrån i ett<br />

företag av allmänt intres<strong>se</strong> ska bytas ut<br />

med jämna mellanrum, <strong>som</strong> huvudregel<br />

<strong>se</strong>dan revisionsuppdraget har pågått i <strong>se</strong>x<br />

år (så kallad byrårotation) och<br />

att sidotjänster <strong>som</strong> bedöms vara<br />

oförenliga med det egentliga revisionsuppdraget<br />

ska förbjudas.<br />

I fråga om stora revisionsbyråer ska<br />

förbudet mot tillhandahållande av sidotjänster<br />

vara absolut, det vill säga inte<br />

enbart gälla i förhållande till revisionsklienterna.<br />

Därigenom tvingas i praktiken<br />

dessa revisionsbyråer att dela upp sin<br />

verksamhet i dels renodlade revisionsbyråer,<br />

dels bolag <strong>som</strong> tar hand om övrig<br />

verksamhet, <strong>som</strong> dessutom måste ha<br />

skilda ägarstrukturer efter uppdelningen.<br />

På regeringsnivå arbetar vi därför aktivt<br />

med denna fråga genom bland annat<br />

kontakter med kommissionen och<br />

våra kollegor i europaparlamentet. På<br />

riksdagsnivå fattades nyligen ett mycket<br />

tydligt beslut i civilutskottet där vi<br />

markerade att vi inte an<strong>se</strong>r att dessa<br />

förslag är lämpliga att fatta beslut om på<br />

EU-nivå, utan hanteras bäst av medlemsstaterna<br />

själva, något också riksdagen<br />

ställde sig bakom.<br />

Vår förhoppning är därför att vi genom<br />

ett foku<strong>se</strong>rat och målmedvetet arbete<br />

ska kunna påverka kommissionen till att<br />

justera sitt förslag till ett <strong>som</strong> i stället<br />

för ökad regelbörda och kostnader för<br />

svenska företag, leder till en genuint<br />

välfungerande revisionsmarknad och<br />

finansiell stabilitet.<br />

MAGDALENA ANDERSSON (M)<br />

är riksdags ledamot och moderat gruppledare<br />

i civilutskottet.<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

42 43<br />

DEBATT

BALANS nummer 3/2012<br />

44<br />

DEBATT: SENARELÄGGNING<br />

AV BOKFÖRINGEN<br />

CLAES ERIKSSON:<br />

Ytterligare<br />

<strong>se</strong>nareläggning av<br />

bokföringen är möjlig<br />

I Balans nr 1/2012 skriver Eva Törning<br />

och Sigurd Elofsson om <strong>se</strong>nareläggning<br />

av den löpande bokföringen. Claes<br />

Eriksson menar dock att lag ändringen<br />

redan har praktisk betydel<strong>se</strong>.<br />

I en artikel i Balans nr 1/2012 redogör Eva<br />

Törning och Sigurd Elofsson för sin syn<br />

på ändringen i bokförings lagen av<strong>se</strong>ende<br />

möjligheten att <strong>se</strong>narelägga den löpande<br />

bokföringen. De uppmanar FARs medlemmar<br />

att fortsätta verka för att bokföra <strong>se</strong>nast<br />

inom en månad efter den månad <strong>som</strong> ska<br />

bokföras. Uppmaningen kan tyckas rimlig,<br />

men tänk på att lagen har ändrats och att<br />

Bokföringsnämndens ej uppdaterade normgivning<br />

inte kan tolkas på samma sätt <strong>som</strong><br />

före lagändringen.<br />

Första delen av propositionen Enklare<br />

redovisning har antagits, vilket bland<br />

annat har inneburit en ändring av 5 kap.<br />

2 § bokföringslagen (1999:1078) där<br />

”särskilda skäl” har bytts mot ”skäl för det”.<br />

Innebörden av ändringen är svårtolkad.<br />

Man kan till och med tro att ingen ändring<br />

är av<strong>se</strong>dd. För en jurist är det däremot stor<br />

skillnad på lagens olika skrivningar.<br />

Vad gäller <strong>se</strong>nareläggningen av bokföringen<br />

överlämnas det i prop. 2009/10:235 till<br />

praxis och normgivande organ att utveckla<br />

i vilka undantagsfall en fördröjning<br />

i bokföringen kan accepteras. Även om<br />

Bokföringsnämnden (BFN) har ansvar för<br />

utvecklandet av god redovisnings<strong>se</strong>d ges<br />

i allmänmotiveringen utrymme för praxis att<br />

utveckla när bokföringen kan <strong>se</strong>nareläggas.<br />

För att få klarhet i vad lagändringen<br />

innebär skrev Sveriges Redovisningskonsulters<br />

Förbund (SRF) ett brev till BFN med<br />

en önskan om preci<strong>se</strong>ring. BFN hänvisar<br />

till ett pågående projekt och svarar att de<br />

inte vill normge om tidpunkten för bokföringen<br />

<strong>se</strong>parat. BFN avslutar sitt svar med:<br />

I väntan på ett nytt allmänt råd får<br />

BALANS nummer 1/2012<br />

Fördjupning<br />

Att det nu ska bli tillåtet att ytterligare<br />

<strong>se</strong>narelägga den löpande bokföringen<br />

är en följd av de lagändringar<br />

i bokföringslagen (bfl) <strong>som</strong> följt av<br />

förslaget från Utredningen för enklare<br />

redovisning. Lagtexten har ändrats från<br />

att det krävs särskilda skäl till enbart skäl<br />

för att bokföra <strong>se</strong>nare än enligt bfl:s<br />

huvudregel (vilket är »så snart det kan<br />

ske«). Senareläggningen, <strong>som</strong> är en<br />

undantagsregel, av<strong>se</strong>r andra transaktioner<br />

än kontanta transaktioner (efter<strong>som</strong><br />

dessa alltid ska grundbokföras <strong>se</strong>nast<br />

påföljande arbetsdag). Enligt nuvarande<br />

norm, bfnar 2001:2 Löpande bokföring,<br />

får bokföringen <strong>se</strong>nareläggas, men inte<br />

längre än till utgången av månaden efter<br />

den månad <strong>som</strong> ska bokföras.<br />

tillämpare tolka bokföringslagen utifrån de<br />

allmänna motiveringar och författningskommentarer<br />

<strong>som</strong> finns i regeringens proposi­<br />

bfn <strong>som</strong> refereras nedan.<br />

tion (2009/10:235) Enklare redovisning.<br />

SRF:s brev till BFN<br />

BFN hänvisar alltså till skrivningarna<br />

i propositionen och överlåter tills vidare<br />

åt tillämparna att tolka bokföringslagen<br />

32<br />

i denna fråga. Eva Törning och Sigurd<br />

Elofsson anger i sin artikel att det är<br />

BFN <strong>som</strong> utvecklar god redovisnings<strong>se</strong>d<br />

i Sverige och att det då är BFN <strong>som</strong> måste<br />

preci<strong>se</strong>ra vad ändringen innebär. Skulle<br />

det betyda att lagändringen inte har någon<br />

reell effekt innan BFN yttrat sig i frågan?<br />

Inte enligt min uppfattning efter<strong>som</strong> BFN<br />

inte behöver skriva all normgivning. Finns<br />

till exempel en fungerande praxis <strong>som</strong><br />

inte står i strid med lagen utgör det god<br />

redovisnings<strong>se</strong>d (jfr prop. 1998/99:130<br />

s. 186 ff). An<strong>se</strong>r BFN att praxis inte utgör<br />

god redovisnings<strong>se</strong>d ligger det inom deras<br />

ansvar<strong>som</strong>råde att <strong>se</strong> till att styra utvecklingen.<br />

Av den anledningen kan BFN svara<br />

<strong>som</strong> den gör.<br />

Syftet med denna artikel är att ge vår<br />

syn på vilken bokföringstidpunkt <strong>som</strong><br />

bör iakttas i avvaktan på att bfn:s projekt<br />

om löpande bokföring resulterar i ett nytt<br />

allmänt råd (utkast förväntas under 2012)<br />

och då särskilt med beaktande av srf:s<br />

uppfattning <strong>som</strong> återfinns i det brev till<br />

srf har i ett öppet brev till bfn, daterat<br />

29 mars i år, lyft de problem <strong>som</strong> uppkom<br />

i och med att bfn:s normgivning inte<br />

fanns på plats när de nya reglerna i bfl<br />

trädde i kraft. I brevet diskuteras särskilt<br />

Givetvis kan tillämparna inte göra hur <strong>som</strong><br />

helst. Som BFN skriver i sitt svar ska tolkning<br />

göras utifrån skrivningar i propositionen.<br />

I propositionen anges att flertalet<br />

remissinstan<strong>se</strong>r ansåg att förslaget om<br />

kvartalsredovisning av moms skulle leda till<br />

en större förenkling<strong>se</strong>ffekt om även bokföringslagens<br />

bestämmel<strong>se</strong>r om tidpunkten<br />

för den löpande bokföringen ändrades. Regeringen<br />

ansåg också att ytterligare vinster<br />

kunde uppnås genom en ökad samordning<br />

mellan regelverken, men hänvisade till att<br />

en utredning var tillsatt.<br />

Nu har lagändringen till följd av Utredningen<br />

om enklare redovisning kommit.<br />

Lagändringen ger ett ökat utrymme att<br />

<strong>se</strong>narelägga bokföringen. I författningskommentaren<br />

till ändringen står det att den<br />

utökade möjligheten till <strong>se</strong>nareläggning<br />

bland annat kan utnyttjas i syfte att möjlig-<br />

Senareläggning inte<br />

synonymt med eliminering<br />

av den löpande bokföringen<br />

Bokföringslagen har ändrats så att det ska bli tillåtet att<br />

<strong>se</strong>narelägga den löpande bokföringen ytterligare. I denna<br />

artikel ger Sigurd Elofsson och Eva Törning sin syn på<br />

vilken bokföringstidpunkt <strong>som</strong> bör iakttas i väntan på ett<br />

nytt allmänt råd från Bokföringsnämnden (BFN).<br />

frågan om <strong>se</strong>nareläggning av tidpunkten<br />

för löpande bokföring.<br />

Enligt srf:s uppfattning är det i enlighet<br />

med god redovisnings<strong>se</strong>d att <strong>se</strong>dan<br />

1 januari 2011 <strong>se</strong>narelägga den löpande<br />

bokföringen till och med det datum<br />

då företag med månadsredovisning för<br />

moms ska deklarera denna moms, det vill<br />

säga exempelvis till 12 mars för moms<br />

av<strong>se</strong>ende januari. Den löpande bokföringen<br />

skulle därmed enligt srf kunna<br />

<strong>se</strong>nareläggas ytterligare tolv dagar.<br />

Detta torde inte vara särskilt kontroversiellt<br />

även om det inte ryms inom<br />

bfn:s skrivning i det allmänna rådet<br />

om löpande bokföring, <strong>se</strong> nedan. Mer<br />

kontroversiellt är det dock när srf tolkar<br />

den nya lagstiftningen <strong>som</strong> att »företag<br />

BFL – Bokföringslagen<br />

BFN – Bokföringsnämden<br />

BFNAR – Bokföringsnämndens allmänna råd<br />

SRF – Sveriges redovisningskonsulters förbund<br />

2009/10:235 Enklare Redovisning skriver<br />

lagstiftaren följande:<br />

»I andra stycket har kravet på särskilda<br />

skäl för att en <strong>se</strong>nareläggning av den<br />

löpande bokföringen ska få ske tagits<br />

bort. En <strong>se</strong>nareläggning får nu ske om<br />

det finns skäl för det och det är förenligt<br />

med god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />

Den utökade möjligheten till <strong>se</strong>nareläggning<br />

kan bland annat utnyttjas<br />

i syfte att möjliggöra en samordning<br />

med redovisningen av mervärdesskatt.<br />

Den får främst betydel<strong>se</strong> för företag vars<br />

verksamhet inte är alltför komplicerad,<br />

exempelvis företag där det inte förekommer<br />

någon omfattande varuförädling<br />

eller där det endast förekommer ett<br />

mindre antal affärshändel<strong>se</strong>r (<strong>se</strong> även<br />

prop. 1998/99:130 s. 393). Det bör dock<br />

påpekas att det föreligger en skyldig­<br />

Eva Törning och Sigurd Elofsson<br />

skrev i Balans nr 1/2012<br />

het att bevara räkenskapsinformation<br />

i ordnat skick och på betryggande och<br />

överskådligt sätt, även om affärshändel<strong>se</strong>n<br />

ännu inte har bokförts (7 kap. 2§<br />

[bfl, förf. anm.]).<br />

Det har överlämnats till praxis och<br />

normgivande organ att närmare utveckla<br />

med begränsad verksamhet och så lite i vilka situationer en <strong>se</strong>nareläggning av<br />

göra räkenskapsinformation en samordning att det är möjligt med bokföringen redovisningen kan accepteras.« av<br />

att bevara informationen i ordnat skick och Lagstiftaren överlämnar därmed<br />

mervärdesskatt. trots utebliven bokföring på ett För snabbt sätt mig frågan är till det praxis och uppenbart<br />

normgivande organ,<br />

få en överblick över företagets ställning det vill säga bfn (<strong>se</strong> 8 kap. 1§ bfl).<br />

att tanken och resultat« endast med behöver ändringen bokföra en är att skapa ett<br />

gång per år, det vill säga i samband med Vad är praxis?<br />

att mom<strong>se</strong>n redovisas i inkomstskatte­ bfn:s utgångspunkt i bfnar 2001:2 är<br />

utrymme deklarationen. att Vi återkommer få redovisningen till detta i att alla företag enligt <strong>som</strong> har förutsättningar kraven<br />

vår rekommendation nedan.<br />

att bokföra löpande enligt huvudre­<br />

i bokföringslagen att samordnas geln, det vill säga så med snart det kan redo- ske,<br />

Författningskommentarer till ändrad också gör det. I företag med omfattande<br />

bestämmel<strong>se</strong><br />

verksamhet och ett stort antal verifivisningen<br />

I författningskommentaren av mervärdesskatt.<br />

till<br />

kationer kan det faktum att bokföring<br />

5 kap. 2§ andra stycket bfl i prop. görs omgående vara en förutsättning<br />

Efter<strong>som</strong> BFN svarade på vårt brev att<br />

tillämpare av bokföringslagen skulle läsa<br />

propositionstexten har jag gjort det. I en<br />

artikel i Konsulten nr 4/2011 redogör jag<br />

för vad jag kom fram till. I ett fall tar jag<br />

tydlig ställning. Jag an<strong>se</strong>r att det <strong>se</strong>dan<br />

1 januari 2011 går att bokföra fram till<br />

dess att skattedeklarationen av<strong>se</strong>ende mervärdesskatt<br />

ska lämnas för de företag <strong>som</strong><br />

lämnar skattedeklaration månadsvis.<br />

Den kritik <strong>som</strong> framfördes då kvartalsredovisning<br />

av moms infördes handlade om<br />

att det inte var en reell förenkling om inte<br />

bokföringslagen också ändrades. Nu har<br />

bokföringslagen ändrats och i förarbetena<br />

anges samordning mellan lagarna <strong>som</strong> ett<br />

skäl. Det är inte ologiskt att dra slutsat<strong>se</strong>n<br />

att lagändringen medför att företag <strong>som</strong><br />

redovisar moms kvartalsvis kan bokföra<br />

löpande fyra gånger per år.<br />

Däremot har huvudregeln för när löpande<br />

bokföring ska ske inte ändrats. Bokföringen<br />

ska också ske på ett sätt <strong>som</strong> gör det möjligt<br />

att kontrollera fullständigheten och överblicka<br />

verksamhetens förlopp, ställning och<br />

resultat. Av bland annat dessa anledningar<br />

är det mycket troligt att BFN begränsar<br />

möjligheten att bokföra löpande endast fyra<br />

gånger per år. I artikeln spekulerar jag om<br />

två grän<strong>se</strong>r av<strong>se</strong>ende nettoomsättningen<br />

på årsbasis, en miljon kronor respektive<br />

tre miljoner kronor. Jag vet inte vad BFN<br />

kommer fram till. Men faktum är att lagen<br />

har ändrats och jag an<strong>se</strong>r att det betyder<br />

något även innan BFN har yttrat sig.<br />

CLAES ERIKSSON är redovisning<strong>se</strong>xpert på<br />

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).<br />

BERTIL RAUE:<br />

Finns det någon rättssäkerhet<br />

i skatteproces<strong>se</strong>n?<br />

Advokaten Per Johansson skriver i<br />

Balans nr 11/2011 att Skatteverket riskerar<br />

att krossa svenska företag. Skatteverket<br />

svarar i Balans nr 12/2011 och<br />

menar att Skatteverket bidrar till ett väl<br />

fungerande samhälle. Jag vill gå ett steg<br />

vidare i debatten och ifrågasätta rättssäkerheten<br />

vad gäller skatteproces<strong>se</strong>r.<br />

Beviskraven i skatteproces<strong>se</strong>n är vä<strong>se</strong>ntligt<br />

lägre än i civilmål. Ofta skjuter man<br />

dessutom över bevisbördan på den skattskyldige.<br />

I Sverige har vi också den dubbla<br />

bestraffningen i form av både skatte tillägg<br />

och skattebrott. Denna fråga prövas i<br />

dagarna av EU-domstolen.<br />

I Sverige är det lättare att bli dömd<br />

för skattebrott och bokföringsbrott än<br />

för misshandel. Brott mot den enskilde bestraffas<br />

lindrigare än brott mot samhället.<br />

Ska det vara så i ett rättssamhälle?<br />

I min yrkesverksamhet <strong>som</strong> auktori<strong>se</strong>rad<br />

revisor har jag stött på flera graverande<br />

fall <strong>som</strong> upprört mig och <strong>som</strong> aktuali<strong>se</strong>rar<br />

frågan om rättssäkerheten. Frågan är om<br />

domstolarna fungerar i skatteproces<strong>se</strong>n.<br />

Och verkar anställda på Skatteverket<br />

verkligen så <strong>som</strong> Suzanne Lindblom (chef<br />

på Skatte verkets produktionsavdelning)<br />

skriver i Balans nr 12/2011: För oss är en<br />

hög rätts säkerhet och ett högt förtroende avgörande<br />

för att vi ska lyckas med vårt uppdrag.<br />

Att göra något <strong>som</strong> hotar detta ligger inte i<br />

vårt intres<strong>se</strong>.<br />

Tyvärr kan jag räkna upp åtskilliga<br />

ärenden <strong>som</strong> har behandlats i motsats<br />

till denna idealbild. Låt mig nämna ett<br />

flagrant exempel.<br />

Ett företag bedrev en outletbutik <strong>som</strong> sålde<br />

sportkläder. I marknadsföringssyfte såldes<br />

märkesjackor ut, för pri<strong>se</strong>r <strong>som</strong> i många<br />

fall understeg inköpspri<strong>se</strong>t. Skatteverket<br />

ifrågasatte detta och skönstaxerade<br />

företaget. Detta ledde till att personerna<br />

<strong>som</strong> ägde aktierna personligen, ansågs<br />

ha haft inkomst av tjänst med 5 miljoner<br />

kronor. Skatteverket taxerade privatper-<br />

Lyssnar Skatteverket verkligen på dem <strong>som</strong> har synpunkter? Bertil Raue tvivlar på det.<br />

sonerna och lämnade över till Kronofogden<br />

att driva in beloppet. Tingsrätten<br />

försatte därefter dessa personer i personlig<br />

konkurs. Allt detta skedde innan ärendet<br />

hade prövats i dåvarande Länsrätten. Alla<br />

försök att få anstånd eller bestridande av<br />

konkursansökan misslyckades. Konkursansökan<br />

överklagades ända till Högsta<br />

Domstolen utan framgång.<br />

Genom den personliga konkur<strong>se</strong>n berövades<br />

personerna möjlighet att bekosta<br />

skatteproces<strong>se</strong>n. Möjlighet till framgång<br />

i högre instan<strong>se</strong>r var därigenom liten.<br />

Skatte proces<strong>se</strong>n har trots detta drivits<br />

vidare i både länsrätt och kammarrätt.<br />

Helt utan framgång.<br />

Leverantören till jackorna medgav i kammarrätten<br />

att man varit medveten om<br />

att pri<strong>se</strong>t satts under inköpspris och att<br />

reglering av detta skulle ske i efterhand.<br />

Ingen sådan information <strong>som</strong> har tillförts<br />

ärendet har kunnat påverka domstolarna.<br />

Högsta Förvaltningsdomstolen har vägrat<br />

prövningstillstånd.<br />

För att kunna få ett drägligt framtida<br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

liv har de drabbade personerna nu valt att<br />

lämna Sverige. Dessutom har nu Skatteverket<br />

anmält företaget för bokföringsbrott.<br />

Åtal har nyligen väckts. Jag måste<br />

ifrågasätta rättssäkerheten i skatteproces<strong>se</strong>n:<br />

Ska man verkligen kunna försättas<br />

i konkurs innan ärendet har prövats av<br />

någon högre instans?<br />

Ska inte det allmänna bekosta juridiskt<br />

biträde till de drabbade?<br />

Varför sker ingen objektiv prövning i<br />

skattedomstolarna?<br />

Varför läggs bevisbördan över på den<br />

skatteskyldige vid skönstaxering?<br />

Suzanne Lindblom skriver att man alltid<br />

lyssnar till dem <strong>som</strong> har synpunkter och<br />

har vi gjort fel så rättar vi till.<br />

Jag välkomnar verkligen att någon<br />

lyssnar inom Skatteverket. Då skulle man<br />

kanske kunna förhindra de olycksfall i<br />

arbetet <strong>som</strong> tyvärr ofta förekommer.<br />

BERTIL RAUE är auktori<strong>se</strong>rad revisor på Baker Tilly<br />

i Malmö och ledamot i FARs policygrupp för skatt.<br />

45<br />

FOTO: EMMA FREKKE

46<br />

NOTERINGAR<br />

SJR hyR ut och RekRyteRaR chefeR<br />

och SpecialiSteR inom ekonomi,<br />

bank och finanS. Sedan 1993.<br />

Det är vi<br />

<strong>som</strong> hyr ut<br />

och rekryterar<br />

ekonomer.<br />

läs mer på www.sjr.<strong>se</strong><br />

Nytt från<br />

Skatteverket!<br />

Handledning för beskattning av<br />

inkomst 2012<br />

SKV 399 (Del 1–4), utgåva 1<br />

BEST.NR F2012-003<br />

PRIS 1 850:– (exkl. moms)<br />

Inför 2012 års upplaga har omfattande förändringar<br />

gjorts i publikationen. Förutom<br />

de tidigare områdena har även innehållet<br />

i ”Handledning för internationell beskattning”<br />

(SKV 352) arbetats in. De sju avdelningarna<br />

är fördelade på fyra volymer:<br />

DEL 1 Avd. 1 – ämnen <strong>som</strong> rör fl era skatter<br />

Avd. 2 – bestämmel<strong>se</strong>r <strong>som</strong> gäller fl era<br />

inkomstslag<br />

DEL 2 Avd. 3 – inkomst av tjänst<br />

Avd. 4 – inkomst av kapital<br />

DEL 3 Avd. 5 – inkomst av näringsverksamhet<br />

(avsnitt 42–64)<br />

DEL 4 Avd. 5 – inkomst av näringsverksamhet<br />

(avsnitt 65–87)<br />

Avd. 6 – bestämmel<strong>se</strong>r om vissa<br />

före teel<strong>se</strong>r<br />

Avd. 7 – särskilda skatter och<br />

pensionsgrundande inkomst<br />

FRITZES – DIREKT FRÅN SVERIGES MYNDIGHETER<br />

Vill Du anta utmaningen?<br />

Arbetar Du på en större byrå och är kvalificerad<br />

revisor och vill starta en egen revisionsbyrå?<br />

Då har Du just nu möjlighet att överta en<br />

mindre revisionsbyrå i norra Stockholm.<br />

Det finns stora möjligheter att utveckla byrån.<br />

Möjligheter finns att bredda tjänsteutbudet<br />

samt att öka omsättningen. F n omsätter byrån<br />

drygt 1 milj kr.<br />

Det är viktigt att Du är utåtriktad och sätter<br />

klientens bästa i fokus.<br />

Byrån finns i trevliga lokaler med goda<br />

parkeringsmöjligheter samt nära till<br />

kommunala transportmedel.<br />

Vill Du anta utmaningen så hör av Dig för en<br />

förutsättningslös diskussion till Balans<br />

e-postadress bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong>.<br />

Revisionsbyrå Norr om Stockholm<br />

Auktori<strong>se</strong>rad revisor Far<br />

Fler titlar hittar du på fritzes.<strong>se</strong><br />

För beställning besök www.fritzes.<strong>se</strong><br />

Tel. 08-598 191 90 Orderfax 08-598 191 91<br />

E-post order.fritzes@nj.<strong>se</strong><br />

KONTAKTA OSS<br />

FAR<br />

Far<br />

Box 6417, 113 82 Stockholm<br />

Box 6417, 113 82 Stockholm<br />

Besöksadress: Kungsbron 2<br />

Besöksadress: Kungsbron 2<br />

08-506 112 00<br />

08-506 112 00<br />

Allmänna yrkesfrågor<br />

Dan Allmänna Brännström yrkesfrågor<br />

(general<strong>se</strong>kreterare)*<br />

Dan Brännström<br />

Helene (general<strong>se</strong>kreterare)*<br />

Agélii<br />

(chefsjurist)*<br />

Helene Agélii<br />

Maria (chefsjurist)* Bengtson<br />

(kvalitetskontroll/XBRL)*<br />

Maria Bengtson<br />

Carl (medlemsfrågor/kvalitetskontroll/XBRL)*<br />

Brege<br />

(policy- Carl Brege och arbetsgrupper)*<br />

Annelie (policy- Dahlqvist och arbetsgrupper)*<br />

(Små Åsa Ehlin & medelstora företag<br />

– (kommunikationschef)*<br />

revision och redovisningstjänster)*<br />

Åsa Karin Ehlin Engblom Fredrikson<br />

(kommunikationschef)*<br />

(styrel<strong>se</strong>ns <strong>se</strong>kreterare)*<br />

Ewa Fallenius<br />

(press- och EU-ansvarig)*<br />

Lennart Iredahl<br />

(Stora företag – revision)*<br />

Nina Ljungmark Berglund<br />

(Rådgivnings<strong>se</strong>ktionen)*<br />

(Rådgivnings- och Skatte<strong>se</strong>ktionerna)*<br />

Fredrik Sara Orback Nydén<br />

(föreningsjurist)*<br />

Sara Lena Orback Sjöblom<br />

(föreningsjurist)*<br />

(Små & medelstora företag<br />

Lena – redovisningstjänster)*<br />

Sjöblom<br />

(Små Bengt & Skough medelstora företag<br />

– (Små redovisningstjänster)*<br />

& medelstora företag<br />

Bengt – revision)* Skough<br />

(Små & medelstora företag<br />

– Styrel<strong>se</strong>ns revision)* arbetsutskott<br />

Anders Bäckström (ordf.)<br />

Styrel<strong>se</strong>ns 08-723 91 00 arbetsutskott<br />

Anders Helena Herlogsson Bäckström (ordf.) (första vice ordf.)<br />

08-723 031-63 91 77 00<br />

Helena Lotta Silfverstolpe Herlogsson (andra (första vice ordf.)<br />

031-63 042-24 77 00 00 80<br />

Lotta Dan Brännström Silfverstolpe (general<strong>se</strong>kreterare)*<br />

(andra vice ordf.)<br />

042-24 00 80<br />

Dan Styrel<strong>se</strong>ns Brännström övriga (general<strong>se</strong>kreterare)*<br />

ledamöter<br />

Anna-Clara af Ekenstam, 08-555 330 00<br />

Styrel<strong>se</strong>ns Peter Gustafsson, övriga 075-246 ledamöter 20 00<br />

Lali Ragnar Börjesson, Gustavii, 08-519 08-520 490 590 72 00<br />

Anna-Clara Annika Larsson, af Ekenstam, 0418-44 08-555 66 00 330 00<br />

Peter Magnus Gustafsson, Larsson, 075-246 20 00<br />

Ragnar Thomas Gustavii, Lindgren, 08-520 018-66 590 00 00 30<br />

Annika Carola Larsson, Lundgren, 0418-44 0911-145 66 50 00<br />

Magnus Jan Magnusson, Larsson, 013-13 075-246 41 20 5000<br />

Thomas Mats Olsson, Lindgren, 031-83 018-66 44 00 00 30<br />

Carola Magnus Lundgren, Svensson 0911-145 Henryson, 50 08-555 330 00<br />

Jan Gunnar Magnusson, Thuresson 013-13 08-520 41 590 50 00 (adj.)<br />

Magnus Åsa Wirén Svensson Linder, Henryson, 08-723 91 08-555 00 330 00<br />

Gunnar Bo Å<strong>se</strong>ll Thuresson 08-555 558 08-520 00 (adj.) 590 00 (adj.)<br />

Åsa Wirén Linder, 08-723 91 00<br />

Bo Å<strong>se</strong>ll 08-555 558 00 (adj.)<br />

*08-506 112 00<br />

*08-506 e-post: kontakt@far.<strong>se</strong>, 112 00 www.far.<strong>se</strong><br />

e-post: kontakt@far.<strong>se</strong>, www.far.<strong>se</strong><br />

hjälper branschen att göra nytta<br />

för näringsliv och samhälle.<br />

Ingen ”rocket science”<br />

utan knepigare än så<br />

Bara två dagar gammal, men Redovisningskonsultveckan<br />

är redan en succé. Redovisning,<br />

moms och skatter – det ena svårare än<br />

det andra, i alla fall för mig. Värst av allt är<br />

mom<strong>se</strong>n. Lärarna bedyrar att det inte är någon ”rocket<br />

science”, men jag går ändå vil<strong>se</strong> i momsöknen. När jag<br />

tror att det förhåller sig på ett visst sätt är det alltid<br />

tvärtom. Varför är moms, <strong>som</strong> borde vara enkelt, så<br />

oerhört komplicerat?<br />

Hemma i Sverige har vintern slagit till med snö och<br />

kyla, och därför är det med en känsla av overklighet jag<br />

njuter av solen och värmen andra dagen i Playa del Ingles<br />

på Gran Canaria. Det är ännu tidigt på siestan och allt<br />

är stilla.<br />

Dan Brännström är<br />

FARs general<strong>se</strong>kreterare.<br />

Först fladdrar det bara till bland palmbladen, men så tilltar det så pass<br />

mycket att jag sätter mig upp. Varifrån kommer den starka vinden?<br />

I nästa <strong>se</strong>kund drar tromben in över poolområdet. På ett ögonblick<br />

omvandlas poolen till en fontän, och jag hör höga skrik från borden med<br />

parasollerna. Tromben har siktat in sig på hotellets restaurang och träffar<br />

husväggen <strong>som</strong> tvingar vinden uppåt. Allt lyfter. Lärarna på Redovisningskonsultveckan<br />

flyger upp från sina stolar, och deras parasoll drar<br />

till väders för att landa på en balkong på fjärde våningen. Högt ovanför<br />

hotellet <strong>se</strong>glar övningsuppgifter vi aldrig mer åter<strong>se</strong>r.<br />

Endast en sak ligger kvar. Tungt och stabilt. För det krävs mer än en<br />

tromb för att rubba på Samlingsvolymen.<br />

Själva rollen <strong>som</strong> auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult är naturligtvis i fokus.<br />

Och diskussionen förs minst lika mycket utanför <strong>som</strong> inne i lektionssalen.<br />

Alla lär av alla, det är så det ska vara. Det handlar om olika sätt att<br />

öka kundnyttan men också om nya tjänster och nya sätt att ta betalt. Det<br />

är inspirerande att <strong>se</strong> den stora lusten att erövra hittills oanade höjder.<br />

Vi når faktiskt toppen på K2. För under ett av pas<strong>se</strong>n upptäcker vi<br />

möjligheterna i Bokföringsnämndens K2­paket. Men om årsredovisningen<br />

ska förmedla en användbar bild krävs, <strong>som</strong> alltid, omdöme och en<br />

varsam handpåläggning.<br />

Nu hör jag det igen: ”Det <strong>här</strong> är ingen 'rocket science'.” Nej, det är alldeles<br />

sant. Jag in<strong>se</strong>r att redovisningskonsultens vardag är betydligt knepigare<br />

än så. Det räcker inte med kunskap eller teknik, det krävs också ett stort<br />

mått professionellt omdöme. Inte minst när det blå<strong>se</strong>r.<br />

Välkommen att kommentera på<br />

danbrännström.<strong>se</strong><br />

nummer 3/2012 BALANS<br />

47

BALANS nummer 3/2012 nummer 3/2012 BALANS<br />

FAR ska hjälpa branschen<br />

att göra nytta för<br />

näringsliv och samhälle<br />

FARs nya vision ”Steget<br />

före – när förtroende räknas”<br />

tvingar organisationen att<br />

vara proaktiv. Uppdraget<br />

är att hjälpa branschen att<br />

göra nytta för näringsliv och<br />

samhälle.<br />

FARs styrel<strong>se</strong> har fattat beslut<br />

om en ny vision för FAR.<br />

Branschorganisationen ska<br />

nu vara mer proaktiv och i än<br />

högre grad påverka omvärld<br />

och regelutveckling.<br />

– Vi ska fortfarande vara bäst<br />

på medlemsnytta,<br />

men<br />

nu har vi ett<br />

utifrån­ och<br />

in­perspektiv<br />

där uppdraget<br />

blir<br />

att hjälpa<br />

branschen<br />

att göra<br />

nytta för<br />

näringsliv<br />

och samhälle, säger FARs ordförande<br />

Anders Bäckström.<br />

Visionen att hela tiden vara<br />

steget före vittnar om en vilja<br />

att ligga i framkant och vara<br />

först på bollen. Nu ligger<br />

utmaningen i att det hela inte<br />

ska stanna vid tjusiga ord utan<br />

omvandlas till verklighet.<br />

– Den nya visionen ger<br />

energi och riktning. Visionen<br />

lockar oss framåt och kommer<br />

helt klart att förändra FAR,<br />

säger FARs general<strong>se</strong>kreterare<br />

Dan Brännström.<br />

Han konstaterar att branschen<br />

även på det internationella<br />

planet måste bli mer<br />

proaktiv.<br />

48<br />

Anders<br />

Bäckström<br />

ANNONSERA I BALANS<br />

Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04,<br />

0708-95 99 66, bo.lindberg@<strong>tidningen</strong>balans.<strong>se</strong><br />

– Om<br />

den globala<br />

branschen<br />

hade varit<br />

steget före<br />

hade många<br />

av förslagen<br />

i EUs<br />

revisions­ Dan Brännström<br />

paket aldrig<br />

kommit upp. Men om vi ställer<br />

sådana krav på andra måste<br />

vi själva vara proaktiva, säger<br />

Dan Brännström.<br />

I praktiken handlar det om att<br />

branschorganisationen precis<br />

<strong>som</strong> tidigare ska fortsätta att<br />

vara en remissinstans, men man<br />

vill gå ett steg längre än så.<br />

FAR ska påverka tidigt och vara<br />

en röst <strong>som</strong> gör sig hörd redan<br />

innan en fråga har kommit så<br />

långt att ett förslag är ute på<br />

remiss.<br />

– Vi ska svara på frågan<br />

redan innan den ställs och<br />

vara en lobbyorganisation<br />

att räkna med, säger Anders<br />

Bäckström.<br />

Samtidigt <strong>som</strong> den nya visionen<br />

blir levande tydliggörs också<br />

branschorganisationens värdegrund.<br />

Det görs genom att<br />

bokstäverna i FAR kopplas till<br />

värdegrunden: Förtroende,<br />

Ansvar, Relevans. En värdegrund<br />

<strong>som</strong> är lätt att relatera<br />

till revisions­ och rådgivningsbranschen.<br />

– Den nya visionen och<br />

det nya uppdraget är lik<strong>som</strong><br />

värdegrunden inga floskler.<br />

Vi ska göra det <strong>här</strong>, säger Dan<br />

Brännström.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

Skatterådgivare startade<br />

året med att blicka framåt<br />

I slutet av januari höll skatte<strong>se</strong>ktionen<br />

sitt årsmöte. Många stora<br />

frågor stod på agendan, bland annat<br />

EUs revisionspaket och den nya<br />

FARS RÅDGIVNINGSSEKTION<br />

auktorisationen för skatteråd givare.<br />

Anitza Zester, Johanna Janing och<br />

Eli<strong>se</strong> Adelsköld är snart redo att<br />

skicka in sina ansökningar.<br />

Vad får en rådgivare göra för en revisionskund?<br />

Sektionens styrgrupp foku<strong>se</strong>rar<br />

på arbetsgrupperna. Som exempel<br />

kan nämnas LOU-gruppen, <strong>som</strong><br />

följer upp sin första skrivel<strong>se</strong> från<br />

2009 angående synpunkter på<br />

avtalsvillkor tillämpade vid offentlig<br />

upphandling, de så kallade skakraven,<br />

med förslag till förändringar.<br />

I övrigt har ett remissvar lämnats på<br />

Upphand lingsutredningens betänkande<br />

På jakt efter den goda affären<br />

– SOU 2011:73 (<strong>se</strong> rådgivnings<strong>se</strong>ktionens<br />

flik på www.far.<strong>se</strong>).<br />

SEKTIONER &<br />

POLICYGRUPPER<br />

Sektionsordförande<br />

Bo Å<strong>se</strong>ll (ordf. Små & medelstora företag)<br />

08-555 558 00<br />

Anna-Clara af Ekenstam (ordf. Stora företag)<br />

08-555 330 00<br />

Ragnar Gustavii (ordf. Rådgivnings<strong>se</strong>ktionen)<br />

08-520 590 00<br />

Gunnar Thuresson (ordf. Skatte<strong>se</strong>ktionen)<br />

08-520 590 00<br />

En ständigt aktuell fråga är vad en<br />

rådgivare får göra för en revisionskund.<br />

Genom medlemskapet i IFAC<br />

har FAR (och därmed organisationens<br />

medlemmar) förbundit sig att<br />

följa vissa regler, exempelvis Code<br />

of Ethics for Professional Accountants<br />

<strong>som</strong> behandlar dessa frågor.<br />

På Rådgivnings<strong>se</strong>ktionens flik på<br />

www.far.<strong>se</strong> pre<strong>se</strong>nteras löpande<br />

nyheter om <strong>se</strong>ktionens verksamhet.<br />

Ragnar Gustavii,<br />

ordf. FARs rådgivnings<strong>se</strong>ktion.<br />

Policygrupper<br />

Jan-Hugo Nihlén (ordf. etik) 075-246 20 00<br />

Göran Arnell (ordf. redovisning) 08-723 91 00<br />

Åke Danielsson (ordf. regulatoriska frågor) 08-555 330 00<br />

Bo Hjalmarsson (ordf. revision) 08-555 330 00<br />

Bo Ahlstrand (ordf. skatt) 08-723 91 00<br />

Informationen finns även under respektive avdelning på <br />

FOTO: RAKEL LENNARTSSON<br />

Redovisningskonsultexamen<br />

genomförd med bra utfall<br />

Redovisningskonsultexamen<br />

är sista steget för<br />

att bli auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult.<br />

Kanske kan<br />

det verka skrämmande för<br />

en del, men Lena Sjöblom<br />

på FAR ger lugnande<br />

besked.<br />

– Det är inte fråga om<br />

detaljfrågor eller utslagning<br />

av dem <strong>som</strong> tentar. Vår<br />

förhoppning är att de allra<br />

flesta är förberedda och blir<br />

godkända, säger hon.<br />

FARs redovisningskonsultexamen<br />

är det sista steget<br />

för att bli medlem i FAR<br />

och få titeln auktori<strong>se</strong>rad<br />

redovisningskonsult. Nu är<br />

examensprovet sjösatt och<br />

sju redovisningskonsulter<br />

skrev provet första gången det<br />

genomfördes.<br />

– Reaktionerna från dem<br />

<strong>som</strong> skrev var mycket positiva.<br />

De kände igen sig från sin<br />

vardag. Ingen har upplevt<br />

nivån <strong>som</strong> för hög, vad vi har<br />

hört. Däremot var alla spända<br />

och vissa upplevde att de hade<br />

behövt mer tid. Vi <strong>som</strong> rättade<br />

<strong>se</strong>r dock inte att mer tid var<br />

nödvändigt, det var mycket<br />

bra resultat från kloka konsulter,<br />

säger Lena Sjöblom.<br />

Auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />

är en kvalitetsstämpel<br />

och ger en tydlig yrkesidentitet<br />

<strong>som</strong> professionell redovisningskonsult.<br />

För att bli medlem i<br />

FAR och få titeln auktori<strong>se</strong>rad<br />

redovisningskonsult behövs<br />

alltså godkänt resultat i FARs<br />

redovisningskonsultexamen.<br />

Syftet med provet är att<br />

säkerställa att redovisningskonsulten<br />

har goda teoretiska<br />

kunskaper inom redovisning<strong>som</strong>rådet<br />

och förmåga att<br />

tillämpa dem i praktiken.<br />

– Inriktningen ligger mot<br />

konsultrollen och examen är<br />

ca<strong>se</strong>­ba<strong>se</strong>rad. Vi beskriver<br />

förutsättningar i ett ca<strong>se</strong> och<br />

ställer <strong>se</strong>dan frågor om hur<br />

Lena Sjöblom, ansvarig för redovisningstjänster på FAR, berättar att<br />

intres<strong>se</strong>t för redovisningskonsult examen är stort.<br />

en auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />

lämpligen ska agera i<br />

dessa situationer, säger Lena<br />

Sjöblom.<br />

Hon berättar att examen<br />

är uppdelad i olika områden<br />

där man tar upp allmänna<br />

frågor kring redovisningskonsultrollen<br />

och Reko,<br />

moms, skatt och aktiebolagsrätt<br />

samt etiska regler.<br />

– Det handlar inte om en<br />

massa specialfall, utan det är<br />

en bred grundkunskap <strong>som</strong><br />

krävs. Målet med examen är<br />

att säkerställa en ”lägstanivå”.<br />

Det är självklart att personen<br />

inte är fullärd vid examenstillfällen<br />

men tänket och<br />

förhållningssättet ska vara<br />

rätt, betonar Lena Sjöblom.<br />

Provet hålls två gånger per år,<br />

i maj och i december. Om<br />

det inte är tillräckligt många<br />

anmälda ställs provet in och de<br />

<strong>som</strong> anmält sig får möjlighet<br />

att göra det vid nästa tillfälle.<br />

FOTO: PERNILLA HALLING<br />

Lena Sjöblom berättar att<br />

intres<strong>se</strong>t för redovisningskonsultexamen<br />

är stort, men<br />

det finns också en tveksamhet<br />

hos en del konsulter.<br />

Bland annat kan det upplevas<br />

skrämmande med ett provtillfälle<br />

<strong>som</strong> pågår under en<br />

hel dag.<br />

FAR planerar en förberedel<strong>se</strong>kurs<br />

där frågor, liknande dem<br />

<strong>som</strong> finns med i provet, tas<br />

upp. Det finns även ett kunskapstest,<br />

<strong>som</strong> är inriktat på<br />

faktakunskaper. FAR rekommenderar<br />

att redovisningskonsulterna<br />

gör kunskapstestet<br />

under praktiktiden<br />

för att få en bild av hur man<br />

ligger till.<br />

– Examensprovet ska inte<br />

vara någon stor grej utan bara<br />

det sista naturliga steget för<br />

att få titeln auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult,<br />

säger Lena<br />

Sjöblom.<br />

CHARLOTTA DANIELSSON<br />

FAKTA<br />

Var och när?<br />

Provet erbjuds två gånger<br />

per år, i maj och i december.<br />

Datum för 2012 är 30 maj (preliminärt)<br />

och 4 december.<br />

Provet hålls under en dag och<br />

beräknad provtid är sju timmar.<br />

Proven genomförs i Stockholm,<br />

men kan ges på andra orter<br />

om minst tio personer är auktori<strong>se</strong>rbara<br />

där.<br />

Hur förbereder man sig?<br />

Konsulter <strong>som</strong> fått en bra<br />

allsidig praktiktid ska klara<br />

provet – det är utgångspunkten.<br />

Konsult rollen måste tränas i<br />

vardagen. FAR har kunskapstester<br />

för redovis ningskonsulter, dessa är<br />

inriktade på teoretiska frågor. Testerna<br />

ska ge dig en uppfattning om<br />

dina kunskaper och vara en hjälp<br />

på vägen mot auktorisation.<br />

Vad krävs för godkänt?<br />

För godkänt resultat krävs<br />

minst 75 poäng av 100. Bedömningen<br />

av svaren görs enligt en<br />

svarsmall men vi tar även hänsyn<br />

till alternativa svar. Det beror på<br />

motiveringen.<br />

FARs utbildningsråd ut<strong>se</strong>r<br />

ett rättningsteam <strong>som</strong> rättar<br />

svaren. Provsvaren delas upp så<br />

att samma person rättar en och<br />

samma uppgift.<br />

Hjälpmedel <strong>som</strong> får användas<br />

på provet är: samlingsvolym,<br />

Reko, dator, böcker och egna<br />

anteckningar. Det webba<strong>se</strong>rade<br />

uppslagsverket FAR Komplett<br />

kan du få låna. Externa kontakter<br />

under provtillfället tillåts inte.<br />

Vem kan göra provet:<br />

Den <strong>som</strong> önskar medlemskap<br />

i FAR och titeln auktori<strong>se</strong>rad<br />

redovisningskonsult ska uppfylla<br />

FARs antagningskrav:<br />

Teoretisk utbildning: huvudregel<br />

ekonomexamen universitet<br />

3 år, alternativregel tvåårig<br />

eftergymnasial utbildning inom<br />

ekonomi (YH <strong>som</strong> är godkänd eller<br />

två års universitetsstudier med<br />

ekonomiinriktning)<br />

Praktik 5 år för högskolegruppen<br />

och 6 år för YH-gruppen<br />

(<strong>se</strong>naste 3 åren med extern<br />

råd givning på revisions-/redovisningsbyrå).<br />

Examen med godkänt resultat.<br />

49

BALANS nummer 3/2012<br />

MÅNADENS<br />

GÄSTKRÖNIKÖR: »Jag hade <strong>se</strong>tt och lärt så mycket att jag själv ville in<br />

Advokat, entreprenör och riskkapitalist.<br />

Det är en kombination<br />

<strong>som</strong> är både optimal och<br />

begränsande. Optimal då jag<br />

<strong>som</strong> advokat med bakgrund i affärsjuridiken<br />

har stor nytta av min kunskap,<br />

Susanna Falkengren är<br />

erfarenhet och de kontakter <strong>som</strong> jag<br />

advokat speciali<strong>se</strong>rad på<br />

skapat under resans gång.<br />

affärsjuridik. 2007 var<br />

Begränsande efter<strong>som</strong> jag <strong>som</strong> advokat<br />

hon med och grundade<br />

skolats i att <strong>se</strong> risker. Det gör att jag i<br />

riskkapitalbolaget Exipos<br />

större utsträckning än andra <strong>se</strong>r problem<br />

Investhar. Hon är även<br />

och hinder på grund av att jag är styrd av<br />

känd från tv-programmet<br />

vad jag tycker är i vissa delar föråldrade<br />

Draknästet.<br />

och konkurrensbegränsande regler.<br />

För mig var inte rollen <strong>som</strong> rådgivare tillräcklig.<br />

Därför valde jag att bli entreprenör och riskkapitalist<br />

också. Jag hade <strong>se</strong>tt och lärt så mycket att jag själv<br />

ville in i hetluften och inte bara stå vid sidan om och<br />

<strong>se</strong> på när spännande affärer gjordes och bolag byggdes<br />

upp. Men jag ville heller inte lämna en bransch och en<br />

karriär <strong>som</strong> jag ägnat nästan 20 år av mitt liv. Alltså<br />

fick det bli en kombination. Det bästa av två världar.<br />

Genom att jag de <strong>se</strong>naste <strong>se</strong>x åren varit med och<br />

byggt upp ett antal företag har jag blivit en bättre<br />

advokat. Jag har fått en helt annan förståel<strong>se</strong> för affärer,<br />

för hur företagare tänker, och vad <strong>som</strong> är viktigt för<br />

dem. Många advokater är teoretiska och fastnar i frågor<br />

<strong>som</strong> inte är speciellt viktiga för klienten. Och med<br />

rådande prisbild på advokattjänster är det inte konstigt<br />

att man <strong>som</strong> företagare drar sig för att anlita en advokat<br />

och i stället försöker hantera juridiken på egen hand.<br />

Samtidigt behöver de flesta företagare hjälp av kompetenta<br />

jurister för att inte göra kostsamma misstag.<br />

50<br />

Företag ska inte behöva<br />

agera hobbyjurister<br />

i hetluften och inte bara stå vid sidan om och <strong>se</strong> på.«<br />

En stor marknad ligger öppen för den <strong>som</strong> hittar<br />

nyckeln till att leverera högkvalitativ rådgivning på<br />

ett kostnad<strong>se</strong>ffektivt sätt <strong>som</strong> gör det attraktivare för<br />

företagarna att köpa in tjänster – i stället för att agera<br />

hobby jurister. Jag är övertygad om att det skulle gå<br />

att bedriva en sådan verksamhet med stor lönsamhet<br />

och att man snabbt skulle kunna ta marknadsandelar.<br />

Jämför it­konsulter och affärsadvokater. Båda är<br />

konsulter med tjänster <strong>som</strong> i stort sätt varje företag har<br />

behov av och med löner <strong>som</strong> sin största kostnad. Jag<br />

påstår att det för genomsnittet av uppdragen inte är så<br />

stor skillnad på hur komplicerat advokatens respektive<br />

it­konsultens uppdrag är. Ändå låg, enligt min högst<br />

ovetenskapliga undersökning, de största advokatbyråernas<br />

vinst för 2010 i snitt tre till fyra gånger högre<br />

än vinsten i de största it­konsultbolagen med samma<br />

omsättning. För mig är detta ett tecken på att advokatmarknaden<br />

inte är tillräckligt konkurrensutsatt.<br />

Jag drömmer om en advokatbyrå <strong>som</strong> drivs <strong>som</strong> de<br />

bästa och mest konkurrenskraftiga konsultföretagen.<br />

Ett kompetent och tydligt ledarskap kombinerat med<br />

ett processtyrt arbetssätt. Eller måste det vara en<br />

advokatbyrå? Enligt <strong>se</strong>naste Klientbarometern an<strong>se</strong>r<br />

överväldigande 74,3 procent av de tillfrågade att det inte<br />

är relevant att rådgivaren är advokat. Jag skulle vilja<br />

ta in kapital i mitt företag och så vill jag ha en styrel<strong>se</strong><br />

<strong>som</strong> ger mitt bolag en bra och bred kompetens. Men<br />

vänta, det går inte om jag vill driva en advokatbyrå. Det<br />

är bara advokater <strong>som</strong> får vara delägare och styrel<strong>se</strong>ledamöter<br />

i advokatbyråer. Detta motiveras med att<br />

advokaternas oberoende annars riskeras. Att advokater<br />

själva är ägare eller anställda <strong>som</strong> vill ha utdelning,<br />

bonus eller provision gör advokater lika beroende av<br />

sina kunder <strong>som</strong> vem <strong>som</strong> helst. Men detta påverkar<br />

tydligen inte oberoendet. Affärsadvokater är inte rättssamhällets<br />

tjänare. De är konsulter. Det behövs absolut<br />

ett etiskt regelverk även för affärsadvokater, men regelverket<br />

ska bara skydda klienternas intres<strong>se</strong>n. Regelverket<br />

får däremot inte leda till att aktörer <strong>som</strong> skulle<br />

kunna medverka till en ökad konkurrens, och därmed<br />

prispress och högre kvalitet, stängs ute.<br />

ETT BOKSLUTS- OCH ÅRSREDOVISNINGSPROGRAM SOM INGÅR I BL ADMINISTRATION<br />

BL Bokslut – lättarbetat,<br />

flexibelt och kompetent<br />

BL Bokslut är den nya generationen boksluts- och årsredovis nings program.<br />

Genom användande av ny modern teknik har vi utvecklat ett lättarbetat,<br />

fl exibelt, pedagogiskt och kompetent program för redovisnings- och revisionsbyråer.<br />

Programmet är komplett med alla funktioner du behöver för bokslutet<br />

och årsredovisningen.<br />

BL Bokslut är mycket användarvänligt och intuitivt. Du förstår direkt hur du ska arbeta<br />

med de olika momenten och har stor frihet att redigera i årsredovisningar, protokoll,<br />

beräkningsbilagor och alla övriga dokument du kan skapa i programmet. Den tydliga<br />

arbetsgången och en unik överskådlighet gör att du kan arbeta med maximal eff ektivitet.<br />

Du kan utan kostnad prova programmet skarpt i 60 dagar! Hämta på www.blinfo.<strong>se</strong>.<br />

Prova gratis!<br />

www.blinfo.<strong>se</strong><br />

Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • info@blinfo.<strong>se</strong> • www.blinfo.<strong>se</strong>

POSTTIDNING B<br />

FAR Akademi AB, Kund<strong>se</strong>rvice<br />

Box 6417, 113 82 Stockholm<br />

Två kur<strong>se</strong>r inom ISA<br />

Våren 2012<br />

ISA<br />

Kur<strong>se</strong>n innehåller en genomgång av de nya standarderna<br />

<strong>som</strong> är särskilt viktiga att beakta vid revision av mindre och<br />

medelstora företag och de största skillnaderna mot RS <strong>som</strong><br />

2011 ersattes av ISA. Alla standarder har skrivits om till ett<br />

nytt och mer pedagogiskt format och vissa har förändrats. En<br />

förändring av<strong>se</strong>ende revision av mindre och medelstora företag,<br />

är att RevU 1005 Särskilda överväganden vid revision av<br />

små företag, har försvunnit. I nya ISA hanteras tillämpningsfrågor<br />

i mindre företag i respektive standard.<br />

Tid och plats<br />

Umeå 21 mars<br />

Stockholm 11 april<br />

Göteborg 8 maj<br />

Malmö 9 maj<br />

Pris<br />

4 900 kr exkl. moms<br />

Som medlem i FAR får du 10 % rabatt på kurspri<strong>se</strong>t.<br />

Mer information och anmälan<br />

farakademi.<strong>se</strong>/isa<br />

farakademi.<strong>se</strong><br />

08 506 112 00<br />

ISA – ett steg till<br />

Du <strong>som</strong> revisor och revisorsassistent bör ha kunskaper om ISA<br />

och riskba<strong>se</strong>rad revision. Kärnan i revisionsproces<strong>se</strong>n är att<br />

identifiera risker och anpassa revisionen därefter. Kur<strong>se</strong>n ger<br />

dig kunskap för att kunna utvärdera den interna kontrollen och<br />

anpassa revisionsstrategin efter dina identifierade risker på<br />

företags- och transaktionsnivå.<br />

Huvudinnehåll<br />

• Riskbedömning; Affärsrisker och risken för oegentligheter<br />

<strong>som</strong> blir våra inneboende risker vi hanterar i revisionen<br />

• Val av revisionsstrategi med fokus på effektivitet och<br />

kvalitet<br />

• Koppling vä<strong>se</strong>ntliga konton till proces<strong>se</strong>r<br />

• Obligatoriska åtgärder med hänsyn till utvärdering av<br />

intern kontroll<br />

• Identifiering av vad <strong>som</strong> kan gå fel och identifiering av<br />

relevanta kontroller<br />

• Testa relevanta kontroller<br />

• Beräkning av urrvalsstorlek vid substansgranskning<br />

Tid och plats<br />

Malmö 15 mars<br />

Umeå 22 mars<br />

Göteborg 29 mars<br />

Stockholm 12 april<br />

För hela<br />

kursutbudet,<br />

farakademi.<strong>se</strong><br />

Pris<br />

5 500 kr exkl. moms<br />

Som medlem i FAR får du 10 % rabatt på kurspri<strong>se</strong>t.<br />

Mer information och anmälan<br />

farakademi.<strong>se</strong>/ettstegtill

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!