1 - Sveriges geologiska undersökning
1 - Sveriges geologiska undersökning
1 - Sveriges geologiska undersökning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SVERIGES GEOLOGISKA AB PROSPEKTERINGSRAPPORT<br />
Division Prospektering Datum: 1983-06-01<br />
Uppdragsgivare: NSG ID-nr: PRAP 83057<br />
Projekt: Jokkmokk Plats: Lattakvare/27I, 1 c<br />
Raal Quesada<br />
Hardy Lindroos<br />
SAMMANFATTNING<br />
COBRA-PROVTAGNING ILATTAKVARE<br />
Rapporten redovisar Cobra-borrningsarbeten under perioden 1983-03-21 - 1983-04-30<br />
i Lattakvare. Arbetena har utförts av SGAB på uppdrag av NSG. Avsikten med detta<br />
projekt var att spåra en sannolik Cu-Mo-W-mineralisering, tidigare känd med blockfynd.<br />
Under perioden togs sammanlagt 46 Cobraprov på bottenmoränen och den underliggande berggrunden.<br />
30 av dessa prov håller mer eller mindre scheelit. 16 analyserade prov visar<br />
förhöjningar på W, Mo och Cu (även svavel).<br />
Resultatet av den utförda provtagningen kan sammanfattas enligt följande:<br />
1. Ett intressant område med Cu- och W-mineralisering föreligger troligen väster om<br />
provtagningsområdet A.<br />
2. Blockbilden har förtydligats genom utförd provtagning varför målområdet i väster<br />
kan begränsas.<br />
3. I området D visar två prov (05-09) att Mo-W-mineraliseringen fortsätter öster om<br />
tidigare diamantborrad profil A-A.<br />
Rekommendationer för den fortsatta prospekteringen framgår av separat bilaga.
INNEHALLSFöRTECKNING<br />
SAMMANFATTNING sid<br />
1 INLEDNING 3<br />
2 PROJEKTETS MALSÄTTNING 3<br />
3 PROJEKTETS KOSTNADER 3<br />
4 COBRABORRNING 3<br />
5 PROJEKTANSLUTNA RAPPORTER 5<br />
6 APPENDIX<br />
BILAGOR I RAPPORTEN<br />
Cobra-provtagningsområden i skala 1:10 000<br />
2 Cobra-provtagningsområden A, B och C, med scheelitförande<br />
prover i skala 1:5 000<br />
3 Cobra-provtagningsomräden A, B och C, med W-anomala prover<br />
i skala 1:5 000.<br />
4 Cobra-provtagningsområden A, B och C, med Mo-anomala<br />
prover i skala 1:5 000.<br />
5 Cobra-provtagningsområde D, med scheelitförande prover<br />
i skala 1:5 000.<br />
6 Cobra-provtagningsområde D, med W-anomala prover i skala<br />
1: 5 00 O.<br />
7 Cobra-provtagningsområde D, med Mo-anomala prover i<br />
skala 1:5 000.<br />
8 Cobra-borrhålsanalyser.<br />
2
INLEDNING<br />
I denna rapport redovisas resultaten av Cobraborrning som utförts<br />
på objektet Lattakvare under perioden 1983-03-21 - 1983-04-30.<br />
2 PROJEKTETS MALSÄTTNING<br />
Avsikten med Cobraborrningen var att finna moderklyftet till Cu<br />
W-block i <strong>undersökning</strong>sområdets nordvästra del och att följa det<br />
Mo-W-mineraliserade stråket öster om diamantborrområdet (se bilaga<br />
1) •<br />
3 PROJEKTETS KOSTNADER<br />
Resurserna för <strong>undersökning</strong>arna har omfattat 0,2 geologmånader,<br />
2,6 teknikermånader, 10 malmanalyser och kostnad för borrmaskin.<br />
Den totala kostnaden för projektet är 99 900 kronor.<br />
4 COBRABORRNING<br />
Under perioden 1983-03-21 - 1983-04-30 gjordes ett försök att<br />
spåra Mo-W-mineraliseringens utgående med hjälp av Cobraprovtagning<br />
i Lattakvare. Denna metod innebär att man med hjälp aven Cobramaskin<br />
stöter ner en provtagningssond genom de lösa jordarterna<br />
till bergytan. I bästa fall får man ett prov på bottenmoränen<br />
och ett prov av den underliggande berggrunden. Under perioden<br />
togs sammanlagt 46 Cobraprov i fyra olika områden vid Lattakvare.<br />
32 prov togs i områdena A, B och C i syfte att finna moderklyftet<br />
till Cu-W-block i <strong>undersökning</strong>sområdets nordvästra del. 16 av<br />
dessa prov håller mer eller mindre scheelit (se bilaga 2).<br />
I området D togs 14 prov i syfte att följa det Mo-W-mineraliserade<br />
stråket öster om diamantborrområdet. Samtliga prov håller scheelit<br />
(se bilaga 5).<br />
3
Sammanfattningsvis ger förhöjningarna på wolfram, molybden och<br />
koppar (även svavel) följande information:<br />
1. Ett intressant område med Cu- och W-mineralisering föreligger<br />
troligen väster om provtagningsområdet A.<br />
2. Blockbilden har förtydligats av cobraprovtagningen varför målområdet<br />
i väster kan begränsas.<br />
3. I området D visar två prov (D5, D9) att Mo-W-mineraliseringen<br />
(övre horisonten) fortsätter öster om tidigare borrad borrprofil<br />
A-A.<br />
5<br />
PROJEKTANSLUTNA RAPPORTER<br />
Under åren 1981 - 1983 har utförts prospekteringsarbeten i form<br />
av geokemisk provtagning, geofysiska mätningar, blockletning,<br />
berggrundsgeologisk kartering samt mineralogiska <strong>undersökning</strong>ar<br />
i Lattakvare. Dessa arbeten har utförligt beskrivits i de följande<br />
rapporterna.<br />
Hålenius, E., 1982: Mineralogisk <strong>undersökning</strong> av scheelitprover<br />
från Lattakvare. SGU, rapport BRAP 82022.<br />
Niva, B., 1983: Lattakvare geofysiska <strong>undersökning</strong>ar under<br />
år 1982. SGAB, rapport PRAP 83013.<br />
Quesada, R., 1983: Delrapport I över Lattakvare. SGAB, rapport<br />
PRAP 83015.<br />
Quesada, R., 1983: Delrapport II över Lattakvare. SGAB, rapport<br />
PRAP 83045.<br />
Ekström, M., 1983: Mineralogisk <strong>undersökning</strong> av borrprover<br />
från Lattakvare. SGAB, rapport PRAP 83060.<br />
5
APPENDIX<br />
sid l<br />
Provtagning med cobraborr - sammanfattning av erfarenheter från<br />
<strong>undersökning</strong>arna vid Lattakvare 1983<br />
Morän- och bergprovtagningen vid Lattakvare under april månad<br />
1983 har skett med Atlas Copco:s sk cobra-borr med rördimensionen<br />
35 mm. Borrbettet, av hårdmetall, består aven ca 15 cm lång spets<br />
av genomströmningstyp (jfr fig l) där dels morän (övre delen) och<br />
dels krossat berg (nedre delen) kan uppsamlas. Kringutrustningen<br />
är tillverkad av den finska firman Helake Dy.<br />
Moränproven är ca 150-200 gr stora, bergprovet (i form av mm till<br />
cm stora bitar) är mindre, men väl tillräckligt för en god bergartsbestämning.<br />
Tagna prov av moränen har vaskats och belysts med UVlampa<br />
för scheelitidentifiering. Berggrundsprovet har använts för<br />
okulär eller mikroskopisk bergartsbestämning, samt i de fall scheelit<br />
påträffats, för kemisk analys (XRF).<br />
Provtagningen har förlöpt relativt väl enär moräntäcket inom området<br />
är ganska tunt (2-6 m) och då blockigheten ej är alltför<br />
påtagl i g. Utrustni ngen (borr + bränsl e + rör + domkraft + rörhå 11 are +<br />
borrbett) har transporterats per snöscooter. Med hänsyn till utrustningens<br />
vikt krävs två man för effektivt utförande.<br />
I fa 11 et Lattakvare förekom vi ssa probl em i samband med upptaqninqen<br />
av rörgången pga snöförhållanden. Således krävdes här omfattande<br />
snöskottning och uppallning kring borrhålet i samband med rörupptagningen.<br />
Detta kan sannolikt helt undvikas om borren och domkraften<br />
fästes på en kälke som något förstärkt torde utgöra ett<br />
stabilt underlag för rörhävningarna. Sålunda rekommenderas en något<br />
modifierad snöscooter-kälke som lämplig för transport och IIborrplatform<br />
ll under vinterförhållanden.
Följande erfarenheter av provtagningen kan noteras:<br />
sid 2<br />
- Cobra-provtagning är en lämplig teknik i syfte att finna mineraliseringars<br />
utgående om moränräcket är mindre än la m och om<br />
moränen ej är storblockig. Provtagningen går även att utföras<br />
sommartid men då är att rekommendera korta transporter mellan<br />
borrhålen dvs en koncentrerad insats eftersom utrustningen<br />
måste bäras. Ut- och intransporter bör då ske per bil och/ eller<br />
med helikopter.<br />
- Metodiken tillåter geologen att identifiera bergarter mao den<br />
är ett gott hjälpmedel vid detaljkarteringar.<br />
- Upptaget prov av morän och berg är tillräckligt stort för identifiering<br />
av scheelit, sannolikt även för molybdenglans samt de<br />
flesta sulfidmineral.<br />
- Provvolymen är dock för liten för TM-anrikning och sannolikt<br />
även för obetydlig för texguldvaskning, där stora provvolymer<br />
krävs.<br />
- Det är möjligt att förlänga provcylindern i borrbettet (jfr fig l)<br />
så att en större provvolym kan erhållas, en sådan konstruktion<br />
marknadsförs redan av Borrås AB men den är fn ej gängad i samma<br />
dimension som det här använda finska borrbettet.<br />
- I vissa situationer, tex hård tjäle eller hårdpackad morän, kan<br />
det finnas risk att provet fastnar igenomströmningscylindern.<br />
Med uppmärksamhet av borraren kan detta troligen undvikas. Avsikten<br />
för varje hål är dels att få upp sk basalmorän (15-20 cm<br />
av den morän som ligger mot bergytan) och dels en bit av berget.<br />
- Denna provtagning kan ske helt utan markskador och kan därför<br />
utföras även på icke inmutat område.<br />
Beträffande kostnaderna så är dessa i hög grad beroende dels av<br />
transporterna och dels av de kvartär<strong>geologiska</strong> förhållandena. I<br />
normalfallet bör det vara möjligt att klara av 3-7 hål per dag<br />
räknat då för två man. Kostnaderna skall därvid jämföras med dito<br />
för två blockletare. De sk kringkostnaderna är relativt blygsamma<br />
och anför sig främst till transportdelen samt de kemiska analyserna.
sid 3<br />
Avslutningsvis torde cobra-provtagningen vara en ur teknisk och<br />
ekonomisk synpunkt effektiv detalj<strong>undersökning</strong>smetod vare sig den<br />
utförs vintertid eller sommartid. Om det av texgeokemiska skäl<br />
krävs absolut ostörda och därtill stora provvolymer är metoden<br />
ej användbar. I storblockig terräng och vid mäktiga morändjup är<br />
likaså en starkare borrutrustning att föredra. Dock kan noteras<br />
att SGAB i samband med uranprospektering i Västerbotten med utrustningen<br />
förlagd på kälke klarat av betydande morändjup i storblockig<br />
terräng utan större komplikationer.<br />
Luleå 1983-05-25<br />
Hardy LindroDs
,<br />
FÖRLÄNGNINGSRÖR<br />
GÄNGOR<br />
HYLSA<br />
BORRBETT<br />
PROVTAGARE AV GENOMSTRÖMNINGSTYP<br />
o35mm FÖR COBRABORR<br />
HYLSLÄNGD = 15cm<br />
FIG .1
Change language