Norra Jämtlands distrikt - Skogsstyrelsen

LokalEko
4•2012
StrömSund, Åre, KroKomS och öSterSundS Kommuner
BergS, härjedalenS, BräcKe och ragunda Kommuner
Ledaren
Skogsdebatt och
möjligheter
Under delar av året har det pågått en stundtals het debatt kring
skogen, nuvarande skogspolitik och alla de intressen som ska samsas.
Det är bra att vi för dessa diskussioner.
Det är viktigt att lyfta problem och skilda
åsikter samt att tankar kommer fram i ljuset.
Det är bra att olika förväntningar på
skog och skogsbruk synliggörs. Kunskap,
förståelse och förändring hänger ofta ihop.
Så mer sånt!
Något man slås av i debatten är att
skogsbranschen måste bli bättre på att
kommunicera. Det gäller egentligen i alla
delar, hur man arbetar, skogens betydelse,
både som en underbar källa till rekreation
men också ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Skogsvårdslagens möjligheter
och begränsningar har också varit ett tvisteämne.
Man har som skogsägare oerhört
stora möjligheter att anpassa skogsbruket
efter sina egna målsättningar. Det finns
inom skogsvårdslagens ramar möjlighet att
bedriva hyggesfritt skogsbruk om man vill
ha den inriktningen på sitt brukande, men
endast om rätt biologiska förutsättningar
finns.
Ofta går det att finna svar på frågor och
funderingar runt skogsvårdlagen eller andra
mer praktiska frågor på www.skogsstyrelsen.se
– ta en titt där om du inte redan
gjort det!
Nog om detta, framför er har ni ett Lokaleko
som ger ett smakprov på de möjligheter
som man som skogsägare har. Till
exempel så har vi även under 2013 massor
av avgiftsfri rådgivning, kurser och informationstillfällen
som vi kan erbjuda dig.
Lyft luren och ta en kontakt så får du veta
mera.
aNNa-kariN & JohaN
Distriktschef
Norra Jämtland
Anna-Karin Mähler
Johan Agestam
InformatIon från SkogSStyrelSen
Distriktschef
Södra Jämtland
Norra och Södra JämtlaNdS diStrikt
NYTT!
LokalEko på
webben
Sedan i våras finns nu
LokalEko att läsa på webben.
Skogsägare som har skog på
flera distrikt och i olika landsdelar
brukar få ett LokalEko
och då är det från det distrikt
där huvuddelen av skogsinnehavet
ligger. Nu har ni chansen
att läsa även andra distrikts
tidningar. Gå in på
www.skogsstyrelsen.se/skogseko
I vänstermarginalen finns en
rubrik LokalEko där ni kan
hitta de nummer som kommit
ut under året.
En julhälsning från
Norra och södra
Jämtlands distrikt
Foto: www.FotoaKuten

Personal & adresser
Strömsund
Åre
Krokom
Östersund
Om distriktet
Norra delen av Jämtland omfattande de
fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund
och Östersund är Norra Jämtlands
distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region
Mitt.
Skogsmark (ha): 1 200 000 ha
Privata: 610 182 ha
Övriga: 589 818 ha
Krokom
Forsbergs väg 2
Box 9
835 21 Krokom
Tfn 0640-175 40
Fax 0640-627 08
Strömsund
Storgatan 14
835 35 Strömsund
Tfn 0670-64 84 50
Fax 0670-61 42 23
Järpen
Strandvägen 1
830 05 Järpen
Tfn 0647-66 55 70
Fax 0647-61 15 08
Östersund
Infanterigatan 18
831 32 Östersund
Tfn 063-19 45 70
Fax 063-51 22 38
www.skogsstyrelsen.se
Vi som jobbar på
Norra Jämtlands
distrikt
Krokom
Barbro Eriksson
Skogskonsulent
0640-175 47
Gunilla Eriksson
Administration
0640-175 50
Agneta Jacobsson
Administratör, Sjukskriven t.o.m. 15 maj
0640-175 49
Hans Karlsson
Skogskonsulent
0640-175 42
Alf Pedersen
Skogskonsulent
0640-175 44
Inger Sandström
Skogskonsulent
0640-175 52
Anna Stefansson
Skogskonsulent
0640-175 48
Jörgen Sundin
Skogskonsulent
0640-175 45
Gunnar Tengström
Skogskonsulent
0640-175 46
Strömsund
Anders Griph
Skogskonsulent
0670-64 84 55
Maja Ramström
Projektledare LBP
090-15 83 37
Frederik Rosendahl
Skogskonsulent
0670-64 84 52
Susanne Wiik
Skogskonsulent
0670-64 84 58
Järpen
Peter Newman
Skogskonsulent
0647-66 55 72
Uno Nilsson
Skogskonsulent
0647-66 55 73
Östersund
Anna-Karin Mähler
Distriktschef
063-19 45 80
Erik Kretz
Skogskonsulent
063-19 45 74
Terese Olofsson
Skogskonsulent
063-19 45 82
Per-Olov Ringnér
Skogskonsulent
063-19 45 84
Henrik Wikström
Skogskonsulent
063-19 45 86
Svenstavik
Om distriktet
Södra Jämtlands distrikt – omfattar
kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och
Härjedalen och är ett av region mitts
6 distrikt.
Skogsmark 1 355 000 ha
Privata 712 000 ha
Övriga 643 000 ha
Hammarstrand
Skalgränd 2A
840 70 Hammarstrand
Tfn 0696-171 90
Fax 0696-557 03
Bräcke
Hantverksgatan 18
840 60 Bräcke
Tfn 0693-66 12 40
Fax 0693-66 18 27
Stenstavik
Stationsvägen 7
Box 8
840 40 Stenstavik
Tfn 0687-58 13 50
Fax 0687-514 32
Sveg
Herrögatan 2
842 32 Sveg
Tfn 0680-554 40
Fax 0680-71 12 36
Hammarstrand
Sveg
Bräcke
Vi som jobbar på
Södra Jämtlands
distrikt
Hammarstrand
Anette Arvidsson
Projektledare LBP
0696-171 95
Gullik Nilsson
Skogskonsulent
0696-171 92
Åsa Roos
Administratör
0696-171 93
Joakim Thor
Skogskonsulent
0696-171 96
Bräcke
Peter Lundgren
Skogskonsulent
0693-66 12 45
Bo Magnusson
Skogskonsulent
0693-66 12 44
Barbro Norberg
0693-66 12 42
Maria Strand
Skogskonsulent
0693-66 12 43
Svenstavik
Johan Agestam
Distriktschef
0687-58 13 55
Lars Andersson
Skogskonsulent
0687-58 13 54
Lars-Eric Ericsson
Skogskonsulent
0687-58 13 58
Magnus Frimodig
Skogskonsulent
0687-58 13 56
Lars Hammarfalk
Skogskonsulent
0687-58 13 53
Rolf Ivarsson
Skogskonsulent
072-230 74 40
Jessica Jonasson
Skogskonsulent
0687-58 13 52
Sveg
Lisa Classon
Skogskonsulent
0680-554 45
Mats Fredriksson
Skogskonsulent
0680-554 48
Inger Hallgren
Skogskonsulent
0680-554 46
Anders Ryberg
Skogskonsulent
0680-554 43
redaKtör:
Barbro Eriksson, Åsa Roos
och Inger Hallgren
graFiSK produKtion:
Annika Fong Ekstrand

Presentation
Ny medarbetare på
Norra Jämtland
Erik Kretz
Hej!
Sedan i juni är jag nyanställd på Skogsstyrelsen
med lokalisering i Östersund. Jag
kommer framför allt att jobba med naturvårdsfrågor,
så har ni någon nyckelbiotop
på era marker i Norra Jämtland så kanske
vi träffas.
Tidigare kommer jag från Sveaskog där
jag arbetade med naturvårdsskötsel och utpekandet
av naturvårdsskogar.
Trafiksäkerhet
För tillfället bor jag, min sambo och lill-
Lennart, som vi kallar min sambos mage,
i en lägenhet i Östersund. För 6 år sedan
valde jag att flytta till Jämtland för att
äntligen få ordentligt med snö och skidåkning.
Sedan har jag en gammal skogshuggarkoja
vid Sånfjället som jag håller
på att renovera till beboeligt skick, vilket
har blivit till ett av mina stora intressen. Erik Kretz
Säkerhetshöjande åtgärder på
E45:an Brunflo-Svenstavik
Trafikverket utför trafiksäkerhetshöjande
åtgärder längs E45,
sträckan Brunflo-Svenstavik.
Som en del i detta arbete vill man förbättra
sikten längs vägen genom att bredda
vägområdet (dvs den del som är träd och
buskren bredvid vägen). Det nya vägområdet
kommer att sträcka sig 11 meter ut från
asfaltskanten. Man utför denna åtgärd då
det är mycket trafik på vägen och det sker
många viltolyckor.
Skogsstyrelsen har fått uppdraget av Trafikverket
att kontakta alla markägare som
berörs av åtgärden, totalt är det ca 180
fastigheter. Reaktionerna från fastighetsägarna
har varit mycket positiva då de flesta
känner till att det är många viltolyckor
på denna sträcka.
Skogsstyrelsen har värderat träden
och markintrånget och presenterat detta
för de berörda markägarna i form av en
intrångsvärdering med tillhörande avtal.
Avtalet ger Trafikverket nyttjanderätt till
det nya vägområdet i 50 år framåt.
Avverkning av skogen som berörs kommer
att utföras under vintern 2012/2013
av en entreprenör som arbetar åt Trafikverket,
avverkningen sker under ledning av
Skogsstyrelsen. Men innan avverkning
skall området underröjas och detta utförs
av Skogsstyrelsens personal, fyra man, just
nu.
text och foto: Joakim thor

Kulturhistoriska lämningar
Skog & Historia kvalitetssäkras
I mitten på 90-talet startades ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, Skog & Historia, där skogarna inventerades
på kulturlämningar utifrån tips från allmänhet, skogsägare, jägare m fl. Tipsen strömmade in och på i
stort sett alla distrikt i hela landet upprättades arbetslag som inventerade tipsen ute i skogen, koordinatsatte
dem, ritade in på kartan och beskrev dem.
Skog & Historia-projektet är slut sedan
länge och idag står vi med drygt 100 000
registrerade lämningar från den tiden. Cirka
hälften av lämningarna betecknas som
angelägna objekt. Därför har Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) och Skogsstyrelsen gått
ihop om ett 5-årigt projekt för att granska
dessa lämningar.
Granskningen innebär en kvalitetssäkring
av Skog & Historia-materialet och
att lämningarna förs över i Riksantikvarieämbetets
fornlämningsregister, kallat
FMIS.
Skogstyrelsens arkeolog Terese Olofsson
arbetar i projektet sedan april i år. På
dagen för mitt besök i skogen har Terese
besök av Bosse Jönsson från RAÄ som
står för en del av den utbildning Terese
behöver för sitt arbete.
Här inspekteras ett spismursröse, den enda funna lämningen från en fäbodvall,
Ol-Danelsabuan, där avverkning och markberedning skett runt den.
Skörbrända stenar och tegel vittnar om vad denna stenhög varit.
Terese uppgift är att beskriva det hon ser
samt att kontrollera att objektet ligger rätt
på kartan. Arbetet sker med handdator och
GPS.
Ett gediget material från Skog & Historia-projektet
håller på att få sin avslutning
och bli till användbart material för både
markägare, skogstjänstemän, entreprenörer
och intresserad allmänhet.
text & foto: BarBro erikSSoN

Kulturmiljöer
Från idé till verklighet – Skogens
Mångfald-stödet gör det möjligt
Bostället som går under namnet ”gamla Skogen” ägs av Henrik Ljungberg från Långå,
Härjedalens kommun. Henrik hade en idé. Han ville gärna försöka restaurera en
gammal vall med tillhörande husgrunder och lador som fanns på hans fastighet. Han
tog därför kontakt med Skogsstyrelsen för rådgivning vilket resulterade i en del
åtgärdsförslag.
Efter rådgivningen fyllde Henrik i ansökan
för stödet Skogens Mångfald inom det
EU-finansierade Landsbygdsprogrammet,
ansökan skickade han in till Skogsstyrelsen
i Ronneby. Att göra en sådan ansökan
är något han gärna rekommenderar fler
skogsägare att göra.
– Det ger ett ekonomiskt stöd för att
hålla kulturmiljöerna öppna och bevara
deras värde, säger Henrik.
Nu funderar han redan på nästa steg.
– Ja jag provar nog att bränna vallen
nästa år eftersom det är så mycket sten.
Därefter blir det förmodligen fåren som
hjälper Henrik att hålla vallen öppen.
En gemensam skogsdag
En solig augustidag fick vi se resultatet. Då
genomförde Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen,
Weda Skog AB och Funäsdalens Motor
& Fritid en gemensam skogsdag på Henriks
vall med inriktning på just skötsel av
dessa miljöer för att inspirera fler skogsägare
att göra liknande insatser.
Gamla miljöer
Främsta diskussionen under dagen rörde
skötsel av husgrunder och byggnader på
vallen. Det viktigaste att tänka på runt
dessa miljöer är att alla träd som riskerar
att skada kulturmiljön bör avlägsnas.
Gamla vårdträd och/eller buskar kan
lämnas kvar om de hört till den gamla
miljön. Efter avverkningen är det viktigt
att komma ihåg att forsla bort riset från
lämningen.
Länsstyrelsen informerade om ängsfloran
och möjligheterna att restaurera den.
Beroende på markägarens målsättning kan
olika slåttermetoder användas för att restaurera
vallen.
Deltagarna fick möjlighet att se fyrhjuling
med slåtterbalk tack vare Funäsdalens
Motor & Fritid som var där och visade sina
produkter.
Val av maskiner
Genomgången av den ekonomiska kalkylen
öppnade upp för diskussion om vilka
maskiner som kan användas. Utifrån detta
blir också kalkylen olika beroende på vilken
typ av maskin som används. I Henriks fall
blev det en gallringsskördare som avverkar i
kombination med manuell röjning.
text: iNger hallgreN
foto: liSa claSSoN

Kulturlämningar
Kulturpolytax – en inventeringsmetod
för fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar
I Jämtland är det arkeologen Inger Sandström som utför KP-inventeringarna. Foto: jörgen Sundin
Kulturpolytax är en årlig inventering
som utförs av kvalificerad
Skogsstyrelsepersonal. Objekten
som ska inventeras är ett lottat
urval av avverkningsanmälningar
som berör kända och registrerade
forn- och kulturlämningar.
I Jämtland rörde det sig om ett
20-tal objekt i år.
Fältarbetet utförs på barmark. Kulturlämningar
(omfattas av Skogsvårdslagens §20)
och fasta fornlämningar (omfattas av Kultuminneslagen)
inom avverkningsanmälda
områden inventeras ca 3 år efter avverkning.
Då får man en bild av hur hänsynen
klarats av såväl avverkningsmaskiner som
markberedningsaggregat.
För några år sedan var resultaten nedslående
med många skadade kultur- och
fornlämningar, främst av markberedningsaggregaten.
Nu verkar trenden, glädjande
nog, hålla på att vända. Kanske är det ett
resultat av att skogsbruket låtit utbilda sin
personal, vilket vi hoppas att de fortsätter
att göra.
text: BarBro erikSSoN
Granbarkborre och storm
En stor granbarkborrepopulation och ett besök av stormen Dagmar.
Skogsägarna har fått uppleva extrema händelser under senare år. Ett
stort arbete för att tillvarata det omkullblåsta virket och förhindra
insektsangrepp har gjorts. En del återstår och nu måste fokus ligga på
att minska risken för granbarkborreangrepp under nästa år.
Angrepp av den åttatandade granbarkborren
har de senaste åren uppmärksammats
på stående skog, först i vårt grannlän Västernorrland
och Östersunds kommun, dels
av Härjedalen, senare även här i Jämtlands
län. På försommaren 2011 inleddes en
barkborreövervakning med hjälp av fällor
och det kunde konstateras att antalet
barkborrar var högt även i Jämtland och
då framför allt i de östra delarna av länet.
Sommaren 2011 visade sig vara gynnsam
för granen. Vädret i kombination med
skogsbrukets gemensamma ansträngningar
för att stoppa granbarkborrens
framfart visade sig i slutet av året i få nya
angrepp på stående skog.
illuStratör. martin holmer
Gångsystem av granbarkborre.

Stormen Dagmar
Natten till annandagen 2011 drog stormen
Dagmar in från väster och fällde ca 5 miljoner
kubikmeter skog. Främst drabbades
Hälsingland, Medelpad, Östra Jämtland
och Härjedalen. Skogsstyrelsen beslutade
att utöka bekämpningsområdet mot granbarkborre
i de värst utsatta delarna. I Jämtland
omfattas Bräcke, Ragunda och Bergs
kommuner öster om väg E 45 samt Ströms,
Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums
och Tåsjö församlingar i Strömsunds
kommun. Extra fokus på insektsbekämpning
har gällt här och inom området har
Skogsstyrelsen bland annat genomfört en
helikopterinventering av stormfällt virke i
utvalda områden.
Under våren och sommaren har det pågått
ett intensivt arbete för att tillvarata och
upparbeta stormfälld skog. Fortfarande
anmäls en hel del områden som är stormfällda
och troligen finns det fortfarande
oupptäckta vindfällen kvar ute i skogen. Så
skogsägare – se till att besöka din fastighet
för att undersöka om det ligger kvar stormfällt
virke. Risken finns att fler träd har tippat
omkull. Passa också på att kolla efter
granbarkborreangripet virke. Hittar du angripet
virke – upparbeta det helst när det är
fruset, övervintrande barkborrar följer då
med virket ut ur skogen eftersom barken är
fastfrusen vid veden.
Granbarkborrarna
Under sommaren 2012 var vädrets makter
ännu en gång vänligt sinnade till skogsbru-
ket och bjöd på sval och regnig väderlek.
Detta har gynnat granen och missgynnat
granbarkborren. Enligt fällfångsterna har
populationen av granbarkborrar minskat.
Dock är den lokala variationen stor och
det finns fortfarande kvar barkborrar i
skogarna. Hur vädret 2013 blir kommer
att ha en avgörande betydelse för utvecklingen
av populationen. Blir försommaren
varm och torr kan angreppen återigen
blossa upp i stor skala.
Även de stormfällda granar och tallar
som ligger kvar i markerna har klarat sig
Tips inför 2013
Foto: michael eKStrand/SKogSStyrelSen
bra under sommaren. De träd som fortfarande
har rotkontakt är fortfarande gröna
och ser ganska pigga ut, bortsett från att
de ligger ner. Dessa träd som fortfarande
har vit innerbark utgör ett bra substrat för
insektsangrepp även under 2013. De måste
bort ur skogen innan borrarna börjar svärma!
Hur granbarkborresituationen kommer
att se ut under 2013 är svårt att förutsäga,
men för att minska risken för omfattande
angrepp kan motåtgärder sättas in.
text: maria StraNd
Upparbeta vindfällen
- Vit innerbark duger för granbarkborrarna även 2013
- Avverka angripna vindfällen med fastfrusen bark, på så sätt
kommer störst mängd barkborrar med ut ur skogen.
- Stående träd, angripna av granbarkborre i år, kan lämnas kvar.
De utgör inte någon fara längre.
Planera avverkning av äldre granbestånd med barkborreskador.
Använd om möjligt en del av virket som fångstvirke 2013
Om vindfällda granar är svåra att transportera ut ur skogen kan
dessa barkas senast juni 2013 för att motverka att de används av
granbarkborren.
Låt oss återigen hoppas på ett uselt sommarväder under 2013
– för granarnas skull!

Vattenmiljöer
Spännande djupdykning
i Ammerån
Tillsammans med Länsstyrelsen bjöd Skogsstyrelsen in till Vattenvandring längs Ammerån, Ragunda kommun.
Intresserade skogsägare trotsade myggen en eftermiddag i juni för att delta i skogsträffen.
Skogsstyrelsen pratade om skogsbrukets
påverkan på vattenmiljöer. Vad som händer
vid avverkning, exempelvis att det blir
mycket blötare på grund av höjd grundvattenyta.
Hur man på bästa sätt löser passager
över rinnande vatten utan att skapa
vandringshinder, (bland annat genom
tillfälliga broar). Hur man undviker att
orsaka körskador på känslig mark, vikten
av funktionella kant- och skyddszoner, hur
askåterföring motverkar näringsbrist och
försurning i mark och vatten. Dessutom
belystes hur god planering är en förutsättning
för att undvika de värsta fallgroparna.
Bland annat erosion som följd av markberedning.
Länsstyrelsen gav sin syn på hur man
bäst tar hänsyn till vattenmiljöerna i skogslandskapet.
Dessutom visade de hur mycket spännande
liv det finns i och omkring vattnet.
Hur djurlivet i vattendraget kan vara en
temperaturmätare på hur god miljön är i
vattnet. Genom sparkprov och med hjälp
av pincetter fick deltagarna leta smådjur
i det ihopsamlade materialet. Olika
sländlarver, husbyggare och mycket annat
hittades, ett friskt vatten kan ha upp till
2 000 individer per m 2 . Dessutom visade
de hur det går till när man elfiskar i inventeringssyfte.
Fångsten denna dag blev en
stensimpa.
Foto: liSa claSSon
Foto: pierre SamuelSSon/länSStyrelSen