Magna Skivmontage (Pdf-fil) - Europrofil AB

600mm 600mm 600mm 

900mm 900mm 900mm 900mm 

Arbetsmiljö 

Fixering mot underlag 

Fixering utan underlag 

Glesning av reglar 

Fogförsegling 

MAGNA SKIVMONTAGE 

Mars 2010 

PATENTERAT

EuroProfil AB 

MAGNA Skivmontage | Februari 2010 

EuroProfil ingår sedan 2006 i den danska industrikoncernen Ib Andresen Industrier A/S. Koncernen har producerande 

verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Ungern och Thailand. Vi bearbetar årligen ca 600 000 ton stål och omsätter ca 1,5 

miljarder sek. Koncernen levererar mer än 50 % av alla byggreglar i stål som används i Skandinavien, varav den största 

delen levereras genom det egna varumärket EuroProfil. 

Konstruktionskvalité 

Utvecklingen av fixturerna började med att EuroProfil 

deltog i ett antal tester av ytterväggskonstruktioner, 

utförda hos Sintef i Trondheim. Avsikten var att säkerställa 

vind och vattentäthet av det klimatskal som används i 

ytterväggar. Man kunde då bl a konstatera att en bättre 

tätning av skarvar mellan väggskivorna samt mellan 

skiva och regelstomme är nödvändig, vilket tyvärr många 

skadade väggkonstruktioner vittnar om. Infästning med 

enbart skruv av skivorna som utgör byggnadens klimatskal 

är otillräcklig, dessutom behöver skruvens utformning 

anpassas mer efter detta ändåmål. Mer om skruv finns 

att läsa på sidan 14 i denna katalog. Fixturtekniken har 

också utvecklats att innefatta profiler för montage av 

innerväggar. Fördelarna är även här betydande i arbetsmiljö, 

materialbesparing och kvalité. Mer om innerväggsmontage 

finns på sidorna 16-23. 

Arbetsmiljö 

Skruv är en utmärkt infästningsprodukt i rätt omfattning, 

men inte vid dagens skivmontering, där skruv används som 

enda infästningsdon. Skruvning av skivmaterial där ca 22 st 

skruvar används per m² är ett mycket påfrestande arbete 

för kroppen. 1 000 m² vägg kräver 22 000 st skruv, vilket 

är en hissnande siffra eftersom många byggen är mycket 

mer omfattande än så. Nacke, axlar, armar och händer 

slits hårt av den skjuvbelastning varje skruv behöver för 

att penetrera skiva och regel. Tryckimpulsen när skruven 

penetrerat regeln är ett annat, motdraget när skruvens 

skalle dras in i skivan en tredje. 

Skruvautomaters vibrationer skadar långsiktigt blodkärlen 

i händer/fingrar och är upphov till andra problem som 

domningar och s k ”vitnande” fingrar. Mer om arbetsmiljön 

vid skruvmontage finns redovisat på sidorna 36-39. 

2 EuroProfil AB Box 147 713 23 Nora | tel 0587 - 818 80 | fax 0587 - 818 89 | info@europrofil.se | www.europrofil.se


EuroProfil bedriver kontinuerligt ett utvecklingsarbete, där 

arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi är vägledande i arbetet 

med att ta fram nya produkter och system. Lanseringen av 

det nya montagesystemet med fixturer är ett bra exempel på 

vår strävan att förbättra byggprocessen. 

Christian Carlsson, vd 


Inledning 2 

Skivfixturer för ytterväggar 4 

Lufttäthet är nödvändigt 12 

Skruvskador 14 

Fuktskador 15 

Skivfixturer för innerväggar 16 

Montageprodukter 24 

Montage med magnetlinjaler 26 

Skivmontage med skruv 31 

Plåtmontage med magnetlist 34 

EuroProfil AB Box 147 713 23 Nora | tel 0587 - 818 80 | fax 0587 - 818 89 | info@europrofil.se | www.europrofil.se 3

Skivfixturer för ytterväggar 



Skivfixturer för ytterväggar är tillverkade av åldersbeständig och miljövänlig ABS-plast. Fixturmontaget fogar 

effektivt och säkert skarven mellan skivorna i klimatskalet, som sammanfogas med varandra och/eller i ett underlag. 

Tätt skivskal är nödvändigt 

Testresultaten av proverna som utfördes hos Sintef resulterade 

i att EuroProfil omgående startade ett omfattande forsknings 

och utvecklingsarbete för att lösa dessa brister i skivskalet, 

vilket nu har resulterat i det patentsökta fixtursystemet med 

montageprofiler för skivmaterial. Fixturerna tätar och förseglar 

skarven mellan skivorna och mot underlaget på ett absolut 

säkert sätt. Tillfällig fixering av skivmaterialets mellanparti med 

magnetlinjaler ger ytterligare montagemöjligheter med flera 

mervärden, exempelvis i förbättrad arbetsmiljö och minskad 

håltagning. Risken för fukt eller oönskat luftläckage i väggen 

elimineras Skivorna skadas dessutom inte av skruvintrång 

utan är helt intakta och täta. 

Mer om skruvutformning för användning i skivskalet, se sidan 

14. 

Fixtur för fogning mot underlag av skivkant (1) 

För öppningar och avslut finns en 2-delad kantfixtur som 

säkerställer täthet vid dessa känsliga och utsatta partier. Ena 

delen är försedd med häftande yta för enkelt montage mot 

underlag, och genomgående öppningar så att det applicerade 

limmet kan foga materialen mot underlaget och skivan. Andra 

delen, locket, fixerar skivan och skyddar skivkanten. 

Fixtur för fogning mot underlag av skivskarv (2) 

Denna är försedd med häftande yta för enkelt montage mot 

underlag. Den har öppningar (2) så att det applicerade limmet 

kan foga materialen mot underlaget och mellan skivkanterna. 

Profilkroppen tätar och skyddar effektivt de intakta, i varandra 

och i underlaget fogade skivkanterna. 


2 


1 

3 

Fixturen för fogning utan underlag av skivskarv (3) 

Den har öppningar (2) så att det applicerade limmet kan foga 

materialen mellan skivkanterna Detta möjliggör glesning av 

reglar eftersom skarvning av skivorna inte behöver göras 

över underlag. S-avståndet växlas från 450 mm till 600 mm. 

Detta reducerar var 4:e regel och medför att mindre antal 

fack skall isoleras. Den per m² billigare 600 mm isoleringen 

kan användas. Köldbryggorna i väggen minskas med antalet 

reglar, vilket ger energibesparingar. Ljudvärdet förbättras 

något av det minskade antalet reglar, eftersom frekvenser av 

ljud transporteras genom dessa. Fixturmontaget ger dessutom 

besparingar av skivmaterialet eftersom skivorna inte behöver 

anpassas i bredd avsett regelplacering. 

1 

1 

2 

3 


Kantfixtur, används vid avslut ex. runt dörrar, 

fönster, i överkant och underkant samt i sidoavslut. 

Fixtur för fogmontage av dubbel skivkant mot underlag. 

Fixtur för fogmontage av dubbel skivkant utan underlag. 




Skarvfixtur för 3 material 

Profilen har flänsurtag för fixering 

av 2 skivkanter. Med återkommande 

öppningarna i livet och på bakre 

delen (2) fördelar fixturen Magna lim/ 

fogförsegling att binda samman båda 

skivkanterna med varandra samt 

underlaget. Bakre fixturdelen är försedd 

med hålad dubbelhäftande tape (1) 

för enkel infästning och fixering mot 

underlag. 




öppningar i livet (2) fördelar fixturen 

Magna lim/fogförsegling att binda 

samman båda skivkanterna med 

varandra, utan bakomvarande underlag. 

Glesat regelavstånd 

Fixturerna möjliggör glesning av reglar 

eftersom skarvning av skivorna inte 

behöver göras över regel. S-avståndet 

växlas från 450 mm till 600 mm. Detta 

reducerar var 4:e regel och medför att 

mindre antal fack skall isoleras. Den per 

m² billigare 600 mm isoleringen kan 

användas. Köldbryggorna i väggen 

minskas också med antalet reglar, 

vilket dessutom ger energibesparingar. 

Ljudvärdet förbättras något eftersom 

frekvenser av ljud transporteras genom 

reglarna i väggen. 


Fixtur för fogmontage av dubbel skivkant mot underlag 

600mm 600mm 600mm 

6 EuroProfil AB Box 147 713 23 Nora | tel 0587 - 818 80 | fax 0587 - 818 89 | info@europrofil.se | www.europrofil.se 

2 

1 

Fixtur för fogmontage av dubbel skivkant utan underlag 

2 

För skarvning av skivor i fält finns en fixtur utan tape och urtag i ryggen.


Kantfixtur för fogmontage av enkel skivkant mot underlag 

A 

Kantfixtur för 2 material 

Kantfixtur för 2 material består av 2 

profildelar. Bakre profilen (A) är försedd 

med hålad dubbelhäftande tape för 

enkelt infästning mot underlag. Med 

återkommande öppningar möjliggör 

fixturen för Magna lim/fogförsegling att 

sammanbinda underlaget med skivan. 

Magna lim/fogförsegling appliceras när 

1:a delen är monterad på underlaget och 

innan skivan sätts i position. Den främre 

profilen, locket (B) pressar fast skivan i 

sin position. 


EuroProfil AB Box 147 713 23 Nora | tel 0587 - 818 80 | fax 0587 - 818 89 | info@europrofil.se | www.europrofil.se 7 

B

Skivmontage 

Skivmontage med fixturer, yttervägg 

Följande montageavsnitt visar tillvägagångssättet för montage av skivmaterial med skivfixturer. 

OBS! Kantfixturer används endast till ytterväggar. 




Startfixtur 

Börja med att montera kantfixturens bakre del på hela 

väggsidans alla kantavslut. Var noga med att trycka fixturen 

mot underlaget för att få god vidhäftning till underlaget. 

1:a Skarvfixturen 

Placera skarvfixturen på den tredje regeln, där 1:a skivans 

bortre kant skall fogas. Den skall vara av samma längd som 

skivan den skall fixera, eller avslutas intill kantfixturen. Ta bort 

10-15 cm av tejpens skyddsfilm och fäst den delen så fixturen 

är i rätt höjd och sittande i lod. Skyddsfilmen är lätt att ta bort, 

den är större än limytan vilket gör att den är lätt att få ”tag” på. 

Dessutom är skyddsfilmen mycket stark vilket gör att den inte 

går av oönskat, även om det blir lite motstånd mellan fixtur och 

montage ytan, när filmen dras av. Var noga med att trycka till 

på fixturens inre fläns som fäster fixturen mot underlaget för att 

få god vidhäftning till underlaget. 

Limapplicering 

Formatanpassa skivan innan limmet påförs. Applicera lim på 

den första och andra regeln samt på skenorna. Applicera även 

lim på de delar av kantfixturerna som sedan täcks av skivan 

som skall monteras. Lim skall inte appliceras i den monterade 

skarvfixturen. Limsträngen skall vara ca 4 mm i diameter. 

Limmets öppentid är ca 5 minuter vilket ger gott om tid att 

montera skivan. 

OBS! Vid låga temperaturer förlängs limmets 

reaktionsstid väsentligt. 

Lägsta arbetstemperatur är ca 5°C. 

1 

2 

3 




Inpassning 

Placera startskivans kant mellan startfixturens flänsar och 

tryck in den i position. 

Skivfixering 

Montera locket till den vertikala kantfixturen och i öppningar. 

De horisontella långsidorna monteras när väggsidan är 

färdigmonterad för att minimera skarvar i locket. Viktigt är att 

skivan ligger an mot underlaget under limmets härdning så att 

materialen fogas samman. 

Magnettlister kan med fördel användas för att pressa 

skivan mot underlaget (om detta är magnetiskt mottagande) tills 

limmet har fixerat. Alternativt kan några strategiskt placerade 

skruvar användas, ca s-avstånd 1200mm. Antalet skruvar bör 

minimeras då dessa skadar skivans yta. 

Fortsatt limapplicering 

Applicera lim i fixturen och på följande regel samt på 

skenorna. Lim skall inte appliceras på nästa "fixturregel" 

innan denna fixtur är monterad. Den snart monterade skivans 

kant används som riktmall vid montaget av denna fixtur. 



4 

5 

6


Inpassning av följande skivor 

Placera skivans kant mellan fixturens flänsar och tryck in 

den i position. Fixera skivan i rätt position med en magnetlist 

eller några strategiskt placerade skruvar. 

Fixturmontage för följande skivor 

Placera en ny fixtur på den monterade skivans fria kant. 

Skyddsfilmen avlägsnas först när allt är i rätt position. 

Denna skivkant limmas först när nästa skiva skall monteras. 

Fortsatt montage 


skenorna enligt tidigare beskrivning osv. Vid skivavslut 

monteras locket till kantfixturen, vilket fixerar skivans position 

och trycker skivan mot underlaget. 

7 

8 

9 



Lufttäthet är nödvändigt 


Energianvändning, kWh/(m² och år) 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Transmission Mek. Ventilation Infiltration 

När den otäta (2,0 l/m²s) byggnaden simuleras i 

staden står den ofrivilliga ventilationen för nästan en 

fjärdedel av den totala energiförlusten och är ungefär 

lika stor som transmissionsförlusterna. När byggnaden 

flyttas från staden till ett mer öppet och vindutsatt 

landskap så ökar betydelsen av lufttätheten. För det 

otäta huset är nu energiförlusterna genom ofrivillig 

ventilation större än de genom det mekaniska 

ventilationssystemet och står för knappt hälften av 

den totala energiförlusten. 

Bristande termisk komfort som kan relateras till lufttäthet 

är i första hand lufthastigheter och kalla ytor. 

Dålig komfort kan leda till missnöjda hyresgäster, 

klagomål, ”bad will” med mera. I arbets lokaler, till 

exempel kontor, påverkas också produktiviteten vilket 

kan leda till stora indirekta kostnader. 

Luftflöde genom otätheter i byggnadsskalet för med 

sig sitt inne håll av gaser och partiklar. Otätheter kan 

då utgöra en oönskad spridningsväg för olika typer av 

ämnen som påverkar luftkvalite ten negativt. Spridning 

mellan lägenheter, spridning av brandga ser, inläckande 

markradon och inträngande föroreningar utifrån är 

exempel på detta. God lufttäthet är för övrigt också en 

förutsätt ning för god ljudisolering i fasader. 

Inneluft som läcker ut genom otätheter i byggnadsskalet 

kyls av, vattenånga kondenserar och fukt 

ansamlas i byggnadskonstruktio nen. Denna mekanism 

brukar kallas fuktkonvektion och kan ge allvarliga fuktskador. 

Den viktigaste förutsättningen för att undvika 

skador av fuktkonvektion är att undvika otätheter och 

luftläckage. 


Lönsamhet och lufttätt byggande 

Att bygga lufttätt innebär extra kostnader i produktionsskedet, 

kost nader som i lönsamhetskalkylen betalas 

tillbaka under kommande år genom till exempel 

energibesparingar och ökade hyresintäkter. I projektet 

beskrivs en enkel modell som kan ligga till grund för 

beslut om vilka krav på lufttäthet som bör ställas. 

Kalkylmodellen finns tillgänglig som ett Excel-ark. 

Beräkningar visar att det oftast är lön samt för fastighetsägaren 

att ställa höga krav på lufttäthet och att energibesparingen 

är den mest konkreta vinsten. 

Emellertid kom mer nog de mjuka faktorerna – 

ökad trivsel, minskad spridning av partiklar och bättre 

ljudisolering – att vara minst lika betydelsefulla i det 

långa loppet, även om de kan vara svåra att värdera 

ekonomiskt. 

Ytterligare information 

Eva Sikander, SP 

tel 033-16 51 62 

e-post: eva.sikander@sp.se 

Pär Åhman, 

Sveriges Byggindustrier 

tel 031-708 41 04 

e-post: par.ahman@bygg.org 

0,8 stad 

2 stad 

2 öppet 



Eftersom skivmontaget sker helt utan 

skruv försvinner risken för otätheter på 

grund av felaktigt monterade skruvar, 

hål eller andra skador uppkomna vid 

montagearbetet. Skivornas skyddande 

ytskikt är helt intakt. 

3 


Fixturens urtag i ryggen gör det möjligt för det applicerade limmet att tränga ut och 

fästa mot bakomvarande regel (1). På samma sätt kan limmet passera genom livet 

(2) och kantlimma skivmaterialet. Tillsammans med limmet som appliceras på reglar 

och skenor erhålls en mycket stabil och tät väggkonstruktion. För skarvning av skivor 

i fält finns en fixtur utan tape och urtag i ryggen. Med denna fixtur kantlimmas skivorna 

(3), vilket ger en stark skarv utan understöd av en regel. 


2 

Ventilerad Fasadläkt 

För ett kvalitativt klimatskal, krävs en väl fungerande fasadbeklädnad. 

Med EuroProfils ventilerade fasadsystem ges de 

förutsättningar som krävs för ett kvalitativt sunt byggande. 

För konstruktioner utanför ytterväggens vindskydd krävs 

en ytbehandling som uppfyller korrosionsklass C4 och 

miljöklass M3. Se vidare information om VFL på vår 

hemsida www.europrofil.se 

1

Skruvskador 

Skruvskador 

Skruv är en utmärkt infästningsprodukt, men inte vid 

skivmontage. Detta beroende på det stora antal som krävs 

vilket är mycket belastande för montören, (se sid 30-33 ), 

men också för att skruvens gängintrång skadar skivmaterialen 

som utgör byggnadens klimatskydd. Att skruva 

det stora antal skruv som krävs vid skivmontage ställer stora 

krav på montörerna och materialet som används. Skruvarna 

skall vara av lämplig korrosionsklass, monteras rakt, vara 

utrustad med en stor skalle och med fördel en tätningsbricka 

med komprimerbart ålders- och fuktbeständigt material 

som tätar skadan efter gängintrånget. Tätningsbrickan 

har möjligheten att ta toleranser främst om skruvintrånget 

inte är rakt. Det är omöjligt att skruva denna stora mängd 

skruvar rakt och rätt. Hål i skivor efter skruvintrång samt 

glipor vid skivskarvar orsakar skador på material när fukt 

tränger in i konstruktionen. Väggen får dessutom sämre 


Skruvskador i klimatskärmen Skruvar som monterats felaktigt tätar 

inte gängintrånget 

Skruv 

isoleringsförmåga när luft kan röra sig genom skivskalet, 

vilket medför ökade kostnader vid uppvärmning. Lukt, ljud 

och andra föroreningar transporteras också genom dessa 

defekter i skivskalet. 

När skruv används till montage av skivor i klimatskalet 

ska det vara i kombination med limförsegling för att uppnå 

lufttäthet. De sammanfogade materialen rör sig olika 

beroende på material och utformning. Trä av variationer 

i luftfuktighet och stål av temperatur skillnad. Rörelsen 

belastar infästningarna och glipor uppstår som medger 

luftrörelse genom skalet. 

Vid skruvmontage av skivor på ytterväggar krävs precision, 

noggrannhet och ett för ändamålet avsett kvalitativt riktigt 

montagematerial. 



Fuktskadade hus 

Många hus lider i dag av fuktskador 

som uppkommit på grund av otäta 

skivskal och organiska regelstommar. 

Detta har lett till att en stor mängd 

fastigheter idag i förtid behöver 

åtgärdas. För att undvika framtida 

problem, krävs vid renovering och 

nybyggnation, att byggnaders skivskal 

konstrueras lufttäta, med oorganiska 

skivmatrial, regelstommar och isolering. 

Fuktskador 

Här har fukt kunnat vandra in i väggen och det organiska materialet har skadats av 

påväxt, vilket har lett till förruttnelse. 

Bilderna visar hur organiskt konstruktionsmaterial har fått kraftiga rötskador på grund 

av oönskad fukt. 


Skivfixturer för innerväggar 


MAGNA skivmontage 


Skivfixturer för innerväggar är tillverkade av åldersbeständig och miljövänlig ABS-plast. Fixturmontaget fogar effektivt 

och säkert skarven mellan skivorna, som sammanfogas med varandra och/eller i ett underlag. 

Fixturer har också utvecklats till att innefatta montage av 

skivmaterial för innerväggar. Arbetsmiljöförbättringen är 

avsevärd, eftersom det monotona skruvmomentet helt 

eller delvis försvinner. Tillfällig fixering av skivmaterialets 

mellanparti med magnetlinjaler, ger ytterligare montagemöjligheter 

med många mervärden. Främst i förbättrad 

arbetsmiljö för målarna, då slitsamt och tidsödande 

spackelarbete reduceras. Materialbesparing och tidsvinster 

ger kostnadsreduktion. Minskat sliparbete ger minskning 

av besvärande slipdamm. Fixturerna ersätter även 

spackelremsan då den hålade främre flänsen armerar spacklet 

i skivskarven. 

Fixtur för fogning mot underlag av skivskarv 

Den är försedd med häftande yta för enkelt montage mot 

underlag. Den har öppningar så att det applicerade limmet 

kan foga materialen mot underlaget och mellan skivkanterna. 

De främre flänsarnas godstjocklek är anpassad att rymmas 

i gipsskivors kantförsänkning och hålningen armerar 

effektivt spacklet i skarven mellan skivorna. Fixturens 

häftyta är anpassad att appliceras för fixering på stål, trä och 

betong. Vid montage på andra ytor rekommenderas mindre 

vidhäftningsprov samt naturligtvis att Magna fog/limförsegling 

får fäste. 


1 


2 

Fixtur för fogning utan underlag av skivskarv 

Den har öppningar så att det applicerade limmet kan foga 

materialen mellan skivkanterna. De främre flänsarnas 

godstjocklek är anpassad att rymmas i gipsskivors kantförsänkning, 

och hålningen armerar effektivt spacklet i 

skarven mellan skivorna. Denna fixtur möjliggör glesning av 

reglar eftersom skarvning av skivorna inte behöver göras över 

underlag. 

1 

2 



600mm 600mm 600mm 

900mm 900mm 900mm 900mm 


S-avståndet växlas från 450 mm till 600 mm. 

Detta reducerar var 4:e regel. Läs mer på sidan 18. 


Skivfixturer för mellanväggar 





öppningarna i livet och på bakre 

delen (2), fördelar fixturen Magna 

lim/fogförsegling att binda samman 

båda skivkanterna med varandra 

samt underlaget. Bakre fixturdelen 

är försedd med hålad dubbelhäftande 

tape (1) för enkel infästning och 

fixering mot underlag. 

Mellanväggsfixturen har en tunn 

främre fläns (3) som ryms i 

spackelförsänkningen på gipsskivorna 

och är försedd med hålrader som 

armerar spacklet och ersätter 

spackelremsan. 

Skarvfixturför 2 material 



öppningarna i livet, fördelar fixturen 

Magna lim/fogförsegling att 

binda samman båda skivkanterna 

med varandra, utan bakomvarande 

underlag. 

Glesat regelavstånd 

Fixturerna möjliggör glesning 

av reglar eftersom skarvning av 

skivorna inte behöver göras över 

regel. S-avståndet växlas från 

450 mm till 600 mm. Detta reducerar 

var 4:e regel och medför att mindre 

antal fack skall isoleras vid höga 

ljudkrav, den per m² billigare 600 mm 

isoleringen kan användas. Ljudvärdet 

förbättras något eftersom frekvenser 

av ljudet transporteras genom reglarna 

i väggen. 



3 

Dubbelhäftande tape (1), limöppningar (2), hålrader i främre fläns (3). 


2 

1 


600mm 600mm 600mm


Skivmontage med fixturer, mellanväggar 


Skivfixturer för mellanväggar är tillverkade av åldersbeständig och miljövänlig ABS-plast. Montaget fixerar och armerar effektivt 

och säkert skarven mellan skivorna som sammanfogas med varandra och/eller i ett underlag. 



Start 

Till mellanväggar ska fixturen vara lika lång som regeln är 

mellan skenornas flänsar. Placera startfixturen på den tredje 

regeln. Ta bort 10-15 cm av tejpens skyddsfilm och fäst den 

delen så fixturen är i rätt höjd och sittande i lod. Skyddsfilmen 

är lätt att ta bort, filmen är större än limytan vilket gör att den 

är lätt att få ”tag” på. Dessutom är den mycket stark vilket 

gör att den inte går av vid oönskad plats, även om det blir 

lite motstånd mellan fixtur och montageytan. Var noga med 

att trycka till på den inre flänsen som limmar fixturen mot 

underlaget för att få god vidhäftning. 

Limapplicering för startskivan 

Applicera lim på den första och andra regeln samt på 

skenorna. Lim skall inte appliceras i dem monterade fixturen. 

Limsträngen skall vara ca 4 mm i diameter. Limmets öppentid 

är ca 5 minuter vilket ger gott om tid att montera skivan. 

OBS! Vid låga temperaturer förlängs limmets härdningstid 

väsentligt. 

Lägsta arbetstemperatur är ca 5°C. 

Inpassning av startskivan 

Placera startskivans kant mellan startfixturens flänsar och 

tryck in den i position. 



1 

2 

3


Skivfixering 

Magnettlinjaler kan med fördel användas för att pressa 

skivan mot första och andra regeln tills limmet har fixerat. En 

magnetlinjal skall vid temperaturer kring 20 °C fixera skivan i 

ca 30 minuter. 

Som alternativ kan några strategiskt placerade skruvar 

användas. Antalet skruvar bör minimeras då dessa skadar 

skivans yta. 

Limapplicering för följande skivor 

Applicera lim i fixturen och på följande regel samt på skenorna. 

Lim skall inte appliceras på nästa "fixtur-regel" innan denna 

fixtur är monterad. 

Inpassning av följande skivor 

Placera skivans kant mellan fixturens flänsar och tryck in den 

i position. 

4 

5 

6 




Fixering av skivor 

En magnetlinjal kan med fördel användas för att pressa 

skivans mittparti mot stålet tills limmet fixerat. Vid användande 

av skruv avgörs antal och s-avstånd enbart av att de 

monterade materialens ytor skall pressas mot varandra, så 

limmet kan sammanbinda ytorna (normalt s-avstånd ca: 1 200 

mm). 

Fixturmontage för följande skivor 

Placera en ny fixtur på den monterade skivans fria kant. 

Skyddsfilmen avlägsnas först när allt är i rätt position. Den 

monterade skivans kant används som riktmall vid montaget av 

denna fixtur. Denna skivkant limmas först när nästa skiva skall 

monteras. 

Fortsatt montage 


skenorna enligt bild 5, fotsätt montaget enligt därefter 

givna anvisngar. 

Mindre spackelarbete 

Fixturerna armerar skarven och ersätter remsorna som 

normalt används som förstärkning vid spacklingsarbete. 

Vid användning av magnetlinjaler skadas inte ytan av 

skivornas mittpartier vilket medför betydande minskning 

av det spackelarbete som behöver göras. 



7 

8 

9




Montageprodukter 

Magnetlist, MGL 1800 

Egenskaper 

Magnetlisterna kan förlängas (teleskopfunktion) för att passa till olika vägghöjder. 

Infällda i listerna finns mycket kraftfulla magneter. På grund av styrkan i magneterna 

måste listerna hanteras korrekt enligt anvisningar för att undvika klämskador. 

Diagram av magnetkraften finns redovisad på sidan 28 

OBS! Undvik att placera magnetlisterna direkt mot någon stålyta utan att använda en 

distansskapande skiva mellan materialen. 

Magnetlisterna förvaras och transporteras mellan montageplatserna i liststället MGL 

ST8. Vikten per list är ca 2,4 kg. 

Fixering med Magnetlist 

Tag en list i taget ur stället. Placera listen mot skivan och "sök upp stålregeln". 

Korrekt placering (mitt för regeln) ger bästa tryck mot skivan. 

Dra ut och anpassa listen till vägghöjden. 

MGL är utrustad med dubbla skivpikar, dessa används vid behov då skivan skall 

hållas i höjdled under det att limmet fixerar. Viktigt är då att magnetlistens nederdel 

är stående på ett underlag 

Demontering av Magnetlister 

Listerna "vickas" loss från skivan och placeras tillbaka i stället. 

Listställ, MGL ST8 

Egenskaper 

MGL ST8 rymmer 8 st magnetlister och används både för transport och förvaring av 

lister. Stället är tillverkat av aluminium och väger ca 1,5 kg. 

Totalvikten för ett komplett set (ställ + lister) är ca 20,7 kg. 




Magnetmottagare, MAGMOT 

Egenskaper 

Vid montage av skivor på icke magnetiska underlag exempelvis betong, puts, plyfa 

och andra skivmaterial, används "magnetmottagare" i kombination med magnetlister. 

Magnetmottagaren är ett stålband beklädd med dubbelhäftande tejp på dess ena 

sida. 

Denna monteras på underlaget och fungerar som motkraft till magnetlisterna för att 

skapa dragkraft till denna. 

När magnetmottagarna har tejpats fast på väggen kan skivorna monteras enkelt med 

lim och magnetlister, helt utan skruv, plugg och borrning. 

Magnetmottagarna levereras i buntar om 25 st med längden 2400 mm. 

Gipsankare, GA 

Egenskaper 

Som komplement till magnetmottagare och Magnetlister används vid behov 

gipsankaret GA för limmontage av 2:a lagret gipsskivor. GA används även vid 

montage av formatplåt. 

GA förankrar materialens position intill varandra under det att limmet fixerar/härdar. 

Dess antal och s-avstånd begränsas enbart av att de monterade materialens ytor 

skall pressas mot varandra, så limmet kan sammanbinda ytorna. 

GA-skruven förekommer i flera utföranden, beroende på applikation. 

Vid användning av GA på gipsskivor är det viktigt att en långsamtgående 

skruvdragare används. GA skapar själv en gänga i gipsmaterialet att ”dra” i, är 

skruvdragaren för snabb, fungerar skruven som borr i materialet och gängen får 

således inget fäste i gipsmassan. 

Montageprodukter 



Skivmontage med magnetlister 

Följande montageavsnitt visar tillvägagångssättet för montage av skivor på 

magnetiskt mottagande underlag. 





Applicera lim på den första, andra och tredje regeln samt på 

tak- och golvskena. Limsträngen skall vara ca 4 mm i diameter. 


montera skivan. 

OBS! Vid låga temperaturer förlängs limmets härdningstid 

väsentligt. Lägsta arbetstemperatur är ca 5 o C. 

Inpassning av skiva 

Passa in skivan och tryck fast den i position. 

Fixering av skiva 

Tag en magnetlist i taget ur stället. Placera listen mot skivan 

och "sök upp stålregeln". Korrekt placering (mitt för regeln) ger 

bästa tryck mot skivan. Placera listen så att ena änden står på 

golvet, dra sedan ut och anpassa listen till vägghöjden. 

Magnetlisten, MGL, är utrustad med dubbla skivpikar, dessa 

används vid behov då skivan skall hållas i höjdled under det 

att limmet fixerar. 

Pressa manuellt på listernas övre, mittre och nedre del 

så limmet pressas ut mellan skivan och underlaget. 

Magnetlisterna skall fixera skivan i minst 30 minuter därefter 

bär limmet skivans tyngd. Limmets fulla härdningstid är 

24 timmar, men kan variera beroende på temperatur och 

luftfuktighet, 

1 

2 

3 




Fortsatt skivmontage 

Applicera lim på den första (skivskarvregeln), andra och tredje 

regeln samt på tak- och golvskena. 

Passa in nästa skiva och tryck fast den i position. 

Fixering av nästa skiva 

Den sist monterade Magnetlisten flyttas nu och centreras mitt 

för "skarvregeln" mellan första och andra skivan. Övriga lister 

placeras enligt tidigare. Fortsatt montage, applicera lim på 

följande reglar och skenor enligt bild 4 osv. 

Mindre spackelarbete 

Vid användning av Magnetlister skadas inte ytan på skivornas 

mittpartier vilket medför betydande minskning av det 

spackelarbete som behöver utföras. 

dragkraft gram 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

mm avstånd magnet till stålregel 



4 

Dragkraft magnet 

38 26 13,5 6,5 

Magnetlisten har 10st magneter vilket pressar en 12.5mm gipsskiva skivan med 12kg/st mot underlaget. 

5 

serie1





Skivmontage med magnetlister på magnetmottagare 


Vid montage av skivor på icke magnetiska underlag exempelvis betong, puts, plyfa och andra skivmaterial, används 

magnetmottagare i kombination med magnetlister. Magnetmottagare är stålband beklädda med häftande yta på dess ena 

sida. De monteras på underlaget och ger tillsammans med magnetlisterna möjlighet att pressa och fixera materialen mot 

varandra under den tid att limmet reagerar. 



Montage av magnetmottagare 

Magnetmottagarna monteras med samma s-avstånd som 

vid normalt regelmontage. Avlägsna skyddsplasten från den 

dubbelhäftande ytan och tryck fast magnet-mottagaren mot 

underlaget. Kontrollera att en god vidhäftning erhålls. 


Applicera lim på underlaget där skivans alla kanter kommer 

att placeras, samt på mitten, om skivans bredd är större 

än 600mm. Limsträngen skall vara ca 4 mm i diameter. 


montera skivan. OBS! Applicering av lim ska ske vid sidan 

av magnetmottagaren direkt på underlaget, således fyller 

magnetmottagaren bara en funktion tills limmet fixerat. Vid 

montage på skivor med försänkningar skall limmet INTE 

placeras i dessa! Vid låga temperaturer förlängs limmets 

härdningstid väsentligt. Lägsta arbetstemperatur är ca 5°C 

Inpassning och fixering av skiva 

Passa in skivan och tryck fast den i position. Tag en Magnetlist 

i taget ur stället. Placera listen mot skivan och sök upp 

magnetmottagaren. Korrekt placering (mitt för mottagaren) ger 

bästa tryck mot skivan. Placera listen så att ena änden står 

på golvet, dra sedan ut och anpassa listen till vägghöjden. 

Magnetlisten, MGL är utrustad med dubbla skivpikar, dessa 

används vid behov då skivan skall hållas i höjdled under det 

att limmet fixerar. Magnetlisterna skall fixera skivan i minst 

30 minuter därefter bär limmet skivans tyngd. Limmets fulla 

härdningstid är 24 timmar, men kan variera beroende på 

temperatur och luftfuktighet, 

1 

2 

3 




Skivmontage av gipsskivor med skruv 

Gipsankaret, GA används för limmontage av 2:a lagret gipsskivor. 





Applicera lim på den första, andra och tredje regeln samt 

på tak- och golvskena. Limsträngen skall vara ca 4 mm 

i diameter. Limmets öppentid är ca 5 minuter vilket ger 

gott om tid att montera skivan. OBS! Vid låga temperaturer 

förlängs limmets härdningstid väsentligt. Lägsta 

arbetstemperatur är ca 5°C. 


Skruvarna förankrar materialens position intill varandra 

under det att limmet fixerar/härdar. Dess antal och s-avstånd 

begränsas enbart av att de monterade materialens ytor skall 

pressas mot varandra, så limmet kan sammanbinda ytorna. 

Rekommenderat skruv s-avstånd 1200mm i höjd, samt max 

600mm i bredd dock minst 3st vid skivbredd över 600mm 

Fixering vid brandkrav 

Fäst skivorna med 3 st skruv i golv- och takskena. 

I höjdled fästes skivorna med ett max s-avstånd på 1200 

mm (S1) och i sidled med ett max s-avstånd på 600 mm (S2). 

Dubbla gipsskivor 

Andra lagrets gipsskivor monteras så att skivskarvarna 

förskjuts i förhållande till första lagret. Applicera direkt 

på första lagrets gipsskivor och gör en vågig limsträng 

vid skarvarna i andra lagret och en rak limsträng något 

förskjuten från centrum på andra lagrets skivor. Observera att 

limsträngen inte läggs i försänkningen, lägg den några mm in 

på skivan från försänkningen. 


GA förankrar materialens position intill varandra under det att 

limmet fixerar/härdar. Dess antal och s-avstånd begränsas enbart 

av att de monterade materialens ytor skall pressas mot varandra, 

så limmet kan sammanbinda ytorna. 

Fixering vid brandkrav 

Fäst skivorna med 3 st gipsankare i golv- och takskena. 

I höjled fästes skivorna med ett max s-avstånd på 1200 

mm (S1) och i sidled med ett max s-avstånd på 600 mm (S2). 

Rekommenderat skruv s-avstånd 1200mm i höjd, samt max 600mm 

i bredd dock minst 3st vid skivbredd över 600mm 

Limsträngar för 2:a lagret gipsskivor 

OBS! Lägg limsträngen vid sidan av 

försänkningen! 

Vågformad eller 

2 st raka limsträngar 

vid skivskarv. 


S1 

S1 

h 

h 

b 

Montage av 2:a 

lagret gipsskivor med lim och 

gipsankare. 

S2

Formatplåtsmontage 

Plåtmontage med magnetlist 

Med denna metod kan formatplåt limmas med Magna och fixeras med Magnetlister, MGL. 

Montage mot 1:a lag skivmaterial 

Applicera Magna lim/fogförsegling jämnt fördelat 

på skivan där formatplåtens alla kanter kommer att 

placeras, samt på mitten. Limsträngen skall vara ca 

4 mm i diameter. Limmets öppentid är ca 5 minuter 

vilket ger gott om tid att montera. Vid montage 

på skivor med försänkningar skall limmet INTE 

placeras i dessa! Passa in plåten och tryck fast 

den mot skivan. Magnetlisterna (MGL) anbringas 

mot skivan på baksidan (regelsidan). Plåten är nu 

fixerad genom magnetpåverkan. Efter 30min kan 

Magnetlisterna plockas ned. Vid låga temperaturer 

förlängs limmets reaktionstid väsentligt. Lägsta 

arbetstemperatur är ca 5°C. 

Skivmontage mot HFP 


på plåten. Passa in skivan och tryck fast den mot 

plåten. Magnetlisterna (MGL) anbringas mot skivan. 

Skivan är nu fixerad, i läge och med press, genom 

magnetpåverkan. Efter 30 min kan Magnetlisterna 

plockas ned. I övrigt samma som ovan och montage 

instruktioner sidorna 26-29. 




Plåtmontage med GA-skruv 

Med denna metod kan formatplåt limmas med Magna och fixeras med gipsankare, GA. 

Montage mot 1:a lag skivmaterial 


på skivan där formatplåtens alla kanter kommer att 

placeras, samt på mitten. Limsträngen skall vara ca 

4 mm i diameter. Limmets öppentid är ca 5 minuter 

vilket ger gott om tid att montera. Vid montage på 

skivor med försänkningar skall limmet INTE placeras i 

dessa! Passa in plåten och tryck fast den mot skivan. 

Fixera dess läge med min 9 st gipsankare strategiskt 

utplacerade. För att uppnå ett fullgott montage ökas 

antalet gipsankare vid behov. Materialen skall ligga 

an varandra under limmets reaktionstid. Vid låga 

temperaturer förlängs limmets reaktionstid väsentligt. 

Lägsta arbetstemperatur är ca 5°C 

Skivmontage mot HFP 

Applicera Magna lim/fogförsegling jämnt fördelat på 

plåten. Passa in skivan och tryck fast den mot plåten. 

Fixera den i läge med minst 9 st gipsankare strategiskt 

utplacerade. För att uppnå ett fullgott montage ökas 

antalet ankare vid behov. Skivmaterialet monteras 

med förskjuten skarv. Vid brandkrav, EI60 ska skivorna 

fästas i stommen med ett max s-avstånd på 900 mm. 

I övrigt samma som ovan. 

Formatplåtsmontage 


Arbetsmiljö 

Skruv skadar montör och material. 

Avsikt 

Vi har för avsikt att med dessa uppgifter tillföra vår uppfattning till den utredning 

som bör göras av vilken belastning skruvning innebär för montörerna. Skruv är en 

utmärkt infästningsprodukt i rätt omfattning, men inte vid skivmontering som enda 

infästningsmedel, beroende på det stora antalet som då krävs. Detta ska ses som ett 

initiativ för detta ändamål. Exakta siffror på kroppslig belastning vid skruvning i fält är 

omöjlig att definiera, då de är så många och individuella. Dessa siffror är ett resultat 

av ”en mixad bedömning” av de uppgifter som gått att få fram. 

Material Gods/mm Kg/st Hel skiva, 47 st skruvar 

Stål 0,5 mm 15 705 kg 

Stål 1,0 mm 25 1175 kg 

Stål 1,5 mm 35 1645 kg 

Kommentar 

En angiven belastning där arm och handled är i rätt arbetsvinkel ökas snabbt vid 

felaktig arbetsställning. Belastningen är större vid övre och nedre skivdelen än 

på mittpartiet för montörernas muskler. Belastningen varierar också beroende på 

skruvdragaren (ex. hastighet), och på skruvens kvalitet (ex. borrspets, diameter, 

osv..). Olika är också montörernas tryck, dvs. ju hårdare montören trycker desto 

snabbare går skruven igenom, desto svagare tryck desto längre tid får montören 

skruva. Vibrationer och ljud är också problem som måste beaktas i skapandet av en 

bättre arbetsmiljö för våra montörer. 

Vid frågor är Ni välkommen att kontakta EuroProfil. 

Många byggnadsarbetare tvingas att gå i pension 

i förtid på grund av förslitningsskador som är 

orsakade av tungt och monotont arbete, mindre 

än 2% arbetar till 65 år. Traditionellt skivmontage 

med skruv innebär en mycket stor belastning på 

montören. 

Med EuroProfils system sker montaget helt utan 

skruv, vilket minskar belastningen och därmed risken 

för förslitningsskador. Ljud och vibrationer reduceras 

nästan helt med metoden. 

Belastning 




Ergonomi i byggbranschen 

Många som jobbar i byggbranschen utsätts för påfrestande belastningar – man 

lyfter tungt, bär mycket och arbetar i ansträngande arbetsställningar. Skador och 

olyckor som beror på dåliga belastningsergonomiska förhållanden är mycket vanliga 

i byggbranschen. Tidsbrist och stor arbetsmängd förvärrar situationen. Men det 

behöver inte vara så. Genom att redan vid planeringen av arbetet tänka igenom 

vilka belastningsergonomiska risker som kan uppstå, kan mycket vinnas i form av 

bättre arbetsmiljö, ökad produktivitet och lägre kostnader. Fel och brister är dyrt och 

tidskrävande att rätta till i efterhand. 

Vad är belastningsskador? 

Människan i arbete 

Arbetsmiljö 

Bra arbetsmiljö är inte bara något 

som arbetsmiljölagen kräver, den är 

också lönsam. En motiverad och frisk 

medarbetare mår bättre och är mer 

värdefull än en som inte är det. 

Vår kropp är gjord för rörelse och belastning, dvs. dynamiskt och statiskt 

muskelarbete – den mår bra av det! Men vi behöver en lagom blandning av 

belastning och vila för att kroppen ska fungera på bästa sätt vid arbete. 

Vi kan vrida, böja och sträcka oss i obekväma och ansträngande arbetsställningar 

utan att det behöver vara skadligt, så länge det sker under korta perioder och det är 

möjligt att variera position och att återhämta sig. Om vi värmer upp före arbetet med 

bra rörelser och stretching så är musklerna beredda på fysiskt ansträngande arbete. 

Fördelning på skadad kroppsdel inom bygg 2006. 

Nacke 14% 

Skuldra /axel 22% 

Rygg 20% 

Arm 14% 

Handled, hand, fingrar 11% 

Höft, knä, ben, fot 19% 

Belastningsskador är besvär och sjukdomar i framför allt muskler och leder som 

uppstått efter en längre tids fysisk belastning. Risken att få belastningsskador ökar 

när vi utför arbetsrörelser på ett olämpligt sätt, oftast p.g.a. statisk muskelbelastning. 

Statisk belastning innebär att musklerna spänns utan att det medför rörelser i den 

led som de sträcker sig över. Det som hanteras behöver inte väga så mycket, det kan 

räcka med armens egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på fel sätt. Om 

man samtidigt böjer och vrider sig eller utför rörelserna under stress ökar risken för 

skador ännu mer. 

Belastningssjukdomar inom bygg 

Belastningsergonomi handlar om 

samspelet mellan människa, arbete 

och den omgivande miljön. Dålig 

belastningsergonomi kan leda till 

besvär och skador. 


Arbetsmiljö 

Tidiga tecken på besvär 

Innan en belastningsskada uppstår har man oftast känt av svullnad, trötthet, stelhet 

och värk i en led eller muskel, som så småningom övergår i smärta och nedsatt 

funktion i den utsatta kroppsdelen. Vid tecken på besvär är det mycket viktigt att 

du förändrar ditt arbetssätt för att problemen inte ska förvärras och utvecklas till en 

belastningssjukdom. 

Vid redan uppkomna besvär och skador ska du tala om det för din chef så att 

du får möjlighet till arbetsanpassning och rehabilitering så fort som möjligt! Ditt 

skyddsombud kan stödja dig i detta. Det förekommer också belastningsolyckor i 

branschen. Det är inte ovanligt att man lyfter, vrider sig, faller eller halkar och att det 

leder till fysisk överbelastning, t.ex. ryggskott. 

För att förebygga belastningsskador är det viktigt att känna till människans fysiska 

och psykiska förutsättningar och att vara lyhörd på kroppens signaler. Det är därför 

viktigt med kunskaper i belastningsergonomi. 

Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser 

Arbete över axelhöjd 

Allt arbete över axelhöjd är mycket påfrestande för nacke, skuldror, axlar, rygg och 

armar, och därmed olämpligt. Vid t.ex. montering och målning av innertak, dragning 

av el för takarmatur och borrning för taklister håller man armarna och händer lyftade 

utan stöd – arbetet blir statiskt belastande för skuldermuskulaturen. 

Undvik särskilt att arbeta med ensidigt upprepade arbetsmoment vid arbete över 

axelhöjd – variera arbetet och se till att ta pauser för att din kropp ska återhämta sig. 

Undvik uppåtriktat arbete med förlängningsskaft som kan bli en ergonomifälla. 

Observera att ju längre skaft desto större belastning på nacke och skuldror, om 

skaftet inte kan avlastas mot t.ex. kroppen. 

Arbete från stege 

När man arbetar med material och verktyg i händerna samtidigt som man står på 

en stege är risken stor för statisk belastning, obalans och fallolyckor. Stegar är inte 

tillräckligt stabila och fotstegen är inte så djupa att de ger stöd under hela fotsulan. 

Därför ska arbete från stege endast ske under mycket kort tid och vid enstaka 

arbetsmoment, t.ex. vid byte av glödlampor. Använder man arbetsbockar bör de vara 

så breda att man kan förflytta sig i sidled. 

Vid allt arbete över axelhöjd ska man försöka minska avståndet till arbetsområdet. 

Använd en steglös lyftanordning, t.ex. en saxlift eller någon typ av ställning med kort 

avstånd mellan plattformslägena. Använd också lyfthjälpmedel som t.ex. skivhissar 

och maskinstativ. 

Arbete med sned, vriden och böjd rygg 

Arbete i kroppsställningar som är påfrestande för ryggen är olämpligt om det pågår 

länge eller sker för ofta. Ryggradens diskar fungerar som stötdämpare och är 

känsliga för extrema vridmoment. De klarar inte ansträngande kroppsställningar 

utan risk för belastningsskada. Om man dessutom har svårt att komma åt med t.ex. 

handverktyg i ett begränsat utrymme, är det svårt att få den kraft och precision som 

behövs för arbetet. 


Det är viktigt att alla tar sitt ansvar 

för att förbygga, minska och undvika 

belastningsskador! 



Ensidigt upprepat arbete ska minska 

Ensidigt upprepade arbeten är alltför vanliga. Det gäller till exempel 

monteringsarbeten och plockarbeten vid löpande band. Det är viktigt att sådant 

arbete minskar påtagligt och att alla yrkesgrupper eller branscher minskar andelen 

arbetstagare med ensidigt upprepade arbeten. Att ideligen upprepa samma rörelser 

ger upphov till en ständig belastning. Det man hanterar behöver knappt väga något 

alls, det kan räcka med armarnas tyngd för att muskler och leder ska belastas på 

ett ogynnsamt sätt. Följden kan bli gradvis inträdande skador, som tar lång tid att 

läka. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär av liknande 

belastningar. 

Varför minskar inte belastningsbesvären i arbetslivet? 

Sverige har varit ett föregångsland när det gäller teknisk utveckling och 

rationalisering. Ibland skapas till synes genomtänkta arbetsplatser. Men om 

människor arbetar för långa perioder med samma uppgifter kan detta ge 

belastningsskador. Det kan räcka med kroppens egen tyngd för att överbelastning 

ska uppstå, om vi exempelvis arbetar i en böjd, vriden eller sträckt ställning. 

Det finns inte något arbete eller arbetsplatsutformning som är så bra ur 

belastningssynpunkt att vi kan arbeta med samma arbetsmoment under långa 

perioder. Variation, återhämtning, flexibilitet och handlingsutrymme är nödvändigt i 

alla arbeten. Kroppen är gjord för rörelse och mår bra av belastning om den inte är 

för hög, ensidig eller pågår under för lång tid. 

14 000 belastningsskador 2006 

Högsta vinsten för arbetsgivare, myndigheter och enskilda vore om Arbetsmiljöverket 

inte behövde ta emot 14 000 nya anmälningar om belastningsskador om året (siffran 

gäller år 2006). Dessa skador utgör mer än en tredjedel av samtliga anmälda 

arbetsskador varje år. 

Belastningssjukdomarnas fördelning i % på skadad kroppsdel för kvinnor och 

män år 2006 

Arbetsmiljö 

Enligt reglerna ska ensidigt 

upprepat arbete samt starkt styrt 

och bundet arbete normalt inte 

behöva förekomma. 

Går det inte att undvika helt måste 

riskerna för överbelastning undvikas 

genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, 

pauser eller andra 

åtgärder som ökar variationen i 

arbetet. Skador orsakade av ett 

ensidigt upprepat arbete kan inte 

förebyggas med fysisk träning, vilket 

många tror. 

Ergonomi i 

byggbranschen 

Belastningsskador 

– Nej tack! 

Delar av informationen om arbetsmiljö 

i denna broschyr är hämtade från 

Arbetsmiljöverkets publikationer 

"Belastningsskador - Nej tack!" och 

"Ergonomi i byggbranschen" vilka kan 

beställas från 

Arbetsmiljöverkets 

publikationsservice 

Box 1300, 171 25 Solna 

Telefon: 08-730 97 00 

Fax: 08-735 85 55 

E-post: publikationsservice@av.se 

www.av.se 

Ergonomi i byggbranschen 

Best nr ADI 616 

Belastningsskador – Nej tack! 

Best nr ADI 447 


MAGNA 

Magna är ett vattenbaserat silikatlim som är speciellt framtaget för att limma och foga 

skivmaterial på stål, trä och cementbaserade material med ultimata miljöegenskaper. 

Magna innehåller inga ämnen som är skadliga för miljön eller användaren och är 

registrerad i Basta. www.bastaonline.se. 

Generellt kan sägas att en limmad skiva ger minst den dubbla styrkan, mot 

konventionellt skruvad skiva. Inget beräkningsvärde för konstruktionen blir sämre 

jämfört med skruvad skiva. 

Magna lim/fogförsegling har genomgått ett betydande testprogram som visar 

att miljö- och användarpåverkan, hållfasthet, brandsäkerhet, ljudvärden och 

beständighet uppfyller alla ställda krav. Fler testresultat finns att beställa, kontakta 

EuroProfil. 

Beständighet 

Magna som fogmedel är i den funktion och de applikationer, vilka beskrivs i denna 

katalog definitiv och åldersbeständig. Flera tusen år gamla keramik och glas föremål 

samt byggnadsdelar av cement, finns många exempel av som verifierar den 

beständighet som silikatbaserade bindemedel uppvisar i produkter och föremål. 

Nyttjandetiden av hela konstruktionen påverkas positivt av att limfoga infästningen 

mellan skiva och stomme, eftersom denna fogning inte förstör skivornas yta eller 

exempelvis stålreglars skyddande ytbehandling, vilket annars begränsar de fogade 

materialens funktion samt beständighet. 

Tider 

Monteringstid 5 minuter 

Fixeringstid 30 minuter 

Härdningstid 24 timmar. 

Lägsta temperatur vid applicering är +5 o C, vid temperaturer under +10 o C förlängs 

limmets reaktionstid enligt tester redovisadepå sidorna ??-?? i denna katalog.. 

Förpackningar 

600 ml foliepåse, 12 st/krt. 

Åtgång ca 600 ml/10 m² 

310 ml patron, 12 st krt. 

Åtgång ca 310 ml/5 m² 

Silikater, en form av kisel 

Silikater är det vanligaste förekommande ämnet 

på jorden. Exempel på silikater är sten, lera, glas, 

vanlig jord består till en stor del av silikater, mera 

exotiska silikater är smaragder, akvamarin och 

topas. Silikatråvaran till den form av silikater som 

används i Magna kan man gräva upp från flodbäddar 

i skottland. Där hittar man sand som innehåller 

upp till 99% ren kiseldioxid (SiO2). Silikater har 

egenskaper som ogiftiga, obrännbara, påverkas inte 

av tidens tand, ger unika egenskaper i kombination 

med polymerer. Dessa egenskaper är värmetålighet, 

bra vidhäftning till olika material. I fallet vidhäftning 

märks detta speciellt till gips så silikater binder till 

gips vilket inte polymerer gör som t ex akrylater. 




Mineral 

Ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen 

kallas mineral. Denna kan definieras genom sin 

kemiska sammansättning och kristallstruktur. 

Då dessa villkor är uppfyllda så finns det en 

serie fysiska egenskaper som kan användas för 

att identifiera ett specifikt mineral. Ett eller flera 

mineral bildar tillsammans en bergart. När ett 

mineral, ur ekonomisk synvinkel är brytvärt för 

framställning av metall kallas det malm. Mineral kan 

klassificeras efter kemisk sammansättning. Här kan 

de kategoriseras i anjorgrupper och sin förekomst 

i jordskorpan. Dessa grupper kan nämnas som; 

Silikater, karbonater, sulfater, halider, oxider, sulfiter 

och fosfater. 

Silikater, en form av kisel 

Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med 

atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si. Kisel 

kan i likhet med kol bilda fyra kovalenta bindningar, 

men är inte lika reaktivt som kol. Rent kisel är 

kristallint och har en grå metallisk färg. Kisel liknar 

glas i och med att det är rätt så starkt men mycket 

skört. Kisel är rätt så inert men reagerar med 

halogener och baser, dock inte med syror. Kisel har 

många isotoper, dess masstal kan variera mellan 22 

och 44. Den vanligaste isotopen är 28Si (förekomst 

92%). 

Kisel förekommer aldrig i fri form i naturen men ofta 

som kiseloxid i sand, lera, granit och kvarts men 

även i föreningar med kisel, syre och en metall. 

Kisel har många industriella tillämpningar. Kisel är 

huvudkomponenten i glas, cement, keramik och de 

flesta halvledare. Kisel är viktigt grundämne inom 

biologin, men djur behöver endast små mängder. 

Kisel är däremot mycket viktigt för växternas 

metabolism. 

Kisel inom legeringar 

Ett av de största användningsområdena för kisel 

i legeringar är med aluminium för att producera 

lättmetalllegeringar som samtidigt har hög 

hållfasthet, dessa legeringar används ofta i bilar och 

andra fordon. Över hälften av världskonsumtionen 

av kisel går till detta ändamål. Hos halvledare 

används kisel som har dopats med andra ämnen 

och det används i bland annat solceller och 

transistorer. Ett annat legeringsämne som kisel 

legeras med är järn, denna legering används för sin 

höga hållfasthet. 

Namn, kemiskt tecken, nummer kisel, Si, 14 

Ämnesklass halvmetaller 

Grupp, period, block 14, 3, p 

Densitet 2330 kg/m3 (273 K) 

Hårdhet 6,5 

Aggregationstillstånd fast 

Magnetiska egenskaper icke magnetisk 

Smältpunkt 1687 K (1410 °C) 

Kokpunkt 3173 K (2355 °C) 

Molvolym 12,06 ·10- m3/mol 

Ångbildningsvärme 384,22 kJ/mol 

Smältvärme 50,55 kJ/mol 

Ångtryck 4,77 Pa vid 1683 K 

Ljudhastighet - m/s vid 293,15 K 

Kisel är huvudkomponenten i glas, cement, keramik och de flesta 

halvledare. 

Kisel 


Lim 

Lim är en benämning som används att beskriva flytande produkter som är avsedda 

för hopfogning av fasta material. Lim har använts under lång tid att sammanfoga trä, 

betong, keramer och olika metaller. Exempel på frekventa användningsområden 

med lång erfarenhet till byggindustrin är limträ konstruktioner och skivmaterial, 

exempelvis plywood och spånskivor. Andra områden där lim används industriellt till 

krävande applikationer är fordonsindustrin. Framrutorna i dagens bilar har limmad 

infästning i karossen, dessa bidrager till att styva upp karossen och har betydande 

inverkan i fordonens kollisionsskydd. Ytterlighetsexempel där man sammanfogar 

olika material med varandra och vill ha en extrem hållfasthet är Jas 39 Gripen vars 

vingar till större delen är en limmad konstruktion. Limningseffekten kan förenklat 

förklaras dels genom mekanisk infästning och dels av molekylär vidhäftning 

(adhesion). 

Beståndsdelar 

Limmets viktigaste beståndsdel är bindemedlet. Dess uppgift är att ge vidhäftning 

mot de limmade materialen. Andra beståndsdelar är fyllnadsmedel och 

dispersionsmedium samt andra beståndsdelar beroende på vilket lim som avses. 

Fyllnadsmedlets uppgift är att tränga ned i materialet genom att fylla ut porer och 

ojämnheter samt att motverka krympning. Dispersionsmediumet (vatten i Magna) 

verkar i limmets flytande fas, och bidrar till det viskösa samt ger en god vätning mot 

det limmade materialet. 

Förening 

Med mekanisk vidhäftning avses den vidhäftning som erhålls genom att limmet 

tränger ned i porer och fördjupningar på de limmade materialen som skall fogas 

samman. Den molekylära vidhäftningen eller adhesion förklaras enklast med teorin 

om termodynamisk adsorption. 

• Om två material kommer tillräckligt nära varandra så förenas de. 

• Föreningen mellan dessa två material blir starkare än det svagaste materialet 

Detta innebär att man erhåller en god vidhäftning om man 

använder ett lim med lägre ytspänning än de material som 

skall sammanfogas och att materialen har ojämnheter i 

ytstrukturen, samt att limmet är i kontakt med materialen 

innan limmet börjar härda. Det är energiinnehållet i de 

bindningar som uppstår som avgör styrkan i 

sammanfogningen. 




Skivverkan 

En limmad vägg ger bättre samverkan och skjuvstyvhet 

än om samma vägg skruvas, förutsatt att det använda 

limmet är tillräckligt starkt. Skälet till detta är naturligtvis 

den betydligt större yta som tas i anspråk mellan de 

sammanfogade materialen vid limning kontra vid skruvning. 

Det skulle krävas tusentals skruv per skiva för att ta samma 

fogningsyta i anspråk som vid limning, vilket naturligtvis är 

omöjligt. I testerna har olika limtyper samt skruv provats 

med ett pappersbeklätt skivmaterial (gipsskiva) som i 

förhållande till andra skivmaterial har en relativt låg ytstyrka, 

brottkraft av 4.5 Kg/cm², se tester brottkraft sidan ??. 

Pappersytan är den begränsande faktorn eftersom brotten 

sker i den svagaste delen av fogen. Motsvarande dragtest 

gjord på skivmaterial i plywood med Magna ger en brottkraft 

av över 18Kg/ cm², vilket ger bättre skjuvstabilisering än vad 

gipsskivor gör. 

Skruvade gipsskivor har under lång tid använts som ett sätt 

att stabilisera byggnadskonstruktioner med gott resultat. Vi 

har därför ansett resultaten med gipsskivor mer intressanta 

att använda som referensprodukt vid beskrivning av 

skivverkan i syfte att stabilisera konstruktioner. 

Pappbeklädda skivmaterial har på senare tid kommit att 

minska för detta ändamål i skivskalet, men det är av andra 

skäl än dess stabiliseringsförmåga. Diagrammen visar 

resultaten från tester av en pappbeklädd gipsskiva limmad 

respektive skruvad på en 0.5mm stålregelstomme. 

Samtliga brott sker när en eller flera reglar ”bucklar” lokalt 

där linjelasten angriper. Där materialsamverkan är god är 

brottslasten hög. Limmad konstruktion ger högre brottslast 

än skruvad eftersom samverkan mellan materialen är bättre. 

Skjuvprov på stående väggsektion 

Kraft (kN) 

4.000 

3.200 

2.400 

1.600 

.800 

.000 

A 

B 

Förskjutningar hos väggelementet 

Förskjutningar hos väggelementet 

under elastiskt tillstånd 

under elastiskt tillstånd 

Kraft (kN) 

Kraft (kN) 


1,6 

1,2 

0.8 

0,4 

0,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 

2 

4 8 12 16 

Deform (mm) 

10 20 30 40 50 

Deform (mm) 

1 Skruv 2 Konstruktionslim 

2 

1 

Vid 2.0kN är den limmade konstruktionens styvhet 

50% bättre än för motsvarande konstruktion skruvad. 

Potentiometer 

1 

Kraft 

A Prov med simulerat tak 

Prov utan simulerat tak 

6.00 12.0 18.0 24.0 30.0 36.0 42.0 48.0 54.0 60.0 

B

Dokumentnamn 

MAGNA / Skruv 


Bilaga Sid 

1 (2) 

Ärende / titel 

Datum 

Reg nr 

Dragprov 

2008-03-25 

0812 

Dokumentnamn 

Bilaga 

Sida 

Utfärdare 

Mottagare 1 

Mottagare 2 

Magna/skruv 2 (3) 

Jan-Allan Johansson 

EuroProfil 

Livell Kemi 

Utfärdare (tj ställe, namn, sign) Dokumentnamn 

Datum 

Bilaga Reg nr 

Sida 

jan-allan johansson 

Magna/skruv 08-03-25 

0812 2 (3) 

Provningsmetod 

Utfärdare Ärende/titel (tj ställe, namn, sign) Datum 

Reg nr 

jan-allan Test av Magna johansson på plåt och gipskartong i jämförelse 08-03-25 med skruvmontage 0812 

För att undersöka hur mycket kraft som åtgår för att dra loss en gipsskiva från plåtregel tillverkades provkroppar enlig bild. 

Ärende/titel 

Utformningen valdes för att få ett så rakt Z-drag som möjligt. Det var också intressant att undersöka om tiden mellan applicering 

Test av Magna på plåt och gipskartong i jämförelse med skruvmontage 

av Magna till regeln innan gipsskivan trycktes in i limmet spelade någon roll. Två tider valdes 2 minuter och 9 minuter. Som 

referens finns på användes regel från skruv valsning. där i ett Då fall skruvens förbandets huvud styrka inte bestäms drivits ner av i kartongen den svagaste och ett länken fall med så skruvskallen valdes en i liv med kartongen 

(se formplywood bilder). En ytterligare som substrat fråga är istället limmets för förmåga gipskartong. att vidhäfta På detta till plåt sätt då kunde testen med man kartong-plåt nå högre styrkor. alltid avgörs Vid testen av kartongens så 

styrka. finns skedde En på test alla regel gjordes brott från i valsning. plywooden. med 5 provbitar Då Det förbandets vardera går inte där styrka att i ena testa bestäms fallet plåt plåten till plåt av rengjordes den då limmet svagaste från har dragvätska. länken vatten så som valdes Testerna lösningsmedel en är utförda och vid Eka 

Chemicals formplywood detta måste laboratorium. kunna som substrat avdunsta istället från fogen. för gipskartong. På detta sätt kunde man nå högre styrkor. Vid testen så 

skedde alla brott i plywooden. Det går inte att testa plåt till plåt då limmet har vatten som lösningsmedel och 

detta måste kunna avdunsta från fogen. 

Bilder: 

Bilder: 

Utförande 

Test av limning mellan gipskarton och plåt, plåten inte rengjord från dragvätska. Höger bild visar att brottet till 

Test viss av limning del sker mellan i gipskärnan. gipskarton och plåt, plåten inte rengjord från dragvätska. Höger bild visar att brottet till viss del sker i gipskärnan. 

Test av limning mellan gipskarton och plåt, plåten inte rengjord från dragvätska. Höger bild visar att brottet till 

viss del sker i gipskärnan. 

Test av skruvmontage. Bilden till vänster visar starten av testen, höger bild så har skruven dragits igenom gipskartongen och maximal kraft 

har Test passerats. av skruvmontage. Det var ingen skillnad Bilden om till skruven vänster var visar neddragen starten genom av testen, kartongen höger eller om bild halva så har skallen skruven låg ovan dragits kartongen. igenom 

gipskartongen och maximal kraft har passerats. Det var ingen skillnad om skruven var neddragen genom 

Test kartongen av skruvmontage. eller om halva Bilden skallen till vänster låg ovan visar kartongen. starten av testen, höger bild så har skruven dragits igenom 

gipskartongen och maximal kraft har passerats. Det var ingen skillnad om skruven var neddragen genom 

kartongen eller om halva skallen låg ovan kartongen. 



Dokumentnamn 

Dokumentnamn 

MAGNA / Skruv 


Datum 

Utfärdare (tj ställe, namn, sign) Datum 

Dragprov 

2008-03-25 


Ärende/titel 

Bilaga 

Bilaga 

Sid 

2 (2) 

Reg nr 

0812 

Reg nr 

0812 

1 2 3 4 5 

2 minuter öppentid 

Kg/cm². Gipsskiva "Standard" 

4,5 4,4 4,6 4,6 4,4 

9 minuter öppentid 

Kg/cm². Gipsskiva "Standard" 

4,3 4,4 4,6 4,5 4,5 

Skruv skallen ovan kartong 

Brottkraft i kg 

64 63 65 64 64 

Skruv skallen i liv med kartong 

63 64 64 63 65 

Test av limmad plåt till skiva från Danogips med beteckningen Humid board 13 mm tjock och en skiva från 

Brottkraft i kg 

Lafarge med beteckningen WAB också denna 13 mm tjock. 

Formplywood till stålregel 

18,2 18,5 18,9 18,2 18,7 

Ej 

Limning 

avfettad 

med 

kg/cm² 

Magna till dessa typer av gipsskivor uppvisar inga problem, limmet hugger inom angiven tid 

på 30 minuter och hållfastheten på en hel skiva med 20 mm fogbredd är ca 8 ton. 

Formplywood till stålregel 

18,6 18,3 18,6 18,6 18,2 

Avfettad kg/cm² 

Lafarge WAB 

Kg/cm² 

4,8 4,9 4,6 4,6 4,7 

Danogips Humid board 

kg/cm² 

4,2 4,4 4,6 4,3 4,5 

Ivarsson Hydropanel 0,23 0,24 0,25 0,24 0,24 

STO Eco Board 0,54 0,52 0,55 0,51 0,51 

Tester 


Sida 

Magna/skruv 3 (3) 

08-03-25 

Test av Magna på plåt och gipskartong i jämförelse med skruvmontage 

Utförande 

Test av limmad plåt till formplywood. Bilden till vänster visar hur provbiten är uppbyggd. Plåten är placerad mellan två stycken 

Test av limmad plåt till formplywood. Bilden till vänster visar hur provbiten är uppbyggd. Plåten är placerad 

bitar av formplywood som båda är limmad med Magna. Brottet blev som bilden till höger visar i plywooden. 

mellan två stycken bitar av formplywood som båda är limmad med Magna. Brottet blev som bilden till höger 

visar i plywooden. 

Sammanfattning 

Vid en omräkning till en hel skiva satt med regel cc 45 skulle det behövas en kraft på ca 8 ton om skivan är 2400*900 och det 

är en tvärregel på mitten. Beräkningen antar att man lägger en sträng som är ca 5 mm bred som vid uttryckning blir ca 20 mm 

bred. Om man räknar på skruvmontage på samma skiva och sätter 47 stycken skruvar jämnt fördelade så skulle det behövas en 

kraft på ca 3 ton att avlägsna skivan. Den tredje testen som gjordes var att testa limmets vidhäftning till stålregel och där man tog 

hänsyn till den dragvätska som finns på regel från valsning. 

Då förbandets styrka bestäms av den svagaste länken så valdes en formplywood som substrat istället för gipskartong. På detta 

sätt kunde man nå högre styrkor. Vid testen så skedde alla brott i plywooden. Det går inte att testa plåt till plåt då limmet har 

vatten som lösningsmedel och detta måste kunna avdunsta från fogen.


Limning vid låg temperatur 

Utfärdare 


Utförande 

Dokumentnamn 

MAGNA / Tester 

Datum 

2008-11-19 

Mottagare 

Patrik Johansson, Europrofil 

En fråga som aktualiserats av årstiden är hur det fungerar att limma 

väggkonstruktioner med vattenbaserade lim, typ Magna. För att belysa 

frågeställningen har ett arbete gjorts vid två temperaturer 6°C och 10°C i ett 

klimatskåp där den relativa fuktigheten hölls på 85%. De lim som testades var 

Magna, industrilim 400 och industrilim 4001 från Liwell Kemi. Lim 4001 är ett lim 

löst i lösningsmedel, detta togs med i utredningen för att se om detta påverkar 

snabbheten. Industrilim 400 är ett MS-polymerbaserat lim. 

Ett akrylbaserat montagelim provades för att få jämförelsefakta. 

Apparatur och material 

De material som använts vid testerna är stål från EuroProfil och standard 

gipsskiva med tjocklek 13 mm. Testen har utförts i ett klimatskåp av märket Weiss. 

Provmaterialet fick först acklimatiseras sig i kammaren i 24 timmar innan provning, 

detta gäller bara stål och gipsskiva, limmen var 20°C vid applicering. Då mätningen 

av hållfasthet måste ske vid klimatet så användes en fjädervåg som applicerade en 

kraft i samma plan som gipsskivan, limmet utsattes för en skjuvkraft, den limmade 

ytan var ca 18 cm². Då det inte var någon skillnad mellan Magna och industrilimmen 

så testades bara Magna vid 10°C. Det akrylbaserade montagelimmet ansågs heller 

inte intressant att utreda vidare. 


Sammanfattning av testen är att vid 6°C så fungerar Magna och de två 

industrilimmerna ungefär likvärdigt, detta gäller hur fort man uppnår ett grepp i 

gipsplattan så denna inte glider av sin egen tyngd. Detta inträffar efter ca 2 timmar, 

vid 10°C inträffar detta redan vid 1 timma. Skillnaden mellan Magna och de två 

industrilimmen att dessa härdar ut snabbare, Magna behöver 15 timmar för att bli 

hård vid 6°C industrilimmen är hårda efter 8 timmar. 

Akrylbaserat montagelim 

Montagelimmet behöver minst 48 timmar för att uppnå så stor hårdhet att skivan inte 

skulle glida. Efter fyra dygn var dock limmet fortfarande relativt mjukt. 


Bilaga Sid 

1 (2) 

Reg nr 

0829 

Mottagare 2 

Per-Arne Liwell, Liwell Kemi 




Limning vid låg temperatur 

Resultat 

Tabell med värden från test vid 6°C mätvärden i MPa 

Dokumentnamn 


Datum 

2008-11-19 

Typ av lim 2 timmar 4 timmar 5 timmar 

Magna 0,1 0,1 0,18 

Industrilim 400 0,08 0,14 0,24 

Industrilim 4001 0,13 0,17 0,24 

Montagelim 0,01 0,02 0,02 

Tabell med värden från test vid 10°C mätvärden i MPa 

Resultat 

Typ av lim 0,5 timma 1 timma 1,5 timma 

Magna 0,03 0,11 0,17 

Limmen efter 5 timmar vid 6°C. De båda industrilimmen 

har en bättre vidhäftning till kartongen, 

Resultat 

Fullständiga rapporter finns för nedladdning på www.EuroProfil.se 

Bilaga Sid 

2 (2) 

Reg nr 

0829 

Limmen efter 24 timmar vid 6°C. Alla är hårda och sitter 

bra utom montagelimmet som fortfarande är mjukt och 

sitter dåligt på stålytan. 







Beständighet 

Utfärdare 


Utförande 


För att undersöka hur Magna kan fungera över tid så simuleras detta genom att utsätta en limmad konstruktion (gipsplatta 

limmad till en stålregel) för en forcerad test. För att forcera testen (då det är omöjligt att vänta i 30 år) utsätts proverna för en 

förhöjd temperatur. Testerna på Eka Chemicals laboratorium utförs vid en temperatur på 90°C, parallellt testas samma typ 

av provbitar av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) i Borås. SP har valt att testa vid 85°C, då man anser att 90°C kan 

vara något för hård test. Teorin bakom att testa vid en förhöjd temperatur är att en höjning av temperaturen med 10°C ger en 

fördubbling av reaktionshastigheten. Detta innebär att om man utgår från att den normala temperaturen som limning med 

Magna (gipsplatta till stålregel) i en inomhus vägg kommer att utsättas för är 20°C. Detta ger att vid en temperatur på 85°C en 

uppräkningsfaktor på 96 gånger och vid 90°C är uppräkningsfaktor 128 gånger. 

Slutresultat 

Dokumentnamn 


Datum 

2008-09-01 

Mottagare 1 


Bilaga Sid 

Testen hos Eka Chemicals har avslutats efter 27 veckor vid 90°C och resultatet visar ingen förändring av limförmåga eller hårdhet 

av Magna. Vidhäftning till stålregel är oförändrad. Limmet uppvisar ingen färgförändring. Med bakgrund av som diskuteras i 

utförande så har nu Magna utsatts för en tidsperiod motsvarande 66 år. Limförmågan har testats på proverna och den uppvisar 

ingen skillnad mot de tester som utfördes på prover som var ett dygn gamla vid testens början. Då gipsen torkar ut vid 90°C så 

släppte gipskärnan från kartongen mycket lätt, kartongen rengjordes och en ny dragbit limmades på för att testa om limningen till 

stålet hade försämrats under de 27 veckor som provbitarna legat vid 90°C. Alla värden är i Mpa. 

Start av test 0,43 0,45 0,45 0,43 0,46 

Efter 13 veckor vid 90°C 0,45 0,43 0,47 0,40 0,45 

Efter 27 veckor vid 90°C 0,42 0,44 0,46 0,41 0,45 

Reg nr 

0824 

Mottagare 2 

Livell Kemi 


Tester



Fukt i kombination med temperatur 

Utfärdare 



Dokumentnamn 

MAGNA / Skruv 

Datum 

2008-03-25 

Mottagare 1 


Bilaga Sid 

1 (2) 


Reg nr 

0812 

Mottagare 2 

Livell Kemi 

De olika substrat som använts vid testerna är stål från EuroProfil. För att få en bra yta att limma på valdes förstärkningsbeslag FB 

70. Denna har använts som den kom från leverantören ingen rengörning av ytan har förekommit då det är viktig att få med den 

dragvätska som finns på ytan för att se om detta kan medföra problem vid limning. De skivmaterial som använts är vanlig 13 mm 

standard gipsskiva tillverkad av Danogips för de torra testerna. För fukttesterna har skivmaterialet varit Danogips Humid Board. 

För temperaturtester och lagring av långtidstesten har ett värmeskåp från Heraeus använts. Skåpet har en styrning av 

temperaturen med ± 1°C, temperaturområde är upp till max 300°C. Fukt/temp-prover har utförts i ett klimatskåp av märket Weiss. 

För att mäta hållfasthet har en dragprovare av märket Loyd använts, lastcellen är av typen A, max last 5KN, noggrannhet ± 0,5 %. 

Då det är önskvärt att få till en dragprovning som sker vinkelrätt mot limfogen har en MDF-skiva tjänat som infästning. Det är en 

vanlig MDF-skiva med tjocklek 19 mm. 

Ett antal prover har lagrats i ett klimat med luftfuktigheten 

99 % och vid en temperatur på 46°C. Prover har lagrats vid dessa 

betingelser i 27 veckor och därefter har halva mängden av proverna 

testats med avseende på draghållfasthet tagna direkt från detta 

klimat och den resterande halvan har konditionerats vid 20°C och 60 

% relativ fuktighet i 24 timmar. Dessa prover består av plåtregel i form 

av förstärkningsbeslag gipsskivan Humid board och för infästning 

i dragprovaren MDF-skiva. Alla lim fogar är utförda med Magna. 

Det som är intressant att notera är att MDF-skivan sväller i detta 

klimat och tvingar Magna-limmet att följa med. Svällningen är från 

19 till 23 mm alltså en rörelse på 21%. Genom denna konstruktion 

(se bild) så testas detta både till plåtyta och till gips/väv-yta. Vad 

man ser av resultaten är att alla skivmaterialen tar upp mycket fukt 

och vid mätning på de fuktiga proverna är värdena ca 50 % av 

ursprungsvärdena, alla brott sker mellan gipskärna och väv. 

Bakgrunden till dessa tester med fukt och värme är att se om det 

skulle vara möjligt att använda Lim- och fogförsegling för ytterväggar. 

Då det även förekommer stora temperaturskillnader vid denna 

applikation utfördes också så kallade frys/tö-tester. Dessa är normalt 

enligt schemat 24 timmar värme, 24 timmar rumstemperatur och 

sedan 24 timmar vid den kalla temperaturen. Därefter upprepas 

cykeln igen. För att ytterligare stressa limfogen så valdes 24 timmar 

99 % RTh 46°C, 2 minuter rumstemperatur och sedan direkt in 

-18°C i 24 timmar. Detta förfarande har upprepats 40 gånger. Under 

dessa cykler så har proverna vid tre tillfällen legat vid den höga 

temperaturen i 48 timmar (veckoslut). Det valdes med avsikt att 

proverna fick ligga vid den höga temperaturen då proverna blev helt 

mättade med fukt. 

Efter 20 cykler börjar det uppkomma vitrost på plåten (se bild). 

Alla värden anges i Mpa. 

Dragprovprovning av provbit direkt ut 

klimatkammaren. Brottet sker i väven på MDFskivan.

Ärende/titel 

Tester av Magna 


Fukt i kombination med temperatur 

Utförande 


Dokumentnamn 

MAGNA / Skruv 

Datum 

2008-03-25 


Bilaga Sid 

1 (2) 

Reg nr 

0812 

Tester med fukt i kombination med temperatur påkänning 

Dragprovning av konditionerade 

Bild 

prover efter 12 veckor i fuktigt klimat 

Dragprov av konditionerande prover efter 12 veckor i fuktig klimat. Bilden till höger visar svällning av MDF-skivan. 

Dragprovning av provbit direkt ut ur 

klimatkammaren, dragbitarna har 

svällt så mycket att de inte passar in 

i greppen. Brottet sker i väven där 

MDF-skivan är limmad till skivan 

beroende på att där finns mest fukt 


Drag 

prove 

Dra 

Bilden visar svällning av MDF-skivan 

klim 

svä 

i gr 

MDF 

ber 

Efter att åldringstesten i torr och varm miljö simulerande 32 år (se rapport Magna/tester ref nummer 0823) fanns ytterligare 

provbitar kvar för vidare test, då nu testen vid SP är avslutad så valdes att också avsluta testen vid Eka´s labratorium. Den 

simulerade tiden för provbitarna i värme blev 66 år och tiden för provbitar i fuktig miljö blev 3 år (uppräkningsfaktor vid 46°C är 6 

gånger). Även den cyklade testen har fortsatt och uppvisar nu efter 40 cykler ingen effekt på limmet. 

Utfallet av dessa tester visar att Magna inte i någon av testerna har släppt från stålregeln eller till skivmaterialet, alla brott 

har skett i kartongen eller väven som ligger på ytan av den fuktstabila skivan som använts i en del av testerna (humid board 

Danogips). 

Start av test 0,46 0,42 0,44 0,43 0,46 

Efter 27 veckor vid 46°C 99 % 

RTh konditionerade 

Efter 27 veckor vid 46°C 99 % 

RTh Mätta vid klimatet 

Efter 40 cykler frys/tö test 

Konditionerade 24 h 

0,41 0,42 0,46 0,41 0,43 

0,17 0,16 0,18 0,19 0,16 

0,41 0,40 0,42 0,44 0,40 

Tester



Temperaturpåkänning 

Utfärdare 



Dokumentnamn 


Datum 

2008-06-05 

Mottagare 1 


En ytterligare aspekt på ett lim är vad som händer om en brand 

uppstår, hur skulle en limmad konstruktion fungera jämfört 

med en skruvad? Detta kan bara testas genom en genomförd 

brandtest där konstruktion utsätts för en kontrollerad brand. En 

enklare test har gjorts för att få en uppfattning om Magna är 

känslig för högre temperaturer. Från långtidstesten som utförts 

vid 90°C är det klart att Magna klarar lägre temperaturer. 

Två tester har utförts en där Humid board limmats till 

förstärkningsregeln och i det andra fallet där Aquapanel limmats 

till samma regel. Det fallet som tänkts är att skivan 900*2400*13 

sitter i tak och med tre reglar är ca 0,7 kg den vikt som en skruv 

eller i detta fall 7 cm limfog den belastats med. Vikten som 

proven belastades med var tre gånger denna vikt alltså 2,1 kg. 

I första fallet med humid board hängdes provbitarna in vid 

en temperatur på 80°C därefter höjdes temperaturen under 

15 minuter till 250°C. Upp till 250°C hände inget men efter 5 

minuter vid 250°C släppte väven från gipskärnan. Limmet blev 

vid denna temperatur kraftigt missfärgat dock satt det hårt 

fast på stålytan. Testen visar att bortkokning av vatten från 

gipskärnan inte påverkar limmet. 

Test två gjordes med stål mot Aquapanel. Här hängdes provet 

in vid rumstemperatur och temperaturen höjdes till 180°C på 1 

timma. Provet fick sedan hänga vid denna temperatur i 5 dygn. 

Limfogen missfärgades men vidhäftning till stål och aquapanel 

påverkades inte. 

klarar lägre temperaturer. 

Två tester har har utförts en en där där Humid Humid board board limmats limmat 

Aquapanel limmats till till samma regel. regel. Det Det fallet fallet soms 

reglar är ca 0,7 kg kg den vikt vikt som som en en skruv skruv eller eller i dett i d 

belastades belastades Bilaga med var tre tre gånger Sid gånger denna vikt vikt alltså alltså 2,1 

I första fallet med humid board 1 board (2) hängdes provbitarna provbita 

temperaturen Reg nr under 15 15 minuter till till 250°C. Upp Upp till 2ti 

väven från 0822 gipskärnan. Limmet blev blev vid vid denna denna temp te 

stålytan. Testen visar att bortkokning av vatten från 

Mottagare Testen 2 visar att bortkokning av vatten f 

Test två två Livell gjordes Kemi med med stål stål mot mot Aquapanel. Aquapanel. Här Här häng h 

temperaturen höjdes höjdes till till 180°C 180°C på på 1 timma. 1 timma. Provet Prov 

missfärgades 

missfärgades 

men 

men 

vidhäftning 

vidhäftning 

till 

till 

stål 

stål 

och 

och 

aquapane 

aquap 

Test med värme och Humid board. 

Provbitar efter 5 dygn vid 180 °C 

Vidhäftning till Aquapanel dålig, men Magna sitter 

hårt fast mot stålytan. 


T 

P 

V 

M

Dokumentnamn 

Dokumentnamn 




Datum 

jan-allan Temperaturpåkänning 

johansson 

08-06-05 

2008-06-05 

Ärende/titel 


Långtidstest: 

Utförande 

Kartongen släpper lätt från gipskärnan. 

Brottet sker i kartongen. 


Bilaga 

Sida 

Bilaga Sid 

1 3(2) 

Reg nr 

Reg nr 

0822 

0822 

Magna/tester (4) 

Kartongen släpper lätt från 

gipskärnan 

Kartongen släpper lätt från 

gipskärnan 

Kartongen rengjord för att 

limma på en dragbit så limning 

till stål kan testas 

Kartongen rengjord för att limma på en dragbit så 

limning till stål kan testas. 

Kartongen rengjord för att 

limma på en dragbit så limning 

till stål kan testas 

Brottet sker i kartongen 

Brottet sker i kartongen 


Ka 

gi 

Ka 

lim 

till 

Br



Brandpåkänning 

Utfärdare 



En standard gipsskiva 13 mm tjock från Danogips frästes i kanten 10 mm in och 6 mm djupt så man fick en yta som precis 

passade till öppningen på ugnen. En vanlig 70 mm regel 0,5 mm tjockt stål limmades alternativt skruvades till en kall sida på 

skiva. Då ugnen hade kommit upp till 420°C och hållits vid denna temperatur i en timma så startades ugnen igen och nu fick den 

gå upp till 1054°C grader så fort den kunde. Ugnen klarade att komma upp till ca 850°C på en timma, detta är ca 150°C lägre än 

ISO 834 kurvan som den standardiserade kurvan vid brandtester. Detta påverkar resultatet. Efter i timma så stängdes ugnen av 

och provskivan fick sitta kvar tills ugnen kallnat. 

De material som använts vid testerna är stål från EuroProfil och standard gipsskivor med tjocklek 13 mm. Ugnen är en 

keramikugn som går till 1200°C och har en öppning på 125*250 mm. Skruven var en standardskruv för plåtregel och de lim som 

testades var Magna och Montagelim. Då en elektrisk ugn inte kan stiga så snabbt i temperatur som en ugn som eldas med 

gas (SP´s testugn) så startades alla tester med en varm ugn på 420°C. Temperaturen mättes med k- element kopplade till en 

datalogger från Intab. 

Temperatur 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Resultat 

Brandprovning limning kontra skruvning 

1 m 

3 m 

5 m 

7 m 

9 m 

11 m 

13 m 

15 m 

17 m 

19 m 

21 m 

23 m 

25 m 

27 m 

29 m 

Dokumentnamn 


Datum 

2008-11-18 

Mottagare 1 


31 m 

Tid i minuter 

Bilaga Sid 

1 (3) 

Reg nr 

0828 

Mottagare 2 

Livell Kemi 

33 m 

35 m 

37 m 

39 m 

41 m 

43 m 

45 m 

47 m 

49 m 

51 m 

53 m 

55 m 

57 m 

59 m 

61 m 

Från grafen kan man utläsa att temperaturmönstret skruvning kontra limning med Magna inte skiljer sig åt. 

skruv 

magna 

ugn 




Utförande 

Beskrivning 

Vid brand förångas skivorna av värmen. 

När vattnet som är bundet i gipsskivan 

når ca: 100grader vilket går mycket 

fort, börjar skivan avge vattnet i form av 

ånga, det är denna 

funktion som ger gipsskivan dess goda 

brandegenskaper, förmågan att kyla 

med bundet vatten. Denna ångutfällning 

sker från skivornas båda sidor och alla 

kanter. Det är mycket viktigt att fog och 

lim som används i konstruktioner klarar 

skivans ångutfällning. Eld förbränner 

syret i sin omgivning. Undertryck 

skapas i det eldhärjade utrymmet och 

syre från omgivande områden pressar 

och belastar således materialet och 

infästningarna i konstruktionen. Förlorar 

lim och fog massorna sina bindande 

förmåga kan syre sugas till brandhärden 

av undertrycket, och brandhärden tilltar, 


Testen visar att Magna lim- och 

fogförsegling håller för skivans 

ångutfällning och därmed bidrar till 

att minska brandens syretillförsel och 

spridning av brandgaser. Limfogen 

samman- band konstruktionen helt 

opåverkad efter test bildtext. 


Dokumentnamn 

Bilaga Dokumentnamn Sid 


2 (3) 

Utfärdare (tj ställe, Datum namn, sign) 

jan-allan johansson 2008-11-18 

Reg nr 

0828 

Datum 

08-11-18 

Ärende/titel 


Magna/tester 

Magna-limmad skiva efter 30 minuters testtid. Skivan missfärgad av ugnsvärme på 

baksida. Men regeln sitter hårt fast i skivan. 

Magna-limmad skiva efter 66 minuters testtid. Skivan kraftikt missfärgad av 

ugnsvärmen på basida. Men regel sitter hårt fast i skivan. 


Bilaga 

Reg nr 

0828 

Magn 

skiv 

minut 

Magn 

skiv




Värmesvag bas 

Akrylbaserade lim/foger tillför inte 

konstruktionen någonting redan vid 

så låga temperaturer som 100 - 150°C. 

Skivans ångutfällning når detta fallet den 

limmade regeln på skivans ej utsatta 

sida redan efter 6minuter och limmet 

förlorar sin sammanfogande egenskap, 

se bilden. Syre kan nu obehindrat nå 

eldhärden genom gliporna som 

uppstår av undertrycket. Luft kan 

pressas in mellan de mekaniska 

infästningspunkterna, ofta är det på 

ett s-avstånd av 1200mm eller i fog 

vid vägganslutning. Branden får mer 

syre och därmed ett snabbare förlopp. 

Felaktig slutsats av 

brandtester 

Vid brandtester av konstruktioner 

med skruv och lim, tillförs eldhärden 

syre på ett sådant sätt att limmet och 

fogens värmetålighet inte kontrolleras. 

Resultatet från testerna visar egentligen 

bara hur många skruvinfästningar som 

minst behövs för att klara ett avsett 

brandmotstånd av skivkonstruktionen. 

Att limfogen betraktas som brandtestad 

för att den varit en komponent i 

konstruktionen vid testtillfället är 

felaktigt. 

Dokumentnamn 


Bilaga Sid 

Dokumentnamn 

3 (3) 

Datum 

Reg nr 


2008-11-18 

0828 


Ärende/titel 


Magna/tester 

08-11-18 

Limmad med Montagelim. Bilden visar utseende efter 30 minuter men regeln släppte 

redan efter 6 minuter. 


L 

B 

30 

slä 

Skivor efter brandprov bilden visar den varma sida 

uppvisar ett annat mönster av sprickor.
















Brandtätning mot rökgaser 

Vägg som har brandavskiljande funktion skall ha tätningar mot rökgaser på båda sidor, oavsett brandkravets art. Detta beroende 

på att branden kan angripa väggkonstruktionen från båda håll. 

Ljudtätning 

För att erhålla tillräcklig täthet där ljudisoleringen är angivet, skall anslutningar tätas med Magna, efter i nedan beskrivna 

anvisningar. Vid flera lag skivor utföres fogningen bäst i det innersta ej synliga skivlaget. 

Ljudkrav





På www.EuroProfil.se finns filmer, dokument för nedladdning och mer information om våra produkter. 


Box 147, 713 23 Nora 

tel 0587 - 818 80 

fax 0587 - 818 89 

info@EuroProfil.se 

www.EuroProfil.se 

EuroProfil AB ingår i den danskägda koncernen IB ANDRESEN

Magna Skivmontage (Pdf-fil) - Europrofil AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?