Bryt - Förenade Liv

SLUMPEN 

AVGÖR OM 

BROTTS- 

DRABBADE 

FÅR HJÄLP. 

struktur 

i kaos. 

möte med 

rättvisan. 

2009

LEDARE 

Var åttonde 

svensk drabbas 

av brott. 

drabbad, i kris, offer, chockad, traumatiserad. orden kan staplas 

på varandra men betyder bara en sak. att en människa behöver 

andra människor. som kan stödja, lindra, skipa rättvisa, plåstra om 

och vara medmänniskor. som också kan utryckas med ett enda ord 

– omtanke. 

Teori och praktik 1 

när en arbetskamrat fick en nära släkting mördad, visade sig rättsväsendet 

från sin sämsta sida. ingen återkoppling från åklagaren, 

ingen empati för efterlevande och ingenstans att vända sig. 

Vem tog ansvaret för mänskliga rättigheter för brottsdrabbade då? 

Teori och praktik 2 

när Joakim Fohlman kom till akuten med sina skador frågade dom 

om han kunde komma tillbaka på vanliga öppettider. när han just 

blivit nedslagen och misshandlad och var i chock. Javisst, sa han 

som den väluppfostrade person är och gick hem och blev omplåstrad 

av familjen. Åtta inställda rättegångar senare läggs åtalet ner. 

marieLouise Zetterström 

vd Förenade Liv 

i detta nummer av Bryt har vi koncentrerat oss på att titta på den som 

drabbas av brott. och funnit en skakande skildring av orättvisor. att bli 

utsatt för brott är en kränkning i sig, att många dessutom, inte blir trodda 

eller ifrågasatta är ytterligare en kränkning. 

2 

Bryt är en tematidning som tar 

ställning mot våld i alla former. 

Ansvarig utgivare 

Förenade Liv Gruppförsäkring AB 

106 60 Stockholm 

Kundtjänst: 08-700 40 80 

Fax 08-700 43 00 

kund@forenadeliv.se 

www.forenadeliv.se 

Förenade Liv erbjuder 

gruppförsäkringar till individer 

genom de arbetsgivare och 

organisationer som företräder 

dem. Vi utvecklar och erbjuder 

försäkringslösningar med 

omtanke och ger snabb hjälp 

när den behövs som mest. 

Redaktion Barbro Cederqvist, 

Thomas Kruse, Ninna Mörner, 

Erika Nydahl, Helena Selander, 

Nina Kopylov Rung 

Foto Lars Nyman 

Illustration Kari Modén 

Produktion 

Sven de Hagar, someonedesign 

Repro och tryck 

Modintryckoffset 

Utgivningsdatum 

November 2009

INNEHÅLL 

6 BrottsdraBBad Berättar 

”Efter misshandeln fick jag göra allt själv” 

10 vem kan kaLLas BrottsoFFer? 

12 Hos PoLisen 

Anne Bodner skapar struktur i kaos. 

20 människor som BrYr siG 

Göra skillnad. 

22 ekonomisk komPensation 

Ring oss. Gärna tidigt. 

27 möte med rättvisan 

Svårt att få rättvis rättvisa. 

28 Brottsdrabbade nekas sina rättigheter. 

30 anaLYs oCH FörändrinG 

Vi måste tänka nytt. 

3

INLEDNINg 

4

INLEDNINg 

det finns en särskild 

Fn-deklaration om 

mänskliga rättigheter 

för brottsdrabbade. 

Du har rätt till 

• rättvisa och rättvis behandling 

• ekonomisk ersättning och kompensation 

• omedelbar vård 

• varaktigt stöd och hjälp. 

den som utsatts för brott ska vidare enligt Fn 

• bemötas med empati och respekt 

• samt få information. 

ungefär samma rättigheter har brottsoffer enligt eu:s ramavtal 

och i sverige finns en särskild regeringsproposition och olika lagar. 

i teorin bryr man sig alltså på alla nivåer om personer drabbade 

av brott. 

Men hur är det då i praktiken? Får alla brottsdrabbade i sverige 

en schysst rättegång, full info och snabb hjälp? Får alla prata med 

någon som bryr sig och hur är det med alla de där pengarna de 

lovats i ersättning? 

För att ta reda på det har Bryt träffat brottsdrabbade, polis, 

jurister, ideella stödjare, skadereglerare och en rad andra 

människor som försöker ge hjälp och stöd till utsatta för brott. 

Följ med! 

5

RoTTsDRAbbAD bERäTTAR 

”Idag kastas man 

som brottsdrabbad 

In I en abstrakt 

djungel av myndIg 

hetskontakter 

och det I ett skede 

där tIllvaron är 

I gungnIng. helt 

opsykologIskt.” 

6 

-Joakim Fohlman


Joakim Fohlman slogs ned en kväll på 

stan i uppsala i februari 2005. 

Efter misshandeln fick jag göra allt själv. 

sedan överfallet har Joakim Fohlman 

ägnat timmar, dagar och veckor åt att 

driva sitt ärende som brottsdrabbad. 

det har varit svårt att få hjälp och information, 

det har varit svårt att förstå 

gången och turerna och det har varit 

svårt att orka och inte bara ge upp. 

Han har till exempel varit med om åtta 

inställda rättegångar. 

– när jag blev drabbad hade jag ingen 

aning om hur det var. desto mer erfarenheter 

jag fått av hur det fungerar för 

den som utsatts för brott i sverige idag, 

desto mer övertygad har jag blivit om 

att det inte ska få vara så här. 

Joakim talar med eftertanke och 

formulerar sig väl. Han berättar att han 

tidigt fick två insikter. dels att det är 

svårt att tvingas driva allt själv när man 

mår som sämst. dels att det är svårt att 

förlika sig med hur krånglig processen 

är – och att den inte ens fungerar. 

– Den ultimata punkteringen av mitt 

förtroende för rättsväsendet var när 

man för snart ett år sedan lade ned 

åtalet mot gärningsmannen, eftersom 

man inte kunde hitta honom längre 

– han hade ”försvunnit”. mitt målsägandebiträde* 

– som jag hade fått 

efter upprepade krav – meddelade att 

det nu inte gick att öppna ärendet igen, 

även om gärningsmannen dök upp 

igen. rättväsendet vill inte ha öppna 

ärenden, sade han, berättar Joakim 

med indignation. 

För honom personligen har hela processen 

efter brottet och mötena med 

olika instanser varit en katastrof. 

trots det är han idag glad och full av 

kraft. Han har nämligen bestämt sig 

för att återta kommandot över tillvaron, 

och förvandla de bittra erfarenheterna 

till kunskap som kan användas i 

arbetet för att förbättra situationen för 

andra brottsdrabbade personer. 

– om jag kan använda mina erfarenheter 

till något bra var de inte meningslösa. 

om jag kan göra det bättre för 

andra så att fler slipper uppleva och gå 

igenom det jag gjort, så är det också bra. 

Joakim är idag engagerad i att förbättra 

situationen för brottsdrabbade 

genom arbetet för stiftelsen tryggare 

sverige. Han har en bakgrund som 

kommunikatör och vill nå ut med att 

stiftelsen finns och att man via deras 

lokala hemsidor kan få information 

om de rättigheter man har som brottsdrabbad 

och var och hur man kan få 

hjälp att få dessa tillvaratagna. 

Joakim fick en del hjälp när han själv 

drabbats av brott. Han fick information 

7


8

från sina vänner om var den hjälpen 

fanns. via vännerna fick han veta att 

man kan begära målsägandebiträde. 

via vännerna fick han veta att man kan 

få en kontaktperson från BoJ. 

– Hon var viktig. det kändes bra att 

regelbundet bli uppringd av en person 

som både kan rättsprocessen och kan 

lyssna och bemöta bra. men hon kunde 

ju inte driva mitt ärende eller lotsa mig 

igenom hela processen, säger Joakim. 

Joakim, som är van att driva projekt 

och leda, befann sig plötsligt befann i 

ny situation där han inte kunde komma 

framåt. Han upplevde att alla dörrar 

var stängda. 

Hösten 2007 skrev han om det som 

hänt honom i tidningen Brottsoffer; 

”Hur ser min framtid ut? Förutom livslångt 

handikapp på grund av misshandeln 

har jag fått ompröva min syn på en 

rad instanser i samhället. Hur kunde 

akuten skicka hem mig utan undersökning? 

Varför fick jag ingen information 

om mina rättigheter av polisen? Varför 

är det omöjligt att träffa åklagaren före 

huvudförhandling? Hur kan rätten tillåta 

att gärningsmannen gång på gång inte 

inställer sig? Hur tänkte Försäkringskassan 

när jag inte fick någon sjukersättning? 

Utifrån detta ställer jag min första 

fråga: Ska det vara så här i Sverige när 

man drabbas av brott? 

Efter själva brottet har jag ägnat timmar, 

dagar och veckor åt att tillvarata 

mina rättigheter, som jag för övrigt i 

många fall fått kännedom om av mina 

vänner och bekanta. Jag har ringt, skrivit 

och tjatat på olika handläggare. Jag har 

överklagat olika beslut. Min andra fråga 

är därför; Hur ska personer som saknar de 

resurser (ekonomiska, sociala och politiska) 

som jag har klara av att utsättas för brott? 

Man ställs helt ofrivilligt inför en mycket 

komplicerad process och man lämnas i 

princip utan information, stöd och hjälp.” 

artikeln gav upphov till respons. det 

var många som delade hans erfarenheter 

av att polis och andra instanser 

ignorerar misshandlade mäns behov, 

och att det är svårt att få upprättelse 

genom rättssystemet. 

Hur vill du att det ska fungera då? 

– Jag tycker att alla brottsdrabbade 

ska få information om sina rättigheter 

och vad det finns för hjälp att få. vart 

man än vänder sig för en första kontakt 

med samhällets olika instanser, 

ska man få en enhetlig information. 

det ska finnas en pärm där man kan 

samla kvitton, föra in mötesdatum etc. 

alla brottsutsatta ska få en pärm och 

lots som förklarar och informerar. 

– idag kastas man in i en abstrakt 

djungel av myndighetskontakter och 

det i ett skede där tillvaron är i gungning. 

Helt opsykologiskt. 

vidare menar han att det borde finnas 

ett ställe dit man går för att möta 

alla de inblandade representanterna. 

man ska inte behöva berätta samma 

sak om och om igen på olika ställen 

utan det ska räcka att göra det en gång 

på detta enda stället. idag finns Barnahus 

där man samlat all kompetens 

såsom läkare, psykologer, polis, åklagare 

etc för att underlätta för barn som är 

brottsutsatta. samma modell borde 

kunna erbjudas alla brottsdrabbade 

menar Joakim. 

– det finns information till brottsdrabbade 

från Brottsoffermyndigheten 

och polisen. tyvärr delas den inte alltid 

bRoTTsDRAbbAD bERäTTAR 

ut och ser inte alltid likadan ut på alla 

orter, säger Joakim och lägger till; 

– ett annat problem är utformningen 

av informationen. informationen ska 

inte bara finnas, den ska kommuniceras 

och vara lättillgänglig. inte vara 

full av svåra ord och inte heller gömd 

under en massa undermenyer eller 

ha pytteliten text, framför kommunikatör 

Joakim. 

att stiftelsen tryggare sverige har 

lokalsidor med information är kanske 

inte heller så många som vet idag. 

– Första steget har varit att etablera 

sidorna och stiftelsen. nästa steg blir 

att nu se till att de är kända. dit är vi 

på väg, menar Joakim. 

Misshandeln tog bara några minuter 

av Joakims liv. men efterverkningarna 

har varit stora. trots alla negativa 

besked i det egna ärendet har han 

alltså vänt erfarenheterna till att bli en 

anledning att göra skillnad. i framtiden 

hoppas han att det ska vara lättare om 

man drabbas av brott. 

– men helst skulle man önska att 

ingen drabbades av brott alls. 

* Målsägandebiträde för målsägandens 

(den brottsutsattas) talan i rättsprocessen.• 

Text: Ninna Mörner 

”Den ultimata punkteringen 

av mitt förtroende 

för rättsväsendet 

var när man lade ned 

åtalet mot gärningsmannen.” 

9

VEM KAN KALLAs bRoTTsoFFER? 

Brottsdrabbad 

Människor drabbas olika hårt 

brottsofferstatus 

det finns människor som har extra 

svårt att skydda sig mot våld och svårare 

att återhämta sig. det handlar om 

människor som är beroende av andra 

för att klara sin vardag. det kan vara 

människor med funktionshinder, äldre 

och små barn. det innebär alltid ett 

trauma att få sin tillit till omvärlden 

ruckad, men det kan vara svårare att 

hantera för en person som inte kan 

klara sig utan medmänniskors hjälp. 

det finns vissa brott som går på djupet 

och ger mer långtgående negativa 

konsekvenser. det kan handla om 

sexualbrott och andra integritetskrän- 

10 

kande brott där den utsatta befunnit 

sig helt i förövarens våld. 

det finns också brott som har förödande 

konsekvenser och för alltid förändrar 

livet – våldsbrott som resulterar 

i död eller livslånga handikapp. 

sedan finns det tillfällen i livet då 

det är svårare att hantera ett brott än 

annars, till exempel vid skilsmässa, 

arbetslöshet, ekonomisk kris, anhörigas 

sjukdom eller liknande. 

Hur du reagerar på ett brott, det 

beror på vem du är, vad du har för 

tidigare erfarenheter och på din livssituation 

i stort. 

den som klassas som brottsoffer har 

vissa rättigheter enligt Fn. Fn har 

definierat vilka som har brottsofferstatus. 

Brottsoffer är inte bara den som 

är målsägande (som har polisanmält 

brottet). Fn anger att även vittnen, 

anhöriga och människor som sökt förhindra 

brott är att betrakta som offer 

för brott, alltså brottsoffer och därmed 

personer med särskilda rättigheter. 

Alla kan drabbas 

Föreställningarna om att brottsoffer är 

sårbara och svaga gör att vi förutsätter 

att det också är personer man lätt känner 

sympati och empati för. de förväntas 

gråta, vara dämpade, rädda och 

i stort behov av hjälp. men alla som 

utsätts för brott lever inte upp till den 

bilden. en person som är hemlös eller 

påverkad av droger och som blir bestulen 

eller misshandlad är också offer för 

brott. och den som är arg, slår tillbaka 

och kräver hjälp har lika stora rättigheter 

till ekonomisk kompensation, vård och 

stöd som alla andra brottsutsatta. 

Leva i riskzonen 

det finns människor som löper hög risk att drabbas av 

brott, till exempel unga män. det finns också platser där 

risken är större – nära krogar och i vissa offentliga rum 

som medborgarplatsen i stockholm eller Helsingborgs 

färjeläger. och det finns tidpunkter där risken är mycket 

större att råka ut för brott än annars. under storhelger 

ökar exempelvis gatu misshandeln med 500 procent. 

en del människor utsätts dessutom oftare än andra. 

det handlar om en liten andel av befolkningen, männi skor 

som befinner sig nära kriminella kretsar. men det handlar 

också om människor som tvingas dela vardag med förövaren 

– kvinnor och barn som misshandlas i hemmet eller 

unga som trakasseras i skolan. de utsätts om och om igen 

eftersom de inte kan skydda sig från gärningsmännen.

Vad tänker du på när 

VEM KAN KALLAs bRoTTsoFFER? 

du hör ordet brottsoffer? 

Bryt frågar på stan. 

Av: Unna Nydahl och Puck Wester 

oskyldig, utsatt. Unga tjejer 

kanske. Zanna Barbäck, 

18 år, studerande. 

Rent allmänt en person som 

råkat ut för ett brott, vem som 

helst, hur som helst, var som 

helst. William Bluun, 20 år, 

studerande. 

Det finns inga offer 

det finns de som menar att 

brotts offer är ett begrepp som inte 

bör användas. den som utsatts 

för brott måste vara aktiv och ta 

initiativ för att gå vidare. Överlevare 

är ett begrepp som t ex 

kvinno jourerna använt länge för 

En kvinna som blivit utsatt 

för brott. tove Hallquist, 

32 år, mammaledig. 

Någon som blivit utsatt 

för våld eller brott, speciellt 

våldtäkt. elena iakovidis, 


att markera kraften hos den som 

utsatts. Brottsdrabbad är ett annat 

ord som visar att det handlar om 

en person drabbats av brott och 

att det inte har med personens 

egenskaper att göra. 

Jag tänker på orättvisan, 

att man fokuserar på att 

hjälpa gärnings personen, 

inte brottsoffret. 

Bo nyströmer, 53 år, lärare. 

Jag ser en bild framför mig av 

en ledsen person, ett ledset 

ansikte. niklas östergren, 


Myten om män hinder för hjälp 

Brottsoffer är ett begrepp som få människor vill 

använda om sig själva. det gäller kanske särskilt 

för män. ordet offer för tankarna till en människa 

som är passiv och sårbar, svag. veroncia Burcar 

har forskat på hur unga brottsdrabbade killar ser 

på sig själva. 

– Bilden av ett offer är inte förenligt med föreställningar 

om manlighet. en man vill kunna 

försvara sig, vara aktiv och stark – raka motsatsen 

mot vad man tänker sig ett offer, säger hon. 

att unga män förringar våldet och talar på ett 

distanserat sätt om det inne bär att de mer sällan 

söker hjälp än andra. det finns en manlig jargong 

om att lite smällar får man tåla. veronica Burcar 

tror att männen säkert mår dåligt och att de har 

ett behov av att prata, men att de vill göra det på 

sitt eget sätt. 

11

Hos PoLIsEN 

STRUk 

TUR I 

kAOS 

”Polisarbete handlar inte bara 

om handbojor och batonger. 

Vi jobbar effektivt med de 

mjuka värdena också.” 

- Anne Bodner 

12

Hos PoLIsEN 

13

Hos PoLIsEN 

Anne Bodner är polis sedan snart 30 år tillbaka 

och arbetar i Södertörns polisens brottsoffergrupp. 

Hon träffar dagligen människor som drabbats av 

allvarliga och upprepade brott. 

brottsoffergruppen arbetar parallellt 

med utredande polis och anne Bodner 

beskriver sig som ett slags koordinator 

som ger stöd och information. 

den som utsatts för brott ska återfå 

en viss trygghet så att hon eller han 

orkar medverka i utredningen. ibland 

räcker det med ett enda möte, men 

några av kontakterna har varat i flera 

år. de allra flesta som får brottsoffergruppens 

stöd är kvinnor som utsatts 

för våld av en partner. anne kan följa 

med till sjukhuset för att dokumentera 

skador eller ta reda på om vänner och 

anhöriga kan hjälpa till med barnpassning 

när det är dags för förhör. en 

stor del av arbetstiden ägnar hon åt 

motiverande samtal. 

– det handlar om att locka fram 

deras egna resurser, att hjälpa dem att 

se vad de själva kan göra, säger hon. 

– Hjälp till självhjälp ger bästa resultat. 

Anne anser att polisen har en 

oerhörd nytta av det motiverande 

samtalet. Hon jämför med hur det var 

under hennes första år som ordningspolis 

på 80-talet. 

– man återkom till vissa familjer gång 

på gång och blev förstås frustrerad 

– kan man inte göra någonting? och 

så sade man åt den som drabbats att 

”du måste ta tag i det här”. när vi åkte 

14 

därifrån kände hon sig ännu mindre, 

ännu mer oduglig… och det ledde ju 

inte till någon förändring. 

nu kan anne erbjuda betydligt mer. 

de motiverande samtalen innebär att 

den som utsatts för brott får en kontakt 

hos polisen, någon som kan hjälpa 

till och följa med under resans gång. 

man har också ett åtgärdsprogram för 

insatser vid våld i nära relation och en 

checklista för att bedöma risker och 

behov skydd. men utan fungerande 

dialog kommer man inte så långt. 

– det gäller att snabbt skapa en 

allians. det kan vara ont om tid. om 

gärningsmannen sitter häktad har 

man upp till 92 timmar på sig innan 

han släpps… 

det finns ingen mall att följa, påpekar 

anne. varje ärende är unikt och det 

gäller att inte skapa sig en bild i förväg. 

Inspirerar andra poliser 

Södertörnspolisens brottsoffergrupp 

är något av pionjärer inom 

polisiärt brottsofferstöd. Arbetsmodellen 

är inte representativ för polisen 

generellt. Det går alltså inte att 

säga hur brottsofferstödet fungerar 

på din polisstation. Det ser olika ut 

på olika platser i landet. 

– vi reagerar alla olika. ett litet 

brott kan få stora konsekvenser. 

det gäller att lyssna av just den här 

personens behov. 

Brottsoffergruppens motiverande 

samtal är förstås allvarliga samtal. 

men man ska inte underskatta humorns 

läkande kraft, anser anne och pekar på 

hyllan bakom skrivbordet. där står några 

hamstrar på rad, små leksaker som 

rör sig och låter när man trycker på en 

knapp. en av dem har polis uniform. 

det händer att de dansande hamstrarna 

kommer fram under samtalen. 

– Det är naturligtvis inte alltid läge 

att skoja. men ibland kan det vara 

befriande att få skratta lite, få spänningarna 

att släppa en aning. 

det är inte så lätt att hantera allt 

det som följer på ett brott. det ställer 

”Polisen 

kan bli 

bättre på 

det här.”

Hos PoLIsEN 

”Jag kan motivera en kvinna 

som misshandlats att dokumentera 

skadorna. Ibland hämtar jag upp 

henne och följer med. Det är inte så 

roligt att sätta sig på bussen med 

ett blått öga och åka till sjukhuset.” 

15

Hos PoLIsEN 

”Mitt främsta vapen är öronen. 

Jag ska lyssna på den som utsatts 

för brott och hjälpa till att skapa 

struktur i kaoset.” 

ganska höga krav på människor, 

påpekar anne. Polisen har visserligen 

en skyldighet att informera brottsutsatta 

om deras rättigheter och om 

den kommande rättsprocessen, men 

människor i kris har svårt att ta till sig 

information. efteråt minns de kanske 

bara delar av samtalet. 

– därför ger jag dem en anteckningsbok, 

säger hon och visar ett vackert 

16 

Polisen ska informera dig 

• om ditt ärende 

• om möjligheten att få rättshjälp 

• om råd och stöd av andra 

myndigheter 

• om råd och stöd från ideella 

organisationer. 

Polisen kan också förmedla 

kon takten åt dig. 

polisens skyldighet att informera 

brottsdrabbade regleras i Förundersökningskungörelsen. 

tänk på att 

• du kan överklaga ett beslut om 

att lägga ned förundersökningen. 

• du kan begära att få ett målsägandebiträde. 

• en hot och riskbedömning bör 

göras om du hotas eller är rädd 

för repressalier. Det kan sättas in 

skyddsåtgärder på olika nivåer. 

Du kan begära besöksförbud. 

mönstrat häfte med gummi band om. 

– de kan notera möten, personer och 

telefonnummer. det blir ett bra stöd 

för minnet och ger en bild av vad som 

hänt. man kan också punkta upp vad 

man ska göra. det är många kontakter 

att hålla ordning på – polisen, kuratorn, 

advokaten, försäkringskassan etc. 

några av dem som erbjuds kontakt 

med brottsoffergruppen tackar nej. det 

kan hända att anne och hennes kollegor 

ändå ringer upp och kollar av läget. 

det kan ju vara rädsla som gör att man 

avböjer polisens stöd – trots ett tiotal 

anmälningar om allvarlig misshandel. 

– det handlar också om att bryta det 

som kallas normaliseringsprocessen. 

anmälaren kan ha levt med våld så 

länge att hon inte noterar alla händelser, 

bara de riktigt stora. ibland kan vi 

hjälpa henne att ta första steget mot 

en förändring, säger anne och tillägger: 

– ingen ringer hit i onödan, det kan 

jag säga. en kvinna hörde av sig när 

den man som tidigare misshandlat 

henne försökte ta sig in genom ytterdörren. 

Hon ville stämma av med mig 

hur hon skulle göra – ”ska jag trycka 

på larmknappen nu?” 

Det händer också att anne har ”offensiva 

skyddssamtal” med den misstänkte 

gärningsmannen. Hon berättar då 

att polisen har kontakt med mannens 

partner, upplyser om vad som händer 

om han tar till våld igen och förklarar 

vad ett besöksförbud innebär. och hon 

hjälper den brottsutsatta partnern att 

”tänka säkerhetsmässigt”. 

– ett problem är att det inte alltid 

går att få tag i bostad åt den som 

flyr hemmet, ett annat att det är fullt 

på fängelserna, säger anne och berättar 

om en man som nyligen dömdes 

till fängelsestraff för misshandel av 

sin partner. 

– eftersom det tog lång tid innan 

han kallades in för att avtjäna straffet, 

så stod hans partner snart 

utanför kvinnojouren igen. i mjukisbrallor 

och tofflor… 

Anne säger att det här bara är ett av 

många exempel på hur viktigt det är 

med fungerande samverkan mellan 

olika myndigheter – polisen, frivården, 

kriminalvården, socialtjänsten och 

andra. det är också viktigt att samarbeta 

med ideella stödorganisationer 

som brottsofferjourerna och kvinnojourerna. 

därför kommer samverkan 

att spela en allt större roll i polisens 

framtida brottsofferstödjande arbete, 

bedömer anne. 

– vi måste känna varandras verksamheter, 

veta vem som kan göra vad. 

den brottsutsatta blir inte hjälpt av att 

vi bollar henne fram och tillbaka. eller 

släpper henne mellan stolarna. • 

Text: Erika Nydahl

Alla poliser som möter brottsutsatta 

människor har en skyldighet att ge 

information om ärendets gång och 

om möjligheten att få hjälp och stöd. 

men det finns 21 självständiga länspolismyndigheter 

i landet och de har 

organiserat arbetet på olika sätt. det 

går alltså inte att säga hur brottsofferstödet 

fungerar på din polisstation. det 

hänger på vilka rutiner man har för 

arbetet, men också på typen av brott. 

Bo Hägglund menar att många 

poliser och civilanställda inom polisen 

tyvärr inte har kunskap om den egna 

organisationen. de förmår därför inte 

alltid att ge den information som 

brottsdrabbade behöver. det kan t ex 

gälla hur cykelstölder, bostadsinbrott 

och våldsbrott handläggs. 

det är också angeläget att informationen 

är anpassad utifrån förutsättningarna 

i det enskilda fallet (t ex 

känd gärningsman, brottets karaktär), 

lokala förutsättningar (t ex cykelkällarens 

öppettider, tillvägagångssätt för 

att få tillbaka stulen egendom) och individens 

förutsättningar (t ex särskilt 

sårbar, sociala situation, språkförbistringar), 

säger han. 

när du ringer för att anmäla ett brott 

slår du 114 14. då hamnar du hos ett 

av landets sju Poliskontaktcentra, PkC, 

som tar emot dina uppgifter. 

– De känner sällan till rutinerna för 

just den myndighet som kommer att 

handlägga ditt ärende. de kan inte ge 

information som är anpassad till dig, 

till det brott du utsatts för och det sätt 

som din anmälan hanteras av den 

lokala polisen, säger Bo Hägglund. 

det här menar han är ett problem. 

det finns en distans mellan den som 

tar emot anmälan och den som ska utreda 

brottet. ofta kommer en anmälan 

inte längre, det inleds aldrig en utredning, 

något förhör görs aldrig. 

den som anmäler ett brott vill ha 

en reaktion, att något ska hända. 

inte sällan får hon eller bara en kopia 

Hos PoLIsEN 

Information är A och O för den som drabbats av 

ett brott, menar Bo Hägglund vid Rikspolisstyrelsen. 

Han har tagit fram handlingsplanen för polisens 

arbete med brottsoffer. 

Polisens 

stöd varierar. 

på sin polisanmälan från PkC. 

det saknas ofta uppgifter om vem 

som ska handlägga ärendet och hur 

man får reda på det. nästa papper som 

kommer hem i brevlådan kan vara en 

bekräftelse på att förundersökning 

inte inleds, ärendet läggs alltså ner. För 

många är det enda resultatet av en 

polisanmälan. 

– tyvärr är verkligheten så idag, 

konstaterar Bo. 

Han arbetar för att brottsdrabbades 

rättigheter ska införlivas i det vardagliga 

polisiära arbetet och inte bedrivas 

av en särskild avdelning. det är bra om 

brottsdrabbade tidigt får information 

om sina rättigheter. och att de blir delaktiga 

i den egna processen. det kan 

leda till att fler upplysningar kommer 

in som gör att förundersökning kan inledas 

och ge resultat. det borde polisen 

också uppskatta, menar han. • 

Text: Erika Nydahl 

17

MäNNIsKoR soM bRYR sIg 

omedelbar vård 

den som utsätts för brott har alltid rätt 

till omedelbar sjukvård, oavsett om 

personen är papperslös eller medborgare. 

det är viktigt att dokumentera 

skador. det finns särskilda läkare som 

utfärdar rättsintyg. På några få ställen 

i landet finns särskilda akutmottag- 

Ditt bemötande avgörande 

den som befinner sig i kris och har fått 

sin grundtrygghet ödelagd är oftast 

skör och omvärldens bemötande är 

avgörande för läkeprocessen. alla 

människor som den brottsdrabbade 

möter bör ha kunskap om hur sårbar 

man kan vara efter ett övergrepp. 

Brottsutsatta som inte bemöts med 

• Lyssna och bekräfta det du hör. 

• Uppmuntra den drabbade att söka 

lämplig hjälp. 

• Uppmuntra den drabbade att återgå 

till gamla vanor och rutiner. 

• Uppmuntra den drabbade att bevaka 

sina intressen i rättsprocessen. 

• Ge den drabbade paus och hopp när 

han eller hon behöver. 

• Stärk självförtroendet och självbilden 

genom att betona vad han eller 

hon klarar. 

18 

ningar för brottsutsatta, en är akutmottagningen 

för våldtagna kvinnor 

på södersjukhuset i stockholm. där 

kan man omedelbart ge vård och psykologiskt 

stöd samt hjälpa till med de 

första kontakterna med polis etc. 

respekt och medkänsla riskerar att 

återigen känna sig kränkta och försättas 

i en ny utsatthet. det kallas för 

sekundär viktimisering och kan uppstå 

i mötet med polisen och övriga rättsväsendet, 

socialtjänsten, hälso- och 

sjukvården, försäkringsbolag eller 

familj och vänner. 

Så kan du hjälpa till Rätt till stöd 

i sverige är det socialtjänsten som har 

ansvaret för att brottsutsatta får stöd 

och rehabiliterande insatser. det är 

inte alla kommuner i sverige som kan 

erbjuda särskilt stöd till brottsdrabbade. 

det som finns är ofta mottagningar för 

särskilda grupper som unga, barn eller 

kvinnor utsatta för våld i nära relation. 

oftast är det istället ideella organisationer 

som står för stödet, i vissa fall även 

de rehabiliterande insatserna. 

Krisförloppet kan 

delas in i fyra stadier 

• chock 

• reaktioner på brottet 

• bearbetning av traumat 

• orientering framåt. 

Brott leder 

till en kris 

de flesta kriminella övergrepp innebär 

att den som utsätts förlorar sin 

grundläggande trygghet och tillit till 

medmänniskor. när de tidigare erfarenheterna 

inte räcker till för att förstå och 

klara av situationen kan man hamna 

i kris. en obearbetad krisupplevelse är 

inte bra för ditt psykiska välbefinnande. 

men ett bearbetat trauma kan göra att 

du växer som människa. orkar du ta 

dig ut på andra sidan kan du alltså få 

med dig något värdefullt för framtiden. 

Vanliga reaktioner 

• Psykiska: allt känns overkligt, du 

känner dig övergiven och vill ha 

närhet, du är orolig, misstänksam, 

på helspänn och har blandade känslor. 

du känner dig förvirrad och har 

koncentrationssvårigheter. 

• Fysiska: du känner dig fysiskt svag, 

du får andnöd, hjärtklappning, 

sömnsvårigheter, lider av aptitlöshet 

och gråter. 

• sociala: du vill helst bara träffa 

människor du känner och litar på. 

du undviker platser och personer 

som har med brottet att göra.

5 frågor till Göran Thornadtsson, samordnare vid 

Brottsofferjourernas Telefoncentral. 


Lyssnande öra 

1. Vad är viktigt att tänka på när du 

tar emot samtal från brottsdrabbade? 

viktigt att ha full koncentration på den 

som ringer. avskärma sig från sådant 

som händer runt omkring. samma fokus 

på den hjälpsökande som om den 

satt fysiskt framför mig. Lyssna aktivt 

på vad hon/han säger. respektera 

inringarens upplevelse av situationen. 

inflika frågor vid tillfällen. Försöka bidra 

till emotionell balans hos inringaren 

genom att ta emot hennes/hans 

känslor. avlasta ledsenhet, sorg, skam, 

skuld, ilska. om inringaren har konkreta 

frågeställningar den vill ha svar 

på är det viktigt att också ge konkreta 

och tydliga svar. Gärna hänvisa till 

hemsidor att läsa vidare på. erbjuda 

personlig kontakt med stödperson vid 

lokal brottsofferjour. 

2. Vilka brott är vanligast att 

de som ringer utsatts för? 

misshandel, olaga hot, inbrott, rån, 

ofredande, stöld, kvinnofridskränkning, 

våldtäkt och andra sexualbrott. 

3. Vad är det för hjälp de 

som ringer frågar efter? 

många önskar någon att samtala med 

om det som skett. ett ”bollplank” för 

sina tankar och känslor pga brottet. 

andra har frågor angående rättsprocessen. 

t ex ”Jag har gjort en polisanmälan. 

vad händer nu?”, ”Blir det 

någon rättegång?”, ”Hur går en rättegång 

till”, ”vad kan jag få för hjälp och 

stöd?” även frågor angående ersättning 

pga brottet är vanliga. 

4. Vad ska man ha för egenskaper 

om man ska jobba med att hjälpa 

brottsdrabbade? 

intresse för människor, förmåga att 

”lyssna av” människor, empati (att 

sätta sig in i hur den andra människan 

känner), tydlig kommunikation. 

man bör själv vara i känslomässig 

och psykisk balans. kunskaperna 

man behöver, t ex brottsofferkunskap, 

samtalsteknik, rättsprocessen, frågor 

angående ersättning får man genom 

utbildning som brottsofferjouren erbjuder 

den som vill hjälpa till. 

5. Vad är svårt respektive 

roligt med att jobba med stöd till 

människor utsatta för brott? 

känns meningsfullt att kunna ge hjälp 

och stöd åt människor. Glädjen att se 

en människa gå vidare i livet efter att 

ha varit med om en jobbig händelse. 

intressant och aktuellt område i samhället 

att vara engagerad på. det svåra 

kan vara att få inblick och inkänning 

i andra människors lidande och att se 

hur samhället ofta sviker och inte ger 

den hjälp de borde ha rätt att få. 

brottsofferjourernas Riksförbund 

hjälper alla brottsdrabbade genom 

att kostnadsfritt erbjuda medmänskliga 

stödsamtal och praktisk 

rådgivning. Har kontakt med cirka 

70 000 brottsdrabbade varje år. Ger 

hjälp genom hela rättsprocessen. 

Erbjuder telefonstöd på 19 språk. 

Erbjuder personligt stöd på 100 orter. 

Stödtelefon: 0200-21 20 19 

Läs mer: www.boj.se 

19


Vi har ingen rättssäkerhet om man inte kan lita på 

vad vittnen säger – eller om människor inte vågar 

vittna alls. Som vittnesstöd kan jag hjälpa människor 

att våga vittna sanningsenligt. 

Göra skillnad 

nina kopylov rung är försäkringshandläggaren 

som ägnar fritiden 

åt frågor som på olika sätt rör brott 

och brottsoffer. Hon har varit aktiv i 

kvinno jouren alla kvinnors Hus sedan 

2005. På uppdrag av jourens team 

för våldtagna har hon informerat 

skolungdomar om sexualiserat våld. 

Hon är dessutom nämndeman och 

vittnesstöd vid stockholms tingsrätt 

sedan ungefär ett år. vittnesstödet är 

en viktig funktion inom rättsväsendet, 

anser hon. 

– För de flesta är det en ovan situation 

att sitta i en rättegångssal med 

allt vad det innebär – att få en kamera 

riktad mot sig, att allt man säger tas 

upp på band och att ha en hel rätt som 

tittar på en. Framför allt unga personer 

kan bli stressade av det. 

Vittnesstöden organiseras av Brottsofferjourernas 

riksförbund, som 

också står för utbildning. men nina 

är mer påläst än så. Hon har studerat 

kriminologi och genusvetenskap på 

universitetet och har ett starkt intresse 

för rättsfrågor. det finns områden som 

behöver utvecklas inom rättsväsendet, 

anser hon. 

20 

– vi har till exempel ett problem med 

nämndemannakåren idag, nämligen 

att de flesta är gamla. de speglar 

sällan den tilltalades ålder. nämndemännen 

ska representera allmänheten, 

men gör inte det utan fungerar 

mer som ett minisamhälle – ett konservativt 

och manligt samhälle. 

Här har alltså nina sett något hon 

vill förändra. och hon agerar enligt 

samma logik som fått henne att bli 

vittnesstöd för att öka rättssäkerheten 

och jobba för kvinnojouren för att 

minska det sexualiserade våldet mot 

kvinnor – hon engagerar sig. men engagemanget 

påverkar inte bara samhället. 

det påverkar även henne själv. 

– det ger mening åt mitt liv. det är 

främst därför jag arbetar ideellt, säger 

hon och tillägger: 

– den bästa känslan får jag nog efter 

team för våldtagnas föreläsningar, av 

den respons jag får av högstadie- eller 

gymnasieeleverna. ofta har någon tjej 

per klass blivit utsatt för någon form 

av våldtäkt. när hon kommer fram 

efteråt och säger att föreläsningen 

betyder mycket för henne eller ber om 

hjälp… Ja, de mötena känns viktiga. 

Jourens informationssatsning handlar 

mycket om att upplysa om sexualiserat 

våld, men föreläsningarna ger 

också tillfälle att nå dem som behöver 

hjälp. den som utsatts för ett allvarligt 

brott behöver någon att prata med. 

som medmänniska får man inte vara 

rädd för att fråga om man kan hjälpa 

till med något eller bara finnas till 

hands, menar nina. 

– Prata om brottet så att den som utsatts 

inte gräver ner sig i offerrollen utan 

ser att hon eller han drabbats av något 

som kunde hända vem som helst. • 

Text: Erika Nydahl 

Många hjälpande aktörer 

Det finns en rad hjälporganisationer 

för brottsdrabbade – brottsofferjourer, 

kvinnojourer, jourer som 

ger stöd till offer för sexualbrott, 

brottsofferstöd till unga, till utsatta 

för hedersrelaterat våld osv. 

är du intresserad av att engagera dig? 

Sök på www.brottsofferportalen.se 

eller www.tryggaresverige.se 

Vill du inte själv arbeta aktivt kan 

du ofta bidra på andra sätt.


21

EKoNoMIsK KoMPENsATIoN 

22


Människor som utsatts för brott har vanligen kontakt 

med sitt försäkringsbolag. Ola Fredriksson handlägger 

överfallsskydd genom hemförsäkringen på Folksam. 

Ring oss. 

Gärna tidigt. 

– de som kontaktar mig har råkat 

ut för olika typer av brott, alltifrån 

misshandel och rån till olika former av 

sexualbrott. Hela spektrat egentligen, 

berättar ola Fredriksson. 

– en del saker är ersättningsbara, 

andra inte. en grundregel är att det 

krävs ett uppsåtligt fysiskt våld och att 

det ska vara brott enligt brottsbalken. 

men det gäller inte sexualbrotten som 

kan ske under hot om våld. där kan 

man få ersättning utan att ha utsatts 

för fysiskt våld. 

ersättningen ska kompensera för 

brottet och dess följder. ibland är det 

fråga om allvarliga konsekvenser som 

invaliditet eller dödsfall. det kan också 

handla om tandläkarkostnader efter 

en misshandel. 

– det är bra att den möjligheten 

finns. nya tänder kan bli dyrt, påpekar 

ola Fredriksson. 

Det mest frekventa brottet bland 

ärendena är just misshandel, kanske i 

samband med krogbesök. 

– det är också ganska vanligt med 

personrån och att man då fått en tjuvsmäll, 

säger han och tillägger: 

– och så handlägger vi ersättning efter 

skolincidenter, alltså att skolkamrater 

ger sig på varandra. då är gärningsmannen 

ofta under 15 år och därför 

blir det ingen rättegång. i det läget får 

vi göra en trovärdighetsbedömning 

utifrån skolans rapport och den polisanmälan 

som rektorn ofta gjort. 

Det finns också en möjlighet att få 

ersättning för psykologstöd. Flera 

försäkringsbolag har numera en krisförsäkring 

som en del av till exempel 

överfallsskyddet eller olycksfallsförsäkringen. 

krisförsäkringen innebär 

bland annat att man snabbt kan få 

kontakt med en psykolog som är specialiserad 

på kriser och trauman. 

ola säger att brottsdrabbade ska 

kontakta sitt försäkringsbolag även 

om de fått skadestånd från gärningsmannen. 

23


– ibland får man ersättning från oss 

också. ersättningarna tar inte ut varandra. 

ring alltid och hör efter. 

Hans uppfattning är att brottsdrabbade 

som regel känner till detta när de 

ringer honom. de har blivit informerade 

av polis eller andra de haft kontakt 

med. det står också i domen. 

– men många ringer innan det varit 

rättegång och det kan vara så att vi 

på försäkringsbolaget måste vänta in 

domen för att fatta vårt beslut. 

när det inte finns en känd gärningsman 

fattas beslutet istället utifrån 

uppgifter i journaler och i polisens 

förundersökning. 

– tycker vi att brottsoffrets berättelse 

är trovärdig betalar vi ut ersättning. 

24 

Har du några råd att ge brottsutsatta? 

– Polisanmäl så fort som möjligt. det 

är en bra regel. det gör det lättare för 

polisen att utreda vad som hänt och 

lagföra gärningsmannen. det är bra för 

brottsoffret, särskilt om det handlar 

om upprepade brott från en och 

samma gärningsman. det kan vara så 

att man sätter stopp för en ond cirkel 

genom att polisanmäla. det är bra för 

rättssäkerheten överhuvudtaget att 

anmäla brott, säger ola och tillägger: 

– dessutom får brottsoffret en bättre 

bevisbörda både i rättegång och i kontakt 

med försäkringsbolaget. 

Han påpekar att man alltid ska 

kontakta sitt försäkringsbolag när man 

utsatts för brott. Gärna tidigt. och att 

även ett avslag på ersättning är ett 

viktigt dokument. 

– Beslut om att man inte fått ersättning 

från försäkringsbolag skickas 

vidare till Brottsoffermyndigheten. 

Beslutet fungerar som underlag när 

myndigheten gör sina bedömningar. 

ola tycker att samhällets information 

om ersättning fungerar som det ska. 

– Ja, jag tycker att det verkar som om 

brottsoffer blir informerade eftersom 

de flesta kommer hit så snabbt. och 

jag försöker informera bra jag också. 

det är inte så lätt att förstå det här 

med ersättning, det är ganska komplext 

att vara brottsoffer. • 

Text: Erika Nydahl

Vad kan du få ersättning för? 

Du kan få ersättning för stulna ägodelar och för att reparera skade görelse, 

för vårdkostnader efter skador och för förlorad inkomst. Det går också att 

få ersättning för men till följd av brottet, till exempel fysiska skador efter 

våld eller kränkning av den personliga integriteten. 

Vilka ersättningar finns? 

• Skadestånd är ekonomisk kompensation 

som brottsdrabbade kan få av 

gärningsmannen vid fällande dom. 

om gärningsmannen inte betalar går 

ärendet till kronofogdemyndigheten. 

• Brottsskadeersättning är ekonomisk 

kompensation som brottsutsatta kan 

få av staten, via Brottsoffermyndigheten. 

Hit kan du vända dig om du inte 

får ut din ersättning på annat sätt. 

• Försäkring är ekonomisk kompensa- 

Vad behöver du göra? 

• Yrka på skadestånd vid rättegången. 

Åklagaren tar upp frågan om skadeståndsanspråk. 

om du har ett målsägandebiträde 

kan hon eller han 

hjälpa dig med belopp och motivering. 

du kan också kontakta Brotts offermyndigheten, 

för mer information. 

• Säg ja till Kronofogden. myndigheten 

skickar en förfrågan om de ska driva 

tion som försäkringstagare får. det 

finns olika typer av försäkringar som 

ger ersättning vid brott. ibland gäller 

försäkringen även när en anhörig 

drabbats. om gärningsmannen saknar 

medel att betala skadeståndet 

kan du begära ersättning från ditt 

försäkringsbolag. 

• AFA gruppförsäkring kan ge ersättning 

om du utsatts för brott i 

samband med din yrkesutövning. 

in skadeståndet åt dig. du måste 

besvara det brevet. 

• Kontakta ditt försäkringsbolag för att 

höra vilka försäkringar som kan falla 

ut och vilket beslutsunderlag bolaget 

behöver från dig . 

• Använd Brottsoffermyndighetens 

blankett och lämna en skriftlig redogörelse 

av hur brottet drabbat dig. 


alla som arbetar på ett företag med 

ett kollektivavtal är anslutna till aFa. 

tänk på att 

• det ibland går att få både skadestånd 

från gärningsmannen och ersättning 

från försäkringsbolag. 

• du kan begära ersättning direkt från 

Brottsoffermyndigheten om polisen 

inte hittar gärningsmannen och 

utredningen läggs ned. 

tänk på att 

• det skadestånd tingsrätten dömer ut 

inte alltid är den summa du faktiskt 

får i slutänden. vissa ärenden går 

vidare till Brottsoffermyndigheten, 

som gör en egen bedömning. 

mer information finns på 

www.brottsoffermyndigheten.se 

25

MÖTE MED RäTTVIsAN 

POLISANMäLAN > FöRuNDERSöKNING > åTAL > 

> RäTTEGåNG > DOM > STRAFF > SKADESTåND 

Rättsprocessen 

När ett brott polisanmäls blir brottsoffret målsägande. 

Sedan rullar en ibland omfattande process igång när 

del efter del av rättsväsendet kopplas in. 

Vad är en rättegång? vad händer sedan? 

Åklagaren kan väcka åtal om det finns 

tillräckliga bevis som styrker att den 

misstänkte begått brottet. underlaget 

ska räcka för en fällande dom. Åtalet 

läggs ned om bevisen inte är tillräckliga. 

kommer nya bevis kan nytt åtal 

väckas. du kan överklaga beslutet. 

Blir det rättegångsförhandling kan 

det ta tid innan den blir av. alla parter 

kallas så småningom till förhandlingen 

i rättssalen. alla parter blir också förhörda. 

målsägande berättar om brottet 

och dess konsekvenser. den misstänkte 

ger sin version. vittnen berättar mot 

ed. Bevis och läkarintyg läggs fram. 

den misstänktes personliga förhållanden 

tas upp. 

26 

den misstänkte har alltid en försvarsadvokat 

som för hans eller hennes 

talan. Har du ansökt om och fått ett 

målsägandebiträde för han eller hon 

din talan. Åklagaren är objektiv och 

prövar om åtalet håller. din berättelse 

undersöks och ifrågasätts för att se om 

det du säger är trovärdigt och tillräckligt 

som bevis för att säkert påstå att 

den misstänkte begått brottet. 

tänk på att 

• vid tingsrätten finns ideella vittnesstödjare 

som ger information till dig 

som är brottsdrabbad eller vittne 

eller anhörig till sådan. 

• du kan ha rätt till ett målsägandebiträde 

beroende på brottet. 

Tips! 

Rättegångsskolan är en webbplats 

som pedagogiskt förklarar hur en 

rättegång går till. 

Titta på www.rattegangsskolan.se 

efter avslutad rättegångsförhandling 

avgör domaren, i samråd med sina 

nämndemän, om gärningsmannen är 

skyldig. i så fall kan ett straff utdömas. 

domen ska verkställas om beslutet inte 

överklagas av någon part. överklagas 

beslutet går ärendet vidare till hovrätten 

för prövning om ny förhandling. idag 

spelas förhandlingarna i tingsrätten in på 

videofilm. det är denna film hovrätten 

tittar på när de gör en ny bedömning 

av ärendet. det är bara om nya bevis 

tillkommit eller nya uppgifter som nya 

förhör hålls. några får ärenden går 

vidare till Högsta domstol. det sker när 

särskilda juridiska frågor kräver en ny 

lösning eller tolkning av lagen. 

tänk på att 

• ansöka om besöksförbud eller andra 

skyddsåtgärder om gärningsmannen 

kan fortsätta att vara ett hot mot dig. 

• det kan ta lång tid innan din rättsprocess 

är avslutad. efter dom återstår 

skadeståndsfrågan. 

• du har rätt att få information om 

gärningsmannen får permission eller 

fotboja.


Svårt få rättvis rättvisa! 

Rätten att få tillgång till sin egen process, information och bra 

bemötande under rättsprocessen fungerar inte alltid som det är 

tänkt. Det finns brister. 

Lågt 

förtroende 

för åklagare 

Förtroendet för rättsväsendet påverkar 

om folk vill och vågar anmäla brott 

och om de känner sig trygga. Brå:s 

Nationell Trygghetsundersökning visar att 

förtroendet för rättsväsendet kunde 

vara bättre. var femte person har 

mycket lågt eller lågt förtroende för 

polis och kriminalvård. omkring en 

tredjedel av befolkningen tror inte att 

rättsväsendet behandlar brottsdrabbade 

på ett bra sätt. de som utsatts för 

brott och följaktligen haft kontakt med 

rättsväsendet har ännu sämre förtroende 

än andra. allra sämst förtroende 

för rättsväsendet har människor som 

varit utsatta för integritetskränkande 

brott, särskilt sexualbrott. Brottsutsatta 

har minst förtroende för åklagarna. 

enligt sou 2008:106 har fyra av 

tio medborgare dåligt förtroende för 

domstolarna. man uppger att långa 

handläggningstider är det stora problemet, 

samt att domstolarna brister i 

information och bemötande. 

svårt 

för våldtagna i 

sverige att bli 

trodda. 

De flesta brott blir 

aldrig uppklarade. 

Fördröjd rättvisa 

är ingen rättvisa! 

4 av 10 

har lågt förtroende 

för domstolen. 

Få brott leder till dom 

den som anmäler ett brott kan inte 

räkna med att den skyldige åtalas 

och döms. många ärenden läggs ner. 

För många, menar Brå (rapport 2009:1) 

som undersökt hur polisen utreder 

misshandel av obekant, alltså vanligt 

gatuvåld. endast 15 procent av dessa 

brott blir uppklarade. Polisen lägger 

regelmässigt ner om till exempel den 

misstänkte anmäler den brottsdrabbade, 

eller om det inte finns en namngiven 

misstänkt. 

i sverige anmäls ovanligt många 

våldtäkter. men det innebär inte fler 

åtal och fällande domar. Bara en av tio 

anmälningar leder till fällande dom. 

en tredjedel av de misstänkta och 

identifierade förhörs av polis. det visar 

en eu-studie som jämför hur våldtäktsanmälningar 

hanteras i rättsprocessen 

i de olika eu-länderna. sverige 

hör till bottenskiktet när det gäller att 

lagföra anmälda våldtäkter. anled- 

Diskriminering vanligt 

människor med utländsk bakgrund 

diskrimineras i rättsprocessen. de 

blir fördomsfullt bemötta och deras 

berättelser ifrågasätts mer. Polisen 

drar sig för att utreda och förväntar 

sig att det blir svårt att få vittnen att 

berätta. Polis, åklagare, domare med 

flera fäller nedsättande kommentarer 

till personer med utländsk bakgrund. 

det saknas skriftlig information på 

andra språk än svenska och engelska 

vid tingsrätterna. 

/Källa Brå Rapport 2008:4, Diskriminering 

i rättsprocessen. 

ningen tros bland annat vara domarnas 

gammalmodiga föreställningar om 

kvinnor och sexualitet (eu-studie inom 

ramen för daphne ii). 

Brott i nära relation utreds olika bra 

i olika län. det beror på olika rutiner 

snarare än olika resurser. i en del län 

dokumenteras skador och alla vittnen 

förhörs. i andra län görs inte det, vilket 

påverkar bevisläget. det visar Brå:s 

rapport Polisens utredningar av våld 

mot kvinnor i nära relation (2008:25) 

Dåliga polisutredningar 

beror på bristande rutiner. 

Lagen 

gäller inte lika för alla! 

27


Brottsdrabbade nekas 

sina rättigheter. 

Det måste bli enklare 

att få ut sitt skadestånd! 

För att brottsoffer ska få sina rättigheter 

uppfyllda i praktiken krävs framför 

allt ett bra bemötande och uttömmande 

information från inblandade 

personer inom rättsväsendet. det 

måste bli lättare för brottsoffer att få 

ett målsägandebiträde som tar vara 

på deras intressen i rättsprocessen 

och målsägandebiträdet bör komma 

in tidigt i processen. Proceduren med 

erhållande av utdömt skadestånd 

måste bli enklare och där bör staten 

vara mer behjälplig än idag. idag 

krävs att brottsoffret själv är aktiv 

med att få sitt skadestånd vilket för 

28 

många uppfattas som krångligt och 

tidsödande. i stället bör domstolarna, 

kronofogdemyndigheten och Brottoffermyndigheten 

utöka sitt samarbete. 

det kan gå till så att domstolen 

skickar en lagakraft vunnen dom till 

kronofogdemyndigheten som därefter 

prövar gärningsmannens betalningsförmåga. 

saknas betalningsförmåga 

kan kronofogdemyndigheten meddela 

Brottsoffermyndigheten detta som då 

kan betala ut skadeståndet direkt till 

brottsoffret efter sedvanlig prövning. 

På det sättet bespar man brottsoffret 

en massa oro och bekymmer och påskyndar 

utbetalningen. 

• eva andersson, Målsägandebiträde, 

advokat vid Sollentuna tingsrätt. 

Bryt frågar fem 

experter vad de 

anser är de största 

utmaning arna för att 

brottsdrabbade ska få 

sina rättigheter tillgodosedda 

i praktiken. 

brottsutredningarna 

borde hålla högre kvalitet 

ett brottsoffer har en lång rad rättigheter. 

en av dem är att inte bli kallad 

offer om man inte tycker om begreppet. 

många ogillar det och föredrar 

rättegångsbalkens mer neutrala 

benämning målsägande. men allra 

viktigast är att straffrättsligt få rätt när 

man vet med sig att man har rätt. och 

det förutsätter att brottsutredningen 

och processen sköts professionellt och 

idogt. alltför många brottsutredningar 

uppfyller tyvärr inte dessa högt ställda 

krav och därför måste ambitionsnivån 

höjas för att brottsoffrens rättigheter 

bättre ska kunna tillgodoses. Åklagarens 

bevisbörda kan missgynna en 

målsägande om inte brottsutredningen 

är fullgod. 

den ekonomiska kompensationen i 

form av ett väl avvägt skadestånd är 

också viktig, tyvärr är vissa allvarliga 

brott sådana att ingen ekonomisk 

kompensation i världen kan läka 

såren, som då ofta blir livslånga. då 

är allt stöd – både professionellt och 

vanlig medmänsklighet – något som 

kan lindra smärtan. 

• svenerik alhem, fd överåklagare, 

styrelseordförande Brottsofferjourernas 

Riksförbund

snabbare och kunnigare rättegångar 

sverige lever inte upp till kraven i 

europakonventionen, som är svensk lag 

sedan 1995, vad beträffar rättsväsendets 

effektivitet, rättsäkerhet, snabbhet 

och rättstrygghet. detta främst p g a 

resursbrister, ekonomiska och personella. 

kravet i artikel 6 om ”rättvis rättegång 

inom skälig tid” uppnås inte i sverige. 

Brottsoffrens förtroende för rättsväsendet 

är lågt, vilket framgår av den 

låga anmälningsbenägenheten beträffande 

våldsbrott. en fjärdedel av dessa 

brott anmäls. 90 procent av ärenden 

skrivs idag av redan i förundersökningsstadiet 

av polis och åklagare pga bristande 

utredningsinsatser. Brottsoffren 

går därmed ofta miste om skadestånd 

och brottsskadeersättning. de bristande 

utredningsresurserna gör att handläggningen 

av brottmål tar ovanligt lång 

tid – i flertalet fall minst ett till två år – 

varvid brottsoffrens brottsskadeersättning 

fördröjs. enligt regeringsformen 

ska rättstillämpningen vara ”saklig” 

och sakkunnigutlåtande bör därför 

införskaffas. men det sker oftast inte. 

speciellt barns rättigheter blir lidande. 

För att väga upp bristande sakkunskaper 

och att sådan inte inhämtas från 

expertis behöver enligt min mening 

polis, åklagare och domare vidareutbildas 

för att handlägga mål av viss art. 

målsägande bör få ett målsägandebiträde 

helst vid första förhör. 

vidare menar jag att det brottsofferstödjande 

och det brottsförebyggande 

arbetet måste integreras enligt 

vårt nationella program ”allas vårt 

ansvar” som Brå tog fram 1996. det har 

ännu inte implementerats i tillräcklig 

omfattning. 

• hans klette, professor emeritus straffrätt 

och expert på brottsoffers mänskliga 

rättigheter. 

sprid kunskap om att det handlar 

om mänskliga rättigheter 

en stor utmaning är att göra det känt 

att det är just rättigheter det handlar 

om, d v s att se brottsoffers situation ur 

ett rättighetsperspektiv. det behöver 

föras ut både till brottsoffer och till dem 

som är verksamma i rättsväsendet och 

som möter brottsoffer. det handlar om 

att synliggöra internationella åtaganden 

som sverige har när det gäller 

brottsoffer och den koppling som idag 

görs mellan rättvisa för brottsoffer och 

mänskliga rättigheter. den kopplingen 

går tillbaka till grundläggande rättigheter 

om individernas rätt till skydd. 

att få till stånd en ökad insikt om detta 

kräver utbildningsinsatser. 

skyldigheten att informera brottsoffer 

är grundläggande eftersom den 

ligger till grund för många andra rättigheter. 

det har sedan flera år funnits 

lagstiftning om att brottsoffer ska 

ges information och det finns idag ett 

brett spektrum av olika typer av riktad 

information. men det saknas kunskap 

om vilken information som ges, på 

vilket sätt, vid vilken tidpunkt och till 

vilka grupper av brottsoffer. därför behövs 

en strategi för information samt 

uppföljning och utvärdering av den 

information som ges. 

• anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndigheten 

och följer arbetet med mänskliga 

rättigheter för brottsoffer i EU. 


stärkta rättigheter 

ger ökad rättssäkerhet 

utmaningarna är mångbottnade. 

enligt min mening är det generellt så 

att mänskliga rättigheter (mr) aktualiserades 

sent i sverige. kvinnofridsbetänkandet 

i mitten på 1990-talet var 

en viktig brytpunkt och senare har t ex 

flera reformer angående barn åtminstone 

återgett delar av Barnkonventionen. 

numera förekommer mr i allt fler 

lagförarbeten, men åberopas mycket 

sällan i enskilda ärenden eller rättsfall 

som stöd för en viss möjlig tolkning. 

mr har ingen självklar position i den 

svenska juridiska diskursen. 

dessutom finns en föreställning om 

att brottsoffers rättigheter, oavsett om 

de benämns mr eller ej, skulle utmana 

rättssäkerheten och stå i motsatsställning 

till gärningsmannens rättigheter. 

är det inte snarare tvärtom så att 

rättssäkerheten förutsätter att också 

brottsoffers rättigheter tillgodoses. 

deras rätt till information och professionellt 

bemötande är ofta avgörande 

för viljan att samverka med polis och 

andra i rättssystemet. Levande rättigheter 

för dem möjliggör mer kompletta 

berättelser som också ger underlag för 

insamling av ytterligare bevismaterial. 

kan vi ha tilltro till beslut eller domar 

om detta inte sker? 

endast europakonventionen är införlivad 

i vårt rättssystem som svensk lag. 

andra viktiga konventioner är det inte. 

• gudrun nordborg, jurist och informationschef 

vid Brottsoffermyndigheten och utbildare 

av rättsväsendet i bemötandefrågor. 

Av: Ninna Mörner 

29

ANALYs oCH FÖRäNDRINg 

30


Vi måste 

tänka nytt. 

Magnus har både i teori och praktik 

ägnat sig åt brottsofferfrågorna. 

tidningen Bryt besöker honom i hans 

nya lokaler hos studiefrämjandet nära 

vasaparken i stockholm. Här delar 

han rum med andra människor som 

liksom han brinner för frågorna och 

arbetat länge med dem. 

– ibland blir jag så trött på att behöva 

förklara varför vi måste bryta gamla 

mönster och tänka nytt. i femtio år har 

anmälningarna av brott ökat, men inte 

åtalen. tvärtom, gapet mellan anmälda 

och uppklarade brott bara ökar. Borde 

man inte ifrågasätta sina metoder då? 

Han berättar att han varit i new York 

och talat med poliser och forskare 

där, om vad man gjort för att vända 

utvecklingen med ökad brottslighet och 

otrygghet. Polisen i new York menade 

att det inte handlade om ökade resurser 

eller fler poliser. det som vänt den 

negativa utvecklingen är istället nya 

metoder i kombination med ny teknik 

och samverkan i lokalsamhället. 

Magnus menar att det i sverige saknas 

en analys av problemen för brottsdrabbade. 

utan att först analysera 

problemen kan man inte sätta in rätt 

åtgärder. 

– det kan låta gnälligt. är det till 

exempel inte bra att man gör en affischkampanj 

för polisens arbete mot 

våld mot kvinnor? nej, säger jag, inte 

om polisen inte faktiskt är bättre på att 

hjälpa den här gruppen om de kommer. 

då är det bara kosmetika. 

Han efterlyser att man istället på ort 

och ställe kartlägger hur det ser ut; hur 

många anmäler, hur många kommer 

tillbaka utan att ha fått hjälp, görs hot- 

och riskbedömningar, får brottsdrabbade 

information etc. där problemen 

finns försöker man förändra. det kan 

handla om nya rutiner, bättre uppföljning 

eller nya metoder av till exempel 

teknisk art. 

– sedan följer man upp och utvärderar 

– uppnådde vi resultaten? varför, 

varför inte? 

magnus talar om att det är strukturen 

som måste ändras, för att det 

varaktigt och över hela linjen ska bli 

bättre villkor för brottsdrabbade. 

– istället sätts enstaka insatser in. 

öronmärkta medel, utbildningsinsatser 

på någon dag, projekt som varar så 

länge anslag finns. det finns enstaka 

öar av goda exempel. men de sprids inte 

vidare och det blir ingen kontinuitet. 

– det kan låta bra med resurser och 

projekt. men det är inte att ta brottsdrabbades 

rättigheter på allvar att låta 

det bli avhängigt tillfälliga utdelningar 

och vila på i huvudsak eldsjälar och 

ideella krafter. 

det menar magnus som faktiskt 

skulle vilja se fler professionella aktörer 

ge både hjälp, stöd och skydd till 

brottsdrabbade. 

– idag beror det på var du bor om du 

ska få den hjälp du har rätt till. om 

det på orten finns en verksamhet som 

erbjuder hjälp för den typ av brott du 

”GAPET MELLAN 

ANMÄLDA OcH 

UPPkLARADE BROTT 

BARA ÖkAR. 

BORDE MAN INTE 

IFRÅGASÄTTA SINA 

METODER DÅ?” 

31


”det FInns Inga 

brottsoFFer. 

att använda det 

ordet är som att 

hänga på en blöt 

ylle koFta med 

FörväntnIngar 

och värderIngar 

som begränsar och 

bakbInder.” 

-Magnus Lindgren 

32

”IDAG BEROR DET PÅ VAR DU BOR OM DU 

SkA FÅ DEN HJÄLP DU HAR RÄTT TILL. 

SÅ BORDE DET INTE VARA.” 

drabbats av och för den typ av brottsdrabbad 

grupp du tillhör. så borde det 

inte vara. 

– idag tävlar brottsofferjourer med 

den lokala fiskeklubben, syjuntan och 

bowlingföreningen om kommunala 

medel. och detta på ett område som 

regleras av Fn och eu. det handlar om 

mänskliga rättigheter. 

Att det handlar om mänskliga rättigheter 

är något Magnus återkommer 

till hela tiden.Han tycker att det borde 

vara mer känt att brottsdrabbade har 

rättigheter enligt internationella kon- 

ventioner. rättigheter som man inte 

kan göra avkall på och att de ska gälla 

lika för alla. 

– Jag tycker inte bemötandet är det 

stora problemet för brottsdrabbade 

överlag. Forskning visar att de allra 

flesta är nöjda med bemötandet från 

till exempel polis, åklagare och domstol. 

när det gäller personer som inte 

motsvarar föreställningar om brottsdrabbade, 

det vill säga de medskyldiga, 

passiva och motsträviga, finns det 

däremot ofta brister när det gäller 

bemötandet. det kan handla om en 

prostituerad kvinna som blivit våldta- 


Magnus Lindgren är Sveriges förste 

doktor i brottsofferkunskap och 

utbildad polis. Han har kartlagt 

kunskapen i viktimologi (läran om 

offer) för Brottsoffermyndigheten, 

varit med och startat anhörigföreningen 

för våldsdödade (RAV), 

suttit i styrelsen för Brottsofferjourernas 

Riksförbund (BOJ), arbetat 

som chef för Sverige första brottsofferenhet 

inom polisen i uppsala, 

han undervisar på Polishögskolan 

och har skrivit en rad böcker om 

brottsoffers rättigheter och sammanställt 

rapporter om brottsofferfrågorna 

för olika myndigheter 

– och nu är han generalsekreterare 

för stiftelsen tryggare sverige som 

arbetar för att stärka brottsdrabbades 

ställning. 

33


”NU MÅSTE VI INFORMERA BROTTSDRABBADE OM DERAS 

RÄTTIGHETER OcH GE DEM REDSkAP ATT DRIVA PÅ 

SJÄLVA OcH kRÄVA SIN RÄTT.” 

gen eller en ung kille som varit berusad 

och misshandlats. alla har samma 

mänskliga rättigheter, men i praktiken 

får de inte samma bemötande som de 

brottsoffer som motsvarar bilden av 

det goda, oskyldiga offret. 

Enligt Magnus har alltså inte alla 

samma möjligheter att få sina 

rättig heter tillgodosedda. För att över 

huvudtaget komma ifråga för att få 

sina rättigheter krävs att man filtreras 

genom tre skikt; du ska bli klassad som 

brottsoffer, du ska få status som målsägande 

och bli part i rättsprocessen 

och du ska motsvara de förväntningar 

som finns på brottsoffer – det vill säga 

tillhöra rätt grupp (inte marginaliserad, 

prostituerad, kriminell eller på andra 

sätt ha låg social status). klarar man den 

filtreringen kanske man kan få sina rättigheter 

– om man alltså bor på rätt ort. 

vad är det då för rättigheter han 

talar om? rättigheter kan uttryckas 

som rätten till vård, bra bemötande, 

delaktighet i den egna rättsprocessen, 

information, stöd och ersättning. men 

34 

Stiftelsen Tryggare Sverige verkar 

för att de som drabbas av brott ska 

få sina rättigheter tillgodosedda. 

Via webbtjänsten Trygghetsguiden 

kan brottdrabbade hitta information 

om vilka möjligheter till hjälp, 

stöd och skydd som finns på lokal 

och regional nivå. 

Stiftelsen anordnar utbildningar 

och föreläser på högskolor. Det 

finns ett Viktimologiskt Nätverk där 

den kan också formuleras utifrån den 

utsattas perspektiv. då handlar det 

enligt magnus om att bli sedd och få 

redskap och stöd att bli delaktig i den 

egna processen för upprättelse. 

– Jag tror inte vi kommer längre genom 

att tjata på de som möter brottsdrabbade 

om deras skyldigheter. nu 

måste vi informera brottsdrabbade om 

sina rättigheter och ge dem redskap att 

driva på själva och kräva sin rätt. 

Han fortsätter efter en klunk beskt 

automatkaffe; 

– det finns inga brottsoffer. 

att använda det ordet är som att 

hänga på den drabbade en blöt ylle- 

kofta med förväntningar och värderingar 

som begränsar och bakbinder. 

de behöver en lots genom processen, 

vägledning. information, skydd och stöd. 

De mänskliga rättigheterna gäller 

generellt för alla. sedan finns konventioner 

som särskilt understryker 

kvinnor och barns utsatta situation. 

magnus menar att det finns mer som 

förenar alla olika grupper som utsätts 

teoretiker och praktiker kan träffas 

och utbyta erfarenheter. Nätverket 

anordnar debattkvällar. 

En särskilt utsedd Brottsofferombudsman, 

Ann Hellströmer, är tänkt att vara 

språkrör för de brottsdrabbade. Stiftelsen 

kommer att genomföra enkäter 

bland brottsutsatta för att ta del av deras 

erfarenheter och föra dessa vidare. 

En viktig utgångspunkt för Stiftelsen 

Tryggare Sverige är att verk- 

för brott än som skiljer dem. det är 

ingen idé att ha speciell spetsutbildning 

riktad till vissa grupper om inte 

grunden finns där. 

– om inte brottsdrabbade får information. 

om de inte får rättvisa i rimlig 

tid, om de inte får ersättning i rimlig 

tid. då är det generella problem för 

alla grupper. det är strukturen som 

behöver förändras. 

att arbeta för brottsoffers rättigheter 

står inte i motsats till att värna om 

den tilltalades rättigheter, tvärtom är 

de ofta beroende av varandra. det är 

något som han understryker. 

– det handlar enligt min mening om 

ett cementerat gärningsmannaperspektiv 

som måste brytas. det gamla 

måste ifrågasättas och nya tankesätt 

tillkomma. För det krävs framför allt 

två saker, mod och vilja. • 

Text: Ninna Mörner 

samheten bedrivs utifrån den 

värde grund som framgår av Förenta 

Nationernas (FN) och Europarådets 

konventioner om mänskliga rättigheter. 

Man vill hålla samman arbetet 

för brottsdrabbades rättigheter och 

det brottsförebyggande arbetet. Allt 

arbete som genomförs inom ramen 

för stiftelsen ska bygga på aktuell 

forskning och beprövad erfarenhet. 

Läs mer på www.tryggaresverige.se

Hur många svenskar 

utsätts för personbrott? 

a) 1 procent (en av tio) 

b) 50 procent (hälften) 

c) 15 procent (var åttonde person) 

svar: var åttonde svensk, 15 procent, 

har utsatts för personbrott som misshandel, 

hot, trakasserier, sexualbrott, 

rån eller bedrägerier. 

/brå 

Hur många personbrott 

anmäls varje år? 

a) 98 000 

b) 225 000 

c) 470 000 

svar: år 2008 anmäldes 225 526 

person brott. en person kan ha varit 

utsatt för flera av brotten. personbrott 

är brott som hot, misshandel, rån etc. 

/brå 

Hur många barn i årskurs 8 

har utsatts för personbrott? 

a) 10 procent 

b) 25 procent 

c) 50 procent 

svar: var fjärde skolelev i klass 8 har 

utsatts för brott. 

/boj 

Hur vanligt är det att brottsdrabbade 

har annan bakgrund än svensk? 

a) fler svenskfödda drabbas av brott 

b) lika vanligt 

c) fler med annan bakgrund än 

svensk utsätts för brott. 

svar: det är marginellt fler av de utsatta 

som har annan bakgrund än svensk, 

4,8 procent jämfört med 5,1 procent. 

/brå 

Drabbas alla grupper av 

befolkningen lika ofta av brott? 

a) en liten andel drabbas av hälften 

av brotten 

b) alla drabbas i snitt lika ofta 

c) en femtedel drabbas av hälften 

av brotten. 

svar: endast 1,3 procent av befolkningen 

utsätts för hälften av alla brott. 

de drabbas av fyra eller fler brott per år. 

/brå 

Hur vanligt är det att det är en 

lärare som mobbar en elev? 

a) ovanligt, ett fall på hundra 

b) sällan, var tionde fall 

c) ganska vanligt, var tredje fall 

svar: I vart tredje mobbningsfall i skolan 

är det en lärare som kränker en elev. 

/gävle högskola 

Våld mot barn med funktionshinder 

– hur vanligt är det? 

a) vanligare än för barn utan 

funktionshinder 

b) lika vanligt som för andra barn 

c) vi har ingen kännedom om 

problemet i Sverige. 

svar: barn med funktionshinder utsätts 

oftare för övergrepp än andra barn. 

/brå 

Vad kostar våldet mot kvinnor 

i nära relation samhället? 

a) 1 miljon om året 

b) 10 miljoner om året 

c) 3 miljarder om året 

svar: samhällskostnader för mäns våld 

mot kvinnor i nära relation är tre miljarder 

(= 3000 miljoner kr) om året. 

/socialstyrelsen 

ELVA FRÅgoR 

Vad vet du om utsatthet 

för brott? testa dig själv! 

Hur ofta händer det att pojkars frihet 

begränsas så att de inte få 

välja vem de ska gifta sig med? 

a) nästan aldrig, 1 procent 

b) en femtedel av alla pojkar i Sverige 

får ej välja partner 

c) var sjunde, åttonde pojke (13 procent) 

får inte välja sin partner själv. 

svar: 13 procent av alla pojkar får inte 

gifta sig med den de vill. 

/stockholms stad 

Att leva med skyddad identitet, under 

fingerat namn och utan att finnas i 

något register, för att undkomma våld 

kan det även drabba barn? 

a) nej det händer bara kvinnor i nära 

relation 

b) ja, barn med skyddade uppgifter 

finns, nära 100 000 

c) ja tyvärr, över 4000 barn lever 

med ständiga hot och har skyddad 

identitet. 

svar: det finns 4267 barn i sverige som 

lever med skyddade personuppgifter för 

att inte riskera att utsättas för övergrepp. 

/allmänna barnhuset 

Hur många tjejer har varit med 

om oönskade sexuella kontakter 

via Internet? 

a) relativt få, cirka 10 procent 

b) många, 70 procent 

c) ungefär en fjärdedel 

svar: 70 procent av tonårstjejerna 

har varit med om en oönskad sexuell 

kontakt via Internet. 

/medierådet

Hjälp på dina villkor! 

Förenade Liv erbjuder krishjälp vid våld i familjen. 

det enda du behöver göra är att ringa 08-700 40 35 

och begära hjälp. 

det är dina behov som styr. anmälan till polis 

eller andra myndigheter behövs inte. 

krishjälpen gäller inte bara vid våld i hemmet, 

utan vid olika typer av händelser där du kan behöva 

extra stöd och hjälp, till exempel efter överfall, hot, 

rån, våldtäkt, missfall eller nära anhörigs död. 

den krishjälp du kan få innebär upp till 10 stödsamtal 

med kris- och traumacentrums psykologer 

och psykoterapeuter. 

mer information hittar du på forenadeliv.se 

Hjälp på dina villkor, var du än bor!

Bryt - Förenade Liv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?