0 noröst, alt, används t ex för gamla visa kvinnor, spåkvinnor och liknande. I dagens utbildning av opera sångare lägger man stor vikt vid den sceniska framställningen. Inom <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> <strong>finns</strong> många med stor hantverks- och yrkesskicklighet. I dekorverkstaden arbetar snickare, smeder, målare, tapetserare och specialeffektsmakare med <strong>att</strong> tillverka kulisserna i full skala. I kostymateljén är det skräddare och färgare som tillverkar kostymerna. Förutom de redan nämnda <strong>finns</strong> det många fler yrken som behövs för <strong>att</strong> allt ska fungera; regiassistenter, sufflörer, repetitörer, rekvisitörer, maskörer, ljustekniker, koreografer, inspicienter, producenter, ekonomer, städare, ljudtekniker, podieinspicienter, orkesterchef, notbibliotekarier, dramaturger, marknadsförare, biljettförsäljare, kormästare och många fler. På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> arbetar ca 250 fast anställda, men många är frilansare, så på ett år har ca 900 personer lön från teatern. Ibland tror vuxna <strong>att</strong> barn inte tycker om eller kan förstå opera. Sångens och musikens uppgift är <strong>att</strong> visa känslor som inte kommer fram med enbart ord. Barnen lyssnar på musiken, ser vad som händer på scenen och bryr sig mindre om texten. Och förstår ofta exakt, såväl intellektuellt som känslomässigt. Men sanningen är <strong>att</strong> barn inte bryr sig om sorten, eller konventionerna. Barn tar enkelt till sig opera och musikdramatik. Därför <strong>att</strong> det går <strong>att</strong> förstå en handling eller ett budskap med musikens och dramatikens medel – man behöver egentligen inte begripa det intellektuellt eller språkligt. Men då måste det vara bra förstås! MöRKER ELLER LjUS? Under förarbetet med Andrejs längtan har vi märkt <strong>att</strong> historien framkallar många olika känslor och intryck. Framförallt är det slutet som väcker olika tankar. Den naturliga vuxentolkningen är <strong>att</strong> pojkarna går under i sin jakt på mamman, medan barnen ser det lyckliga slutet, <strong>att</strong> pojkarna verkligen hittar mammans hus. Boken ger inget entydigt svar, utan det är upp till läsaren <strong>att</strong> tolka och skapa sin version. Inför vår uppsättning har vi diskuterat mycket vilken tolkning och gestaltning vi vill ge, och regissören Sara Ekman har uttryckt en tanke <strong>att</strong> gå mer åt det hoppfulla. Hon använder sig av en bild av såpbubblor. Inom cancervården av barn finner man <strong>att</strong> barns lek och fantasi är minst lika smärtlindrande som morfin. Sara menar <strong>att</strong> Andrej fungerar som Vovas såpbubblor, när Vova är hung rig och trött. Likväl <strong>finns</strong> det i verket en mörk resonansbotten och svåra frågor som konsten är bra på <strong>att</strong> hantera. En del barn får ju tyvärr uppleva <strong>att</strong> en förälder dör. Tidningen Sydsvenskan hade under hösten 2012 en artikelserie om barn som förlorar en förälder. Läs mer på www.sydsvenskan.se/inpa-livet/livets-slut I Lund <strong>finns</strong> en ideell förening, Sunnanäng, som erbjuder professionellt stöd till barn och unga som förlorat en förälder. Att mista en förälder under uppväxten är en svår och smärtsam händelse. Det känns ofta som om hela livet slagits i spillror. Man använder t ex aldrig uttrycket “gå bort”, utan man säger som det är: <strong>att</strong> föräldern är död. www.sunnanang.se
ATT TÄNKA PÅ NÄR DU MöTER BARN i SORG Eftersträva en öppen och ärlig kommunikation Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden Visa egna känslor Ge tid för tanke och känslomässig bearbetning Gör sorgen synlig med ljus, kort, blommor eller besök vid gravplatsen Prata med barnet om eventuella skuldkänslor Bevara kontinuiteten i barnets vardag: hem – skola – fritid Källa: Atle Dyregrov: “Barn i sorg” 11
Change language