Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal
27.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal

Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal

Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
kommunal.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Anneli är styrkeledare på Ekerö brandförsvar<br />

<strong>Jag</strong> <strong>gillar</strong> <strong>att</strong> <strong>jobba</strong><br />

<strong>strategiskt</strong><br />

sidan 4<br />

På förskolan Kokalite har<br />

alla rätt till heltid sidan6<br />

Deb<strong>att</strong>en om RUT-avdragen<br />

går högt.På Hemfrid är de<br />

anställda kommunalare<br />

sidan 8<br />

nummer 3<br />

2010

Ledaren<br />

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06<br />

Redaktionen: Göte Axelsson,telefon 010 - 442 89 05<br />

Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej.<br />

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT - <strong>Kommunal</strong> Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.<br />

MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex<br />

mail:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon 0700 38 46 10<br />

2<br />

Inte bara en kampen för lönen,<br />

även trygga anställningar krävs<br />

Avtalsrörelsen är igång och i lördags<br />

var vi många som samlades på Sergels<br />

torg för avspark i avtalsrörelsen.<br />

Det är många avtal som ska förhandlas<br />

fram och det är många anställda<br />

som berörs. På arbetsplatser runt om<br />

i länet börjar frågor komma från<br />

medlemmar om löneförhandlingar,<br />

när de är klara och vad får vi?<br />

Det är inte bara kronor och ören som<br />

känns angeläget <strong>att</strong> få in i våra avtal<br />

en sak som är minst lika viktig är våra<br />

anställningsvillkor. Otrygga anställningsförhållanden<br />

är inte bara<br />

en osäkerhet för den enskilde individen,<br />

det påverkar även kvalitén i<br />

verksamheten där man arbetar. Otaliga<br />

timanställda (eller allmän visstidsanställda)<br />

lever från dag till dag<br />

med osäkerheten om de ska få jobb<br />

och ovissheten över hur den privata<br />

ekonomin kommer <strong>att</strong> se ut nästkommande<br />

månad.<br />

En av många medlemmar MT pratat<br />

med har inte haft en fast anställning<br />

på åtta år, hon är 40 plus och tar varje<br />

pass hon kan få. Hon är en av många<br />

som utnyttjas av arbetsgivaren som<br />

använder personalen som brickor i<br />

ett spel. En annan medlem arbetar<br />

kontinuerligt inom hemtjänsten och<br />

tar även han alla arbetspass han kan<br />

få. Det är inte bara svårt <strong>att</strong> planera<br />

sin ekonomi utan även privatlivet,<br />

MT nummer 3 - 2010<br />

man kan aldrig säkert bestämma något<br />

– ifall man får jobb så går det alltid<br />

före, förståeligt nog. En tredje<br />

medlem och även vän med mig arbetar<br />

som bussförare, vi försöker planera<br />

<strong>att</strong> vi ska träffas men det är ofta<br />

som det spricker för <strong>att</strong> hon blivit in-<br />

ringd. Inte heller hon har råd <strong>att</strong> säga<br />

nej. En fjärde medlem är alltid på<br />

jobbet, de flesta tror <strong>att</strong> han är fast<br />

anställd, för han är ju alltid där. Men<br />

han är aldrig med på planeringar personalmöten<br />

etc, för då täcker han<br />

upp för sina arbetskamrater på avdelningarna.<br />

Även han är timanställd.<br />

Dessa medlemmar, och alla andra<br />

timanställda, tas regelbundet in av<br />

samma arbetsgivare. Det finns uppenbarligen<br />

arbete, men varför anställer<br />

man inte dessa personer och<br />

ger dem trygga villkor istället? Det<br />

är både dyrt och kräver mer administration<br />

<strong>att</strong> ha en armada av timanställda.<br />

En av få arbetsgivare som f<strong>att</strong>at galoppen<br />

med trygga heltidsanställningar<br />

är VD:n för den privata för-<br />

En av många medlemmar MT pratat med<br />

har inte haft en fast anställning på åtta år,<br />

hon är 40 plus och tar varje pass hon kan<br />

få.Hon är en av många som utnyttjas av<br />

arbetsgivaren som använder personalen<br />

som brickor i ett spel<br />

skolan/skolan Kokalite i Sollentuna.<br />

För henne är det självklart <strong>att</strong> de anställda<br />

har trygga heltidsanställningar.<br />

Hon berättar för MT (sid 6) <strong>att</strong> det<br />

blir bättre kvalitén och personalen<br />

får en helhetsbild av hela verksamheten<br />

vilket gynnar alla, både personal,<br />

företaget och barnen. Administrationen<br />

blir minimal då avvikelser<br />

blir färre. Det låter så lätt och självklart<br />

när VD:n Karin Sandberg berättar<br />

om varför hon inte använder<br />

sig av en mängd av timanställda och<br />

vikarier. Men i de flesta fall handlar<br />

det nog om hur trygg man är i sin yr-<br />

kesroll och över behovet av makt<br />

över de anställda. Med många timanställda<br />

vågar inte personalen ställa<br />

krav och ifrågasätta. Då kan man<br />

som arbetsgivare göra som man vill<br />

även om det blir dyrare.<br />

Att trygga anställningsförhållanden<br />

är inte bara en viktig avtalsfråga utan<br />

borde även vara en viktig fråga för<br />

alla som nyttjar välfärdstjänsterna.<br />

För visst vill vi ha en god kvalité och<br />

kontinuitet för våra barn, våra äldre<br />

och sjuka anhöriga? Vi går en spännande<br />

vår tillmötes och jag hoppas<br />

<strong>att</strong> våra motparter i förhandlingarna<br />

också ska f<strong>att</strong>a galoppen med alla<br />

fördelar som det för med sig <strong>att</strong> människor<br />

har trygga anställningar.<br />

KERSTIN RIDDERSTEDT<br />

CHEFREDAKTÖR MT<br />

kerstin.ridderstedt@kommunal.se<br />

MT och <strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />

önskar alla läsare en Glad Påsk<br />

trots allt...

Det är härligt <strong>att</strong> få ge igen!<br />

Vad är meningen med <strong>att</strong> tro? Handlar<br />

det om övertygelsen och förhoppningen<br />

<strong>att</strong> man har rätt?<br />

En sak är säker dock, drivkraften i en<br />

tro är kraftfull och tycks ofta leda till<br />

en sorts ensidig dårskap. Församlingen<br />

i Knutby hade sin förespråkande individ<br />

och resultatet har omskrivits och<br />

fördömts. Ingen verkar ändå ha förstått<br />

de mekanismer som skapade vansinnet.<br />

Inte ens de som själva deltog<br />

tycks i efterhand förstå varför det gick<br />

som det gick.<br />

Hammarbyfans stormar och <strong>att</strong>ackerar<br />

en AIK-träning i syfte <strong>att</strong> straffa en avhoppad<br />

Hammarbyspelare, en svikare.<br />

Ilmar Reepalu, kommunalråd i<br />

Malmö, blir anklagad för <strong>att</strong> vara antisemit<br />

för <strong>att</strong> han gör generella uttalanden<br />

i integrationsfrågan i Malmö och<br />

lägger del av ansvaret på Israels uppförande<br />

i Palestinafrågan. Israel som<br />

stat tillkännager <strong>att</strong> de skall skapa<br />

1600 nya bosättningar på ockuperad<br />

mark.<br />

Turkiet kallar hem sin ambassadör när<br />

Sveriges riksdag tar ställning och kallar<br />

det som Turkiet gjorde mot Armenierna<br />

för cirka hundra år sedan ett<br />

folkmord.<br />

Människor blir mordhotade när de avbildar<br />

en figur som ingen vet hur den<br />

ser ut. Listan kan göras oändlig…<br />

Människor mördas för <strong>att</strong> de inte uppfyller<br />

den tro eller vision som en annan<br />

grupp har. Kraften hos hatet tycks vara<br />

oändlig hos vissa människor och fullständigt<br />

uppfylla deras själar. Att de<br />

som hatar dessutom anser sig själva<br />

som rättfärdiga människor visar ytterligare<br />

en sida, enfalden.<br />

Många av dessa människors övertygelse<br />

grundar sig även i händelser som<br />

de själva inte vet något om, de har fått<br />

det berättat för sig genom generationerna<br />

under århundraden.<br />

Alltid finns det en oförrätt i botten, och<br />

det är alltid den ena sidan som skriver<br />

den allmänna historiska storyn, segraren!<br />

Det är segraren som stoltserar och förloraren<br />

har som enda kvarvarande<br />

drivkraft <strong>att</strong> hämnas och under resans<br />

gång utveckla sitt hat till kommande<br />

generationer. Det är härligt <strong>att</strong> få ge<br />

igen, om man lyckas fullt ut kan man<br />

alltid gå segrande ur striden och ges<br />

möjlighet <strong>att</strong> förtrycka andra människor<br />

med annan makt än enbart våld.<br />

Allt detta beskrivs som civilisation,<br />

visserligen i olika tillstånd, men ändå<br />

civilisation.<br />

I en värld där miljöhot och energiomställningar<br />

är västvärldens nya drivkraft<br />

fortsätter maktkamperna om vem<br />

som har rätt. En spännande tanke är<br />

vad som skulle hända om intresset av<br />

<strong>att</strong> kuva, härska och dominera byttes<br />

ut mot <strong>att</strong> lösa, utveckla och samarbeta<br />

istället. Tänk vilka oerhörda resurser<br />

av mänsklig kraft som förslösas på ett<br />

förhärskande hat och allmän missunsamhet.<br />

Om jag bara hittar rätt instans <strong>att</strong> be till<br />

så ska jag be om bättring!<br />

gote.axelsson@kommunal.se<br />

Viktigt <strong>att</strong> vara unik i kollektivet...<br />

I ett allt mer individualiserat samhälle<br />

växer specialisterna fram. Det är viktigt<br />

<strong>att</strong> ha en unik identitet, <strong>att</strong> kunna<br />

särskiljas ur den grå och allmänna<br />

samhällskroppen.<br />

Sedan början av nittiotalet har man<br />

tillämpat ett individuellt lönesystem<br />

inom de flesta områden. Orsaken till<br />

<strong>att</strong> det systemet infördes var <strong>att</strong> det<br />

skulle vara möjligt <strong>att</strong> sätta löner som<br />

var mer rättvisande. Personliga egenskaper,<br />

arbetsuppgifter och mycket<br />

annat skulle ligga som grund för den<br />

lön som s<strong>att</strong>es.<br />

Det är säkert rätt tänkt om det nu är<br />

möjligt <strong>att</strong> använda metoden i stora,<br />

kollektiva, grupper. Problemet som<br />

finns är <strong>att</strong> yrkes- /bef<strong>att</strong>ningsbeskrivningar<br />

blir en form av kollektiv angivelse<br />

av arbetets art.<br />

Exempel på hur man kan utveckla individuella<br />

system för <strong>att</strong> kunna höja<br />

lönenivåer finns säkert i varje organisation.<br />

Enligt uppgifter så finns det i<br />

Norrtälje kommun 347 olika yrkestitlar<br />

som används för bef<strong>att</strong>ningar av<br />

olika art. Av dessa 347 titlar innehas<br />

175 stycken av en unik och enda person.<br />

Vi kan anta <strong>att</strong> de flesta av de personerna<br />

inte är <strong>Kommunal</strong>s medlemmar,<br />

särskilt med tanke på <strong>att</strong> titel är<br />

blankettekniker.<br />

I den bilden av bef<strong>att</strong>ningsinnehavare<br />

ryms nog även själen i ett individuellt<br />

och unikt lönesystem. Tänk hur lätt det<br />

blir <strong>att</strong> utveckla och konkretisera arbetets<br />

innehåll. Och dessutom påvisa hur<br />

betydelsefull man är på sin post.<br />

Hur mycket blir det värt <strong>att</strong> vara till exempel<br />

undersköterska, tillsammans<br />

med 357 andra. Särskilt när det ska lönesättas.<br />

<strong>Jag</strong> tror inte <strong>att</strong> framgången<br />

ligger i <strong>att</strong> bli betraktad som en gänget<br />

då.<br />

gote.axelsson@kommunal.se<br />

INNEHÅLLET<br />

Christer Flodfält <strong>jobba</strong>r hårt med<br />

förändringar för <strong>Kommunal</strong>s medlemmar.<br />

Ingela Målqvist har förf<strong>att</strong>at en<br />

forskningsrapport om arbetssituationen<br />

inom hemtjänsten.<br />

I lagar och avtal finns stöd för <strong>att</strong><br />

stoppa vissa omorganisationer.<br />

Södertörns brandförsvar<br />

satsar på jämställdhet<br />

Sakta men säkert blir det fler<br />

kvinnor och brandmän med annan<br />

etnisk bakgrund än svensk<br />

anställda i Södertörns brandförsvar.<br />

Så sent som i somras anställdes<br />

sex kvinnor och fyra invandrare<br />

som brandmän. Och<br />

det fungerar jättebra ute på stationerna<br />

men en hämsko är ekonomin<br />

när målen ska förverkligas.<br />

sidan 5<br />

Hemtjänsten är<br />

effektivare i egen regi<br />

I dagens ersättningssystem får<br />

hemtjänstfirmorna bara betalt<br />

när de befinner sig hemma hos<br />

brukarna, vid så kallad värdeskapande<br />

tid. Förflyttningstiden<br />

mellan brukare ersätts inte separat<br />

utan ingår i brukartiden.<br />

– Det finns inga ekonomiska<br />

incitament för kompetensutveckling,<br />

dokumentation, färdtid<br />

och kontaktmannaskap.<br />

sidan 10<br />

I Österåker fick<br />

kommunen backa om<br />

personalnedskärningar<br />

Efter MBL - förhandlingar och<br />

inlämnad begäran om krav på åtgärder<br />

till arbetsgivaren enligt<br />

arbetsmiljölagens – 6.6:a fick<br />

Helen och hennes arbetskamrater<br />

rätt. Med arbetsmiljöverkets<br />

hjälp gjordes riskanalys om<br />

n<strong>att</strong>patrullens arbetsförhållanden<br />

där det framkom <strong>att</strong> det inte<br />

var ok <strong>att</strong> arbeta så som kommunen<br />

ville.<br />

sidan 10-11<br />

Och dessutom mycket annan läsning och<br />

ett korsord <strong>att</strong> lösa.<br />

Omslagsbilden: Anneli Hadelöv är landets enda kvinnliga styrkeledare<br />

inom brandförsvaret. Inom Södertörns brandfösvra satsar man<br />

på jämställdhet och integration inom yrket.<br />

MT nummer 3- 2010 3

Anneli Hadelöv <strong>gillar</strong> sin plats i brandbilen med telefoner och radion. Här kan hon<br />

styra räddningsinsatserna och skapa de bästa lösningarna.<br />

Rätt person på rätt plats är<br />

viktigare än kön och ursprung<br />

Anneli Hadelöv är den enda<br />

kvinnliga styrkeledaren i<br />

landet inom brandförsvaret.<br />

Något av ett genombrott för<br />

jämställdheten i kåren.<br />

– Det är inga som helst problem<br />

<strong>att</strong> vara arbetsledare<br />

för ett gäng killar, säger Anneli<br />

Hadelöv. Vi är en grupp<br />

och ska fungera som ett lag<br />

där jag är lagledare.<br />

4<br />

MT nummer 3 - 2010<br />

som person. Det ligger i yrket och lagarbetet<br />

<strong>att</strong> alla ställs på prov.<br />

Anneli trivs med sitt arbete, hon har<br />

inte ångrat en sekund sedan hon var på<br />

“provapå dagen”. Resorna till och från<br />

jobbet är en bit <strong>att</strong> åka men inget som<br />

känns tungt. Hon bor i Södertälje och<br />

arbetar på Ekerö, en bit <strong>att</strong> färdas med<br />

bil och färja. Tidigare arbetade hon i<br />

Botkyrka, först som brandman och senare<br />

som styrkeledare på en 1 ledare<br />

+2 brandmän i en mindre brandbil.<br />

Men när hon fick möjligheten <strong>att</strong> bli<br />

styrkeledare för en hel grupp om sex<br />

brandmän tvekade hon inte <strong>att</strong> flytta<br />

till Ekerö.<br />

ger Anneli Hadelöv. Och jag hoppas<br />

<strong>att</strong> jag är det. <strong>Jag</strong> försöker styra upp arbetet<br />

och undviker <strong>att</strong> tala om hur uppgifter<br />

ska lösas.<br />

– <strong>Jag</strong> trivs oförskämt bra, bekräftar<br />

Anneli. <strong>Jag</strong> är stolt över <strong>att</strong> tillhöra Södertörns<br />

brandförsvar och stolt över<br />

mina kollegor.<br />

Alla ska använda kunskaperna Antalet kvinnor i yrket ökar<br />

Alla i gruppen kan sitt jobb bra och I Södertörns brandförsvar satsas det<br />

äger även förmågan <strong>att</strong> använda sina i dag för <strong>att</strong> det ska bli fler kvinnor<br />

kunskaper. Det är en viktig syn på le- inom brandförsvaret. Sett ur hela landarskapet<br />

som skapar ömsesidigt fördets perspektiv så finns det nu drygt<br />

troende. Alla i laget strävar efter <strong>att</strong> lö- 300 kvinnor som är aktiva som brandsa<br />

uppgifterna så snabbt och bra som män. Men antalet ökar sakta, i dagens<br />

möjligt. Annelis roll som styrkeledare takt lär det dröja innan något som kan<br />

är <strong>att</strong> sköta kommunikation med andra sägas vara jämställdhet uppnås.<br />

Anneli började som brandman för sju<br />

delar av räddningsinsatsen som polis – Det är synd <strong>att</strong> det tar sådan tid, sä-<br />

år sedan. Innan hade hon <strong>jobba</strong>t med<br />

och ambulans. Hon gör även bedömger Anneli Hadelöv. Men inställning-<br />

friskvård och hälsa, men när Södertörns<br />

brandförsvar hade en ”prova på<br />

Gillar jobbet<br />

ningen av vilka åtgärder som behöver<br />

sättas till då hon fokuserar på helheten<br />

en till oss kvinnor förändras hela tiden.<br />

dag” åkte hon dit och sedan har det rul- – <strong>Jag</strong> <strong>gillar</strong> mitt jobb och ska inte satsa och inte punktinsatser.<br />

Anneli menar <strong>att</strong> det är lättare med<br />

lat på. Att det har lyckats så pass bra vidare även om det finns de som anser – <strong>Jag</strong> <strong>gillar</strong> <strong>att</strong> arbeta operativt, med yngre brandmän. De har en annan syn<br />

för henne menar hon beror på <strong>att</strong> hon <strong>att</strong> jag ska vidareutbilda mig. Men det överblick av det som sker. Och jag har på könsroller och de män som blir pap-<br />

var fyllda trettio när hon började. är ganska vanligt <strong>att</strong> har man en bra upplevt <strong>att</strong> jag kan tillföra mycket i por vill ha del av föräldraledigheter.<br />

Alla ställs på prov<br />

grupp då är det dem man vill arbeta<br />

ihop med.<br />

räddningsarbetet. Kanske på grund av<br />

<strong>att</strong> det som de som har lättar <strong>att</strong> få kon-<br />

– Det handlar inte så mycket om kön<br />

eller ursprung längre. I dag är det vik-<br />

– <strong>Jag</strong> tror det var en fördel <strong>att</strong> vara lite I styrkeledarrollen ingår även <strong>att</strong> getakt med en kvinna i en krissituation. tigare <strong>att</strong> det är rätt person med rätt<br />

äldre. Barnen var äldre och själv hade nomföra utvecklingssamtal och löne- När man träffar Anneli i sin yrkes- egenskaper på rätt plats.<br />

jag en livserfarenhet som man inte har<br />

i tjugoårsåldern, säger Anneli Hadesättning<br />

med det personalansvar som<br />

följer med det.<br />

roll märks det <strong>att</strong> hon <strong>gillar</strong> sitt jobb.<br />

Hon skr<strong>att</strong>ar mycket och hon visar<br />

GÖTE AXELSSON<br />

löv. Visst var det väl lite tester av mig – <strong>Jag</strong> försöker vara en bra chef, sä- tydligt <strong>att</strong> hon är stolt över sitt arbete.

Jämställdhet och integration<br />

måste tillåtas kosta pengar<br />

– <strong>Jag</strong> tänker annorlunda på<br />

arbetsmiljön och villkoren<br />

för <strong>att</strong> vara brandman numer,<br />

säger brandmannen<br />

Christer Flodfält. Sedan jag<br />

engagerade mig i jämställdhets-<br />

och integrationsarbetet<br />

här på Södertörn har jag<br />

upptäckt <strong>att</strong> allt inte behöver<br />

vara som förut.<br />

Sakta men säkert blir det fler kvinnor<br />

och brandmän med annan etnisk bakgrund<br />

än svensk anställda i Södertörns<br />

brandförsvar. Så sent som i somras anställdes<br />

sex kvinnor och fyra invandrare<br />

som brandmän. Och det fungerar<br />

jättebra ute på stationerna men en<br />

hämsko är ekonomin när målen ska<br />

förverkligas.<br />

Rätt till passande utrustning<br />

– Det blir lite motstånd när vi måste<br />

skaffa lämpliga kläder och annan utrustning<br />

till tjejerna, säger Christer<br />

Flodfält. Det måste få kosta pengar<br />

och tjejerna har rätt till kläder som<br />

passar dem. Det här är en av de punkter<br />

jag börjat tänka annorlunda, jag<br />

börjar titta allt mer på vad som går <strong>att</strong><br />

förändra så <strong>att</strong> det passar alla grupper.<br />

Men det som är viktigt för <strong>att</strong> ha<br />

– <strong>Jag</strong> hoppas <strong>att</strong> jag har fel<br />

och <strong>att</strong> inte våra medlemmar<br />

ska betala för notan!<br />

Paul-Edwin Boman, är fackligt<br />

förtroendevald i skolklubben<br />

och kritisk till den<br />

stora IT-satsning som görs i<br />

skolorna.<br />

I december förra året övergick de<br />

kommunala skolorna till det nya ITavtalet<br />

GS-IT.<br />

Kostnaderna för IT i skolorna ökar<br />

och <strong>Kommunal</strong> är oroade över om detta<br />

drabbar deras medlemmar.<br />

– Prislappen verkar ingen ha kalkylerat<br />

med och det är olyckligt om det<br />

blir på bekostnad av våra medlemmar.<br />

<strong>Kommunal</strong>s grupper glöms<br />

– Det är inget fel <strong>att</strong> lärarna och utbildningen<br />

är i fokus på denna satsning.<br />

Alla lärare ska få en egen bärbar dator.<br />

Men våra grupper i skolan riskerar <strong>att</strong><br />

hamna helt utanför denna satsning.<br />

– <strong>Jag</strong> tänker på ett nytt sätt sedan jag började arbeta med<br />

jämställdhet, säger Christer Flodfält.<br />

möjlighet <strong>att</strong> nå målen med ökad jämställdhet<br />

och integration är den politiska<br />

viljan. I Södertörns brandförsvar<br />

finns en gemensam vilja över partigränserna<br />

och brandchefen vågar driva<br />

frågan ut i organisationen.<br />

– Brandchefen och kommunal är<br />

överens om <strong>att</strong> vi arbetar efter den rätta<br />

vägen nu, säger Christer. Men det<br />

tar tid <strong>att</strong> vända skutan, det har börjat<br />

gira lite nu. Man får räkna med <strong>att</strong> det<br />

tar tio år <strong>att</strong> förändra en synsätten i en<br />

I IT-satsningen talar man om lärarna.<br />

<strong>Kommunal</strong>s medlemmar i<br />

vaktmästeri, lokalvård, skolmåltidspersonal<br />

och barnskötare beskrivs alla<br />

i gruppen övriga.<br />

– Som det är idag har vissa skolkök<br />

inte tillgång till en dator utan beställningarna<br />

görs hemifrån, säger Paul-<br />

Edwin Boman.<br />

Kritik mot satsningen har även<br />

organisation från det <strong>att</strong> man börjar arbetet<br />

Utveckling tar tid<br />

Man kan tycka <strong>att</strong> brandförsvaret och<br />

organisationen är lite konservativ och<br />

gärna blir vid gamla mönster. Men<br />

sanningen är <strong>att</strong> utvecklingen går<br />

framåt och många av de yngre brandmännen<br />

tar ut föräldraledighet och har<br />

en modern syn på jämställdhet. Ute på<br />

brandstationerna ökar acceptansen för<br />

kommit från oppositionen i Stadshuset.<br />

– Ambitionen <strong>att</strong> effektivisera kommunens<br />

IT-verksamhet är god, men<br />

från oppositionens sida beklagar vi <strong>att</strong><br />

majoriteten valde <strong>att</strong> inte lyssna till<br />

vårt krav <strong>att</strong> anslutning till avtalet bör<br />

vara frivilligt, menar socialdemokraten<br />

Roger Mogert i en interpellation.<br />

Han skriver <strong>att</strong> nu när avtalet ska införas<br />

råder en stor oro ute på stadens<br />

skolor.<br />

– Avtalskonstruktionen där befintlig<br />

datorutrustning ute i verksamheterna<br />

skänks till Volvo IT innebär en indirekt<br />

resursöverföring från stadens skolor.<br />

Det förefaller stå utom allt tvivel<br />

<strong>att</strong> IT-kostnaderna dessutom kommer<br />

<strong>att</strong> öka de närmaste tre åren. Samtidigt<br />

går servicen i form av lokala IT-tekniker<br />

förlorad, menar han.<br />

Kräver redovisning<br />

Oppositionen har begärt <strong>att</strong> få en redovisning<br />

av utbildningsnämnden av de<br />

totala förväntade kostnadsökningarna.<br />

det nya, det som var omöjligt för några<br />

år sedan fungerar helt naturligt nu.<br />

– Det vi funderar på nu är hur vi ska<br />

bemöta och slussa in de som varit<br />

barnlediga tillbaks i organisationen.<br />

Det behövs en plan för <strong>att</strong> klara återkomsten<br />

i tjänst efter en längre tids<br />

frånvaro.<br />

Förutom arbetet med jämställdheten<br />

så arbetas det även med hot och våldsituationen.<br />

Det har förekommit stenkastning<br />

mot brandbilarna och ungdomsgäng<br />

har uppträtt hotfullt i samband<br />

med vissa utryckningar.<br />

– Det har lugnat ner sig lite nu, men<br />

vi håller koll på läget på ett helt annat<br />

sätt numer, säger Christer Flodfält. Vi<br />

har taggat upp säkerheten men det<br />

måste alltid vara en brandman som<br />

passar bilarna. Det är en ny upplevelse.<br />

Vi har alltid varit trygga med allmänheten<br />

förr.<br />

Det händer mycket inom Södertörns<br />

brandförsvar, och <strong>Kommunal</strong> har genom<br />

Christer en stor del av den positiva<br />

utvecklingen.<br />

– Det gäller <strong>att</strong> skapa beredskap för<br />

nya situationer i en föränderlig tid,<br />

konstaterar Christer Flodfält.<br />

GÖTE AXELSSON<br />

IT-satsning för mångmiljonbelopp<br />

Paul-Edwin Boman, är fackligt<br />

förtroendevald i <strong>Kommunal</strong>.<br />

I sitt svar menar majoriteten <strong>att</strong> det inte<br />

är möjligt <strong>att</strong> redovisa totalkostnad<br />

eller ens en uppsk<strong>att</strong>ning av en totalkostnad<br />

innan projektet är genomfört.<br />

– Detta kan bara betraktas som<br />

mycket anmärkningsvärt. Det är ansvarslöst<br />

<strong>att</strong> gå in i ett projekt av den<br />

här magnituden utan <strong>att</strong> ha undersökt<br />

de ekonomiska konsekvenserna.<br />

Roger Mogert menar <strong>att</strong> bara övergångskostnaderna<br />

som tas centralt i<br />

nämnden hamnar på 148 miljoner kronor.<br />

– Därtill exproprierar stadsledningskontoret<br />

datautrustning för upp<br />

till 75 miljoner kronor utan <strong>att</strong> ersättning<br />

ges till skolor eller förvaltning.<br />

Det handla om totala ökade driftkostnader<br />

om 100 miljoner kronor om året<br />

för skolorna i Stockholm. Detta gäller<br />

även skolor som i dag har en mycket<br />

hög IT-standard, varför kostnadsökningen<br />

inte i huvudsak kan förklaras<br />

med höjd standard, skriver Roger Mogert.<br />

JOHANNA STJERNA<br />

MT nummer 3 2010 5

Barnskötaren Anne-Marie Börjesdotter, VDn Karin Sandberg och administrativa chefen Ingrid Hermansson är överens,<br />

heltid är en lösning på bemanningsproblem.<br />

På förskolan Kokalite har<br />

alla har rätt till heltidsjobb<br />

– För mig är det självklart<br />

<strong>att</strong> de anställda har trygga<br />

anställningsformer på heltid,<br />

säger Karin Sandberg<br />

VD för förskolan Kokalite<br />

AB i Sollentuna.<br />

Kokalite AB, som bildades 1992 var<br />

den första privata förskolan och skola i<br />

aktiebolagsform, har 35 anställda varav<br />

cirka 20 stycken är barnskötare.<br />

Kokalite driver både förskola och skola<br />

med f-3 klasser i nära samarbete<br />

med varandra.<br />

Karin som är VD sedan fem år tycker<br />

inte det är konstigt om folk vill ha<br />

heltid och fast tjänst.<br />

– <strong>Jag</strong> vill ju själv ha heltid det är inget<br />

konstigt i det, dessutom är det mest<br />

ekonomiskt det höjer även kvalitén i<br />

verksamheten om personalen har det<br />

så.<br />

6<br />

MT nummer 3 - 2010<br />

chef måste man skapa förutsättningar<br />

så personalen kan och tar ansvar.<br />

– Det är viktigt <strong>att</strong> de anställda känner<br />

trygghet och delaktighet, med heltider<br />

ser personalen alla moment i<br />

verksamheten och det blir mindre<br />

schematrixande för oss, färre avvikelser<br />

och mindre administration. Som<br />

arbetsgivare har vi ett intresse av <strong>att</strong><br />

personalen känner trygghet i sina anställningar,<br />

det ger ett engagemang<br />

och en styrka som märks i hela verksamheten.<br />

lediga sätts vikarier in.<br />

Ingrid Hermansson administrativ<br />

chef, tycker <strong>att</strong> hon utvecklats under<br />

åren som anställd på Kokalite. Hon<br />

började 1979 som barnskötare då förskolan<br />

var i kommunal regi. Hon var<br />

med när förskolan privatiserades och<br />

har under tidens gång utbildat sig till<br />

gymnasieekonom och är nu administrativ<br />

chef. Hon är fortfarande med i<br />

<strong>Kommunal</strong> och rycker även in som<br />

barnskötare då det behövs. Det verkar<br />

inte finnas någon prestige i de olika yrkesrollerna<br />

på Kokalite utan alla är<br />

medarbetare är lika viktiga.<br />

Samarbetar bra<br />

På Kokalite hjälper man varandra och<br />

har minsta möjliga vikarietillsättning. Facket är en viktig del<br />

Varannan fredag kan personalen gå Arbetsplatsombudet Ann-Marie Bör-<br />

hem tidigare om de ser till <strong>att</strong> det funjesdotter tycker <strong>att</strong> det fungerar bra på<br />

gerar på avdelningarna. Är någon förskolan.<br />

tvungen <strong>att</strong> gå tidigare eller är sjuk – Vi har naturligtvis haft en del dis-<br />

kommunicerar man med de andra avkussioner men det hör väl till sakens<br />

Ger gärna andra ansvar<br />

delningarna och hjälps åt för <strong>att</strong> få<br />

ihop det. Men även Karin rycker in<br />

natur <strong>att</strong> det är så ibland, men det är<br />

inget som vi inte har kunnat lösa till-<br />

Karin är energisk och inte rädd för <strong>att</strong> själv i verksamheten när det behövs elsammans. låta de anställda få ansvar och insyn i ler den administrativa chefen Ingrid Karin Sandberg tycker det är viktigt<br />

verksamheten. Karin menar <strong>att</strong> om Hermansson. När personalen blir sjuk <strong>att</strong> ha samarbete med facket och upp-<br />

folk får ansvar tar de ansvar och som längre tid, föräldralediga eller studiemuntrar medarbetarna <strong>att</strong> gå med i si-<br />

na fackliga organisationer.<br />

– Som samhällsklimatet ser ut idag<br />

är det väsentligt <strong>att</strong> vara fackligt ansluten,<br />

det ger en trygghet i livet, säger<br />

hon.<br />

KERSTIN RIDDERSTEDT<br />

Bakgrund Kokalite<br />

Kokalite AB bildades 1992 och blev<br />

landets första förskola i aktiebolagsform.<br />

Då väckte privatiseringen deb<strong>att</strong>,<br />

i dag är driftformen vanlig.Kokalite<br />

AB driver skola/förskola för cirka<br />

200 barn i klass f- 3.<br />

Kokalite AB har 35 anställd varav 20<br />

är barnskötare.<br />

Namnet Kokalite kommer från en<br />

kvinna som bodde i ett lokalt kulturhus<br />

i närheten av förskolan. Hon gick<br />

runt och skvallrade medan mannen var<br />

på arbete. När mannen kom hem var<br />

inte maten klar och fick bannor. Med<br />

tiden ändrade hon sig, och hon sa <strong>att</strong><br />

hon skulle hem och ”koka lite” så maten<br />

skulle bli klar i tid. Snart kallades<br />

hon för ”Kokalite”. Senare blev det<br />

namnet på förskolan.

Det började som en saga<br />

Verklighetens vardag slår till<br />

Det var en gång en liten<br />

kommun och ett landsting<br />

som ville skaffa ett litet skötebarn.Tillsammansbestämde<br />

de <strong>att</strong> det lilla nytänkandet<br />

skulle döpas till Tio-<br />

Hundra. Framtiden var ljus<br />

och guldet glimmade i<br />

skogsbrynet.<br />

I dag har skymningen sänkt sig och antalet<br />

omorganisationer överträffar de<br />

mål som en gång stakades ut.<br />

Ja, det började faktiskt lite som en<br />

saga för fem år sedan, tyvärr så tycks<br />

slutet på historien vara osäkert. Det<br />

normalt lyckliga slutet i sagor vacklar<br />

betänkligt. Den till folkmängden lilla<br />

kommunen Norrtälje och det stora<br />

Landstinget slog sig samman och bildade<br />

bolaget TioHundra. Grundbulten Kanske den tryggaste platsen inom bolaget TioHundra, all fältverksamhet omorganiseras ofta.<br />

i förlovningen var <strong>att</strong> rädda sjukhuset ker från kommunen och landstinget brutits ned med en omorganisation ger för utförarbolaget TioHundra är<br />

kvar till kommunens innevånare. På och förvaltningen sköter handlägg- och kringflyttning av fältpersonal. svårt <strong>att</strong> veta. Men Gun-Britt upplever<br />

köpet skapades även en utvecklingsningen av besluten kring verksamhe- Det finns även en politisk vilja <strong>att</strong> <strong>att</strong> det som sker ska gå fort.<br />

möjlighet för hemtjänsten och den ten som utförs av bolaget TioHundra bolaget TioHundra ska konkurrensut- – Det verkar som <strong>att</strong> man vill ge-<br />

vård som är kopplad till den.<br />

Idén och målsättningen var banbrysättas av andra bolag.<br />

nomföra allt snabbt utan insyn före hö-<br />

Svårt <strong>att</strong> förena<br />

tande och bland annat <strong>Kommunal</strong>s lokala<br />

sektion var eld och lågor. Men det Svårt med förhandlingarna<br />

stens val, säger Gun-Britt Wiktorsson.<br />

Konkurrensutsättningen handlar nog<br />

Bolaget TioHundra bildades med visade sig <strong>att</strong> det inte varit helt enkelt – Just nu tvistar vi om vem som skall mer om ideologi än hur verksamheten<br />

kommunen och landstinget som ägare. <strong>att</strong> för samman de två olika kulturerer- förhandla om upphandlingarna, säger fungerar.<br />

Som styrning av bolaget inrättades en na från kommunen och landstinget. Gun-Britt Wiktorsson som är Kom- Hur framtiden ser ut är oklart, men<br />

nämnd med en underställd förvaltning Visserligen har det förekommit stunmunals ordförande i Norrtälje. Varken det från början femåriga försöket har<br />

som beställare av tjänster från utförader av mycket väl fungerande organi- nämnden eller förvaltningen anser <strong>att</strong> fått ytterligare två år på sig.<br />

ren, det fristående bolaget TioHundra<br />

som ägs av beställarens organisatiosation<br />

där brukarna och den utförande<br />

personalen upplevt <strong>att</strong> nu fungerar det.<br />

det är deras skyldighet <strong>att</strong> förhandla<br />

enligt MBL i frågan.<br />

GÖTE AXELSSON<br />

ner. Nämnden är sammans<strong>att</strong> av politi- Men det som börjat fungera har oftast Vilka konsekvenser en upphandling<br />

Tiohundra omorganiserar igen<br />

– Nu omorganiseras det<br />

igen, konstaterar Christer<br />

Hallingström från <strong>Kommunal</strong>.<br />

Det är beslutat nu <strong>att</strong><br />

hemtjänstens fem grupper i<br />

södra Norrtälje inom Tio-<br />

Hundra ska placeras centralt.<br />

Målet sägs vara bättre<br />

kontinuitet, samarbetsvinster<br />

och mer verklighetsanpassat.<br />

Christer förstår till viss del beslutet<br />

men hade hellre sett en annan lösning.<br />

– Det hade varit bättre med en viss<br />

överanställning så det räcker till en vikariepool<br />

istället.<br />

För personalen i hemtjänsten ute i<br />

glesbygden medför omorganisationen<br />

stora förändringar. Istället för en samlingslokal<br />

på arbetsstället ska de nu<br />

åka in till Norrtälje för <strong>att</strong> samlas när<br />

arbetspassen börjar. Därifrån ska de<br />

sedan ta en av TioHundras bilar och<br />

åka tillbaks till samma ort som de bor<br />

i, en resa som kan vara flera mil, för <strong>att</strong><br />

utföra service till vårdtagarna. Det innebär<br />

<strong>att</strong> det blir många mil och många<br />

timmar som åtgår i onödan för <strong>att</strong> förflytta<br />

sig från Norrtälje till vårdtagarna.<br />

na och trots <strong>att</strong> vi försökt få en gräddfil<br />

för kommunens fordon så har vi inte<br />

lyckats få det.<br />

På vintern är det andra problem,<br />

med många mil småvägar är det vanligt<br />

<strong>att</strong> snöröjningen inte är klar när<br />

hemtjänsten ska fram. Då blir det också<br />

<strong>att</strong> vänta. I båda fallen drabbar det<br />

hemtjänstpersonalen som får det svårt<br />

<strong>att</strong> hinna med sitt arbete.<br />

– <strong>Jag</strong> inser <strong>att</strong> det finns möjligheter<br />

<strong>att</strong> utveckla verksamheten med ny teknik<br />

och andra arbetsmetoder, säger<br />

Christer Hallingström. Men jag tror <strong>att</strong><br />

man kan vinna ändå mer om man lyssnar<br />

på personalen. Ibland kan jag uppleva<br />

<strong>att</strong> vissa mellanchefer är lite för<br />

fega också. Man vågar helt enkelt inte<br />

stå upp mot organisationsförändringar<br />

som inte gynnar verksamheten.<br />

Miljön glöms bort<br />

– Man pratar så mycket om miljö och<br />

kostnader, säger en av dem som arbetar<br />

inom hemtjänsten. Men i det här<br />

fallet blir det mycket koldioxid och<br />

tidsspillan som kostar pengar.<br />

I många fall så medför även bilåkande<br />

<strong>att</strong> det lätt blir fördröjningar och <strong>att</strong><br />

man riskerar <strong>att</strong> bli stående i bilköer<br />

eller snödrivor.<br />

– Norrtälje är en glesbygd med väldigt<br />

skiftande folkmängd, säger Christer<br />

Hallingström. Antalet människor<br />

Dolda mål<br />

som vistas i kommunen ökar med mer Från de fackligt aktiva i <strong>Kommunal</strong><br />

än fem gånger på sommaren. Det blir finns det funderingar om den omorga-<br />

ofta långa köer till färjorna mellan öarnisation som nu genomförs har andra<br />

förtecken än <strong>att</strong> göra hemtjänsten effektivare.<br />

Det är känt <strong>att</strong> den politiska<br />

majoriteten helst vill konkurrensutsätta<br />

bolaget TioHundra. Genom <strong>att</strong> skapa<br />

nya och större driftenheter kan dessa<br />

bli <strong>att</strong>raktivare <strong>att</strong> lägga bud på.<br />

– Allt som görs försöker man räkna<br />

om till kronor, ören och tid, säger<br />

Christer Hallingström med en suck.<br />

Det enda som räknas är inkomsterna<br />

och personalen omvandlas från individer<br />

till handelsvara.<br />

MT har följt vad som hänt i Tio-<br />

Hundra sedan starten. De människor<br />

vi pratat med vid olika tillfällen har visat<br />

alla möjliga känslor, allt från hopp<br />

till förtvivlan.<br />

– Hos mig lever fortfarande Tio-<br />

Hundra som en framtidslösning, säger<br />

Christer Hallingström. Men ibland<br />

blir det tungt när fungerande verksamheter<br />

bryts ned och omorganiseras.<br />

GÖTE AXELSSON<br />

MT nummer 3- 2010 7

Hemfrids VD Åsa Andersson Antelli:<br />

Ett fackligt intresse <strong>att</strong> det<br />

blir en seriös bransch<br />

Den rödgröna alliansen vill<br />

avskaffa sk<strong>att</strong>eavdraget för<br />

hushållsnära tjänster vid en<br />

valseger i höst.<br />

– <strong>Jag</strong> hoppas <strong>att</strong> Rut-avdragen<br />

blir kvar. Annars blir<br />

många utan jobb, tror Eva<br />

Smedberg, som har arbetet<br />

på Hemfrid i två år.<br />

2007 införde regeringen sk<strong>att</strong>eavdrag<br />

för hushållsnära tjänster. <strong>Kommunal</strong>s<br />

Ylva Thörn säger till tidningen <strong>Kommunal</strong>arbetaren<br />

<strong>att</strong> hon är kritisk mot<br />

reformen. Samtidigt arbetar många av<br />

<strong>Kommunal</strong>s medlemmar i sektorn.<br />

Eva Smedberg har arbetat på kontor<br />

i 40 år. 32 år av dessa på ett bokförlag<br />

och det var härifrån hon blev uppsagd.<br />

Under fyra år var hon arbetslös.<br />

– Det är inte lätt <strong>att</strong> bli utan arbete<br />

när man är plus femtiofem år. <strong>Jag</strong> ville<br />

inte tillbaka till kontor utan ha ett rörligt<br />

yrke mina sista år på arbetsmarknaden.<br />

Fick jobb direkt<br />

När hon såg Hemfrids annons sökte Eva Smedberg trivs med jobbet som hon fick direkt när hon sökte, trots <strong>att</strong> hon var +55.<br />

hon och blev kallad till intervju ome-<br />

fungera bra.<br />

delbart.<br />

– Här har vi insyn, vi tittar på arbets-<br />

– De tog inte hänsyn till min ålder<br />

miljön och stämmer av <strong>att</strong> arbetsvill-<br />

utan jag fick anställning.<br />

koren är goda. Vi tillhandahåller bra<br />

Eva Smedberg trivs bra med arbetet.<br />

städredskap av såväl praktiska som er-<br />

Hon är medlem i <strong>Kommunal</strong> och har<br />

nu blivit teamledare, hon servar sina<br />

arbetskamrater med bland annat nycklar.<br />

Hon tar också emot sjukanmälningar<br />

och gör kvalitetskontroller.<br />

– Det är kul <strong>att</strong> lösa problemen som<br />

uppkommer. Ibland städar jag också.<br />

Eva ansvarar för Järfälla där Sundbyberg,<br />

Jakobsberg, Kallhäll, Stäket,<br />

Bro, Bålsta, Skälby, Barkaby, Spånga<br />

och Ursvik ingår.<br />

Hemfrid har omkring 900 anställda<br />

från 40 nationer. Merparten av de anställda<br />

är kvinnor. Arbetsmiljöfrågor<br />

är viktiga. De anställda har arbetskläder<br />

och företaget har omf<strong>att</strong>ade instruktionsböcker<br />

om hur de anställda<br />

ska undvika skador.<br />

Räknar med fler anställda<br />

Åsa Andersson Antelli är VD för<br />

Hemfrid.<br />

– Vi räknar med <strong>att</strong> anställa 250-300<br />

personer under 2010 om Rut-avdraget<br />

blir kvar. De flesta som vi anställer<br />

kommer från arbetslöshet, säger hon.<br />

Just nu planerar man ett projekt i Södertälje<br />

tillsammans med Manpower<br />

Telge Jobbstart <strong>att</strong> anställa hundra nya<br />

8<br />

MT nummer 3 - 2010<br />

medarbetare. De ska arbeta halvtid<br />

och studera svenska på övrig tid.<br />

– Det kan vara svårt <strong>att</strong> lära sig<br />

svenska språket på heltid. Oftast vill<br />

man arbeta också. Vi behöver arbetskraft<br />

och har efterfrågan i södra förorterna,<br />

berättar Åsa Andersson Antelli.<br />

Många av Hemfrids medarbetare<br />

kommer från den svarta sektorn.<br />

– När Monica Lindstedt grundade<br />

företaget 1996 tyckte hon det var viktigt<br />

<strong>att</strong> teckna kollektivavtal. Vi ville<br />

ha samma tydliga och goda arbetsvillkor<br />

som i andra branscher.<br />

– Men det var inte det lättaste. Fastighetsanställdas<br />

förbund var inte intresserade.<br />

Men <strong>Kommunal</strong> har varit<br />

med oss sedan starten.<br />

Sedan 2007 har 900 nya bolag startas<br />

i denna bransch.<br />

– Reformen är fantastiskt för <strong>att</strong><br />

etablera en vit sektor. Det är viktigt <strong>att</strong><br />

diskussionen handlar om medarbetarnas<br />

situation i denna bransch. Vi försöker<br />

lyfta yrkesgruppen och ge dem den<br />

status de förtjänar. Det är ett gediget<br />

hantverk.<br />

Åsa Andersson Antelli är rädd <strong>att</strong><br />

den svarta sektorn får mer luft om Rutavdraget<br />

tas bort.<br />

– Jobbar du svart har du ingen trygghet,<br />

inga kollegor, du får ingen utbildning<br />

och du har små möjligheter <strong>att</strong> säga<br />

nej till en kund om det inte skulle<br />

Åsa Andersson Antelli är<br />

VD på Hemfrid.<br />

gonomisk skäl. Vi har till och med rätt<br />

<strong>att</strong> säga upp en kund om samarbetet inte<br />

fungerar.<br />

Hemfrid anställer även många som<br />

tidigare har arbetat med hemtjänsten<br />

– Våra anställda känner <strong>att</strong> de har<br />

mindre tidspress hos oss.<br />

En viktig facklig fråga<br />

Åsa Andersson Antelli anser <strong>att</strong> det är<br />

viktigt <strong>att</strong> <strong>Kommunal</strong> hanterar frågan<br />

om Rut-avdraget.<br />

– Det är oerhört viktigt eftersom<br />

många av våra medarbetare tillhör<br />

<strong>Kommunal</strong>. Det borde ligga i <strong>Kommunal</strong>s<br />

intresse <strong>att</strong> delta och bygga en<br />

seriös bransch där yrkesstolthet och<br />

anställningsvillkor utvecklas.<br />

– Hemfrid har ambitionen <strong>att</strong> driva<br />

dessa frågor och har till exempel genomfört<br />

en stor arbetsmiljöstudie för<br />

<strong>att</strong> säkerställa <strong>att</strong> den goda arbetsmiljön<br />

erbjuds våra anställda. Dessutom<br />

kommer Hemfrid <strong>att</strong> arbeta för <strong>att</strong> bli<br />

en så kallad Mönsterarbetsplats.<br />

Politiker i oppositionen är emot <strong>att</strong><br />

hushållsnära tjänster sk<strong>att</strong>esubventioneras.<br />

De som till största del utnyttjar<br />

Rut-avdraget är personer med hög inkomst<br />

och pengarna borde i stället satsas<br />

på annan offentlig service anser<br />

kritikerna.<br />

– Innan reformen genomfördes var<br />

det bara rika som hade städhjälp. Nu<br />

använder sig även medelklassen av våra<br />

tjänster. <strong>Jag</strong> tror också inställningen<br />

till <strong>att</strong> betala för avlastning i vardagen<br />

är en generationsfråga. Yngre f<strong>att</strong>ar<br />

andra familjeekonomiska beslut, säger<br />

Åsa Andersson Antelli.<br />

JOHANNA STJERNA<br />

Fakta:<br />

Avdraget för hushållstjänster infördes<br />

den 1 juli 2007.<br />

Rut-avdraget innebär <strong>att</strong> privatpersoner<br />

får göra avdrag på 50 procent av<br />

arbeten som städning, barnpassning<br />

och gräsklippning.

Smittad på jobbet<br />

Smittade på jobbet fick<br />

kämpa för ersättning<br />

Varje dag blir undersköterskan<br />

Maria påmind om den<br />

tbc som hon smittades av<br />

på jobbet. Det hugger till när<br />

hon andas djupt.<br />

- Ersättningen från arbetsgivaren<br />

var så låg så den<br />

kändes mest som ett hån,<br />

menar hon.<br />

fall av tbc har ökat.<br />

- Samtidigt är det en sjukdom som<br />

det är svårt <strong>att</strong> bli smittad av.<br />

Så Maria forts<strong>att</strong>e <strong>att</strong> <strong>jobba</strong> och började<br />

träna inför Tjejmilen. Trots all<br />

träning kände hon inte som <strong>att</strong> hon fick<br />

bättre kondition. I november hörde<br />

hennes man hur hon andades konstigt<br />

och han blev orolig.<br />

De åkte in till akuten och efter elva<br />

timmar upptäckte läkarna <strong>att</strong> hon hade<br />

mycket vätska i lungsäcken.<br />

Nu följde ett par månader då Maria<br />

blev inlagd på sjukhus och hon åt<br />

många mediciner.<br />

- Medicinerna var som en hel liten<br />

frukost med 7-8 tabletter som skulle<br />

ätas på fastande mage och jag fick inte<br />

äta något förrän en timme efteråt.<br />

- Vi sökte om skadestånd eftersom<br />

vi hade blivit smittade på jobbet. Afa<br />

svarade <strong>att</strong> vi skulle höra av oss igen<br />

om vi fortfarande var sjuka efter 180<br />

dagar. Det var vi inte.<br />

- Försäkringen måste täcka tbc. Det<br />

måste ändras.<br />

dersköterskorna fick var låg anser<br />

<strong>Kommunal</strong>.<br />

- Summan var makabert låg. De som<br />

drabbades fick mellan 2 500 – 10 000<br />

kronor samt ersättning för inkomstbortfall,<br />

säger Carina Lenngren, <strong>Kommunal</strong><br />

HS/Södra Länet.<br />

Det finns inget i regelverket om tbcsmitta.<br />

- Vi är inte skyddade. Det finns ingen<br />

försäkring som täcker inkomstförlust<br />

på grund av denna sjukdom. Det<br />

var en kalldusch <strong>att</strong> inse det. tbc som<br />

nu är på stark frammarsch.<br />

Sjukhusledningen ansåg <strong>att</strong> tbc är<br />

något som man måste räkna med <strong>att</strong> bli<br />

smittad av när man arbetar inom sjukvården.<br />

Det var vid julen 2007 som hon smitta-<br />

Sjukdom som skrämmer<br />

Efter en jobbig sjukdomstid kom Maria<br />

tillbaka till arbetet efter två månader.<br />

- Det tog en väldig tid innan vi fick<br />

des av en patient. Maria heter egentli-<br />

någon kompensation från sjukhuset.<br />

gen något annat men vill inte framträ-<br />

Det fick vi först på jullönen 2009, säda<br />

med sitt riktiga namn.<br />

ger hon.<br />

Patienten misstänktes ha en annan<br />

Tbc är en sjukdom som väcker<br />

diagnos, kommunikationen fungerade<br />

mycket rädsla och kunskaperna om<br />

inte mellan olika avdelningar och det<br />

tog ett tag innan patienten blev isolerad.<br />

Blev inlagd på sjukhus<br />

sjukdomen är dåliga.<br />

För Maria var det påfrestande <strong>att</strong><br />

ständigt förklara för omgivningen om<br />

Skrivit kongressmotion om tbc<br />

<strong>Kommunal</strong> måste gå via förhandlings-<br />

Då var skadan redan skedd. Hon fick en allergisk reaktion av sjukdomen.<br />

vägen för <strong>att</strong> få ut kompensation till de<br />

Personal och andra patienter som tabletterna och fick läggas in ett par - Folk blir rädda för tbc, det är den smittade undersköterskorna.<br />

hade varit i kontakt med den tbc-sjuke gånger på sjukhus igen för <strong>att</strong> få hjälp normala reaktionen. Eftersom jag inte - Vi är tacksamma över <strong>att</strong> de inte<br />

patienten fick göra PPD-test då det går <strong>att</strong> trappa upp medicineringen. kunde dricka alkohol när jag åt mina fick en tbc-form som var motstånds-<br />

<strong>att</strong> upptäcka om man är smittat av tu- Medicinen hade biverkningar som mediciner uts<strong>att</strong>as jag för många tillkraftig mot medicinering.<br />

berkulos.<br />

gjorde <strong>att</strong> Maria kände sig trött, okonfällen då folk undrade varför jag inte <strong>Kommunal</strong> har nu väckt en motion<br />

- <strong>Jag</strong> fick en jättereaktion. Diagnocentrerad och lätt irriterad.<br />

ville ta ett glas vin. Sa jag då <strong>att</strong> jag ha- till kongressen i vår om denna fråga.<br />

sen blev <strong>att</strong> jag hade latent tbc, vilket Ingen i sjukhusledningen tog konde tbc blev folk livrädda. Det var alltid - Vi har tittat på handlingsplaner.<br />

betyder <strong>att</strong> du inte behöver bli sjuk takt med henne under denna tid. lika jobbigt.<br />

Vad vi sett är <strong>att</strong> man släpper på isole-<br />

men <strong>att</strong> du bär på bakterierna.<br />

- En annan undersköterska blev ock- - Tbc är en botbar sjukdom. De som ringen vid preliminärsvaret. När man<br />

Tbc ökar<br />

så sjuk. Vi har varit arga tillsammans<br />

och stöttat varandra under den här ti-<br />

är smittsamma är det inte längre när de<br />

har ätit medicin i fjorton dagar, säger<br />

sedan får sista svaret och om patienten<br />

då är smittfarlig har han eller hon hun-<br />

Maria har arbetat under femton år på den.<br />

Maria.<br />

nit smitta såväl personal som andra pa-<br />

infektionskliniken vid Karolinska<br />

Universitetssjukhuset Huddinge. Under<br />

dessa år har hon märkt hur antalet<br />

Fler i personalen hade fått latent tbc<br />

och de skrev till Afa, som administrerar<br />

avtalsförsäkringar.<br />

Alldeles för låg ersättning<br />

Den ekonomiska ersättningen som untienter,<br />

säger Carina Lenngren.<br />

JOHANNA STJERNA<br />

ARBETSSKADORNA inom<br />

djursjukvården har ökat. Arbete med<br />

djur är eftertraktat. Kön till veterinärutbildningen<br />

är lång. Vad många inte<br />

känner till är <strong>att</strong> det är ett tungt och<br />

riskfyllt arbete. Under vintern och våren<br />

inspekterar Arbetsmiljöverket, arbetsmiljön<br />

inom veterinärverksamhet.<br />

Området sysselsätter cirka 4 000 veterinärer,<br />

sköterskor och djursjukvårdare.<br />

Tre fjärdedelar är kvinnor. Medan<br />

anmälda arbetsskador minskat inom<br />

flertalet sektorer under senare år, är utvecklingen<br />

här den mots<strong>att</strong>a. Störst<br />

andel skador inrapporteras för kvinnor<br />

i åldern 25-34 år. Två tredjedelar av<br />

olyckorna orsakas av angrepp från<br />

hundar, k<strong>att</strong>er, hästar och nötboskap.<br />

Huvuddelen av arbetssjukdomarna<br />

har orsakats av belastningsfaktorer.<br />

Exponering för kemiska och biologiska<br />

ämnen står för 15 procent och lika<br />

många har sin grund i psykosociala arbetsförhållanden.<br />

Källa: Arbetsmiljöverket.se<br />

STOCKHOLMS läns landsting<br />

kan få böta 500 000 kronor för överbeläggningar<br />

på Karolinska Universitetssjukhuset<br />

i Huddinge. Trots allvarlig<br />

kritik mot brister i patientsäkerheten<br />

har sjukhuset inte vidtagit de åtgärder<br />

som krävts. Nu begär<br />

Socialstyrelsen <strong>att</strong> det vite som förknippades<br />

med kraven på åtgärder i<br />

september 2009 döms ut.<br />

– Vi ser mycket allvarligt på det här.<br />

Människor som är i behov av vård ska<br />

inte utsättas för onödiga risker på sjukhus.<br />

Situationen vid Karolinska i Huddinge<br />

är oacceptabel, säger Erik Höglund<br />

som är enhetschef för Tillsynsregion<br />

Öst.<br />

Den 9 september i fjol beslutade Socialstyrelsen<br />

<strong>att</strong> förelägga Stockholms<br />

läns landsting <strong>att</strong> <strong>att</strong> vidta ett antal åtgärder<br />

vid Karolinska i Huddinge. Åtgärderna<br />

skulle redovisas senast den 1<br />

december.<br />

– Stockholms läns landsting har inte<br />

till fullo hörsammat föreläggandet,<br />

kraven på god vård uppfylls inte vid<br />

Karolinska i Huddinge och de allvarliga<br />

bristerna utgör en risk för patienternas<br />

säkerhet, säger Erik Höglund.<br />

FÖRRA VECKAN manifesterade<br />

LO-facken om kollektivavtalens värde<br />

på flera ställen i landet.<br />

– Vår svenska modell bygger på <strong>att</strong> det<br />

finns starka parter på arbetsmarknaden<br />

som sluter rikstäckande kollektivavtal<br />

om löner och andra anställningsvillkor.<br />

Det är en modell som varit<br />

framgångsrik, men som vi nu ser hotas.<br />

Den borgerliga regeringen talar<br />

gärna väl om den svenska modellen<br />

men agerar i praktiken för <strong>att</strong> slå sönder<br />

den, säger LOs ordförande Wanja<br />

Lundby-Wedin.<br />

– Det gäller inte minst regeringens<br />

agerande i det så kallade Laval-målet.<br />

Om regeringens lagförslag Lex Laval<br />

går igenom så öppnas dörren för låglönekonkurrens<br />

och en situation där löner<br />

och villkor successivt pressas nedåt<br />

för alla på svensk arbetsmarknad,<br />

säger Wanja Lundby-Wedin.<br />

Källa:www.LO.se<br />

I SVENSKT ARBETSLIV blir<br />

kvinnor systematiskt diskriminerade<br />

när de ska föda barn eller vara föräldralediga,<br />

med allvarliga konsekvenser<br />

för deras forts<strong>att</strong>a yrkesliv. Fack och<br />

arbetsgivare måste nu ta sitt ansvar för<br />

<strong>att</strong> förebygga diskrimineringen, säger<br />

DO Katri Linna i en deb<strong>att</strong>artikel.<br />

De flesta förlikningar DO träffade på<br />

arbetslivsområdet under 2009 rörde<br />

anmälningar om diskriminering av<br />

gravida eller föräldralediga. Det är<br />

kvinnor som anmält <strong>att</strong> de fått sämre<br />

löneutveckling än sina kollegor, <strong>att</strong> de<br />

inte fått del av kompetensutveckling,<br />

<strong>att</strong> de inte fått jobb, <strong>att</strong> deras provanställning<br />

avbrutits eller <strong>att</strong> de blivit<br />

uppsagda.<br />

För <strong>att</strong> stoppa diskrimineringen av<br />

gravida och föräldralediga måste arbetsgivare<br />

och fackliga organisationer<br />

börja ta ansvar för <strong>att</strong> förebygga och<br />

förhindra diskriminering i arbetslivet.<br />

Arbetsgivare och fack måste gemensamt<br />

föra in skrivningar i kollektivavtalen<br />

om konkreta åtgärder, skriver<br />

Katri Linna.<br />

Källa: www.do.se<br />

MT nummer 3- 2010 9

– De privata hade inte lika hög andel utbildad personal och fler timvikarier, säger forskaren Ingela Målqvist.<br />

Forskarrapport slår fast<br />

Hemtjänst effektivast i<br />

offentlig egen regi<br />

Ett vikariat som hemtjänstchef<br />

blev drivkraften till <strong>att</strong><br />

genomföra en studie om<br />

hemtjänstpersonalens arbetsvillkor.<br />

– <strong>Jag</strong> kunde inte i min vildaste<br />

fantasi tro <strong>att</strong> denna<br />

verksamhet fungerade så<br />

dåligt som den gjorde. Allt<br />

ansvar hamnade på personalen.<br />

De skulle lösa alla<br />

krav samtidigt som de fick<br />

minskade resurser, säger<br />

Ingela Målqvist, forskare<br />

och utredare vid Karolinska<br />

Institutet.<br />

10 MT nummer 3 - 2010<br />

Efter <strong>att</strong> ha forskat i flera år om arbetsmiljö-<br />

och personalfrågor tog Ingela<br />

Målqvist ett vikariat under ett år som<br />

områdes- och hemtjänstchef. Kommunen<br />

hade fått pengar till ett kompetensutvecklingsprojekt<br />

och vikariatet<br />

skulle mycket handla om det förbättringsarbete<br />

som skulle ske inom kommunens<br />

hemtjänst.<br />

– Efter två månader fick jag besked<br />

<strong>att</strong> området gick med underskott och<br />

vi skulle skära ned med tjugo procent<br />

utan <strong>att</strong> kvaliteten skulle påverkas, säger<br />

Ingela Målqvist.<br />

Personalen fick ta stöten<br />

Den duktiga personalen gjorde en oerhörd<br />

insats för <strong>att</strong> få verksamheten <strong>att</strong><br />

fungera. Samtidigt var de helt övergivna<br />

av ledningen.<br />

– Det var kommunen som hade låtit<br />

underskottet pågå – nu fick personal<br />

och brukare ta stöten.<br />

Ingela Målqvist var upprörd över<br />

hur verksamheten hade hanterats och<br />

lovade <strong>att</strong> hon skulle forska om detta<br />

område. Sedan 2004 har hon ägnat<br />

stor del av sin forskning till frågor om<br />

hur arbetsförhållanden inom hemtjänst<br />

ska kunna vara goda, ekonomin<br />

vara kostnadseffektiv samtidigt som<br />

brukarna får en hög service. Studien<br />

gör dels en kartläggning dels förslag<br />

till utveckling.<br />

Tillsammans med undersköterskan<br />

Birgitta Åhman och ekonomen Thomas<br />

Hejninger har de tittat på hur styrsystem<br />

påverkar ekonomin, arbetsförhållanden<br />

och omsorgskvaliteten.<br />

De har jämfört skillnader i förutsätt-<br />

ningar för privat och kommunal hemtjänst.<br />

I studien föreslår de kriterier för<br />

certifiering och uppföljningskriterier<br />

för <strong>att</strong> kvalitetssäkra såväl omsorg<br />

som personalens arbetsförhållanden.<br />

Vill göra en kontrollista<br />

De föreslår en checklista som ska ge<br />

stöd vid upphandlingar av hemtjänst.<br />

– När Sverige i början av nittiotalet<br />

skrev under Maastrichtfördraget<br />

tvingades vi, precis som de andra europeiska<br />

länderna, <strong>att</strong> begränsa tillväxten<br />

av den offentliga sektorn.<br />

– Vid denna tid presenterades också<br />

tankar om hur den offentliga sektorn<br />

skulle effektiviseras. Man talade om<br />

New Public Management, som handlar<br />

om <strong>att</strong> konkurrensutsätta offentliga<br />

tjänster.

Samtidigt ville man öka den ekonomiska<br />

medvetenheten för alla som arbetade<br />

inom offentligt drivna verksamheter.<br />

Varje resultatenhet skulle ha<br />

ett eget ekonomiskt ansvar.<br />

– Min slutsats är <strong>att</strong> när man pratar<br />

om effektivitet talar man i stället om<br />

produktivitet. Skillnaden är <strong>att</strong> vid<br />

produktivitet mäter man enbart hur<br />

mycket man gör, utan <strong>att</strong> beakta helheten.<br />

på tidsschabloner där varje moment är<br />

tids<strong>att</strong>. Exempel på detta är <strong>att</strong> bäddning<br />

ska ta fem minuter, frukost femton<br />

minuter och dusch femton minuter.<br />

Dagens hemtjänst fungerar som<br />

gamla tiders löpande band.<br />

– Det är en minutstyrd verksamhet<br />

där personalen får ta ansvaret för <strong>att</strong><br />

verksamheten går ihop. Men det är<br />

kontraproduktivt <strong>att</strong> personalen pressas.<br />

De har inte tid <strong>att</strong> reflektera, inga<br />

möjligheter <strong>att</strong> fortbilda sig eller få<br />

stöd.<br />

Kommunerna äger ansvaret<br />

Kommunerna har det övergripande<br />

ansvaret för verksamheten oavsett utförare.<br />

Många faktorer saknas<br />

– De bör också ta sitt ansvar så <strong>att</strong> Yttre faktorer som <strong>att</strong> en brukare kan<br />

personalen har goda anställningar. ha en dålig dag, gjort sig illa eller <strong>att</strong><br />

I studien finns en lista på krav som personalen inte kan hitta en p-plats (ett<br />

kommunerna bör ställa på sina utföra- vanligt problem i närförorter) finns inre.<br />

När det gäller arbetsvillkoren te med i kalkylerna.<br />

handlar det om <strong>att</strong> allt från kollektiv- – Tidsplaneringssystemet bygger på<br />

avtal till tjänstepensioner.<br />

en konstruerad verklighet. Personalen<br />

I dagens ersättningssystem får hem- får hantera den faktiska verkligheten. I<br />

tjänstfirmorna bara betalt när de befin- vår studie var personalens planerade<br />

ner sig hemma hos brukarna, vid så förflyttningstid beräknad till samman-<br />

kallad värdeskapande tid. Förflyttlagt en timme medan den faktiska förningstiden<br />

mellan brukare ersätts inte flyttningen tog två timmar.<br />

separat utan ingår i brukartiden. Personalen delar snabbt ut matlådor,<br />

– Det finns inga ekonomiska incita- men de har sällan tid <strong>att</strong> se till <strong>att</strong> de<br />

ment för kompetensutveckling, doku- gamla får i sig maten.<br />

mentation, färdtid och kontaktman- – Ingen märker om de gamla blir unnaskap.dernärda<br />

eller har vätskebrist. Ansva-<br />

Ingela Målqvist har jämfört hemret borde ligga på kontaktmannaskatjänst<br />

i kommunal och privata regi. pet.<br />

– De privata hade inte lika hög andel<br />

utbildad personal och fler timvikarier. Lösningen är <strong>att</strong> ta tid från andra<br />

På den kommunala enheten var 98 Det finns en olöslig konflikt mellan<br />

procent tillsvidareanställda och på den kostnad och omsorg. Personalen mö-<br />

privata 54 procent. 44 procent arbetater människor som har ramlat, är ledsde<br />

heltid på den kommunala jämfört na eller som av andra skäl ibland mås-<br />

med 28 procent på den privata. te få mer omsorg än beräknat.<br />

– De försöker lösa detta med <strong>att</strong> ta<br />

Stora kostnadsskillnader tid från en annan brukare, ge obetalda<br />

Skillnaderna i driftskostnaderna som insatser eller springa mellan brukarna.<br />

inkluderade allt utom personalkostna- Förutsättningarna för <strong>att</strong> göra ett<br />

der var stora: 16 kronor per timme för gott arbete måste bli mer professionel-<br />

privata och 42 kronor för kommunal la.<br />

regi.<br />

– När du städar är det brukaren som<br />

– Verksamheten i egen regi hade ska hålla med utrustning. Personalen<br />

större andel utbildad personal, dyrare får ibland använda ruttna skurtrasor,<br />

lokalkostnader och deras verksamhet ibland får en strumpa vara rengörings-<br />

var mer IT-styrd. Däremot hade endast verktyg och du kan tvingas använda en<br />

en kommunal chef ansvar för 105 an- dammsugare från sextiotalet.<br />

ställda.<br />

– Hur många snickarfirmor låter<br />

– Den kommunala enheten rappor- kunden hålla med snickarnas verktyg?<br />

terade mer missnöje med omsorgskva- Ingela Målqvist anser <strong>att</strong> kommuliteten.<br />

Samtidigt deltog de mer i generna måste bli mycket bättre på <strong>att</strong><br />

nomförandeplaneringar och hade mer följa upp <strong>att</strong> utförarna gör det de ska.<br />

kunskaper. Kanske var det just för <strong>att</strong> – Idag vet inte kommunerna vad de<br />

dubbelt så många var utbildade under- får för sk<strong>att</strong>epengarna. Kommer det<br />

sköterskor som de hade högre anspråk inte in klagomål så är det som om häl-<br />

på omsorgen.<br />

san tiger still. Det finns en godtrogenhet.<br />

Kommunerna har ett ansvar mot<br />

Äldre kräver mer omvårdnad<br />

Brukarna som hade kommunal hem-<br />

sk<strong>att</strong>ebetalarna.<br />

tjänst var äldre, sjukare och krävde en Ny typ av genomgång krävs<br />

tyngre arbetsinsats.<br />

I studien finns förslag på <strong>att</strong> kommu-<br />

– Men det finns ingen extra ersättnen centralt ska hålla med krishantening<br />

för komplexa insatser. Därför var ring, hjälpmedel som alla utförare kan<br />

tempot och arbetsbelastningen högre i utnyttja gratis och <strong>att</strong> tillhandahålla<br />

den kommunala enheten. De högre stödresurser för <strong>att</strong> ge personalen en<br />

fasta kostnaderna måste också tjänas god arbetsmiljö.<br />

in.<br />

– Idag går man igenom hemmet ut-<br />

Ersättningen i hemtjänsten bygger ifrån brukarnas perspektiv. Man måste<br />

också göra en genomgång utifrån personalens<br />

behov.<br />

Enligt Statens offentliga utredningar<br />

blir det en betydande arbetskraftsbrist<br />

inom äldreomsorgen i<br />

framtiden om ingenting görs åt arbetsvillkoren.<br />

Större helhetsperspektiv vid kravställandet<br />

och en bättre uppföljning av<br />

hemtjänstutförarna kan vara en väg.<br />

– Personalens arbetsförhållanden<br />

ska ses som en kvalitetssäkring av<br />

verksamheten. Kriterier som kan skrivas<br />

in i avtal, ett alternativt ersättningssystem<br />

och uppföljning av arbetsförhållanden<br />

kan utveckla verksamheten,<br />

säger Ingela Målqvist.<br />

JOHANNA STJERNA<br />

MT har uppmärksammat hemtjänstens situation,<br />

nu bekräftas den bilden av en forskningsrapport.<br />

Fakta:<br />

Utgångspunkten för studien är <strong>att</strong> det<br />

förekommer målkonflikter mellan lagar,<br />

avtal, ekonomi, verksamhetskvalitet<br />

och arbetsförhållanden.<br />

Ingela Målqvist är beteendevetare<br />

vid Centrum för folkhälsa vid Karolinska<br />

Institutet.<br />

Studien är gjord tillsammans med<br />

Stockholms läns landsting och med<br />

stöd från Afa.<br />

Syftet med projektet är <strong>att</strong> kartlägga<br />

vilka eventuella målkonflikter som<br />

kan påverka ekonomin, verksamhetskvaliteten<br />

och arbetsförhållanden för<br />

enhetschefer och personal och om det<br />

finns några skillnader mellan privata<br />

och kommunala verksamheter.<br />

Två privata och två kommunala arbetsplatser<br />

i två kommuner har undersökts.<br />

MT nummer 3- 2010 11

Lagar och förf<strong>att</strong>ningar lrävs för <strong>att</strong> skapa bättre arbetsmiljö<br />

Personalnedskärningar blev<br />

till arbetstidsförändringar<br />

Förra året skulle Österåkers<br />

kommun spara pengar på<br />

n<strong>att</strong>patrullen inom hemtjänst,<br />

fyra personal skulle<br />

bli tre.Tre stycken som<br />

skulle ge vård och omsorg<br />

till hela kommunen n<strong>att</strong>etid.<br />

Helen Stigen arbetsplatsombud<br />

för n<strong>att</strong>patrullen<br />

visste <strong>att</strong> det inte skulle gå.<br />

På n<strong>att</strong>en är det nödvändigt<br />

<strong>att</strong> arbeta i par, då det är<br />

många lyft och larm.<br />

12 MT nummer 3 - 2010<br />

malagda vårdtagarna tar patrullen<br />

emot flera larm.<br />

Efter MBL - förhandlingar och inlämnad<br />

begäran om krav på åtgärder<br />

till arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagens<br />

– 6.6:a fick Helen och hennes arbetskamrater<br />

rätt. Med arbetsmiljöverkets<br />

hjälp gjordes riskanalys om<br />

n<strong>att</strong>patrullens arbetsförhållanden där<br />

det framkom <strong>att</strong> det inte var ok <strong>att</strong> arbeta<br />

så som kommunen ville. Kommunen<br />

kunde inte spara på n<strong>att</strong>patrullen<br />

genom <strong>att</strong> dra ner på personalantalet.<br />

Arbetsmiljöverket krävde dessutom<br />

<strong>att</strong> 52 chefer och 52 arbetsplatsombud<br />

gick en gemensam arbetsmiljöutbildning.<br />

krävs det <strong>att</strong> personalen är ins<strong>att</strong>a i hur<br />

verksamheten är uppbyggd och hur de<br />

ekonomiska resurserna är och hur de<br />

fördelas. Där är arbetsplatsombudet<br />

roll oöverträfflig. Helen är ett ombud<br />

som inte ger sig, hon har lärt sig mycket<br />

på vägen om hur lagar och avtal fungerar.<br />

– N<strong>att</strong>personalens verksamhet är<br />

ramfinansierad. Det blir ju omöjligt <strong>att</strong><br />

ha en ram som inte tar hänsyn till<br />

bland annat löneutvecklingen, säger<br />

Helen.<br />

Efter <strong>att</strong> Helen och hennes arbetskamrater<br />

tillsammans med <strong>Kommunal</strong><br />

vunnit striden om antalet personal på<br />

n<strong>att</strong>en kom nästa slag för arbetsgruppen.<br />

Om inte arbetsgivaren kunde ta<br />

bort personal ville de dra ner på tjänstgöringsgraderna<br />

för n<strong>att</strong>personalen.<br />

– Vi har ett stort område <strong>att</strong> täcka upp<br />

och för <strong>att</strong> arbeta tryggt och säkert bå- Jobbigt <strong>att</strong> ta strid<br />

de med pensionärerna och för vår egen För många arbetsplatsombud innebär<br />

del så måste vi vara minst fyra. Det går<br />

inte <strong>att</strong> vara ensam när någon ramlar.<br />

uppdraget mycket arbete som tar både<br />

tid och engagemang i anspråk. Det är<br />

Ingen hel seger<br />

Dessutom är avstånden långa, vi vet ju inte alla som orkar ta strider med sin – Tyvärr blev det så <strong>att</strong> alla vi som job-<br />

aldrig när eller var någonstans i hela chef. Alla kanske inte heller är organibar på n<strong>att</strong>en måste sänka vår tjänstgö-<br />

kommunen vi får ett larm.<br />

serade i facket vilket Helen hoppas på ringsgrad. Det är ett misslyckande för<br />

Fasta arbetsuppgifterr<br />

<strong>att</strong> de ska bli nu, när de sett nyttan av<br />

vad facket kan göra.<br />

oss och för alla gamla och sjuka Österåkersbor.<br />

Men även kvällspatrullen är<br />

N<strong>att</strong>patrullen har ett fast antal pensio- – Det är viktigt <strong>att</strong> hela personal- förlorare när de inte får någon uppnärer<br />

och sjuka som de besöker varje gruppen går samman i sakfrågorna vilbackning av n<strong>att</strong>patrullen. <strong>Jag</strong> kan inte<br />

n<strong>att</strong>, bland arbetsuppgifterna är det ket vi gjort i n<strong>att</strong>patrullen, ju fler vi är låta bli <strong>att</strong> fråga varför det alltid är<br />

tillsyner, toalettbesök, blöjbyten och dess starkare är vi naturligtvis. självklart för tjänstemännen <strong>att</strong> ha hel-<br />

medicingivning. Utöver de fasta sche- Men för <strong>att</strong> ha någon uppf<strong>att</strong>ning tid? Varför är det alltid vi som ska sän-<br />

ka vår arbetstid trots <strong>att</strong> vi inte ens har<br />

heltid? När man sänker vår redan låga<br />

tjänstgöringsgrad blir det mindre tid<br />

till bland annat dokumentation. Det är<br />

svårt <strong>att</strong> göra besparingar på n<strong>att</strong>arbetet,<br />

det är redan så slimmat.<br />

Sektionsordförande Eva Hessler<br />

tycker <strong>att</strong> besparingarna som kommunen<br />

gjort är svåra <strong>att</strong> förstå för medlemmarna<br />

eftersom kommunen 2009<br />

gått med 32 miljoner plus.<br />

– Vårdpersonalens har samma<br />

mängd arbete som ska göras oavsett<br />

besparingarna, det blir en priorieteringsfråga<br />

vilka uppgifter som ska göras,<br />

säger Eva Hessler.<br />

Fakta<br />

KERSTIN RIDDERSTEDT<br />

Skyddsombuds begäran om föreläggande<br />

eller förbud<br />

s.k. 6, 6a-anmälan<br />

I första hand ska du som skyddsombud<br />

vända dig till arbetsgivaren med krav<br />

på åtgärder för en tillfredställande arbetsmiljö.<br />

Om du inte är nöjd med svaret<br />

på din begäran, eller om det inte<br />

kommer något svar alls, kan du vända<br />

dig till oss på Arbetsmiljöverket.

☛<br />

DEBATT<br />

Var det bättre förr? <strong>Jag</strong> ska<br />

lämna en historisk linje från<br />

min livstid.<br />

Nittonhundratrettioett.<br />

Min mor föddes i mellersta Norrlands<br />

inland 1931. Fadern var som det står i<br />

kyrkböckerna okänd. Att min mormor<br />

pekade ut fadern betydde ingenting eller<br />

som det står i ”Barnavårdsnämndens<br />

anmälningar och framställningar<br />

från barnavårdsmannen” ” B:v mannen<br />

meddelar <strong>att</strong> uppgivna fadern nekar.<br />

Vittnen för ev. rättegång kunna ej<br />

av modern angivas”. En omyndig<br />

flickas ord vägde lätt gentemot ett förnekande<br />

av fadern. Idag har vi olika<br />

tester för <strong>att</strong> fastställa faderskap och<br />

framförallt lyssnar man mer på kvinnorna<br />

idag, eller?<br />

Mormor var arton år när min mor föddes.<br />

Att vara ensam mor och dessutom<br />

omyndig i Sverige i trettiotalets början<br />

var nog inte det lättaste. De första åren<br />

bodde min mor med mormor, men vid<br />

elva års ålder blev hon s<strong>att</strong> i fosterhem.<br />

I ”Barnavårdsnämndens beslut och åtgärder”<br />

står följande ”1937 15/1. Omhändertagen<br />

för samhällsvård. Modern<br />

har dessutom två barn u.ä. och i<br />

grossess, kan ej vårda alla.” Hon kom<br />

till en för henne okänd familj. Hon<br />

pratade aldrig om detta med mig eller<br />

mina syskon. Kanske gjorde det för<br />

ont <strong>att</strong> berätta. I början av fyrtiotalet<br />

vägde en elvaårig flickas ord lätt, barn<br />

skulle vara tysta, snälla och lyda. ”<br />

1945 1/11. Erhållit plats hos lärarinnan<br />

fru ….”<br />

Som barn funderade jag inte så mycket<br />

på detta och nu när jag skulle vilja veta<br />

hur hon hade det i sin fosterfamilj så är<br />

min mor sedan länge borta. Men jag<br />

tror <strong>att</strong> en del av hennes tystnad och<br />

”präktighet” kan ha sin grund <strong>att</strong> hon<br />

blev bortlämnad som elvaåring. Att<br />

sedan min mor tvingades lämna sina<br />

två förstfödda barn till barnhem måste<br />

ha känts mycket svårt, men mer om det<br />

nedan.<br />

Nittonhundrafemtiotvå.<br />

I daganteckningar från ett barnhem<br />

framgår <strong>att</strong> jag vid åtta månaders ålder<br />

för första gången kan sitta själv. Mina<br />

tio första månader bodde jag på ett<br />

barnhem i Saltsjö-Duvnäs vid namn<br />

Deb<strong>att</strong>artiklar skickas till:MT <strong>Kommunal</strong> Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se.<br />

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.<br />

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra <strong>att</strong> publicera sig under signatur.<br />

Var det bättre förr?<br />

Ett samhälles utveckling och<br />

dess mänskliga värden<br />

Bilden har inget samband med texten annat än som tidspegel.<br />

Eurenii Ljungcrantz´ minne. Huset är<br />

sedan länge rivet, jag vet jag har varit<br />

där. Min äldre syster vistades också på<br />

ett barnhem sitt första år. Hon kom<br />

hem i samband med <strong>att</strong> jag föddes. Det<br />

är bara drygt ett år mellan oss. I Centraldispensärens<br />

utredning från den 19<br />

januari 1953 står följande ” Modern lider<br />

av tbc och ammar ej barnet. Hon är<br />

utskriven från sjukhuset och vistas i<br />

hemmet. Genom genomförandebeslut<br />

omhändertogs det anmälda barnet för<br />

sv. Av nämnden och placerades den 12<br />

januari i Eurenii Ljungcrantz´minne,<br />

Saltsjö-Duvnäs.” Att ta hand om mer<br />

än ett barn orkade inte min mor. Min<br />

far måste arbeta för <strong>att</strong> klara försörjningen.<br />

Att kunna få stöd av samhället<br />

och få hjälp i hemmet var inte <strong>att</strong> tänka<br />

på. Den hjälpen var inte uppbyggd då i<br />

början av femtiotalet.<br />

<strong>Jag</strong> kommer inte ihåg något från min<br />

vistelse på barnhemmet, men allt sätter<br />

väl sina spår. Vet inte hur ofta mina<br />

föräldrar besökte mig. Vet inte ens om<br />

de besökte mig eller om det var tillåtet<br />

<strong>att</strong> besöka sina barn. I början av femtiotalet<br />

var nog den gängse uppf<strong>att</strong>ningen<br />

<strong>att</strong> barn inte påverkades så<br />

mycket av frånvaro från sina föräldrar.<br />

<strong>Jag</strong> blev säkert väl omhändertagen.<br />

Men vem gav mig den närhet som varje<br />

barn behöver? Mina föräldrar är sedan<br />

länge borta så mina frågor förblir<br />

nog obesvarade. Men bara <strong>att</strong> ställa<br />

dessa frågor gör <strong>att</strong> jag lättare kan förstå<br />

varför jag blev lämnad. <strong>Jag</strong> dömer<br />

eller anklagar inte mina föräldrar. Sverige<br />

nittonhundrafemtiotre var ett annat<br />

land än idag. Min mor var tjugoett<br />

och min far var fem år äldre. Att anställa<br />

en barnsamarit var inte <strong>att</strong> tänka<br />

på. Vem skulle betala barnsamaritens<br />

lön? Min mor blev ju själv lämnad till<br />

en fosterfamilj och blev tvungen <strong>att</strong><br />

lämna ifrån sig sina två första barn.<br />

Det måste ha varit oerhört svårt och<br />

det är nog orsaken till <strong>att</strong> det aldrig<br />

pratades om detta i vår familj.<br />

Nittonhundrasextiosex.<br />

Min yngsta bror föddes i början av nittonhundrasextiosex.<br />

Vad jag minns så<br />

mådde min mor bra under graviditeten.<br />

Min mor blev återigen sjuk när<br />

min bror föddes. Hon fick ett sår på<br />

ena lungan och blev inlagd på sjukhus<br />

i ett antal månader. Hon låg på lugnkliniken<br />

på S:t Görans sjukhus. Samma<br />

sjukhus där jag fick mitt första arbete<br />

fem år senare.<br />

Nu hade min far ansvar för en femtonåring,<br />

en fjortonåring, en treåring och<br />

ett nyfött spädbarn. Min far ansågs<br />

modern, det hände <strong>att</strong> han diskade och<br />

han kunde laga mat, men han var ofta<br />

handfallen när det gällde olika sysslor<br />

i hemmet. Att sluta arbeta var inte <strong>att</strong><br />

tänka på, familjen behövde ju få in<br />

pengar. Om detta hade hänt på femtiotalet<br />

eller tidigare så hade vi kanske<br />

kommit till olika fosterfamiljer. Nu<br />

hade samhället byggt upp ett socialt<br />

skyddsnät. Istället för <strong>att</strong> splittra familjen<br />

så kom det istället en barnsamarit<br />

som tog hand om mina två bröder<br />

tills min far kom hem från arbetet.<br />

Det hände väl ibland <strong>att</strong> min syster och<br />

jag fick gå hem lite tidigare från våra<br />

aktiviteter för <strong>att</strong> sköta våra småbröder.<br />

Trots den svåra situation vi hamnat<br />

i så fick vi stöd av samhället. Ingen<br />

ifrågas<strong>att</strong>e vårt behov av stöd.<br />

På sjuttiotalet drev Svenska Arbetsgivare<br />

Förbundet (nuvarande Svenskt<br />

Näringsliv) kampanj mot den s k<br />

svenska modellen. Man påstod <strong>att</strong><br />

sk<strong>att</strong> är stöld och man skulle satsa på<br />

sig själv. <strong>Jag</strong> förstod ingenting! Denna<br />

av dem så föraktliga sk<strong>att</strong> räddade min<br />

familj. Kanske var det då jag insåg<br />

sambandet mellan <strong>att</strong> alla solidariskt<br />

betalar sk<strong>att</strong> så <strong>att</strong> alla medborgare får<br />

stöd och hjälp vid svårigheter.<br />

Varför skriver jag då detta? Denna berättelse<br />

är inte unik. Men den visar <strong>att</strong><br />

samhällsutvecklingen är något vi styr<br />

över själva. Nu avhumaniseras samhället<br />

igen. Är du f<strong>att</strong>ig eller sjuk får<br />

du skylla dig själv. Är du rik hyllas du,<br />

du har ju lyckats. Är det verkligen det<br />

samhället vi vill ha?Åke Hagström<br />

Stockholm<br />

Fotnot<br />

Ur Socialstyrelsens utredning ”Förekom<br />

övergrepp och kränkningar vid<br />

institutioner inom den sociala barnavården<br />

1950-1980?” publicerad 2006<br />

sägs <strong>att</strong> ”Minst 100 000 har varit i institutionsvård”.<br />

Men det är en uppsk<strong>att</strong>ning,<br />

siffran kan vara 160 000.<br />

Som jämförelse har Huddinge kommun<br />

94 480 invånare.<br />

Själv har jag inget belägg <strong>att</strong> jag var<br />

uts<strong>att</strong> för ”övergrepp och kränkning”.<br />

Förutom den kränkning som det innebar<br />

<strong>att</strong> bli s<strong>att</strong> på barnhem…<br />

MT nummer 3- 2010 13

☛<br />

Det pågår en häftig deb<strong>att</strong><br />

om Rut- avdraget just nu.<br />

För mig som arbetar inom<br />

vården känns den deb<strong>att</strong>en<br />

mycket märklig.<br />

<strong>Jag</strong> började inom sjukvården 1981.<br />

Från den allra första början har jag varit<br />

med om <strong>att</strong> effektivisera verksamheten.<br />

<strong>Jag</strong> har under alla dessa år hört<br />

<strong>att</strong> vi måste spara, spara, spara. Givetvis<br />

är det viktigt <strong>att</strong> sk<strong>att</strong>ebetalarnas<br />

pengar används på ett klokt sätt, det är<br />

även mitt ansvar i det dagliga arbetet.<br />

Men just nu känns det <strong>att</strong> vi som arbetar<br />

inom sjukvården måste springa allt<br />

snabbare och ta hand om allt fler svårt<br />

sjuka patienter. Varslen duggar tätt, i<br />

våras var det Karolinska universitetssjukhuset,<br />

nu handlar det om sjukhuset<br />

i Sundsvall där 700 av personalen<br />

har varslats.<br />

<strong>Jag</strong> har de gångna veckorna haft fyra<br />

träffar med personalen på neonatalen,<br />

tillsammans med Vårdförbundet. Vi<br />

har träffat undersköterskor, barnsköterskor,<br />

sjuksköterskor och läkare.<br />

Syftet har varit <strong>att</strong> prata samverkan<br />

och arbetsmiljö och den ursprungliga<br />

14 MT nummer 3 - 2010<br />

DEBATT<br />

<strong>Jag</strong> tror inte <strong>att</strong> jag var ensam<br />

om <strong>att</strong> sätta frukosten i<br />

vrångstrupen när jag läste<br />

på DN deb<strong>att</strong> <strong>att</strong> statsminister<br />

Fredrik Reinfeldt tyckte<br />

<strong>att</strong> kommunalarbetarna i<br />

princip skulle kunna hålla<br />

tillgodo med ett nollavtal eftersom<br />

regeringen sänkt<br />

sk<strong>att</strong>en.<br />

Det var inte lite fräckt! Särskilt när vi<br />

vet <strong>att</strong> nästan hälften av de totala sk<strong>att</strong>esänkningarna<br />

har gått till den fjärdedel<br />

av befolkningen som tjänar mest.<br />

Dessutom har kommunalarbetarna<br />

och andra kvinnodominerande yrken<br />

tvingats betala regeringens sk<strong>att</strong>esänkningar<br />

i form av höjda avgifter till<br />

a-kassan, fler varsel och sämre trygghetsförsäkringar.<br />

Deb<strong>att</strong>artiklar skickas till:MT <strong>Kommunal</strong> Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se.<br />

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.<br />

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra <strong>att</strong> publicera sig under signatur.<br />

Använd sk<strong>att</strong>emedelen där<br />

de gör mest nytta<br />

orsaken var <strong>att</strong> så väldigt många är<br />

sjukskrivna.<br />

I våra diskussioner återkommer, som<br />

den främsta orsaken, <strong>att</strong> bemanningen<br />

håller inte. Personalen kan aldrig lita<br />

på <strong>att</strong> de kan vara lediga när de är det<br />

enligt schema. Man blir allt oftare inringd<br />

för <strong>att</strong> arbeta. Och alla återger<br />

samma skäl till <strong>att</strong> man tackar ja till det<br />

extra arbetet; de tänker på barnen och<br />

föräldrarna. Lojaliteten mot familjerna<br />

väger tyngst och man arbetar tills<br />

man stupar. Det finns ont om tid för<br />

återhämtning.<br />

<strong>Jag</strong> är övertygad om <strong>att</strong> arbetsgivaren<br />

som är närmast inte heller tycker <strong>att</strong><br />

detta är bra. Men deras händer är bakbundna<br />

av politikerna som ställer tuffa<br />

effektiviseringskrav år efter år. Så illa<br />

som det är nu har det nog aldrig varit<br />

tidigare. Det är lätt för Filippa Reinfeldt<br />

<strong>att</strong> sitta på sitt mysiga kontor och<br />

f<strong>att</strong>a beslut. Men verkligheten är tuffare<br />

än Filippas rum med sina levande<br />

ljus!<br />

Samtidigt ökar det massmediala trycket<br />

när det gäller granskningen av sjukvården.<br />

Astrid Lindgrens barnsjukhus<br />

är nog den verksamheten som verkli-<br />

Om den borgerliga regeringen skulle<br />

få förverkliga sina nya vallöften om <strong>att</strong><br />

låna till fler sk<strong>att</strong>esänkningar kommer<br />

de kommande åren <strong>att</strong> innebära dramatiska<br />

besparingar inom den offentliga<br />

sektorn. Vi vet <strong>att</strong> utan sk<strong>att</strong>eintäkter<br />

finns inga pengar till vare sig löneökningar<br />

eller kvalitetsinvesteringar.<br />

Då återstår bara ytterligare<br />

uppsägningar och nedskärningar.<br />

Det är sex månader kvar till valet den<br />

19 september. Mycket står på spel. <strong>Jag</strong><br />

tror <strong>att</strong> valet kommer <strong>att</strong> avgöras av två<br />

saker. För det första en utvärdering av<br />

denna mandatperiod och för det andra<br />

och minst lika viktigt vilken framtid<br />

väljer för våra barn och barnbarn.<br />

Vad har hänt i Stockholm de senaste<br />

åren? Klyftorna har växt – mellan f<strong>att</strong>iga<br />

och rika, mellan män och kvinnor,<br />

mellan friska och sjuka, mellan pen-<br />

gen har upplevt detta. Men är det inte<br />

så <strong>att</strong> desto färre ska ta hand om allt<br />

sjukare patienter, <strong>att</strong> även risken för<br />

felbehandlingar ökar. De anställda är<br />

många gånger oerhört kränkta av de<br />

påståenden som kan läsas i massmedia.<br />

Personalen är oerhört hängiven<br />

sitt arbete, de är väldigt kompetenta<br />

och far illa som det är just nu. Kvällstidningarnas<br />

rubriker stämmer illa<br />

överens med hur det egentligen är.<br />

Då känns det märkligt <strong>att</strong> det är viktigare<br />

<strong>att</strong> se till <strong>att</strong> friska vuxna kan få<br />

städningen subventionerad av sk<strong>att</strong>ebetalarna<br />

samtidigt som de anställda<br />

inom t ex inom barnsjukvården går på<br />

knäna. Att man som politiker anser <strong>att</strong><br />

rika familjers livspussel är viktigare<br />

än för tidigt födda barn är of<strong>att</strong>bart.<br />

Tidningen Metro publicerade idag,<br />

den 4 mars, en riktigt bra artikel om<br />

Rut- avdraget. Tidningen konstaterade<br />

<strong>att</strong> nästan 30 % av subventionerna hade<br />

gått till den 4 % av befolkningen<br />

som tjänar mer än 500 000 kronor om<br />

året. De människorna som arbetar<br />

inom sjukvården och kanske skulle<br />

behöva <strong>att</strong> någon annan städar har inte<br />

råd <strong>att</strong> använda städtjänster. Men tack<br />

vare regeringens felprioriteringar och<br />

Sk<strong>att</strong>esänkningar skapar<br />

enbart nedskärningar<br />

sionärer och fortfarande yrkesverksamma.<br />

Växande köer i vården och ett Vårdval<br />

Stockholm som flyttat resurser från<br />

f<strong>att</strong>iga till friska och välbärgade bostadsområden.Långtidsarbetslösheten<br />

bland ungdomar har ökat dramatiskt.<br />

Och bostadsbyggandet har halverats.<br />

Snart finns inga hyreslägenheter<br />

kvar i centrala delar av staden.<br />

Moderaterna har tvångsprivatiserat<br />

kommunal verksamhet till underpris.<br />

Se bara på Tibble gymnasium i Täby.<br />

Där såldes hela skolan till värdet av<br />

bara inventarierna. Det betyder <strong>att</strong> moderaterna<br />

värderade lärarna och de övriga<br />

välfärdsarbetarnas arbete till noll<br />

kronor.<br />

Måste det vara så här. Nej jag menar<br />

<strong>att</strong> vi kan välja en annan väg. För <strong>att</strong><br />

kunna skapa Stockholm som ger alla<br />

människor möjligheter och framtids-<br />

felaktig fördelningspolitik så får nog<br />

personalen på neonatalen fortsätta <strong>att</strong><br />

slita även framöver. För det är så <strong>att</strong> ett<br />

nytt sparpaket skall verkställas även i<br />

år.<br />

<strong>Jag</strong> vill inte höra <strong>att</strong> det är två olika<br />

kassor, för mig handlar det om politiska<br />

prioriteringar. Och nu har näringsminister<br />

Maud Olofsson uttalat sig om<br />

<strong>att</strong> rasta hunden kan också vara en<br />

tjänst som kan ingå i Rut- avdraget.<br />

<strong>Jag</strong> tror jag baxnar, det är alltså viktigare<br />

gå ut med lilla dvärgpudeln Fifi<br />

än ha tillräckligt med resurser till sjukvården!<br />

<strong>Jag</strong> uppmanar alla medlemmar <strong>att</strong> rösta<br />

den 19 september. För det är så <strong>att</strong><br />

din röst gör skillnad. Gå inte på den niten<br />

som Fredrik Reinfeldt håller på <strong>att</strong><br />

servera just nu när han pratar om undersköterskor.<br />

Han har struntat i oss<br />

hittills och han kommer inte <strong>att</strong> bry sig<br />

om oss och hur vi har det efter valet<br />

heller.<br />

MIRJA RÄIHÄ JÄRVINEN<br />

undersköterska och facklig företrädare<br />

med förhandlingsansvar för Astrid<br />

Lindgrens barnsjukhus, Karolinska<br />

universitetssjukhuset i Solna<br />

tro måste vi investera i vår gemensamma<br />

välfärd och se <strong>att</strong> den håller en hög<br />

kvalitet. Och den viktigaste kvalitetsfaktorn<br />

är alla ni som arbetar inom välfärden,<br />

välfärdsproffsen. I alla socialdemokratiska<br />

kommuner i Stockholms<br />

län är det en självklarhet <strong>att</strong><br />

också kommunanställda ska ha rätt till<br />

heltid och en möjlighet till deltid.<br />

<strong>Jag</strong> hoppas <strong>att</strong> också du tycker <strong>att</strong> vi<br />

ska ha en välfärd i världsklass i möjligheternas<br />

Stockholm. Om du känner <strong>att</strong><br />

Stockholm och Sverige borde välja en<br />

annan väg - är du välkommen som<br />

medlem, enklast på www.socialdemokraterna.se.<br />

För det är bara vi tillsammans som kan<br />

skapa en bättre framtid.<br />

MIKAEL DAMBERG<br />

Ordförande<br />

socialdemokraterna i Stockholms län

Vem hjälper vårdbiträdet när<br />

arbetsbördan dubbleras?<br />

Den borgerliga regeringen räknar i sin<br />

budget med 60 000 färre anställda<br />

inom skola och omsorg år 2011 jämfört<br />

med 2008. Vårdbiträden, undersköterskor,<br />

skolpersonal och många<br />

andra anställda inom välfärdssektorn<br />

<strong>jobba</strong>r redan idag under hög arbetsbelastning.<br />

De nedskärningar som regeringen<br />

nu planerar för kommer <strong>att</strong> bli<br />

kännbara, inte bara för de som söker<br />

vård utan framförallt för de som <strong>jobba</strong>r<br />

inom vården - majoriteten kvinnor.<br />

Den moderatledda alliansen har under<br />

mandat perioden sänkt sk<strong>att</strong>erna med<br />

nära 100 miljarder kr. Regeringen talar<br />

ofta om <strong>att</strong> vårdbiträdena och sjuksköterskorna<br />

fått mer i plånboken och<br />

påstår <strong>att</strong> det är anställda inom denna<br />

sektor som tjänat mest på deras sk<strong>att</strong>esänkningar.<br />

Dessutom påstår de <strong>att</strong> det<br />

kommer skapa fler jobb med hänvisning<br />

till <strong>att</strong> folk kommer konsumera<br />

mera.<br />

Vad de inte nämner är <strong>att</strong> dessa sk<strong>att</strong>esänkningar<br />

drabbar stora delar av vår<br />

gemensamma välfärd. Om vi ska kunna<br />

fördela vård och omsorg solidariskt<br />

efter behov måste pengar tas någonstans<br />

ifrån. Om vi inte gemensamt är<br />

med och betalar via sk<strong>att</strong>er innebär det<br />

<strong>att</strong> du och jag själva måste stå för kostnaderna.<br />

Vi får ett samhälle som kräver<br />

försäkringslösningar och höjda avgifter.<br />

Privata sjukförsäkringar för <strong>att</strong><br />

kunna garantera den bästa vården, höjda<br />

avgifter till a-kassan, dyrare läkemedel,<br />

dyrare kollektivtrafik för <strong>att</strong><br />

nämna några av konsekvenserna.<br />

Likaså glömmer de <strong>att</strong> nämna <strong>att</strong> priset<br />

för detta betalas av alla dem som står<br />

utanför arbetsmarknaden av olika<br />

skäl, inte minst på grund av de senaste<br />

årens uppsägningar i lågkonjunkturens<br />

spår. Pensionärerna betalar genom<br />

försämringar i äldreomsorgen<br />

och fördyrade levnadsomkostnader.<br />

Samtidigt som de blir utan ett sk<strong>att</strong>eavdrag<br />

på sin uppskjutna lön. De sjuka<br />

får försämrad sjukförsäkring.<br />

Barnen får också betala priset för <strong>att</strong><br />

löntagarna ska få mer i plånboken. Vi<br />

ser nedskärningar och större barngrupper<br />

i skola och förskola. Skolhälsovården<br />

har urholkats och satsningar<br />

på ungdomar uteblir. Efter tre år med<br />

en borgerlig regering halkar Sverige<br />

efter övriga Europa. Arbetslösheten är<br />

högre och här i Stockholms län är nästan<br />

64 000 människor utan arbete. Allvarligast<br />

är <strong>att</strong> ungdomsarbetslösheten<br />

som har ökat med nästan 65 procent på<br />

bara ett år. De sänkta sk<strong>att</strong>erna har inte<br />

skapat några nya jobb i Sverige.<br />

I alliansens Sverige får kvinnor inom<br />

välfärdssektorn betala priset. De offentligt<br />

anställda får ta konsekvenserna<br />

i form av sämre löneutrymme,<br />

minskad bemanning och arbetslöshet.<br />

De får betala priset med högre arbetsbelastning<br />

när kollegor får sluta på<br />

grund av regeringens nedskärningar.<br />

Sverige och vi i Stockholms län står<br />

inför ett vägval. Ska vi montera ner<br />

den svenska välfärdsmodellen eller<br />

ska vi försvara och utveckla densamma?<br />

Regeringen har valt <strong>att</strong> låna pengar<br />

för <strong>att</strong> permanent sänka sk<strong>att</strong>en, vilket<br />

slår hårt mot välfärden. Sveriges<br />

budgetunderskott är i år över 100 miljarder<br />

kronor. Klyftorna i samhället<br />

blir större när sk<strong>att</strong>esänkningarna fördelas<br />

ojämnt. Den fjärdedel av befolkningen<br />

som har de högsta inkomsterna<br />

har fått hälften av de borgerliga sk<strong>att</strong>esänkningarna.<br />

Den fjärdedel som har<br />

de lägsta inkomsterna har endast fått<br />

sex procent av sk<strong>att</strong>esänkningarna.<br />

Män har gynnats framför kvinnor, friska<br />

framför sjuka och löntagare framför<br />

pensionärer. Grupper ställs mot<br />

grupper i alliansens Sverige.<br />

Vi socialdemokrater försvarar den<br />

svenska välfärdsmodellen. Vi har förslag<br />

som kommer <strong>att</strong> skapa jobb och<br />

rusta Sverige så vi är redo när konjunkturen<br />

vänder. Mot regeringens<br />

oförmåga <strong>att</strong> ställa om sin egen politik<br />

föreslår vi 100 000 jobb, utbildningsplatser<br />

och möjligheter till praktik.<br />

Det innebär en bred uppsättning insatser:<br />

Vi vill investera i skolan, vården<br />

och omsorgen. Därmed kan vi höja<br />

kvaliteten i välfärden och samtidigt<br />

motverka de 60 000 uppsägningar i<br />

den offentliga sektorn som regeringens<br />

politik kommer <strong>att</strong> leda till.<br />

<strong>Jag</strong> tror <strong>att</strong> människorna i Stockholms<br />

län är beredda <strong>att</strong> betala mer i sk<strong>att</strong>.<br />

<strong>Jag</strong> tror <strong>att</strong> en medelinkomsttagare<br />

tycker <strong>att</strong> ca 200 kronor mer i månaden<br />

är skäligt för <strong>att</strong> rädda kvaliteten<br />

inom förskola, skola och sjukvård och<br />

så <strong>att</strong> alla får del av välfärdssamhället.<br />

För det handlar om medmänsklighet.<br />

För det handlar om barnens och de<br />

ungas framtid. Det handlar om tillväxt.<br />

Forskning visar entydigt <strong>att</strong> jämlika<br />

samhällen är de mest framgångsrika.<br />

Det handlar om allas vår framtid.<br />

CHRISTINA ZEDELL (S)<br />

Riksdagsledamot<br />

Till <strong>Kommunal</strong> Stockholms Läns<br />

medlemmars barn:<br />

I samarbete med Unga Örnar, som är arbetarrörelsens barn-<br />

och ungdomsorganisation, genomförs en lägervecka för<br />

barn 7 – 12 år (födda 1997 – 2002) på Slandö – en ö i<br />

Mälaren - utanför Södertälje. Även funktionshindrade barn<br />

kan delta på lägret.<br />

Det blir en vecka fylld av bad, fiske, kanotpaddling och en<br />

mängd andra roliga händelser. Man bor i tält och lagar mat<br />

och hjälps åt tillsammans i grupp. Totalt finns ett tjugotal<br />

ledare på plats, alla med erfarenhet från barn- och<br />

ungdomsverksamhet. Några av dem är dessutom<br />

sjukvårdsutbildade.<br />

När? Vecka 31, 1 augusti – 7 augusti<br />

Var? Slandö en bilfri ö i Mälaren utanför Södertälje<br />

Pris? 700 kronor per deltagare. Medföljande syskonbetalar<br />

400 kronor.<br />

Anmäl på kupongen nedan. Den skall vara oss tillhanda<br />

senast 31 maj. Observera <strong>att</strong> platserna är begränsade, först<br />

till kvarn gäller. De som skall delta på lägret kommer <strong>att</strong> få<br />

information ca 2 veckor innan lägerstart.<br />

<strong>Jag</strong> anmäler mitt/mina barn till lägret<br />

på Slandö 1 augusti – 7 augusti 2010<br />

Unga Örnars Stockholmsdistrikt<br />

Västmannagatan 4<br />

11124 Stockholm<br />

Det går även bra <strong>att</strong> anmäla sig via vår hemsida:<br />

www.sthlm.ungaornar.se/campant<br />

Frågor: 08-789 49 83<br />

Barn 1: För och efternamn & personnummer<br />

…………………………………………<br />

Barn 2: För och efternamn & personnummer<br />

…………………………………………<br />

Förälder medlem i <strong>Kommunal</strong>:<br />

För och efternamn<br />

…………………………………………<br />

Medlemsnummer i <strong>Kommunal</strong> = personnummer<br />

…………………………………………<br />

Adress<br />

…………………………………………<br />

Postadress<br />

…………………………………………<br />

Hem och mobiltelefon<br />

…………………………………………<br />

E-post<br />

Drabbad, uts<strong>att</strong><br />

eller behöver du hjälp<br />

med fackliga frågor?<br />

Kontakta din sektion !<br />

MT nummer 3- 2010 15

<strong>Kommunal</strong> fyller 100 år<br />

Ungdomsprojekt ska studera<br />

internationellt arbete<br />

I mitten på april genomför<br />

<strong>Kommunal</strong> ett ungdomsprojekt<br />

för internationell solidaritet.<br />

I den del av projektet<br />

som ska besöka Sydafrika<br />

har <strong>Kommunal</strong> Stockholms<br />

län en representant.<br />

– Det ska bli oerhört intressant och<br />

spännande <strong>att</strong> få besöka Sydafrika, säger<br />

Roland Daher som arbetar som<br />

skötare på Södertälje sjukhus.<br />

Studiebesöken på plats i de internationella<br />

projekt som <strong>Kommunal</strong> är<br />

delaktiga i är en del av <strong>Kommunal</strong>s<br />

100 års firande. Roland och fyra nyvunna<br />

kamrater ska besöka Sydafrika<br />

för <strong>att</strong> se den utbildning av regionala<br />

skyddsombud som <strong>Kommunal</strong> är delaktiga<br />

i där.<br />

– <strong>Jag</strong> hoppas kunna förmedla hur<br />

det fungerar hos oss, säger Roland Daher.<br />

Vi som reser dit är unga och kanske<br />

kan ge och få en bild av hur framtiden<br />

kan utvecklas globalt.<br />

16 MT nummer 3 - 2010<br />

serats nu.<br />

– Det är viktigt <strong>att</strong> lära ut vad <strong>Kommunal</strong><br />

gör internationellt, säger Anders<br />

Jonsson som är internationell ombudsman<br />

på <strong>Kommunal</strong>. Visa vad<br />

<strong>Kommunal</strong>s medlemmar har <strong>att</strong> vinna<br />

på internationellt arbete.<br />

Besöker fyra projekt<br />

Ungdomarna ska besöka tre projekt Aktivt informerande<br />

som <strong>Kommunal</strong> driver och ett som De ungdomar som nu reser ut ska se-<br />

drivs av KNS (gemensamma nordiska dan sprida kunskaperna vidare när de<br />

kommunal). Projekten har funnits i kommer hem. De kommer <strong>att</strong> finnas<br />

flera år och är väl fungerande. Från på plats under kongressen och presen-<br />

början var det några avhopp från protera projekten.<br />

jektet i Sydafrika men det har stabili- – De ska sen kunna delta Kommu-<br />

I mars samlade sektion 26<br />

sina arbetsplatsombud för<br />

en utbildningsdag under temat<br />

”Arbeta rätt”.<br />

Ombudsmännen Yvonne Chevallerau<br />

och Lars Johansson ledde de cirka 70<br />

ombuden genom dagen och berättade<br />

om vad ”Arbeta rätt” är och hur man<br />

kan nå en mönsterarbetsplats.<br />

”Arbeta rätt” är en handlingsplan<br />

Roland Daher ska lämna snön bakonm sig för ett studiebesök i Sydafrika.<br />

för <strong>att</strong> nå mönsterarbetsplatser. Handlingsplanerna<br />

består av fem delar: Lokalt<br />

lönearbete, arbetsmiljö och hälsa,<br />

anställningsformer, arbetstider och<br />

kompetensutveckling.<br />

Nu satsar sektionen vidare för <strong>att</strong> alla<br />

arbetsplatser ska utvecklas till bättre<br />

arbetsplatser. Huvudrollerna spelas av<br />

alla arbetsplatsombuden och medlemmarna<br />

på varje arbetsplats.<br />

nals hundra års firande i 24:7-buss turnén,<br />

säger Anders Jonsson. Där finns<br />

möjlighet <strong>att</strong> nå många människor och<br />

berätta om det internationella arbetet.<br />

Alla 23 avdelningarna av <strong>Kommunal</strong><br />

i landet nominerade två ungdomar<br />

och sedan utsåg förbundsstyrelsen<br />

deltagarna. Alla nominerade fick lämna<br />

personliga cw och <strong>att</strong> vara fackligt<br />

aktiv var inte det allra viktigaste, det<br />

man eftersträvade var en jämställd<br />

sammansättning.<br />

– <strong>Jag</strong> är glad <strong>att</strong> få den här möjligheten<br />

<strong>att</strong> lära mer om fackligt arbete i andra<br />

kulturer, säger Roland Daher. Att<br />

Cup <strong>Kommunal</strong> spelade semifinal<br />

i söndagen 14 mars<br />

på Skytteholms IP.<br />

Matchen gick mellan Norrbotten<br />

och Stockholm och när slutsignalen<br />

ljöd hade Stockholm tagit hem segern<br />

och väntar nu på <strong>att</strong> spela Final 30 juni<br />

i Halmstad.<br />

<strong>Kommunal</strong> delade ut pris till matchens<br />

lirare i respektive lag:<br />

Norrbottens nr 16 Elin Bergkvist<br />

få se hur villkoren är i Sydafrika ska<br />

bli spännande. Vi måste vara medvetna<br />

om <strong>att</strong> det vi gör inte alltid är rätt på<br />

andra platser.<br />

– Det viktigaste är <strong>att</strong> sprida förståelsen<br />

för facklig solidaritet, konstaterar<br />

Anders Jonsson. Att sprida kunskapen<br />

<strong>att</strong> det gynnar arbetarna <strong>att</strong> organisera<br />

sig. Det behöver läras ut både här<br />

hemma och globalt.<br />

Fakta om:<br />

GÖTE AXELSSON<br />

Ungdomsarrangemang i ett internationellt<br />

perspektiv (upp till 25 år)<br />

<strong>Kommunal</strong> engagerar ungdomar för<br />

fackliga och mänskliga rättigheter.<br />

30 ungdomar gör studieresor i olika<br />

länder och arbetsplatser som anknyter<br />

till <strong>Kommunal</strong>s verksamhetsområde.<br />

De kommer <strong>att</strong> få kunskap om både<br />

vad <strong>Kommunal</strong>s arbete och Rättvisemärkts<br />

påverkan har både globalt och<br />

lokalt. Ungdomarna kommer <strong>att</strong> göra<br />

webbreportage under tiden så <strong>att</strong> det<br />

går och följa deras upplevelser på<br />

<strong>Kommunal</strong>.se. En utställning visas i<br />

samband med kongressen 2010.<br />

Resmålen för projektet där <strong>Kommunal</strong><br />

medverkar i internationellt solidaritetsarbete<br />

är: Sydafrika, Peru/Ecuador,<br />

Indien och Kenya.<br />

Stockholms nr 8 K<strong>att</strong>i Petrous<br />

Stockholm väg till semi:<br />

Gruppspel:<br />

Dalarna 6-0<br />

Västmanland 0-1<br />

Slutspel:<br />

Östergötland 2-1<br />

Medelpad 1-0<br />

Dagens semi:<br />

Norrbotten 2-1<br />

Stort GRATTIS till den fina prestationen<br />

Lag Stockholm.

Ordförande har ordet<br />

Vi värnar kollektivavtalen och<br />

tar fajten för jämställda löner<br />

Elisabeth Hammarstedt<br />

ordförande<br />

Kommmunal Stockholms län<br />

Margareta Bohman<br />

fackligt-politiskt ansvarig<br />

<strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />

Nu är det dags <strong>att</strong> gå upp på<br />

tå och ta de röda jackorna<br />

på.Vi är redo <strong>att</strong> ta fajten ännu<br />

en gång, ja många gånger<br />

än.Vi har fortfarande en<br />

lång bit kvar till det som vi<br />

kan kalla för rättvisa villkor.<br />

Och vi kommunalare har fajtats<br />

i hundra år och kommer<br />

<strong>att</strong> fortsätta så. Nu drar vi<br />

igång avtalsåret 2010.<br />

Det börjar dra ihop sig, avtalsdelegationerna<br />

är inkallade på de avtal som<br />

går ut 31 mars. <strong>Jag</strong> anser <strong>att</strong> <strong>Kommunal</strong><br />

ställer helt rimliga krav för sina<br />

medlemmar. Däremot har jag svårt <strong>att</strong><br />

förstå hur arbetsgivarna lägger grunden<br />

för sina låga utgångspunkter. Som<br />

arbetsgivare borde man väl vara medveten<br />

om värdet på det arbete som vi<br />

kommunalare utför. Utan kommunalare<br />

stannar Sverige, och det är det nog<br />

ingen som vill.<br />

<strong>Jag</strong> tror <strong>att</strong> det kommer <strong>att</strong> bli en<br />

hård avtalsrörelse 2010, tonen mellan<br />

parterna hårdnar dag för dag. <strong>Kommunal</strong><br />

är inte inne i hetluften riktigt än<br />

men under den närmaste tiden kommer<br />

förhandlingarna in i ett skarpt läge.<br />

De första kontakterna mellan par-<br />

Maud Olofsson anser <strong>att</strong><br />

det är fullt möjligt <strong>att</strong> i Rutavdraget<br />

ge utrymme för <strong>att</strong><br />

rasta hunden och andra liknande<br />

uppgifter! Man undrar<br />

om det då också ska gälla<br />

rengöring av kaninburen<br />

mata hamstern eller rykta<br />

hästen. <strong>Jag</strong> tillåter mig <strong>att</strong><br />

raljera över dessa stolliga<br />

utspel.<br />

Hur i hela friden kan man ens tänka<br />

tanken <strong>att</strong> lägga sk<strong>att</strong>emiljoner på sådana<br />

sk<strong>att</strong>eavdrag då skolan och vården<br />

brottas i en nära nog anorektisk<br />

tillvaro. Barngrupperna i förskolan<br />

blir större, antalet heltidsanställda<br />

terna är tagna och mötena blir allt mer<br />

frekventa under den närmaste tiden.<br />

Budskapet från arbetsgivarna, oavsett<br />

arbetsgivarorganisation, är entydigt.<br />

Det finns inga pengar, ni måste<br />

hålla igen på kraven. Har vi hört det<br />

förut? I tider av kris är det <strong>Kommunal</strong>s<br />

medlemmar som förväntas vika sig<br />

och acceptera alltför låga löner och<br />

alltför otrygga villkor. Det ställer vi<br />

inte upp på! <strong>Jag</strong> tror <strong>att</strong> det krävs en<br />

bättre genomlysning av hur det ser ut i<br />

verksamheterna och hur pengrana används<br />

och fördelas. Det är inte längre<br />

hållbart <strong>att</strong> det alltid är vi som utför arbetsuppgifterna<br />

som ska betala för låg<br />

sk<strong>att</strong> med försämrade löner och arbetsvillkor.<br />

Men det är inte bara kronor och ören<br />

avtalen handlar om. Lika viktigt är <strong>att</strong><br />

kollektivavtalen inte försämras. Detta<br />

har vi alla ett gemensamt ansvar för,<br />

<strong>att</strong> se till <strong>att</strong> det vi kommit överens om<br />

i kollektivavtalsförhandlingar kommer<br />

<strong>Kommunal</strong>s medlemmar till del.<br />

Kanske blir det nödvändigt <strong>att</strong> gå lite<br />

längre än <strong>att</strong> bara gå upp på tå för <strong>att</strong><br />

vinna denna viktiga strid.<br />

Kollektivavtalen måste förbättras.<br />

De områden som är mest angelägna<br />

för medlemmarna i <strong>Kommunal</strong> har vi<br />

sammanställlt och överlämnat till ar-<br />

Fackligt - Politiskt<br />

Nu får det vara nog med ”stolleprov”<br />

minskar i äldreomsorgen, sjukvården<br />

och omsorgsverksamheterna. Personliga<br />

assistenter springer fortare än någonsin<br />

och med de osäkra anställningarna<br />

”vågar man inte klaga”.<br />

Att dessutom påstå <strong>att</strong> Rut-avdraget<br />

skulle vara bra för ensamstående lågavlönade<br />

kvinnor gör mig så arg <strong>att</strong><br />

jag egentligen skulle vilja ta till opassande<br />

ord. Ensamstående föräldrar<br />

både kvinnor och män har nog annat<br />

<strong>att</strong> tänka på än städhjälp och hundrastningsbestyr.<br />

Snarare är frågan hur<br />

man ska få tillvaron <strong>att</strong> gå ihop, hyran<br />

ska betalas mat ska finnas på bordet<br />

hur man ska få råd <strong>att</strong> till barnen köpa<br />

nya fotbollsskor, hanbollshandskar,<br />

skridskor osv. På det ligger oron <strong>att</strong><br />

betsgivarna. Reallöneökningar, rätten<br />

till heltid, arbetstidens förläggning<br />

och bemanningsföretag är några av<br />

frågorna. Det handlar om vardagen på<br />

jobbet för tusentals människor som<br />

bär upp välfärden i Sverige.<br />

Men våra avtalskrav och villkor<br />

handlar inte bara om oss själva. Vi värnar<br />

om människorna som är beroende<br />

av våra välfärdstjänster. I grunden är<br />

det det som välfärd handlar om, människor<br />

och deras villkor. Att se till <strong>att</strong><br />

farmor, morfar, de cancersjuka barnen,<br />

funktionshindrade och det finns<br />

rent v<strong>att</strong>en i kranen när du öpppnar<br />

den måste värderas högre.<br />

Vår kamp är en kamp för välfärden,<br />

vi vill ha rätt pris och villkor för <strong>att</strong> vi<br />

ser till <strong>att</strong> det fungerar.<br />

Och det tar vi fajten för!<br />

Avtalsavsparken ägde rum lördagen<br />

20 mars på Sergels torg med en stor<br />

manifestation, hoppas du var där.<br />

Återkommer med rapport i nästa nummer<br />

om hur det var.<br />

ELISABETH HAMMARSTEDT<br />

ORDFÖRANDE<br />

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN<br />

kanske inte få <strong>jobba</strong> heltid. Det finns<br />

mycket <strong>att</strong> oroa sig för i dagens samhälle.<br />

Kommer förskolans kvalitet <strong>att</strong><br />

försämras? Ska ungdomarna få jobb<br />

och bostad? Hur ska det gå med äldreomsorgen?<br />

Kan vi lite på <strong>att</strong> kollektivtrafiken<br />

fungerar? Problemen hopar<br />

sig i Välfärdslandet Sverige så vi alla<br />

måste vara med och påverka politiken.<br />

En ny regering kan i höst åter ta<br />

fullt ansvar för jobben, välfärden och<br />

miljön.<br />

Enade vi stå söndrade vi falla<br />

MARGARETA BOHMAN<br />

FACKLIGT POLITISKT ANSVARIG<br />

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN<br />

MT nummer 3- 2010 17<br />

<strong>Kommunal</strong>. aktuellt

<strong>Kommunal</strong>. aktuellt<br />

SEKTION 26 KMC GULLMARSPLAN SEKTION 18 KOMMUNAL VALLENTUNA<br />

<strong>Kommunal</strong> sektion 26 kallar till möte<br />

för dig är med i vår sektion och arbetar<br />

som städare (för kommunen eller för<br />

en privat arbetsgivare). Välj den dag<br />

som passar dig bäst.<br />

fredag 16 april kl 9 - 11<br />

eller<br />

tisdag 20 april kl 17 -19.<br />

Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö,<br />

avtal och vad ett arbetsplatsombud<br />

gör. Du kan också ställa dina frågor.<br />

Vi bjuder på något <strong>att</strong> äta. Anmäl<br />

helst innan <strong>att</strong> du kommer.<br />

Mötet är på KMC (<strong>Kommunal</strong>s medlemscenter)<br />

Gullmarsvägen 29, tel 08-<br />

508 46 240.<br />

Tag buss 160 en hållplats.<br />

Sektionernas hemsidor på WWW<br />

18 MT nummer 3 - 2010<br />

<strong>Kommunal</strong> sektion 26 kallar till möte<br />

för dig som är med i vår sektion och<br />

personlig assistent (för kommunen eller<br />

för en privat arbetsgivare).<br />

torsdag 15 april kl 17.30.<br />

Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö,<br />

avtal och vad ett arbetsplatsombud<br />

gör. Du kan också ställa dina frågor.<br />

Vi bjuder på något <strong>att</strong> äta. Anmäl<br />

helst innan <strong>att</strong> du kommer.<br />

Mötet är på KMC (<strong>Kommunal</strong>s medlemscenter)<br />

Gullmarsvägen 29, tel 08-<br />

508 46 240.<br />

Tag buss 160 en hållplats.<br />

Välkomna!<br />

Uppsk<strong>att</strong>ade arbetsplatsbesök<br />

Under en hektisk dag<br />

genomförde förtroendevalda<br />

och ombudsmän arbetsplatsbesök<br />

den 17 mars.<br />

– Totalt besökte vi i <strong>Kommunal</strong> Stockholms<br />

län över 200 arbetsplatser och<br />

vi mötte nog mellan 1500 och 2000<br />

medlemmar, säger Pter Jonsson som<br />

var ansvarig för aktiviteten.<br />

Besöken är mycket uppsk<strong>att</strong>ade på arbetsplatserna<br />

och skapar utrymme för<br />

dialog och förklaringar.<br />

– <strong>Jag</strong> tycker det här är fantastiskt <strong>att</strong><br />

möta medlemmarna i deras vardag.<br />

Man lär sig oerhört mycket om hur olika<br />

yrkesgrupper har det. <strong>Jag</strong> besökte<br />

arbetsplatser inom djur&natursektorn<br />

som jag normalt inte har någon kontakt<br />

med.<br />

Aktiviteten var landsomf<strong>att</strong>ande<br />

och <strong>Kommunal</strong>s företrädare mötte<br />

medlemmarnas vardag från syd till<br />

norr. En form av medlemsvård som det<br />

kanske inte finnns tid <strong>att</strong> alltid uppfyllla<br />

behovet av..<br />

Nynäshamn www.kommunal.se/stockholm/sektion1<br />

Nacka www.kommunal.se/stockholm/sektion2<br />

Värmdö www.kommunal.se/stockholm/sektion3<br />

Haninge www.kommunal.se/stockholm/sektion4<br />

Tyresö www.kommunal.se/stockholm/sektion5<br />

Huddinge www.kommunal.se/stockholm/sektion6<br />

Botkyrka www.kommunal.se/stockholm/sektion7<br />

Södertälje www.kommunal.se/stockholm/sektion8<br />

Danderyds sjukhus /Norra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion9<br />

Ekerö www.kommunal.se/stockholm/sektion10<br />

Solna www.kommunal.se/stockholm/sektion11<br />

Salem www.kommunal.se/stockholm/sektion12<br />

Sundbyberg www.kommunal.se/stockholm/sektion13<br />

Järfälla www.kommunal.se/stockholm/sektion14<br />

Sollentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion15<br />

Upplands-Väsby www.kommunal.se/stockholm/sektion16<br />

Sigtuna www.kommunal.se/stockholm/sektion17<br />

Vallentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion18<br />

Danderyd www.kommunal.se/stockholm/sektion19<br />

Täby www.kommunal.se/stockholm/sektion20<br />

Norrtälje www.kommunal.se/stockholm/sektion21<br />

Lidingö www.kommunal.se/stockholm/sektion22<br />

Österåker www.kommunal.se/stockholm/sektion23<br />

Upplands Bro www.kommunal.se/stockholm/sektion25<br />

KMC Gullmarsplan www.kommunal.se/stockholm/sektion26<br />

KMC Stockholm västra www.kommunal.se/stockholm/sektion28<br />

Centrala länet www.kommunal.se/stockholm/sektion30<br />

Trafiken www.kommunal.se/stockholm/sektion34<br />

<strong>Kommunal</strong> Djur och Natur www.kommunal.se/stockholm/sektion45<br />

Tekniska www.kommunal.se/stockholm/sektion46<br />

Räddningstjänsten www.kommunal.se/stockholm/sektion52<br />

Carema www.kommunal.se/stockholm/sektion59<br />

HS/Södra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion77<br />

Södertälje sjukhus www.kommunal.se/stockholm/sektion79<br />

Karolinska sjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion80<br />

Södersjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion87<br />

Attendo www.kommunal.se/stockholm/sektion97<br />

Bjuder in till en serie medlemsmöten under våren<br />

Onsdag 14 april<br />

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19<br />

På agendan:<br />

- Information och uppdatering om<br />

årets avtals- och löneförhandlingar<br />

- Övriga frågor<br />

Onsdag 19 maj<br />

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19<br />

På agendan:<br />

- Information och uppdatering om<br />

årets avtals- och löneförhandlingar<br />

- Övriga frågor<br />

Nästa nummer av MT kommer vecka 17- 2010<br />

Krysslösning MT 2 /2010<br />

1:a pris:<br />

6 Trisslotter<br />

Ywonne Enehall<br />

Älvsjö<br />

2:a pris:<br />

4 Trisslotter<br />

Lars-Enar Lindberg<br />

Märsta<br />

3:e pris:<br />

2 trisslotter<br />

Örjan Persson<br />

Enskededalen<br />

Onsdag 16 juni<br />

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19<br />

På agendan:<br />

Information och uppdatering om årets<br />

avtals- och löneförhandlingar<br />

Övriga frågor<br />

Välkomna!<br />

Styrelsen <strong>Kommunal</strong> Vallentuna.<br />

Telefon: 587 856 93, 070 562 82 10<br />

/<br />

I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

WW A 1236 © PROPRES info@propres.se<br />

SVERIGE<br />

VILSE-<br />

GICK DET<br />

EN<br />

SÅDAN ALLS<br />

POPULÄR 20 KM<br />

FLOCK-<br />

EN SORTS HÅR<br />

LEDANDE<br />

4 MARK<br />

IMITA-<br />

SJÄTTE<br />

GÄSTA<br />

ÄR OFTA INTE O-<br />

SYSSEL- N.V. OM<br />

FÅGLAR<br />

BL A ETT SÅDANA<br />

S K<br />

DEN IKLÄDDE SIG<br />

PÅ EN<br />

TION TON<br />

BE- VANLIGT<br />

SÄTT- ÖSTER-<br />

TEXTILT MODI-<br />

FUL VARM-<br />

EN STÖR-<br />

REDAN DE GAMLA<br />

BYGGD PLAGG<br />

NING SUND<br />

RE Å<br />

SKYDD FIERAR<br />

FIRRE BLODIG<br />

B P K U ROMARNA U<br />

HÄST<br />

KAN VI<br />

EN<br />

ME-<br />

SPRÅK-<br />

DELST<br />

KUNNIG<br />

TID-<br />

PIKAR D A L E R EN T O L K VAR NOG A L L T NINGENS V Ä L A<br />

JORD-<br />

RIVALER<br />

ÄR BARA<br />

AXELN<br />

VAR SOM<br />

BÅG<br />

T EX HAR<br />

BEKANT<br />

VÅRDS-<br />

R E T A S JU SINA P O L E R ESAU J A L U LÖST A N K O R<br />

DRYCK<br />

DEN<br />

MILLI-<br />

NY-<br />

VILL S K<br />

SVAMP-<br />

AMPERE<br />

BAKAD<br />

SPRÄTT-<br />

EXPERT<br />

FJÄLL-<br />

KOM<br />

T HÖK Ö L M Y K O L O G HÖGA N O R D SMITARE M A<br />

PASSÉ<br />

SÅDAN<br />

PASSAR<br />

EN TYP<br />

BEHAND-<br />

TILL<br />

AV HÄST-<br />

LING KAN<br />

STUBB<br />

F Ä R S K FÄRG U T E BOTA K U R A T I V YTTRADE R U B B<br />

SKULLE<br />

SKULP-<br />

MYNT<br />

SPELAR<br />

TUR<br />

DET SOM<br />

MAN<br />

AV<br />

MAN UTI<br />

HADE<br />

OGYNN-<br />

ÄDLASTE<br />

DISPO-<br />

GREVEN<br />

INTE DÖG R A T A S<br />

SAM S T O D SLAG N NIBEL K A S I N O BLIVIT<br />

KALLAR<br />

MAN<br />

VISS<br />

MANS-<br />

FETMA P Å UPPSLAG K A N T NAMN M E D FINPUTS V A R A N D R A<br />

DET<br />

UTAN EN<br />

FATALIST<br />

ORM-<br />

BLOMMAR<br />

SEKUNDS<br />

FÖRLITAR<br />

TUNGA<br />

GRUNDET<br />

TIDIGT PÅ<br />

DRÖJS-<br />

SIG PÅ<br />

K Ö P T<br />

UNDER<br />

VÅREN I D E E R MÅL N U DET A N S YTAN G A D D<br />

BLEV<br />

BLEV NOG<br />

KROGEN<br />

FÖR-<br />

VIKT-<br />

FINNS<br />

DEN ÄR<br />

DEN LÄR<br />

VÄRVAT<br />

VÄKTARE<br />

ETT<br />

BE-<br />

VARA<br />

FINSAND MINERAL<br />

FARTYG<br />

VINGAD<br />

BRA FÖR<br />

L A V M A G R A D K Ö K A R A N RYGGEN L<br />

GJORDE<br />

KAN FUKT<br />

T EX HAN BLEV TILL<br />

RADIUM<br />

MAN HOS<br />

BILDA<br />

MED<br />

FRUAR<br />

SÄLJS<br />

TAND-<br />

MED-<br />

ALLA<br />

KAN<br />

MEST PÅ<br />

LÄKAREN M O DELANDE I M M A RÖVARNA G LOKET M A D A M M E R BUTELJ R A<br />

VILL VI<br />

ÄGNAR<br />

BL A TYG-<br />

INTE HA<br />

MÅNGEN<br />

STYCKE<br />

KVÄLLEN<br />

MYCKET<br />

G A P A D E MUNNEN T A N D S T E N ÅT T V KLARSYNT V Å D<br />

PÅ VID<br />

TAR<br />

OÄNDLIG<br />

ÄR DET<br />

LÅNGA<br />

FÖR-<br />

BENET<br />

LISTVERK<br />

BUNDS-<br />

ÖPPET G A V E L FÖRE I L A R E T T<br />

REPUBLIK E V I G<br />

ÄR MAN<br />

KÄRN-<br />

LEVA<br />

TRUPP<br />

RULLAN<br />

BLANKT<br />

VAN VID<br />

E L I T S V I R A R<br />

GULLIGT R U T I N E R<br />

SÅDAN<br />

LEVER<br />

FARLIGT<br />

FÖRE JUL G<br />

FISKAR<br />

SLÄKTE L<br />

MORGON-<br />

TRÖTTA<br />

BRUKAR I S BLI DET S E N A<br />

HAVS-<br />

DJUR<br />

REDE<br />

K A R R M<br />

TILL<br />

ÅREN<br />

KOMMEN<br />

KAN OM- HAR<br />

SIDER MAN<br />

BLI EN BESITT-<br />

BLOMMA NING<br />

FÖRDES<br />

FRAM MED<br />

MÅNGAS<br />

BÖR VÄL<br />

LEVE-<br />

ROP<br />

I<br />

R<br />

A<br />

A R<br />

A N T<br />

T<br />

I<br />

S MÖDA B<br />

ÖRON-<br />

PLÅGA K Ä G O R<br />

KAN NOG<br />

VAPEN<br />

DU EN<br />

MELODI<br />

VIRKE<br />

S PROFETERA G N O L A U<br />

ÄR IN-<br />

STÄLL-<br />

SAM P I S T O L MUN L E N<br />

GRAFIS-<br />

KA INSTI-<br />

TUTET G I P Å H Ä N G<br />

GER<br />

SÄLLAN<br />

TJUR-<br />

SKALLIG T A P P<br />

KÖPTILL-<br />

FÄLLE T R E A

PENN-<br />

SYLVANIA<br />

POSTALT<br />

NÅGOT<br />

SÖTT<br />

GÖR<br />

MUSIK<br />

BÖR<br />

GE<br />

GOD<br />

SMAK<br />

INTELLI-<br />

GENS-<br />

KVOT<br />

UT-<br />

TRYCKTE<br />

MISSHAG<br />

DRYCK<br />

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET<br />

TAVLA,<br />

KAN OFTA<br />

SES I<br />

KYRKA<br />

OFTA I<br />

HAMN<br />

KAN FÅ<br />

FAST<br />

VILTET<br />

KROPPS-<br />

DEL<br />

KRYDD-<br />

VÄXT<br />

KAN<br />

MEJSEL<br />

VARA FÖR<br />

FÖRGÅS<br />

KANSKE<br />

EN FÖR<br />

POST<br />

ETT LAND<br />

FÄRSK<br />

INFOR-<br />

MATION<br />

BRUK<br />

SÅDAN<br />

BÅT BÖR<br />

MAN<br />

SITTA I<br />

GJORDE<br />

DRAGON RYMD-<br />

MÅTT<br />

PRÖVAN-<br />

DE FÖR<br />

EKO-<br />

NOMIN<br />

DET TOG<br />

MAN<br />

ÖVER<br />

BO<br />

HÅLLER<br />

DRYCK<br />

VARM<br />

GÖR<br />

MAN<br />

MED EN<br />

GIR<br />

EN STOR-<br />

VUXEN<br />

FLÄCKFRI<br />

IBLAND<br />

PÅ<br />

BYXBEN<br />

EN-<br />

HETEN<br />

RÖNTGEN<br />

GOD-<br />

KÄNNA<br />

- SKRIFT-<br />

LIGEN<br />

ÖVER- VADARE<br />

RASKAN-<br />

DE STÖRRE<br />

ANFALL TÄTORT<br />

WW A 1237 © PROPRES / info@propres.se<br />

STADSBUD<br />

BILDAS I<br />

VISS<br />

PANNA<br />

PRYDER<br />

OCH<br />

SMYCKAR<br />

”DUMBURK”<br />

INTE<br />

BARA EN<br />

MÖBEL<br />

HUG-<br />

SKOTT<br />

KAN VARA<br />

EN FRÅN<br />

BARCE-<br />

LONA<br />

KAN<br />

OLJA UT-<br />

VINNAS<br />

UR<br />

DEN KAN<br />

ÄVEN<br />

KALLAS<br />

SKRÄDYXA<br />

FIN-<br />

LEMMA-<br />

DE<br />

NATUR<br />

KLUT<br />

HÖRDES<br />

PRAT-<br />

KVARN<br />

KROPPS-<br />

LEDNING<br />

DET ÄR AR-<br />

BETSAMT<br />

SKRIBENT<br />

MED GOD<br />

SPRÅKLIG<br />

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast<br />

<strong>Jag</strong> som löst krysset heter<br />

den 16 april 2010 för <strong>att</strong> deltaga i dragningen.<br />

Lösningen sänder du in till:<br />

Adress<br />

Medlemstidningen MT<br />

<strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />

Postadress<br />

Box 300 27<br />

104 25 Stockholm<br />

KÄNSLA<br />

EN AV<br />

VÅRA<br />

ÅAR<br />

FÖRSVAR<br />

INNE-<br />

HAVARE<br />

FJANTIGA<br />

TYPER<br />

MINDRE<br />

VÄL VALDA<br />

ORD<br />

FATTAR<br />

BILIST<br />

TRÄD<br />

KAN NOG<br />

DUGA<br />

SOM KÄLK-<br />

BACKE<br />

KRYP<br />

STJÄRN-<br />

SYSTEM<br />

SMÄLTER<br />

TANDUPPSÄTT-<br />

NING, ELLER<br />

SKÄRPA<br />

SEGELFARTYG<br />

SÄGS<br />

ELDSJÄL<br />

FÖR SITT<br />

KLAGANDE<br />

UTTRYCK<br />

PIGGA,<br />

GLADA<br />

OCH<br />

NÖJDA<br />

SÅDAN<br />

LÖDDRAR<br />

HAN VAR<br />

EN INDIAN<br />

STEL<br />

OCH<br />

OMED-<br />

GÖRLIG<br />

PUNG-<br />

DJUR<br />

MÅSTE<br />

CIGARR<br />

DÅ OCH<br />

DÅ<br />

VISS<br />

HUD<br />

FÖR-<br />

ÄLSKADE<br />

ÄR<br />

SLÄKT<br />

MED ÄRT<br />

PRYD-<br />

NADS-<br />

KÄRL<br />

PLAGG<br />

ANSÅGS PRODUCE-<br />

VARA ETT RAR<br />

FEMTE VISSA<br />

ELEMENT KÖRTLAR<br />

FÅGEL<br />

DUKAS<br />

FRAM<br />

IBLAND<br />

VETEN-<br />

SKAPLIG<br />

LEDARE<br />

LÄRO-<br />

BYGGNAD<br />

KAN BLI<br />

TILL<br />

MORFIN<br />

FÖRR KK<br />

STOD EJ<br />

RYCKEN<br />

GÖR AS-<br />

SISTENT<br />

LÄDER-<br />

HUDS<br />

ÖVERSTA<br />

SKIKT<br />

KAN REN<br />

VARA<br />

SÅDAN<br />

FÖR-<br />

BRYLLAR<br />

INGEN<br />

ALL-<br />

VARLIG<br />

SKADA<br />

UR-<br />

SKILJA<br />

BE-<br />

LEVAT<br />

EN MAN<br />

TYCKER<br />

SYND<br />

OM<br />

DET KAN<br />

TURIST<br />

BEHÖVA<br />

GEN-<br />

LJUDA<br />

VÄRDERA<br />

HÖGT<br />

GRUND-<br />

ÄMNET<br />

TITAN<br />

FÖRLORA<br />

BESÖKER<br />

MÅNGEN<br />

SKID-<br />

ÅKARE<br />

ALLS<br />

INGEN<br />

VEKLING<br />

GICK<br />

KANSKE<br />

DÖRREN<br />

EN LJUS- HAN<br />

STARK KLARAR<br />

STJÄRNA FRAKTEN<br />

KRAFT-<br />

ORD<br />

MÅNFAS<br />

VISSA<br />

NYMFER<br />

LEVER I<br />

ETT<br />

HÅLLS<br />

FÄNGEL-<br />

SE-<br />

DÖRREN<br />

ÄVJA<br />

MT nummer 3 2010 19

MT<br />

<strong>Kommunal</strong>. Stockholms län B<br />

medlemstidningen<br />

Box 30027, 10425 Stockholm<br />

Presslagd 19 mars 2010<br />

Posttidning

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!