Radarreflektor

Radarreflektor
Författare: Ernst Blixt. 1997-06-03 Rev 990115.
Rev 010210, tillägg på slutet.
Man vill kanske förse sin båt med en radarreflektor endera för att uppfylla en bestämelse
härom eller för att få sin båt synlig på andras radar på längre håll än om den inte har reflektor.
I det senare fallet gäller det att välja en reflektor som är tillräckligt bra och montera den enligt
dess anvisning. På marknaden finns tyvärr ett flertal reflektorer som ej påvisbart ökar det
avstånd som båten kan upptäckas på.
Radarn fungerar genom att radarantennen sänder ut kortvariga, mindre än milliondels sekund,
paket av radioenergi efterhand åt alla håll runt horisonten. Av den utsända radioenergin träffar
en liten bråkdel din båt. En ännu mindre bråkdel av denna senare energi reflekteras tillbaka
till radarantennen och förhoppningsvis iakttas av en uppmärksam vakthavande på radarns
bildskärm som en kortvarig ljusfläck bland många andra.
För radarupptäckt är alltså reflektionen av radioenergin från den egna båten viktig och det
enda man själv kan påverka. Allt, t ex båtar, master, människor, fåglar, vågor, klippor,
aluminiumfolie, metallskrot... reflekterar men olika dåligt. Något som däremot reflekterar bra
relativt sin storlek är ett invändigt hörn uppbyggt av tre metallplåtar i rät vinkel till varandra
och om hörnet är vänt mot radarantennen.
Hörnets kanter skall också vara betydligt längre än våglängden hos den aktuella radarn, som i
allmänhet är 3 eller 10 cm. En bra radarreflektor kan alltså göras av ett flertal invändiga,
rätvinkliga metallhörn riktade horisonten runt. Monteras reflektorn med hörnen åt annat håll
blir den verkningslös. En annan bra men mindre vanlig reflektor uppbyggs av bland annat en
dielektrisk lins. Det som karakteriserar en bra reflektor är dess förmåga att återsända
radioenergin huvudsakligen tillbaka mot radarantennen och ej mot alla möjliga andra
ointressanta håll.

Radarreflektorn skall också monteras högt på båten för att göra nytta om båten lutar eller
skyms av vågtopparna och radarbilden störs av reflexer från vågorna. Båten med radarn
kanske också kränger och sänder den mesta delen av sin radioenergi mot molnen i stället för
horisonten där din båt är. Högst upp i masten är bäst i radarsammanhang men sämst med
tanke på båtens tyngdpunkt, vindfång och att andra utrustningar konkurerar om topplatsen. En
kompromiss kan vara att naja reflexen över vantspridaren enligt figuren. Här skymmer
masten, dock inom en tämligen smal sektor.
En stor teoretisk och praktisk undersökning av radarreflektorer redovisades i den brittiska
tidningen Geartest nr 1och 10 på 1970-talet. Artiklarna omfattar 17 sidor.
SXK-V har utgett en rapport år 1981 över mätningar på sju reflektorer, som visar att de
mindre, typ prickreflektor, ej ökar synbarhetsavståndet, medan de större gör det. Rapporten
kan beställas på SXK-V expedition, telefon 031-69 00 69.
Tidningen Yacht redovisar i nummer 17/96 sina praktiska prov med 11 olika reflektorer.
Deras resultat överensstämmer med ovanstående. För runda hörnreflektorer uppger man
mycket bra funktion för diametern 450 mm och bra funktion för diametern 320 mm. För
fyrkantiga hörnreflektorer uppges mycket bra funktion för kantlängden 370 mm, och
tillfredsställande funktion för kantlängden 250 mm. Cylindriska reflektorer 90 mm diameter
har otillräcklig reflektion vid lutande båt. Radarflagga, som har invävda metalltrådar, har
tillfredsställande funktion endast då den är slät och visar bredsidan mot radarn, dvs inget att
rekommendera.
En reflektors reflektionsförmåga beskrivs med begreppet "ekvivalent reflektionsyta". Det
innebär att reflektorn jämförs med tvärsnittsytan hos ett metallklot med samma
reflektionsförmåga. Exempelvis har ett klot med 3,5 meter diameter och ett invändigt hörn
med kantlängden 21 centimeter båda en ekvivalent reflektionsyta av 10 kvadratmeter för en 3

cm radar. Att jämföra med ett stort lastfartyg som kan motsvara 15 000 kvadratmeter. Alltså
ger även en bra reflektor ett blygsamt eko jämfört med ett handelsfartyg.
Ett kortfattat, tips baserat på rapporterna enligt ovan och en teknisk specifikation från British
Department of Trade april 1977 rörande livbåtar och livflottar,
är att välja en reflektor med minst 10 kvadratmeters ekvivalent reflektionsyta, monterad minst
4 meter upp och ej nära masten vilken upphäver reflektorns verkan i den skymda riktningen.
Kan försäljaren av reflektorn ej uppge den ekvivalenta reflektionsytan är den gissningsvis för
liten.
Om montering av okapslade hörnreflektorer med 8 hörn.
En vanlig hörnreflektor har 8 invändiga hörn. Det är dessa hörn som skall göra nytta. Om ett
hörn riktas uppåt, vilket kallas "regnfångarläge", så gör det hörnet och det nedåtriktade ingen
nytta. Nytta gör däremot de 6 andra hörnen som är riktade runt horisonten. Om däremot en
spets av reflektorn riktas uppåt så är inget invändigt hörn riktat mot horisonten och reflektorn
får dålig verkan.
En 8-hörnsreflektor i regnfångarläge har runt horisonten 6 breda sektorer med bra reflektion,
12 sektorer med dålig reflektion och 6 smala sektorer med halvbra reflektion. Säkrare är att ha
en reflektor med flera grupper med hörn över varandra, där bra och dåliga sektorer överlappar
varandra.
För att ge en uppfattning om storleken på en bra reflektor kan nämnas att en av de i
marknaden förekommande 10 kvadratmeters reflektorerna med hörn i flera höjder är inbyggd
i ett plasthölje med diametern 250 mm och höjden 760 mm.
Det man kan vinna i upptäcktsdistans genom att montera en radarreflektor beror på många
faktorer. Här är ett exempel. I trakten av Portsmouth mättes från 15 meters höjd på land mot
en 32-fots segelbåt med och utan reflektor vid vindstyrkan 10 m/s och vågor som bröt över
bogen. Reflektorns ekvivalenta reflektionsyta var uppmätt till 9 kvadratmeter. Utan reflektor
var synbarheten 2,9 nautiska mil och med reflektor ökade den till 4,6 nautiska mil då
reflektorn hissats till under vantspridaren och ökade till 5,2 nautiska mil med reflektorn i
masttoppshöjd.

Tillägg 2001-02-10. Citat av fråga och svar i Forum.
00-07-15 - Fråga: Radarreflektor
Planerar en översegling från Marstrand till Skagen. Funderar över säkerhetsaspekter.
- vilka trafikerade avsnitt bör man uppehålla sig i kortast möjliga tid?
- gör en s k radarreflektor någon nytta för att en 28 fots segelbåt ska synas bättre av stora
båtar? Vilken typ av reflektor är i så fall lämplig?
- ev andra viktiga säkerhetsaspekter och råd att beakta
Tacksam för svar, Erik Johansson, erik.johansson@edu.vanersborg.se
00-07-15 - Svar 1 och 2, PBO
Se ovanstående artikel och den brittiska tidningen Practical Boat Owner nr 391 July 1999.
Radar Reflectors, the final test.
Ernst Blixt, SXK-BTN, ernst-b@mail.bip.net
00-09-04 - Svar 3, radarreflektor
Engelsktillverkade reflektorn "Blipper" har fått goda testresultat.
Kenneth Kajander