Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Det gör att deltagarnas inflytande på planeringen ofta blir
begränsad. Å andra sidan är det något som cirkelledare
ser som en del i traditionen och därför arbetar med. Här
skall ges några exempel på hur cirkelledare hanterar detta
dilemma.
Att presentera ett planeringsförslag vid den första cirkelträffen är
ett enkelt sätt att tillfredsställa både planeringskravet och
demokratikravet. Haken är att cirkelledaren har ett övertag i
både kunskap och den tid som hon ägnat planen – det blir inte
lätt för deltagarna att ändra då. Därför krävs att man ägnar
mycket tid vid den första cirkelträffen åt att diskutera förslaget.
Deltagarna måste ges en rättvis chans att få fundera och
reflektera över det förslag som cirkelledaren presenterar.
Att under cirkelns gång ändra den grova planeringen efterhand.
En cirkelledare beskriver detta förhållningssätt på följande
sätt som i citatet nedan.
80
Är det ok att vi gör så här. Stämmer av en tänkt
planering. De förväntningar man har första gången
kan förändras. Om cirkeln har åtta träffar kan det
ske en förskjutning över tid. Kan innebära att man
släpper någon. Successivt planerar att släppa i från
sig något som blir marginellt. Viktigt att när man gör
grovplaneringen. Det är inte heligt. Det kan bli så att
det finns något vi finner vara viktigare och då kanske
vi gör en annan prioritering och då gör vi det. Den är
inte helig.
På detta sätt kan deltagare, om cirkelledaren anstränger
sig för att ta diskussionen, bli involverade i planeringen allt
eftersom de blir varse vad cirkeln handlar om. Det framkommer
att denna planering kan handla om både cirkelns
innehåll och om hur man arbetar i gruppen. Detta kräver att
cirkelledaren är öppen för det som sker i gruppen samt vad
gruppen önskar göra och vilka intressen som växer fram.