Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

ska ske nästa gång. Ibland kan det handla om gå igenom vad cirkeldeltagarna ska göra till nästa gång. I språkcirklar kan det finnas övningsuppgifter att göra till kommande gång och i diskussionscirklar kan man be cirkeldeltagare att följa med i dagspressen. Deltagare i en stickningscirkel kan behöva sticka en bit på en strumpa till nästa gång. Kort sagt innebär allt detta att det måste avsättas tid för detta. Risken man tar, om man drar över tiden, blir att deltagare måste gå eller blir irriterad för de har utgått från att det skall vara färdigt i den tid som angetts – man har ju andra åtaganden eller har avtalat att någon hämtar dem etc. Om vi tänker tillbaka på avsnitten om omsorgen för alla kan vi förstå lite av spänningsfältet som cirkelledaren befinner sig i under cirkelns gång. Man skulle kunna säga att cirkelledaren måste följa två sidor av cirkelns utveckling – ett som handlar om hur gruppen fungerar socialt och ett där hon har ögonen på hur det går ur ett innehållsperspektiv. Cirkelledaren behöver alltså fundera över om stämningen är god eller om det finns irritation i gruppen, men också på om diskussionen håller sig till ämnet. Slutligen måste hon också se till att man hinner med det som var tänkt att klaras av vid den specifika träffen. Involvera deltagare i planeringen! En tanke inom folkbildning är att cirkeldeltagarna bör vara med och planera studiecirkeln. I grunden avspeglar det den demokratiska bakgrunden i att studiecirklar växt fram i föreningslivet. När det gäller diskussionscirklar med deltagare som träffats flera år ter det sig kanske enklast: Då kan man ju sista gången man ses under en termin besluta om innehållet för nästa termins cirkel. I så fall uppstår inga svårigheter för inflytandet, som är fallet där man rekryterar via annons webb och liknande. Då måste cirkelledaren i många fall ha åtminstone grovplanerat innan deltagarna kommer och det är ett dilemma mellan kravet på planering och deltagarnas delaktighet i planeringen. 9
Det gör att deltagarnas inflytande på planeringen ofta blir begränsad. Å andra sidan är det något som cirkelledare ser som en del i traditionen och därför arbetar med. Här skall ges några exempel på hur cirkelledare hanterar detta dilemma. Att presentera ett planeringsförslag vid den första cirkelträffen är ett enkelt sätt att tillfredsställa både planeringskravet och demokratikravet. Haken är att cirkelledaren har ett övertag i både kunskap och den tid som hon ägnat planen – det blir inte lätt för deltagarna att ändra då. Därför krävs att man ägnar mycket tid vid den första cirkelträffen åt att diskutera förslaget. Deltagarna måste ges en rättvis chans att få fundera och reflektera över det förslag som cirkelledaren presenterar. Att under cirkelns gång ändra den grova planeringen efterhand. En cirkelledare beskriver detta förhållningssätt på följande sätt som i citatet nedan. 80 Är det ok att vi gör så här. Stämmer av en tänkt planering. De förväntningar man har första gången kan förändras. Om cirkeln har åtta träffar kan det ske en förskjutning över tid. Kan innebära att man släpper någon. Successivt planerar att släppa i från sig något som blir marginellt. Viktigt att när man gör grovplaneringen. Det är inte heligt. Det kan bli så att det finns något vi finner vara viktigare och då kanske vi gör en annan prioritering och då gör vi det. Den är inte helig. På detta sätt kan deltagare, om cirkelledaren anstränger sig för att ta diskussionen, bli involverade i planeringen allt eftersom de blir varse vad cirkeln handlar om. Det framkommer att denna planering kan handla om både cirkelns innehåll och om hur man arbetar i gruppen. Detta kräver att cirkelledaren är öppen för det som sker i gruppen samt vad gruppen önskar göra och vilka intressen som växer fram.
Page 1 and 2:
Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4:
© Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6:
Cirkelmaterial ....................
Page 8:
Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12:
Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14:
Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17:
K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19:
känner varandra sedan lång tid,
Page 20 and 21:
Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23:
enskilda personen som söker sig ti
Page 24:
ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28:
Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70: Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72: När cirkelledare själva väljer s
Page 73: När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78: Planering Den planering som cirkell
Page 79: Justera planen under cirkelträffen
Page 83 and 84: justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87: K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88: - om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92: Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95: K apitel 9 Appendix
Page 96: är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100: Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?