Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

kunna påverka planeringen. Det finns här ett dilemma kring behovet av tidiga beslut innan cirkeln samlats och deltagarnas inflytande. Till denna problematik återkommer vi längre fram. Planera inför varje cirkelträff! Följer vi de erfarna cirkelledarnas rutiner, så skall vi planera varje cirkelträff. Det övergripande schemat bryts ned. Utgångspunkten är den tid som finns till förfogande – hur mycket man hinner med, t.ex. olika teman för diskussion eller vad i innehållet, när det finns en lärobok. Tiden till förfogande kan ju även ha betydelse för arbetsformen, t.ex. om man funderar över att göra ett studiebesök eller om man önskar växla mellan hela gruppen och smågrupper. Efter de första träffarna kan cirkelträffsplaneringen också bygga på <strong>erfarenheter</strong> man gjort om just den cirkeln – hur deltagarna vill ha det och vad som tycks fungera bra. Man vet också mer om enskilda deltagare. Cirkelledaren kan ha sett att några har svårare än andra att hänga med. Några deltagare är mer aktiva än andra. Kan man använda de senare lite diskret för hjälpa dem som har svårt att hänga med. Det kan t.ex. vara aktuellt i hantverkcirklar. Vissa personer kanske framstår som bra på att lösa upp knutar med skämt, andra har visat sig bra på att förklara när diskussionen fastnat i någon svårbegriplig fråga. Sådana resurser i gruppen kan noteras och bli en hjälp, när det behövs. Efter några träffar kan det också visa sig att cirkeldeltagarna är särskilt intresserade av vissa delar av det som ledaren hade tänkt ut i den översiktliga planeringen. Det är då kanske värt att fokusera mer på detta. Dessutom kan deltagarna ha arbetat med olika hemuppgifter eller förberett något inför träffen som de ska diskutera. En ledare som ledde nybörjare i spanska menade att han efterhand stämde av att nivån var den rätta. Dessa avstämningar syftade till att anpassa innehållet i studiecirklarna. På så sätt kan man tvingas att justera den översiktliga planen efter hand.
Justera planen under cirkelträffens gång! Det finns många saker att ha uppsikt på under en cirkelträff. En cirkelledare beskriver hur han hanterar detta: 8 Tid för att prata om nästa gång. Att hålla koll på tiden. En banal fråga men det är inte det. Så mycket av tiden kvar. När ska man sätta in stöten. Brukar ha en ungefärlig planering ungefär kvart över, då måste vi ha hunnit, sedan måste jag börja runda av. Och prata om nästa gång. En vanesak, det blir rutin att se det där. En vana också. Citatet visar att det som ledaren framhåller kan ses som banala saker, till exempel att man som ledare har ett öga på tiden. Men han tycker att det är viktigt – det enkla är ju ofta det viktiga och ibland också det svåra. Tiden har som bekant en förmåga att rinna iväg, varpå man inte hinner med det som är tänkt att göras. Det kan leda till att saker blir överhoppade, om det är en sådan cirkel att det blir ett problem. Ibland kanske det inte är så viktigt om man fastnar i en diskussion, men då bör kanske ledaren ha fattat beslutet och helst frågat om man vill fördjupa sig på så sätt. Att stämma av sin planering mot klockan blir viktigt i arbetet med att hantera avvägningen mellan planen och gruppens behov. Som cirkelledaren uttrycker i citatet ovan kan det vara väsentligt att veta när ett visst moment ska genomföras och hur lång tid det kräver. Man har användning av sin erfarenhet när man tänker igenom hur mycket tid som olika moment ska ta i anspråk. Nya cirkelledare har en utmaning här. En risk är ju att man har för stora ambitioner att hinna med många olika saker. Det finns anledning för dem som är nya att särskilt känna av vad som är lagom för gruppen. En särskild sak att tänka på är som framhålls i citatet ovan är tid för att avsluta cirkelträffen. Det kan handla om att summera det man har gjort, men också gå igenom vad som
Page 1 and 2:
Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4:
© Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6:
Cirkelmaterial ....................
Page 8:
Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12:
Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14:
Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17:
K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19:
känner varandra sedan lång tid,
Page 20 and 21:
Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23:
enskilda personen som söker sig ti
Page 24:
ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70: Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72: När cirkelledare själva väljer s
Page 73: När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77: Planering Den planering som cirkell
Page 81 and 82: Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84: justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87: K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88: - om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92: Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95: K apitel 9 Appendix
Page 96: är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100: Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?