Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

om det. /…/ Om det är en hantverkscirkel kanske jag
slänger fram en löpare eller en duk som inte är helt
perfekt. Kanterna kan vara ojämna trots att alla vet att
de ska vara raka. Eller så kan jag ta fram en grej som
har krympt i tvätten trots att den inte skulle göra det.
Genom att visa saker som inte är helt perfekta avdramatiserar
man deltagarnas prestationer, dels genom att visa att även
ledaren, ”experten” också kan göra misstag och mindre bra
saker. Det visar att det är accepterat att det man gör inte alltid
blir som man har tänkt sig. Sedan kan man ju också stryka
under att man i ett lärande inte förväntas vara så perfekt
– själva rollen som lärande är ett skydd mot prestationsångest.
Deltagare prövar på
Att försöka själv är ett bra sätt att komma underfund med
något. Cirkelledare använder sig av detta för att man skall få
en känsla för mer grundläggande tekniker. I citatet nedan är
det från en vävnadscirkel:
Det finns fyra enkla vävsätt. Jag vill att nybörjarna
ska göra de fyra sätten. Men de bestämmer garn. Vill
ha ett prov. De kan inte ha det till nåt. Men det blir
även färglära – det ger olika effekt att kombinera färger
i vävning än i målning. Det är en annan färglära i
textil än i målning.
Deltagarens nytta med detta prov är att kunna se hur olika
vävsätt tar sig uttryck i en liten väv. I teori om lärande är
jämförelsen en språngbräda till att förstå – urskilja skillnader
– skillnaden mellan fyra olika tekniker kan få deltagarna
att bättre lägga till vad som ligger bakom att resultaten blir
olika. Cirkelledaren i citatet menar också att det handlar om
att lära sig om att välja färger som skall kombineras. I detta
fall har ju ledaren bestämt innehållet, men deltagaren ges
frihet att upptäcka teknikerna på egen hand.
55