Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

ledaren måste bidra med. Ingen arbetsform fungerar särskilt bra utan sådana tillskott. Här bör genast påpekas att cirkelledare som känner till sina brister kan se till att deltagare som kan kompensera dem får plats – man kan räkna med att det finns stämningsskapare i cirklar, liksom sådana som är bra på att lösa spänningar och konflikter. Den kloke cirkelledaren räknar dessa som positiva resurser i arbetet. En annan sida av vår liknelse med verktyg: Man behöver inte använda samma verktyg jämt – under en cirkels gång kan man växla mellan olika med hänsyn till vad som framstår som lämpligt. I själva verket är det precis så som skickliga arbetare gör: de väljer det mest lämpliga verktyget för varje moment. Samtalsstrukturer I praktiskt taget alla cirklar är samtal eller annan kommunikation väsentliga för deltagarnas lärande. Cirkelledarna arbetar med olika slags samtalsstrukturer för att hantera olika situationer i en studiecirkel. Exempelvis kan cirkelledare arbeta med att leda samtal i grupp eller så iscensätter de olika gruppövningar, där de inte själva deltar. Frågor kan användas för att ge en samtalsstruktur som uppmuntrar delaktighet. När cirkelledare vill förklara någonting kan de använda olika slags förevisningar eller någon slags föreläsning. De olika samtalsstrukturerna kan skifta under processens gång. Viktigt blir att de bidrar till att hantera de utmaningar som cirkeln står inför. Leda samtalsprocesser Cirkelledare som leder diskussionscirklar beskriver sig gärna som katalysatorer eller processledare. Det innebär att de utgår från att deltagarna i grunden skall stå för innehållet i diskussionen och att ledarens roll då blir att få igång gruppen och sedan hålla ”grytan kokande”. Ett sätt att starta är ju att ta till föreläsningsformen mycket kort – introducera ämnet – men sedan övergå till att ”vårda” diskussionen: 43
44 Man inleder, är en inledare ger input i ämnet men sen är det ju vår roll är ju att vara en katalysator att hålla igång ett samtal då, fördela dom så att människor kommer till tals. Det är inte så självklart. Det kommer en eller två dominerande människor. Det handlar om att bromsa dom en aning så att andra kommer fram också. Citatet ovan, som kommer från en ledare av cirklar kring samhälls- och trosfrågor, visar att ledaren önskar att deltagarna ska vara de som egentligen står för innehållet. Därmed blir ledarens roll att fördela ordet på ett sätt som ger alla möjlighet att delta i samtalet. Det kan ske på sätt som bromsar vissa deltagare och lyfter fram andra. Vi känner här igen omsorgen om gruppen och dilemmat när gruppens trivsel kolliderar. Gruppövningar Man kan dela in cirkeln i mindre konstellationer för att skapa en annan dynamik än i den ”stora” cirkeln. En poäng blir ju att varje deltagare i genomsnitt får större talutrymme. Det blir också lättare att jobba aktivt med konkreta uppgifter – t.ex. att lösa ett problem eller skriva en text: är man många ökar risken att några blir passiva. En språkcirkelledare menar att det finns ett värde i deltagarnas självverksamhet – att de får lösa olika uppgifter utan ledarens närvaro. Han vill att de ska våga pröva och inte vara rädda för att misslyckas. Han framhåller också vikten av samarbete mellan deltagarna: Jag betonar samarbetet mycket. Deltagarna får mycket tid att jobba själva utan mig som ledare. Jag säger: - Nu ska ni lösa det här kollektivt och jag går ut nu. Jag vet inte vem som har gjort vad i grupperna. De kan få en uppgift att till exempel översätta
Page 1 and 2: Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4: © Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6: Cirkelmaterial ....................
Page 8: Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12: Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14: Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17: K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19: känner varandra sedan lång tid,
Page 20 and 21: Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23: enskilda personen som söker sig ti
Page 24: ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70: Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72: När cirkelledare själva väljer s
Page 73: När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78: Planering Den planering som cirkell
Page 79 and 80: Justera planen under cirkelträffen
Page 81 and 82: Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84: justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87: K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88: - om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92: Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95:
K apitel 9 Appendix
Page 96:
är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100:
Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?