Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

I citatet nedan återger en cirkelledare med erfarenhet av att leda datorcirklar ett problem som hon upplevt, när par kommer till studiecirkeln. Citatet nedan visar hur ledaren söker arrangera situationen så att man undviker att detta får negativa verkningar på individens utveckling, när ena parten får en underordnad ställning: Ibland kommer äkta par på datorkursen. De delar jag på och sätter dem åtskilda. Har märkt att par bara vill köpa en bok. Det kan jag acceptera. Men den som kan mest hjälper en som kan minst. Det gör att den som kan minst ger upp. Eller så skäller den ena på den andra för att den andre inte kan. Genom att cirkelledaren medvetet placerar dem på olika platser i lokalen menar hon sig stödja den svagare personens möjlighet till lärande. Risken är annars att den mer kunnige i paret tar på sig att hjälpa den andre. Det sker ofta på sätt som innebär att den andre inte får någon bra chans att lära sig. Ge individer kritik Ett sätt att stödja kunskapsutveckling är att ge kritik på deltagares prestationer. Kritiken ska här inte förstås som något negativt utan mer i den anda som ryms i uttrycket konstruktiv kritik. Genom att peka på saker som kan utvecklas kan en ledare hjälpa deltagare i deras lärande. Kritik blir då ett mycket viktigt verktyg. Å andra sidan är det ett mycket farligt verktyg att hantera i cirkelsammanhang. Vi har tidigare framhävt omsorgen om individen – att få kritik är inte alltid välkommet. Det blir ett dilemma för många cirkelledare att välja mellan att ge utvecklande kritik och inte stöta bort deltagare. En konsekvens blir att man ofta finner ett tillåtande drag hos cirkelledare – man kräver inte perfektion och man förhåller sig ofta positiv och uppmuntrande även till resultat, som är mycket bristfälliga. En fotograficirkelledare framhäver hur svår det är att ge kritik: 3
38 Den delen är svår. När det gäller en bild finns det inte rätt eller fel. Det beror kanske på vad man ska ta för bild. Men tar man bilder för sin egen del är det svårt. Kamerateknik där finns rätt och fel. Men inte för bildtänkandet. Samtidigt ser jag behovet och deltagare säger att du får vara hård. Tänkt hur kan jag kritisera. En tanke är att jag har en roll, jag tar två roller en berömmare och en kritiker. Har fått frågor om att vara hård på riktigt. Samtidigt är jag rädd för det. Det är ingen kurs. Vad är målet? Det är ingen kurs med examination. Då kan man inte säga du är inte bra nog. I citatet framkommer några viktiga utgångspunkter för bedömning och kritik på deltagares prestationer. Det första är att vara klar över när det finns rätt och fel och när det inte är cirkelledarens sak att döma. Denna ledare som har kurser i fotografering skiljer mellan den tekniska sidan av kameran och den estetiska produkt som fotografiet är. När det gäller den estetiska sidan – vilka bilder som bra och dåliga, tvekar ledaren att gå in och kritisera. Risken blir ju då att en del deltagare vill ha tydlig kritik, för att de tror det är bra att få tydlig feedback. Detta blir ju också ett dilemma – att brist på kritik gör en del deltagare besvikna. För att reducera svårigheterna blir det viktigt att fundera över hur man ger kritik: att göra det så att den enskilde deltagaren inte blir sårad, jämförd på ett nedlåtande sätt eller använd som ett negativt exempel på saker som kan förbättras i samtal med var och en än inför hela cirkeln. Kritik är ett ord som uppfattas som negativt av många – man kan i stället tänka att man söker visa på vad som kan utvecklas i ett arbete. En viktig sida av ett studiecirkelförlopp är vilka förväntningar man skapar i starten. Etablerar man redan från början en förväntan om att ledaren skall ha uppmärksamhet på vad som kan bli bättre och hur det skall göras kan man avdramatisera saken: det blir en del i rutinen. En annan aspekt
Page 1 and 2: Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4: © Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6: Cirkelmaterial ....................
Page 8: Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12: Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14: Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17: K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19: känner varandra sedan lång tid,
Page 20 and 21: Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23: enskilda personen som söker sig ti
Page 24: ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70: Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72: När cirkelledare själva väljer s
Page 73: När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78: Planering Den planering som cirkell
Page 79 and 80: Justera planen under cirkelträffen
Page 81 and 82: Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84: justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87: K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88:
- om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92:
Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95:
K apitel 9 Appendix
Page 96:
är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100:
Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?