Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

ledaren genom att pröva hennes kunnande. För att skapa den
lärmiljö som hon anser vara bäst för nybörjare ger hon de
kunniga två alternativ. Antingen kan de sluta i cirkeln och
vänta till fortsättningscirkeln eller så får de dämpa sig. Skälet
till det är att man som ledare lätt kan följa med i duktigas
tempo. Pedagogisk forskning har uppmärksammat denna
risk – man fann t.ex. att många lärare i grundskolan fokuserade
på dem som tillhörde de bättre – de blev den grupp som
läraren styrdes av. Vår cirkelledare här vill inte göra så utan
har en annan styrgrupp.
En del cirkelledare anser att det i vissa fall är svårt att hålla
ihop deltagare med skilda bakgrundskunskaper. Hon samlar
nybörjarna för sig och ägnar sig särskilt åt dem:
36
Det är hantverket som styr indelning i mindre grupper.
Är det en grupp med både nybörjare och erfarna
deltagare delar jag in i mindre grupper. Då kan jag
ha nybörjare för sig. Det ger möjlighet att ge de mer
stöd. De erfarna kan hjälpa varandra.
Utgångspunkten är att de som är erfarna kan klara sig
själva. Denna ledaren vill kunna stödja nybörjares kunskapsutveckling
i en cirkel som är öppen för alla. På detta sätt kan
cirkelledarens insatser i främsta hand riktas till dem som
har störst behov av ledarens insatser. man kan här spåra en
slags kompensatoriskt resonemang: att ägna experthjälpen
åt dem som kan minst. En poäng med gruppindelningar av
detta slag är att samtliga deltagare ska finna det meningsfullt
att delta i studiecirkeln. Aktiviteter och handlingar
anpassas efter varje deltagares behov.
Ett alternativ kan ju vara att ha erfarna och nybörjare i par
eller smågrupp, där de erfarna kan fungera som handledare.
Detta kan också ge en god utdelning för båda parter: nybörjaren
får hjälp och den erfarna får dela med sig och förklara,
vilket innehåller andra kvaliteter i kunnandet än de som
ligger i att kunna utföra hantverket.