Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Omsorg om alla
I intervjuerna kan vi se hur cirkelledarna ofta resonerar
kring omsorgen om gruppen, men också om den enskilde
deltagaren. Att vårda gruppens funktion genom att få individer
att trivas blir en viktig uppgift. Det omvända gäller
också: Om gruppen fungerar väl trivs individerna. Därför
kom omsorgen om både grupp och individ att bli ett återkommande
tema i samtalen med de erfarna ledarna. Man har
intrycket att denna inställning är mycket grundläggande för
de didaktiska val de gör.
I allmänhet fungerar det väl, men när dessa omsorger drar
åt olika håll blir det ett dilemma. När individer uppträder så
att gruppen inte fungerar väl blir omsorgen om såväl individ
och grupp svårare att förena: Cirkelledaren ställs inför ett
problem, som manar till ingripande. Eftersom det är ett dilemma
ligger utmaningen i att söka hitta en lösning. Den kan
innebära att man väljer att förlora lite av gruppens trivsel
genom att prioritera omsorgen för individen.
Ett annat alternativ innebär att man delvis offrar omsorgen
om individen för att gruppen skall fungera bättre. En tredje
möjlighet är att man hittar lösningar på dilemmat, som på
något sätt tar hänsyn till både grupp och individ.
Att ha omsorg om både grupp och individ blir ett värde, som
fungerar som ett slags roder för ledarnas beslut att ingripa
i processen: Man måste ha öga på både gruppens trivsel och
individens behov.
Man kan här inte veta säkert om varifrån omsorgshållningen
kommer. Frivilligheten i deltagandet är ju en ram,
som kan leda till att brist på omsorg och hänsyn leder till att
deltagare uteblir. Man kan ju också se det som uttryck för
att cirkelledare har tillägnat sig en folkbildningsideologi,
där alla skall känna sig lika värda, till skillnad från idén om
konkurrens och meritokrati, som inte sällan präglar mentaliteten
inom utbildningar.
26