Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

Förhoppningsvis har nu vår idés kärna blivit tydlig: Vi har siktat på att beskriva studiecirkelledares kunnande med utgångspunkt i intervjuer. Sedan har vi studerat deras resonemang med våra begrepp som analytiska verktyg. Vi ser då cirkelledares agerande som val, där de förhåller sig till olika konkreta omständigheter som inte sällan även innehåller dilemman. Att söka lösningar på olika sådana utmaningar och dilemman blir en viktig del i det didaktiska kunnandet. Lösningarna handlar ofta om att väga in många olika förhållanden för att optimera vad man anser vara värdefullt och möjligt. Är det något särskilt med studiecirklar? Spelar det någon roll att det är just en studiecirkel? Det har alltid funnits olika åsikter om vad som är typiskt för studiecirklar. I vårt fall vill vi redovisa hur detta kommer fram i cirkelledarnas resonemang. Vi tycker oss se det när de berättar om sina överväganden och vad de väljer att göra i relation till olika dilemman. Det framgår då att deras sätt att se på vad folkbildning och studiecirkeltraditionen innebär 19
påverkar dem. Då handlar det om vad som är ett lämpligt sätt att leda verksamheten, men också hur en studiecirkel kan läggas upp, d.v.s. deras tankar om didaktisk design. Dessa tankar eller ibland starka övertygelser blir på så sätt ett slags ramar för cirkelledarnas handlande. Det visar sig för det första att man faktiskt menar att det ”beror på”. Man urskiljer nämligen olika slags cirklar, som i väsentlig grad skapar skilda villkor för ledarens möjligheter. Den ena är vad man ofta kallat ”kamratcirklar”, men en del kallar dem ”diskussionscirklar”. Citatet nedan kommer från en cirkelledare med erfarenhet av cirklar om politik och samhälle. Det beskriver hennes syn på verksamheten så här: 20 Jag menar att studiecirkelns huvudmål är att det ska vara en kamratkrets som kan utbyta tankar och lära av varandra. Man kan även ha någon form av plan som man har. Eller i varje fall fått ett godkännande på något cirkelmaterial som man utgår från. Denna cirkeltyp kännetecknas av några drag, som blir betydelsefulla för hur verksamheten kan ledas: Att det är en social gemenskap av deltagare som känner varandra och som tillsammans väljer ett ämne. Detta vill de fördjupa sitt kunnande kring tillsammans. Det sker genom att de utbyter tankar kring det som de har läst eller skaffat kunskap om på annat sätt. Dessutom ligger det i cirkelformen att gruppen har en plan för studiecirkeln. En plan som säger något om vad de ska göra under cirkelträffarna. Ofta träffas man flera år och studerar då olika ämnen. Förväntan på ledares insatser blir här annorlunda än i andra cirklar, ibland klarar sig gruppen ganska bra på egen hand. Mot denna typ ställs de som en del cirkelledare benämner ”kunskapscirklar”. Denna studiecirkel är en sådan som deltagarna anmäler sig till. Ofta har de hittat den i ett studieförbunds katalog eller på deras webbsida. Här är det den
Page 1 and 2: Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4: © Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6: Cirkelmaterial ....................
Page 8: Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12: Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14: Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17: K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19: känner varandra sedan lång tid,
Page 22 and 23: enskilda personen som söker sig ti
Page 24: ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70: Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72:
När cirkelledare själva väljer s
Page 73:
När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78:
Planering Den planering som cirkell
Page 79 and 80:
Justera planen under cirkelträffen
Page 81 and 82:
Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84:
justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87:
K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88:
- om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92:
Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95:
K apitel 9 Appendix
Page 96:
är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100:
Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?