Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

känner varandra sedan lång tid, är det ytterligare en tredje sorts förutsättningar. På så sätt blir utmaningen att leda en studiecirkel en fråga om att hitta på lösningar, som går ihop med vad vi önskar åstadkomma, men också den verklighet, som just nu föreligger. Vi kan likna detta vid uppgiften för en arkitekt: att rita ett hus som passar både terrängen, plånboken och dem som skall bo där. På samma gång bör man leva upp till vissa krav som motsvarar vad den egna ”yrkeshedern” anser vara ett gott arbete. Detta slags problemlösning har uppmärksammats av Donald Schön (1995), som en särskild slags kunskapsform – design. När är det gäller utbildningsområdet kan vi kalla det didaktisk design. Design handlar inte om att dra enkla slutsatser från en princip, som när man tillämpar naturvetenskap eller att sätta upp mål och sedan genomföra dem. I stället handlar det om att hitta avvägningar mellan olika saker som vi måste bry oss om för att få ett så bra resultat som möjligt. Det handlar om att man kreativt försöker lösa problem i vardagsarbetet. Ingrid Carlgren (1999) pekar ut design som ett centralt begrepp i lärares kunskap. Vi tror att begreppet är mycket fruktbart för tänkandet om vad cirkelledare gör när de leder cirklar: Man har ansvar och måste agera i ett delvis svårförutsett sammanhang, där enkla regler inte räcker utan man måste försöka lösa problem allt eftersom de uppstår. Det handlar då om att göra val – det går inte att komma ifrån detta: bakom en didaktisk design ligger alltid en rad val. Det är en nödvändig förutsättning för att en cirkel, ett undervisningspass etc, skall kunna genomföras. Ett tredje mycket viktigt begrepp blir här dilemman (Berlak & Berlak, 1981; Larsson, 1983). När man söker hitta möjligheter att förhålla sig till visionen och olika konkreta sidor av verklighetens villkor finns det sällan ett val som är perfekt, utan ofta hamnar man i dilemman – en fördel ur en viss synvinkel blir en nackdel ur en annan. Inte sällan hamnar studiecirkelledare i sådana dilemman. Cirkelledaren kanske tycker att det är viktigt att styra diskussionen så att man hål- 1
ler sig till ämnet, men vet på samma gång att det är viktigt att deltagarna skall ha inflytande. Inför sådana dilemman kan man försöka vara uppfinningsrik för att hitta ett sätt att komma ur dilemmat, eller också får man hitta en kompromiss. Att tillvaron på så sätt innehåller dilemman blir ett viktigt synsätt när man funderar över beprövad erfarenhet – ibland kan den just handla om hur man hanterar dilemman på ett kreativt sätt. En sida av vårt tänkande blir att vi resonerar i termer att man söker väga olika värden mot varandra – man tvingas att ta ställning både vid planering och under cirkelns gång. Ett konkret exempel: Deltagarna är ganska många för att vara en cirkel. De har också mycket olika <strong>erfarenheter</strong> av ämnet. Vissa är dessutom ganska dominanta. Som en grundläggande värdering anser ledaren att alla bör kunna få ta lika mycket plats i såväl beslut som samtal. Med exemplet söker vi visa vilken slags utmaningar cirkelledare kan stå inför. Ofta handlar det enligt vår mening om att hitta lämpliga avvägningar eller kompromisser mellan olika saker som ledaren måste ha i åtanke för att hantera andras krav eller vad egna värderingar säger inom ramen för de ramar som verkligheten bjuder. Vi skulle kunna kalla detta för ett optimeringstänkande: cirkelledaren satsar inte på att nå ett eller ett par mål, utan på att hitta ett sätt att agera som blir rimligt med tanke på vad som är eftersträvansvärt i det stora hela: väga in olika saker och fundera på vad som blir optimalt när ”allt” är övervägt. Dessa val måste göras av cirkelledaren efter eget omdöme om vad som vid varje tillfälle är lämpligt. När ni läser vidare kommer ni att möta olika exempel på dilemman, som måste hanteras. I vår tid styrs ofta verksamheter genom att man i olika beslutsorgan skriver fram någon eller några aspekter som mål, som alla skall sträva efter och vars måluppfyllnad kan mätas, vilket sedan ibland belönas med resurser till dem som lyckats nå målen. Denna ordning kan vara skadlig för verksamheter genom att bortse från den optimeringslogik, som bättre stämmer med arbete av mer komplicerad natur. 18
Page 1 and 2: Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4: © Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6: Cirkelmaterial ....................
Page 8: Författarnas förord Med denna skr
Page 11 and 12: Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 13 and 14: Sedan dess har studiecirkeln förä
Page 16 and 17: K apitel 2 Lite teori
Page 20 and 21: Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23: enskilda personen som söker sig ti
Page 24: ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63: Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65: Deltagare får var sitt moment Att
Page 66: som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70:
Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72:
När cirkelledare själva väljer s
Page 73:
När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78:
Planering Den planering som cirkell
Page 79 and 80:
Justera planen under cirkelträffen
Page 81 and 82:
Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84:
justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87:
K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88:
- om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92:
Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95:
K apitel 9 Appendix
Page 96:
är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100:
Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?