Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lite teori<br />
Om vi jämför studiecirkelverksamhet med grundskolan kan<br />
vi urskilja en mängd skillnader. Grundskolan bygger på att<br />
man skall läsa i en viss ordningsföljd inom ämnena – studiecirklar<br />
är i allmänhet öppna för alla, vare sig deltagarna kan<br />
mycket eller lite om ämnet. I cirklarna har man inga årskurser<br />
– gammal som ung blandas. Det finns inte heller någon<br />
läroplan, som bestämmer vilka ämnen som skall studeras – i<br />
stället kan nästan vad som helst studeras och nya ämnen kan<br />
tillföras utan större komplikationer. En konsekvens är att<br />
studiecirkelverksamhet är variationsrik och decentraliserad,<br />
vilket är en styrka. Om man som vi vill analysera en sådan<br />
företeelse har man stor användning av begrepp som kan<br />
skapa ordning och struktur på tankarna när man analyserar<br />
intervjuer om cirklar.<br />
I grunden handlar denna skrift om studiecirkelns didaktik.<br />
Begreppet didaktik anger just att det är kunskap, som kan<br />
vara utgångspunkt för beslut i undervisnings– och utbildningssammanhang.<br />
I vårt sammanhang blir det då erfarna<br />
cirkelledares tankar om sina egna ställningstaganden som<br />
ledare: vilka resonemang ligger bakom deras val av handlingar.<br />
Man brukar säga att didaktiken behandlar några<br />
nyckelfrågor: Vad skall man välja som innehåll? Vem skall<br />
delta? Hur skall studieprocessen utformas? I samtliga fall<br />
kommer följdfrågan: Varför det?<br />
Nu kan man ju besvara sådana frågor genom att ange de mest<br />
utopiska svar – naturligtvis bör man sträva efter att alla lär<br />
sig allting och alla blir glada hela tiden. Problemet med detta<br />
är att de vardagliga villkoren sätter käppar i hjulet och utopin<br />
riskerar bli en hägring. Grundproblemet är då att man<br />
bortser från de konkreta sammanhangen. Inte minst ger<br />
olika ämnens eller verksamheters art särskilda villkor för<br />
hur man kan utforma didaktiken. Handlar det om måleri så<br />
skapar detta särskilda förutsättningar för hur verksamheten<br />
kan utformas: lokaler, samspelet mellan deltagarna, cirkelledares<br />
agerande. Är det en cirkel om datoranvändning skapar<br />
det andra och är det en diskussionscirkel, där deltagarna<br />
16
Change language