Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

More documents

Recommendations

Info

studiecirkelns diskussioner struktur. På den tiden hade man mycket ofta små bibliotek inom föreningarna – de bibliotek, som vi nuförtiden besöker i kommunal regi fanns inte allmänt förrän på den senare delen av 1900-talet. Dessa studiecirkelbibliotek var i praktiken den enda tillgång till böcker, som vanligt folk hade. En cirkelsammankomst på den tiden kunde innebära att någon läste högt eller återgav innehållet i en lånebok – alla kunde ju inte låna boken – och så diskuterade man. Oscar Olsson såg inte sin uppfinning som en fast form – han skriver: ”En av de största förtjänsterna i studiecirkelorganisationen är just dess smidighet. Den kan anpassas efter olika förhållanden på olika platser, liksom den när som helst kan förändra sina arbetsmetoder efter inträffade omständigheter … .” (Olsson, 1914, s. 85). Det viktigaste var förtroligt och givande umgängesliv och trivsel och: ”… det fria och otvungna samtalet, vari alla kan delta, över ett ämne, som någon fått i uppdrag att närmare utreda och utveckla vid början av samkvämet” (ibid, s. 80) . 11
Sedan dess har studiecirkeln förändrats på många sätt. Vad vi kan lära från detta är att studiecirkeln i alla tider anpassats till de praktiska förhållanden som rått – den har varit det möjligas konst. Detta är viktigt att säga när många tror att det finns en idealcirkel och att de flesta sen avviker från denna. Rickard Sandler, som var ABF:s förste ledare, menade att en sådan syn representerade enfald och förespråkade mångfald. I själva verket menade han att cirklarna skulle förändras så att de passade in i ett samhälle som ständigt förändras (Sandler, 1937). Å andra sidan hotar en alltför stor anpassning verksamhetens existens – finns det ingenting som skiljer studiecirklarna från andra kurser och verksamheter finns det ju ingen täckning för begreppet studiecirkel. Då kan inte heller studieförbunden betraktas som något annat än vilken utbildningsanordnare som helst. Det finns alltså skäl att odla sin tradition och att vara noga med att ta vara på det kunnande som finns hos studiecirkelledare. I denna skrift tar vi fasta på mångfalden, men också att vara jordnära. Den bygger på intervjuer med erkänt skickliga studiecirkelledare, som representerar en stor bredd när det gäller cirkelns innehåll och form. På så sätt hoppas vi att vår tids cirkelledarverklighet kommer fram. Det innebär också att vi inte framställer våra ideal utan snarare hur de vi intervjuat faktiskt resonerar. Beprövad erfarenhet I många verksamheter vilar delar av kunnandet på vad man lärt sig av erfarenheter inom ”skrået” – man har iakttagit effekter av att göra på det ena eller andra sättet under lång tid. Även när man genomgått omfattande utbildningar, så räcker detta inte för att man skall kunna göra ett bra arbete – man måste också lära av att reflektera över erfarenheter man gör i jobbet. Genom att nybörjare lär sig knepen från dem som arbetat länge genom att se och lyssna och få synpunkter på egna försök förmedlas den beprövade erfarenheten till nya generationer. 12
Page 1 and 2: Cirkelledares beprövade erfarenhet
Page 3 and 4: © Bildningsförbundet Östergötla
Page 5 and 6: Cirkelmaterial ....................
Page 8: Författarnas förord Med denna skr
Page 11: Studiecirkeln - en tradition i utve
Page 16 and 17: K apitel 2 Lite teori
Page 18 and 19: känner varandra sedan lång tid,
Page 20 and 21: Förhoppningsvis har nu vår idés
Page 22 and 23: enskilda personen som söker sig ti
Page 24: ler så tungt på en studiecirkelle
Page 27 and 28: Omsorg om alla I intervjuerna kan v
Page 29 and 30: göra när en individ tar för myck
Page 31 and 32: 30 lapp och lägger det i en låda.
Page 33 and 34: Denna ledare menar att det finns en
Page 35 and 36: Vi ser hur cirkelledaren har uppmä
Page 37 and 38: ledaren genom att pröva hennes kun
Page 39 and 40: 38 Den delen är svår. När det g
Page 42 and 43: K apitel 4 Stödja lärandet
Page 44 and 45: ledaren måste bidra med. Ingen arb
Page 46 and 47: fyra till fem meningar. Det blir et
Page 48 and 49: Rollspel En annan form av övning s
Page 50 and 51: Frågor från deltagarna I arbetet
Page 52 and 53: Om jag har några nybörjare. Då f
Page 54 and 55: per som de med gedigna förkunskape
Page 56 and 57: om det. /…/ Om det är en hantver
Page 58 and 59: Studiebesök Studiebesök kan ha fl
Page 60 and 61: Hemuppgifter I cirkelledares didakt
Page 62 and 63:
Det är att stjäla deras tid som d
Page 64 and 65:
Deltagare får var sitt moment Att
Page 66:
som händer i kameran. Så kör vi
Page 69 and 70:
Cirkelmaterial En annan sak som st
Page 71 and 72:
När cirkelledare själva väljer s
Page 73:
När cirkelledare tar fram eget cir
Page 77 and 78:
Planering Den planering som cirkell
Page 79 and 80:
Justera planen under cirkelträffen
Page 81 and 82:
Det gör att deltagarnas inflytande
Page 83 and 84:
justera den översiktliga planen, o
Page 86 and 87:
K apitel 7 Hur kan man använda den
Page 88:
- om så är fallet bedömer den so
Page 91 and 92:
Lästips Lars Arvidson har ägnat s
Page 94 and 95:
K apitel 9 Appendix
Page 96:
är inte alltid en bra form, men i
Page 99 and 100:
Referenser Berlak, A., Berlak, H. (
show all

Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?