Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
Cirkelledares beprövade erfarenheter - Bildningsförbundet ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Studiecirkeln<br />
– en tradition i utveckling<br />
Bland alla utbildningsformer sticker studiecirkeln ut som<br />
en udda men vacker fågel. Sällan har väl demokratitanken<br />
fått ett så tydligt uttryck i en studieform. I cirkeln stannar<br />
man inte vid allmänna deklarationer om demokrati, utan<br />
här finns det faktiskt inslag av att uttrycka tanken i praktisk<br />
handling: Öppen för alla, utan inriktning på att ordna upp<br />
i vinnare och förlorare och med sikte på att främja människors<br />
förmåga att samarbeta. Redan från början var man<br />
demokratisk genom att ha sin förankring bland dem som<br />
annars inte erbjöds någon utbildning annat än folkskola: all<br />
annan utbildning riktade sig till eliter. (Här har verksamheten<br />
förändrats – nu är faktiskt de med kortare utbildning inte<br />
lika väl representerade som högutbildade.)<br />
Det finns en lång tradition av att ha deltagares trivsel i<br />
högsätet. Att det blivit så kan antagligen ha att göra med hur<br />
traditionen uppkom. För drygt 100 år sedan växte studiecirklar<br />
fram som en del i ett mycket vitalt föreningsliv. I början<br />
var det inom nykterhets- och arbetarrörelserna som man<br />
ordnade cirklar. Oscar Olsson, som var djupt engagerad i<br />
båda rörelserna, skrev ett slags program för studiecirklarna<br />
1902 som ofta ses som avgörande. Att cirkeln fick en praktiskt<br />
demokratisk form kan också ha att göra med att man hämtade<br />
<strong>erfarenheter</strong> från hur man drev andra verksamheter<br />
inom föreningarna, nämligen demokratiskt. Beslut fattades<br />
om vad man skulle studera och andra detaljer precis som vid<br />
vanliga möten. Man diskuterade i cirkeln på samma sätt som<br />
man var van vid debatter inom föreningen. Olssons förslag<br />
till arbetsformer uppfattades därför nog som ganska naturliga.<br />
Man bröt dessutom mot uppfattningen att studier krävde<br />
en lärare. Det fanns inte minst praktiska skäl: I allmänhet<br />
hade man ingen som kunde fungera som lärare – nästan<br />
alla i föreningarna hade bara folkskola. Man fick klara sig<br />
själva. I allmänhet var i stället böcker den ryggrad som gav<br />
10
Change language