27.09.2013 Views

Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti

Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti

Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Att</strong> <strong>välja</strong><br />

<strong>preventivmedel</strong><br />

Information om sexualitet,<br />

preventivmetoder och könssjukdomar


2<br />

Innehåll<br />

Dags att ta ansvar tillsammans 3<br />

Sex och sexualitet – vad är det? 5<br />

Kvinnans anatomi 10<br />

Från flicka till kvinna 14<br />

•• Hur kan du bli gravid? 16<br />

•• Hur kan du inte bli gravid? 16<br />

Mannens anatomi 18<br />

•• Från pojke till man 18<br />

Många olika preventivmetoder 20<br />

Hormonella <strong>preventivmedel</strong> 22<br />

•• Kombinationspreventivpiller, dvs. p-piller 23<br />

•• P-ring och p-plåster 27<br />

•• Fördelar och nackdelar med kombinations<strong>preventivmedel</strong> 28<br />

•• Gulkroppshormonpreparat 30<br />

•• Fördelar och nackdelar med gulkroppshormonpreparat 32<br />

Icke-hormonella <strong>preventivmedel</strong> 34<br />

•• Fördelar och nackdelar med icke-hormonella metoder 35<br />

Om du glömmer att använda <strong>preventivmedel</strong>? 37<br />

Uppföljning av användningen av <strong>preventivmedel</strong> 38<br />

•• Vad är ett cellprov? 38<br />

Könssjukdomar, dvs. sexuellt överförda infektioner 39<br />

•• Vilka organismer förekommer i könsorganen? 42<br />

•• Infektioner i slidan 42<br />

Allmänna föreställningar om hormonella preventivmetoder 43<br />

Ordlista 46


Dags att ta<br />

ansvar tillsammans<br />

Kärlek och sexualitet är viktiga saker i livet. <strong>Att</strong> sällskapa och inleda ett sexliv<br />

kan i bästa fall vara en stor källa till njutning för båda parterna. Sexlivet kan<br />

också ha tråkiga konsekvenser som oönskad graviditet, könssjukdomar,<br />

sexuellt våld och illa behandling. När båda har information<br />

och kunskap om sexualitet samt respekterar<br />

och litar på varandra är det lättare och roligare<br />

att lära sig njuta av sex.<br />

Till denna helhet hör också ansvar för<br />

att förhindra oönskad graviditet och<br />

skydda sig mot könssjukdomar.<br />

Denna broschyr innehåller<br />

information om sexualitet,<br />

förhindrande av graviditet och<br />

könssjukdomar. Frågor kring<br />

<strong>preventivmedel</strong> bör utredas i tid,<br />

eftersom redan det första samlaget<br />

kan leda till graviditet.<br />

Likaså är det viktigt att veta hur<br />

könssjukdomar smittar och på<br />

vilket sätt det går att skydda sig<br />

mot dem. Ju mer information och<br />

kunskap, desto skönare sexliv.<br />

3


4<br />

Dikterna i preventivguiden är fritt översatta och ingick i en dikttävling som<br />

anordnades på webbplatsen <strong>Ehkäisynetti</strong> under våren 2009.<br />

Transträck<br />

Vi satt bergen släta. Vi tittade på horisonten tills den blev tom.<br />

Vi älskade de stunder då vinden rufsar om håret och havet doftar starkt.<br />

Den glada värmen som snart sprider sig i vårt inre.<br />

Solen skiner för oss.<br />

Snötäckta minnen smälter ner på dikets botten.<br />

Också fåglarna återvänder för att sjunga för oss.<br />

Himlen hade målats blå.<br />

Och jag kunde lägga mitt huvud i din famn. Jag kunde glömma mig kvar<br />

bredvid dig för att beundra allt det vackra i världen.<br />

För tillsammans med dig ser också världen en aning vackrare ut.<br />

Pinja Päivärinta, Helsingfors


Sex och sexualitet<br />

– vad är det?<br />

Människans sexualitet är en kärnegenskap som påverkar alla – från<br />

spädbarn till åldringar. Sexualiteten utvecklas hela livet igenom och omfattar<br />

bl.a. sexuell utveckling, biologiskt kön, social könsidentitet och könsroll,<br />

sexuell orientering, erotiskt intresse, njutning, intimitet och förökning.<br />

Sex är aktivitet som människor utövar för att få utlopp för sin sexualitet.<br />

<strong>Att</strong> inleda ett sexliv kräver mogenhet; det är inte bara fråga om<br />

gemensam glädje utan också om delat ansvar. Sex<br />

ska resultera i välbehag, njutning och upphetsning.<br />

Sex kan utövas på egen hand i form av drömmar,<br />

fantasier, användning av erotiska stimulansmedel<br />

och onani. Två människor kan smeka varandra,<br />

fl irta, älska eller ha samlag.<br />

Med sex och sexualitet avses alltså mycket mer<br />

än bara samlag, som enligt undersökningar i<br />

genomsnitt varar endast några minuter.<br />

Det är viktigt att det känns bra och är tillfredsställande<br />

att ha sex. Om du är osäker, rädd eller känner<br />

obehag för att ha sex ska du säga nej.<br />

Vi är alla olika<br />

Vi är alla olika och har individuella behov i fråga om sexualitet, sexuell<br />

utveckling och vårt sätt att uttrycka oss. Alla är inte intresserade och mogna<br />

för sex vid samma ålder. Det viktigaste är att både du och din partner vill ha<br />

sex. Något som är särskilt upphetsande och tillfredsställande för den ena<br />

kan vara motbjudande eller ointressant för den andra. I grund och botten<br />

vill dock alla bli godkända, respekterade och älskade av en<br />

annan människa.<br />

5


6<br />

Sexuell orientering<br />

Med sexuell orientering avses det som människan känner sig sexuellt dragen<br />

till: vilket kön individen blir kär i och vad som ger honom eller henne<br />

sexuell tillfredsställelse. Den sexuella orienteringen kan variera under livets<br />

gång. Det är mycket vanligt att särskilt ungdomar är intresserade av många<br />

olika saker i det skede då sexualiteten ännu håller på att formas.<br />

Med heterosexualitet avses att individen i huvudsak är intresserad av det<br />

motsatta könet och med homosexualitet att han eller hon i första hand är<br />

intresserad av personer av samma kön. Bisexuella personer är intresserade<br />

av båda könen eller anser att könet är av sekundär betydelse.<br />

Med tanke på känslolivet spelar det ingen roll vilket kön individen är intresserad<br />

av. Alla människor har ett behov av att känna sig åtrådda och älskade,<br />

och de fl esta vill också ha möjlighet att skapa ett gemensamt liv med den<br />

de älskar.<br />

Ungdomar och onani<br />

Känner du din egen kropp? Har du någonsin tittat på dig själv i spegeln?<br />

Din kropp är unik och varje del av dig är lika bra. Det är bra att du lär känna<br />

din kropp och hur den reagerar. Onani, dvs. solosex eller masturbation, är ett<br />

bra och tryggt sätt att lära känna sin egen kropp. Ju bättre du känner din<br />

kropp desto lättare är det att i något skede lära dig älska med en annan<br />

person. Du behöver inte skämmas över att du onanerar, det är någonting<br />

som alla gör. Det är också det säkraste sättet att ha sex!<br />

Sexuella fantasier<br />

Sexuella fantasier är inbillning som ger sexuellt välbehag och upphetsning.<br />

De fl esta har sexuella fantasier vid onani och många också som extra<br />

upphetsning under samlag. Hur upphetsande, perversa, olagliga, konstiga,<br />

spännande eller otroliga fantasierna än är kan de inte vara till skada, eftersom<br />

de bara är inbillning. När du fantiserar kan du uppleva nästan vad som<br />

helst, och du behöver inte dela dina fantasier med någon annan eller utöva<br />

dem i verkliga livet.


Hur vet du att du är redo att ha sex<br />

med en annan människa?<br />

Utvecklingen mot att bli mogen för sex sker<br />

stegvis. Först lär du dig uppleva närhet<br />

genom att hålla händer och småningom<br />

genom att kyssas och smekas. Samtidigt<br />

utforskar du steg för steg dina egna och den<br />

andras känslor. En tumregel är att inte ha sex<br />

innan lustan övervinner rädslan. Det är viktigt att<br />

du lyssnar till ditt inre och dina känslor. Det fi nns<br />

ingen ”rätt” ålder eller längd på ett förhållande för<br />

när du måste bli sexuellt aktiv. Det innebär givetvis också<br />

att du tar ansvar för dig själv och ditt förhållande till din partner. Vid<br />

samlag ska båda ta ansvar för att skydda sig mot könssjukdomar och<br />

förhindra oönskad graviditet.<br />

Myter och föreställningar om sex<br />

Det fi nns många myter och föreställningar om sex. En av de vanligaste är att<br />

alla andra har sex oftare och tidigare än man själv.<br />

En annan vanlig föreställning är att samlag är det enda och bästa sättet att<br />

njuta av sex. Ändå fi nns det många andra bra sätt, såsom smekning, oralsex<br />

och fantasier. Det är också en myt att mannen genast ska kunna tillfredsställa<br />

kvinnan. Inte heller är det alltid mannen som är ivrigare att ha sex än<br />

kvinnan.<br />

Sex och prestationsångest<br />

Vi lever i ett prestationssamhälle, där det är viktigt att vara duktig i skolan,<br />

effektiv i arbetet och till och med bra på sina hobbyer. Också sex kan bli prestationscentrerat:<br />

man försöker prestera så bra som möjligt under samlaget.<br />

Om man misslyckas börjar man kanske kritisera sig själv eller sin partner.<br />

Målet med sex ska dock inte vara ett lyckat samlag utan snarare njutning<br />

och välbehag. Vissa njuter av känslan av närhet och samhörighet, andra får<br />

tillfredsställelse av en explosiv orgasm. Känslorna varierar beroende på<br />

människornas entusiasm, förhållande och övriga livssituation.<br />

7


8<br />

Vad är porr?<br />

Porr är ”underhållning” för vuxna som inte är avsett för barn och unga. Porr<br />

är att spela sex på olika sätt. Oftast är ljud, miner och samlagets längd överdrivna.<br />

Skådespelarna i porrfilmer har vanligtvis manipulerats på olika sätt<br />

genom skönhetsoperationer, maskering och bildvinklar. De manliga skådespelarna<br />

har valts på grund av en särskilt stor penis och långvarig erektion.<br />

Porr hör till fantasivärlden. Vissa blir upphetsade av att titta på porr, andra<br />

inte. Ingen får tvingas att se på porr. Inte heller är porr någonting att ta efter,<br />

eftersom bra sex och älskande är mycket mer än att bara prestera, kvida<br />

och ha samlag.<br />

På talspråk brukar porr delas in i allt från mjukporr till hard core; det finns<br />

alltså många olika former av porr och innehållet i porrfilmer kan variera. De<br />

hårdaste porrfilmerna kan ge ångest också hos vuxna. Du kan råka ut för<br />

porr mot din vilja t.ex. via skräppost i din e-postlåda eller när du söker annan<br />

saklig information på internet. Om du får ångest av någonting du sett ska<br />

du inte grubbla över det ensam utan tala med en vuxen som du känner dig<br />

trygg med. Kom ihåg att porr är fantasi och inget att ta efter.<br />

Vilka problem är förknippade med sex?<br />

I verkliga livet är det oftast mycket svårare att sällskapa, älska eller utöva sin<br />

sexualitet än vad t.ex. nutidens medier låter påskina. Människorna har också<br />

mycket mer individuella behov, önskemål och intressen i fråga om sex än<br />

man i allmänhet tror. Alla har ett alldeles eget manuskript för sin sexualitet.<br />

De sexuella problemen kan vara fysiska: svårigheter att bli upphetsad och<br />

få orgasm eller smärta. Prestationsångest kan leda till att det inte är njutningsfullt<br />

att ha sex. Man kanske funderar över sin sexuella orientering och<br />

sina särskilda sexuella intressen. Det är inte bra att grubbla över dessa frågor<br />

ensam utan i stället ska man kontakta en hälsovårdare, läkare, sexualrådgivare<br />

eller terapeut som specialiserat sig på sexualitet.<br />

Sexualiteten är en resurs och den sexuella hälsan en viktig del av<br />

människans välbefinnande.


10<br />

Kvinnans anatomi<br />

Kvinnas yttre könsorgan består av blygdläpparna, venusberget, klitoris och<br />

slidöppningen. Urinröret sitter framför slidöppningen, som omges av de inre<br />

blygdläpparna. De förenas framför urinröret med övre delen av klitoris.<br />

Klitoris är kvinnans viktigaste könsdel som förmedlar njutning. Endast övre<br />

delen av klitoris är synlig. Klitoris består av svällkroppsvävnad som blir betydligt<br />

större under blodtillströmningen vid sexuell upphetsning. Sammanlagt<br />

uppskattas kvinnorna ha lika mycket svällkroppsvävnad per viktkilo i klitoris<br />

som männen har i penis.<br />

Klitoris har mycket täta nervbanor och enligt dagens uppfattning förmedlas<br />

orgasmer vanligtvis, även under samlag, uttryckligen via nerverna i klitoris.


•• 1. Äggstockar<br />

•• 2. Livmoder<br />

•• 3. Slida<br />

•• 4. Livmoderslemhinna<br />

•• 5. Äggledare<br />

•• 6. Livmoderhals<br />

5<br />

1<br />

Kvinnans inre könsorgan<br />

2<br />

6<br />

3<br />

4<br />

1<br />

5<br />

11


12<br />

•• 1. Venusberget<br />

•• 2. Klitoris<br />

•• 3. Urinrörsöppning<br />

•• 4. Yttre blygdläppa<br />

•• 5. Inre blygdläppar<br />

•• 6. Slidöppning<br />

•• 7. Ändtarmsöppning<br />

Kvinnans yttre könsorgan<br />

5<br />

1<br />

2<br />

6<br />

7<br />

3<br />

4


Mödomshinnan<br />

I slidöppningen mellan de inre blygdläpparna finns mödomshinnan som<br />

omger den egentliga slidöppningen. Mödomshinnan är ett kransformat tunt<br />

bindvävsveck som skyddar slidan.<br />

När en flicka växer till kvinna tänjer mödomshinnan och utvidgas så att<br />

samlag är möjligt. Mödomshinnan kan av sig självt vara så glapp att den<br />

knappt märks. Öppningen i mödomshinnan tänjer och ger efter<br />

under det första samlaget.<br />

I princip ska mödomshinnan tänjas ut försiktigt, men vid det första samlaget<br />

händer det ofta att den spricker och börjar blöda. Vissa får inte alls ont när<br />

mödomshinnan tänjs ut och andra kan uppleva smärta.<br />

Det första samlaget ska inledas mycket varsamt och långsamt först när<br />

båda är tillräckligt upphetsade och villiga. Musklerna i flickans bäckenbotten<br />

ska vara helt avslappnade. Om öppningen i mödomshinnan är så liten<br />

att det inte går att ha samlag även om flickan är tillräckligt villig och upphetsad<br />

ska en läkare kontaktas.<br />

Slidan<br />

Slidan är en 7−9 cm lång kanal som utgörs av flexibel muskelvävnad höljd<br />

av en mjuk slemhinna. Vid sexuell upphetsning sväller klitoris samtidigt som<br />

slidan blir fuktig och utvidgas på längden.<br />

Sexuell upphetsning och orgasm<br />

När den sexuella upphetsningen känns bra och pågår tillräckligt länge<br />

leder den till orgasm. De flesta kvinnor behöver stimulans av klitoris för att få<br />

orgasm. Vid orgasm sammandras musklerna i bäckenbottnen kring slidöppningen<br />

och ändtarmsöppningen ofrivilligt upprepade gånger. Det är också<br />

möjligt att spänna musklerna i bäckenbottnen med vilja. Många kvinnor<br />

upplever att detta ökar den sexuella njutningen.<br />

13


14<br />

Från fl icka till kvinna<br />

Samverkan av olika hormoner gör att brösten växer, det börjar växa hår på<br />

kroppen, kvinnan börjar växa allt snabbare på längden och menstruationscykeln<br />

börjar. Menstruationen börjar i genomsnitt vid 12−13 års ålder, men<br />

den kan lika väl börja vid 10 eller 15 års ålder. Alla utvecklas individuellt.<br />

Menstruation är ett tecken på könsmognad – fl ickan kan bli gravid om hon<br />

har samlag.<br />

Menstruationscykeln<br />

Menstruationscykelns längd räknas från den dag då menstruationen börjar<br />

till dagen före nästa menstruation. Menstruationens första dag benämns<br />

också som den första dagen i menstruationscykeln. I genomsnitt är menstruationscykeln<br />

28 dagar lång. Det är dock helt normalt att den varierar från 23<br />

till 35 dagar. Kroppen förbereder sig för graviditet under varje menstruationscykel.<br />

I början av cykeln utsöndrar äggstockarna främst östrogen, som är<br />

det viktigaste kvinnliga hormonet. I mitten av menstruationscykeln, cirka 14<br />

dagar efter att menstruationen börjat, spricker follikeln (äggblåsan) i endera


äggstocken och en äggcell lossnar. Efter ägglossningen<br />

(ovulationen) omvandlas follikeln till en<br />

gulkropp som utsöndrar både gulkroppshormon,<br />

dvs. progesteron, och östrogen.<br />

Befruktning<br />

Befruktningen sker i äggledaren.<br />

Äggcellen förblir befruktningsduglig i<br />

cirka 24 timmar efter ovulationen, medan<br />

mannens spermier kan bibehålla sin<br />

befruktningsduglighet 2−3 dygn i kvinnans<br />

kropp, ibland upp till en vecka. Under den<br />

första delen av menstruationscykeln blir livmoderslemhinnan<br />

tjockare, eftersom den förbereder<br />

sig på att ta emot en befruktad äggcell. När äggcellen<br />

blivit befruktad vandrar den inom cirka fem dygn från äggledaren till<br />

livmodern och fäster sig vid livmoderns slemhinna. Normalt är menstruation<br />

ett tecken på att ingen graviditet har börjat.<br />

Liian voimakas tunne<br />

En allt för kraftig känsla<br />

Kanske betyder kärlek att du ser hans ansikte i varje regndroppe,<br />

varje nattlig dröm, varje evig dröm.<br />

Kanske betyder kärlek att du ser hans ögon i varje stjärna på den<br />

nattliga himlen, i varje knippe solstrålar.<br />

Kanske betyder kärlek att hjärtat ropar av glädje när du ser honom,<br />

att själen nästan förgås när han rör vid dig, att du svävar till nirvana<br />

med ett fånigt leende på läpparna. Om kärlek betyder allt detta,<br />

varför törs vi då inte älska? Vad är det med kärleken som skrämmer<br />

oss? Kanske är kärlek ibland en allt för kraftig känsla.<br />

Sonja Lång, Kiuruvesi<br />

15


16<br />

Hur kan du bli gravid?<br />

Om du inte har använt en säker preventivmetod eller inte har använt någon<br />

preventivmetod alls när du haft samlag kan du bli gravid. En liten mängd<br />

spermier kan komma in i slidan redan före sädesuttömningen när penis är<br />

i slidan. Om du har samlag och inte vill bli gravid ska du alltså använda<br />

en säker preventivmetod. Det enda sättet att bli gravid är att det kommer<br />

spermier in i slidan.<br />

Du kan göra ett graviditetstest om din mens är försenad. Om du inte är säker<br />

på när du borde få mens kan du göra testet 3−4 veckor efter att du haft<br />

oskyddat samlag. Testet tas från urinen och visar snabbt om du är gravid<br />

eller inte. Du kan köpa testet i apoteket utan recept eller göra testet vid en<br />

hälsovårdscentral. Om testet är positivt är du gravid.<br />

I detta fall har du tre alternativ. Du kan föda barnet och uppfostra det själv<br />

eller också kan du överlåta barnet för adoption efter födseln. I Finland<br />

adopteras barn i allmänhet till personer som inte kan få biologiska barn.<br />

Det tredje alternativet är att du gör abort, dvs. avbryter graviditeten. Abort<br />

ska helst göras senast 12 veckor efter den senaste menstruationen. Alla tre<br />

alternativ är svåra och kräver både mod och styrka.<br />

Du gör bäst i att genast kontakta hälsovårdscentralen för att diskutera<br />

dina alternativ. Om graviditeten har börjat medan du använt p-piller,<br />

p-ring eller p-plåster ska du sluta använda dem omedelbart.<br />

Hur kan du inte bli gravid?<br />

Du kan inte bli gravid genom att pussas eller smeka könsorganen.<br />

Inte heller kan du bli gravid av oralsex, även om du får<br />

spermier i munnen.


18<br />

Mannens anatomi<br />

Mannens könsdelar består av testiklar, bitestiklar, sädesledare, sädesblåsa,<br />

prostata, urinrör och penis. Både testiklarna och penis varierar i storlek och<br />

beskriver inte organens funktion. Testiklarna utsöndrar testosteron, som är det<br />

viktigaste manliga hormonet.<br />

I testiklarna bildas också spermier, som samlas i bitestiklarna. När mannen<br />

blir upphetsad fylls svällkroppsvävnaden med blod och penis blir styv (erektion).<br />

Erektionen blir kraftigare vid beröring eller samlag och leder i allmänhet<br />

i något skede till sädesuttömning eller ejakulation, vilket är förknippat<br />

med en känsla av välbehag och utlösning, dvs. orgasm.<br />

Från pojke till man<br />

I puberteten blir pojkarna längre, får hår på kroppen, får större testiklar och<br />

penis, kommer i målbrottet och får fetare hy.<br />

Spermier börjar bildas vid 13−14 års ålder. Sädesuttömning är ett tecken<br />

på könsmognad. Sädesuttömning kan ske i sömnen, genom onani eller<br />

vid samlag med en annan människa. Vid sädesuttömning kommer det<br />

sädesvätska (sperma) som innehåller spermier och körtelsekret från penis.<br />

Sädesvätskan har normalt en volym på 2−6 milliliter och mängden spermier<br />

uppgår till över 20 miljoner per milliliter. Det fi nns alltså tiotals miljoner<br />

spermier i en och samma sädesuttömning. Redan före den egentliga<br />

sädesuttömningen utsöndras det vätska från penis som kan innehålla en<br />

liten mängd spermier. Därför är det viktigt att använda kondom under hela<br />

samlaget för att undvika graviditet.<br />

Solens strålar smeker ditt ansikte<br />

Jag lyssnar,<br />

Hur löven i träden susar och du ler mot mig<br />

Taru


1<br />

2<br />

Mannens könsorgan<br />

•• 1. Penis •• 6. Prostata<br />

•• 2. Svällkropp •• 7. Bitestiklar<br />

•• 3. Sädesledare •• 8. Testiklar<br />

•• 4. Urinblåsa •• 9. Ändtarm<br />

•• 5. Sädesblåsa<br />

3<br />

7<br />

8<br />

6<br />

4<br />

5<br />

9<br />

19


20<br />

Många olika<br />

preventivmetoder<br />

I Finland fi nns det många olika preventivmetoder att <strong>välja</strong> mellan. Den populäraste<br />

metoden bland unga kvinnor är p-piller. Det är viktigt att komma<br />

ihåg att kondomen är den enda preventivmetoden som skyddar både mot<br />

graviditet och mot könssjukdomar. I tabell 1 visas de vanligaste preventivmetoderna<br />

i Finland.<br />

De olika preventivmetoderna kan indelas i tre grupper: hormonella metoder,<br />

förhindrande metoder och icke-hormonella metoder. När du väljer preventivmetod<br />

är det bra att fundera över hur effektiva, tåliga och ändamålsenliga<br />

de olika alternativen är med tanke på din situation. Om du vill börja<br />

använda en hormonell preventivmetod ska du diskutera fördelarna och<br />

nackdelarna i fråga med en läkare. Hormonella preventivmetoder rekommenderas<br />

inte vid vissa sjukdomar och situationer.


Av denna anledning frågar läkaren vilka sjukdomar som förekommer i din<br />

släkt och vilka mediciner du använder, även om du kanske inte tycker att<br />

detta har något samband med ditt val av <strong>preventivmedel</strong>. De olika<br />

preventivmetoderna och deras fördelar och nackdelar<br />

presenteras på följande sidor.<br />

Tabell 1. De främsta preventivmetoderna bland<br />

kvinnor i åldern 15−50 år<br />

Preventivpiller 24 %<br />

Kondom 19 %<br />

Hormonspiral 15 %<br />

Sterilisation 9 %<br />

Minipiller 4 %<br />

P-ring 4 %<br />

Kopparspiral 3 %<br />

Bortopererande av livsmodern 2 %<br />

P-plåster 1 %<br />

Källa: Taloustutkimus 2009<br />

Obs! Avbrutet samlag och säkra dagar kan inte kallas för egentliga<br />

preventivmetoder eftersom de är ytterst ineffektiva.<br />

21


22<br />

Hormonella<br />

<strong>preventivmedel</strong><br />

Med hormonella preventivmetoder avses alternativ som innehåller små<br />

mängder kvinnligt hormon; östrogen och gulkroppshormon, eller enbart det<br />

sistnämnda. Preparat som innehåller både östrogen och gulkroppshormon<br />

kallas för kombinations<strong>preventivmedel</strong>. Till dessa hör p-piller som tas en<br />

gång per dag, p-ringen som byts en gång per månad och p-plåstret som<br />

byts en gång per vecka. Preparat som innehåller enbart gulkroppshormon<br />

är hormonspiralen, minipiller, p-staven, dvs. ett implantat som placeras<br />

under huden, och p-sprutan (används knappt alls i Finland). Hormonella<br />

metoder är säkrare än till exempel kondomer och har dessutom många<br />

hälsofördelar som kondomen inte har.


Kombinationspreventivpiller, dvs. p-piller<br />

P-pillren kom ut på marknaden i början av 1960-talet. Hormonmängderna i<br />

p-pillren har sedermera minskat avsevärt och de piller som används i dag<br />

kan med fog kallas för låghormonpreparat. P-pillren har undersökts i närmare<br />

50 år och hör till de mest undersökta läkemedlen i världen. Nuförtiden<br />

fi nns det en mängd information om hälsofördelarna och biverkningarna<br />

med p-piller. Detta är en orsak till att p-pillren är den populäraste och<br />

allmännaste preventivmetoden i dag, både i Finland och resten av Europa.<br />

Förhindrande av graviditet är ett mindre riskfyllt alternativ än oplanerad graviditet<br />

med tanke på både den fysiska och den psykiska hälsan.<br />

P-pillren är den vanligaste preventivmetoden och i allmänhet det första<br />

hormonella preventivalternativet för unga fl ickor. Bland 50 procent av de<br />

kvinnor under 25 år i Finland som använder ett <strong>preventivmedel</strong> är p-piller<br />

den främsta preventivmetoden.<br />

Vad innehåller p-pillret?<br />

P-pillret innehåller syntetiskt östrogen och syntetiskt gulkroppshormon, dvs.<br />

progestin. Eftersom de i allmänhet innehåller två olika kvinnliga hormon<br />

kallas de kombinationspreventivpiller eller mer allmänt p-piller. P-pillrets effekt<br />

grundar sig i huvudsak på förhindrande av follikelns utveckling och äggcellens<br />

lossning, dvs. ovulation.<br />

Den vanligaste östrogenformen i p-piller är etinylestra-<br />

diol som fi nns i en en mängd på 15−35 15−35 mikrogram.<br />

mikrogram.<br />

Det andra kvinnliga hormonet i p-pillren,<br />

progestin, förekommer i varierande mängd<br />

beroende på märke. Det fi nns olika typer av<br />

progestin. Vissa progestintyper kan minska<br />

viktökning som beror på vätskeansamling.<br />

Det fi nns också former av progestin som<br />

lindrar problem med akne eller som kan<br />

orsaka fettbildning i huden. Det är bra att<br />

veta att olika p-pillermärken kan ha olika<br />

effekter. Din läkare eller hälsovårdare hjälper<br />

dig att hitta ett lämpligt preparat.<br />

23


24<br />

När ska du ta det första p-pillret?<br />

När du börjar använda p-piller för första gången ska du normalt ta det<br />

första pillret i förpackningen samma dag som du får mens, dvs. den dag då<br />

blödningen börjar. I förpackningen finns anvisningar om hur du använder<br />

produkten i fråga.<br />

Med tanke på användningen av p-pillren lönar det sig att ta pillret vid samma<br />

tidpunkt varje dag, i den rytm som passar dig bäst. Preventiveffekten påverkas<br />

inte av att tidpunkten för när du tar pillret varierar med några timmar och i<br />

allmänhet inte heller av att du glömmer ett piller i pillerkartan. Om du glömmer<br />

att ta flera piller ska du vända dig till en läkare eller hälsovårdare.<br />

P-piller under pausen eller inte<br />

P-piller kan tas utan paus i 28 dagar eller i perioder om tre veckor med en<br />

veckas pauser. När piller tas i tre veckors perioder talar man om 21/7-dosering.<br />

Då tas ett piller en gång per dag i 21 dagar och därefter hålls en paus<br />

på sju dagar (en vecka). Nästa karta påbörjas alltid på samma veckodag<br />

efter pausen. Detta är ett traditionellt sätt att dosera p-piller.<br />

Piller som tas utan pauser doseras på två olika sätt: som 24+4-dosering och<br />

26+2-dosering. Då tas ett piller varje dag i sammanlagt 28 dagar. När alla<br />

28 piller i kartan är slut påbörjas en ny karta direkt utan paus. Förpackningar<br />

med piller som tas enligt 24+4-doseringen innehåller 24 hormonpiller och<br />

4 placebopiller utan hormoner. Förpackningar med piller som tas enligt<br />

26+2-doseringen innehåller 26 hormonpiller och 2 placebopiller utan hormoner.<br />

Pausen ersätts i dessa fall av placebopillren.<br />

Avsikten med de nya doseringsalternativen är<br />

att göra det lättare att komma ihåg pillren,<br />

eftersom ett piller tas varje dag utan pauser.<br />

Menstruationen börjar då placebopillren<br />

tas, i allmänhet den andra eller<br />

tredje dagen.<br />

Din läkare eller hälsovårdare hjälper<br />

dig att hitta en lämplig dosering.


Vad ska du beakta?<br />

Ibland kan mensen utebli under den tid du använder<br />

p-piller. Detta är inte alltid ett tecken på att du är gravid,<br />

utan det kan också betyda att livmoderslemhinnan<br />

inte har blivit tillräckligt tjock för att den ska<br />

lossna i form av blödning. Fortsätt att ta pillren<br />

och kontakta så fort som möjligt en läkare.<br />

Om du misstänker att du är gravid ska du<br />

göra ett graviditetstest.<br />

Flytta mensen med p-piller<br />

Det är enkelt att flytta mensen med hjälp<br />

av p-piller. Hur detta går till beror på vilket<br />

pillermärke och vilken dosering du använder.<br />

Bipacksedeln inuti förpackningen innehåller<br />

separata anvisningar om hur menstruationen<br />

kan flyttas.<br />

Om du vill flytta mensen ska du alltid läsa bipacksedeln för det<br />

pillerpreparat du använder.<br />

25


26<br />

Om du glömmer ett p-piller<br />

Om du glömmer ett piller ur pillerkartan försvagar det inte preventiveffekten.<br />

Om du har glömt fl er än ett piller under en och samma pillercykel (pillerkarta)<br />

kan det försvaga preventiveffekten. Då ska du kontakta en läkare eller<br />

hälsovårdare.<br />

Med tanke på preventiveffekten är den mest kritiska<br />

tiden för att glömma ett piller den första och den sista<br />

veckan på pillerkartan. Ju fl er piller du glömt, desto<br />

större är risken att du blir gravid. Om din mens uteblir<br />

kan det hända att du är gravid.<br />

För att ta reda på om du är gravid ska du<br />

göra ett graviditetstest. Om testet är negativt<br />

kan du fortsätta att ta pillren normalt. Om<br />

din mens uteblir mer än en gång kan det<br />

vara bra att diskutera med en läkare. Om<br />

du är gravid ska du sluta ta pillren och<br />

kontakta en läkare.<br />

Kom ihåg att risken för graviditet är<br />

minst om du tar p-pillret vid samma<br />

tidpunkt varje dag. Genom att göra<br />

det till en daglig rutin är det lättare att<br />

komma ihåg att ta pillret.


P-ring och p-plåster<br />

Också p-ringen och p-plåstret hör till kombinationspreventivmedlen,<br />

eftersom de innehåller både östrogen och progestin och förhindrar<br />

graviditet på samma sätt som p-piller.<br />

P-ringen och p-plåstret kom ut på marknaden på 2000-talet och<br />

därför fi nns det inte lika mycket information om deras långvariga<br />

hormoneffekter som om p-pillren.<br />

P-ringen är en böjlig och genomskinlig silikonring som placeras in<br />

i slidan. Ringen frigör östrogen och progestin genom slidväggen. Ringen<br />

används i tre veckor i följd och därefter hålls en paus på en vecka. Läkaren<br />

visar hur ringen ska placeras. Om ringen sitter rätt känns den vanligtvis inte<br />

av under samlag.<br />

P-plåstret är ett tunt <strong>preventivmedel</strong> som fästs på huden. Östrogen och<br />

gulkroppshormon frigörs från plåstret genom huden. Plåstret byts en gång i<br />

veckan och efter tre veckor hålls en paus på en vecka under<br />

vilken mensen börjar.<br />

Första gången du börjar använda p-ringen eller p-plåstret ska du göra det<br />

samma dag som mensen börjar, på samma sätt som med p-pillren.<br />

Flytta mensen med p-ring och p-plåster<br />

Du kan undantagsvis fl ytta mensen också med hjälp av p-ring<br />

eller p-plåster, men det kan förekomma genombrotts- eller<br />

droppblödning. Läs mer om hur du fl yttar mensen på produktens<br />

bipacksedel.<br />

Om du glömmer att ta i bruk en ny p-ring<br />

eller ett p-plåster<br />

Om du glömmer att ta i bruk en ny p-ring eller ett p-plåster efter<br />

pausen kan det försvaga preventiveffekten. Ju längre pausen är desto större<br />

är risken att du blir gravid. Det är i så fall bra att använda t.ex. kondom som<br />

extra skydd under den första veckan efter att du tagit i bruk en ny ring eller<br />

ett plåster. Om du avlägsnar ringen ur slidan för mer än tre timmar ska du<br />

läsa anvisningarna på bipacksedeln. Samma sak gäller om du avlägsnar<br />

plåstret från huden för över ett dygn (mer än 24 timmar).<br />

27


28<br />

Observera också följande!<br />

Du kan avlägsna p-ringen ur slidan för högst tre timmar.<br />

Öva att sätta in ringen rätt. Kontrollera alltid vid behov att den sitter som den<br />

ska. Ringen kan komma ut ur slidan t.ex. i samband med att du sätter in/<br />

avlägsnar en tampong.<br />

Fördelar och nackdelar med<br />

kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />

Varför lönar det sig att <strong>välja</strong> ett<br />

kombinations<strong>preventivmedel</strong>?<br />

Effektivt skydd. Färre än en graviditet på hundra kvinnor under ett år.<br />

Regelbunden mens. När du använder ett kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />

får du regelbunden mens. I allmänhet blir också blödningen mindre och<br />

mensvärken lindrigare. Kombinations<strong>preventivmedel</strong> används också som<br />

behandling av oregelbunden, riklig eller smärtsam menstruation.<br />

Lindrigare PMS-symptom. Kombinations-p-piller kan lindra symptom som förekommer<br />

före mens (PMS-symptom), såsom svullnad av brösten och magen,<br />

humörsvängningar och huvudvärk. Eftersom p-pillren innehåller olika slags<br />

progestin har de olika effekter. Bland dessa kan nämnas svullnad och viktökning.<br />

Rådfråga din läkare eller hälsovårdare.<br />

Positiv effekt för hyn. Eftersom kombinations-p-pillren innehåller olika slags<br />

progestin har de olika hudeffekter. Vissa kombinationspiller kan minska<br />

fettbildningen i huden och på så vis lindra akne. De olika<br />

metoderna varierar, så om du har hudproblem kan<br />

du rådfråga din läkare eller hälsovårdare. Kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />

kan också hjälpa mot<br />

överdriven hårväxt.<br />

Mindre risk för vissa cancerformer. Användningen<br />

av kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />

minskar risken för cancer i äggstockarna<br />

och livmoderkroppen. Dessutom förebygger<br />

de uppkomsten av godartade vätskeblåsor,<br />

dvs. cystor, i äggstockarna.


Personer som använder kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />

får mindre extrauterina havandeskap,<br />

dvs. utomkvedshavandeskap, och<br />

infektioner i de inre könsorganen än ickeanvändare.<br />

Detta är en fördel, eftersom<br />

utomkvedshavandeskap och infektioner i<br />

de inre könsorganen kan orsaka infertilitet,<br />

dvs. barnlöshet.<br />

Kvinnor som vill använda hormonella <strong>preventivmedel</strong><br />

men som har lätt för att glömma pillren<br />

kan pröva på piller med 24+4- eller 26+2-dosering,<br />

p-ring eller p-plåster.<br />

Både p-ringen och p-plåstret lindrar mensvärk och<br />

minskar blödningen. Metoderna kan ha liknande<br />

hälsoeffekter som kombinationspillren, men<br />

forskningsresultat saknas.<br />

Vilka nackdelar kan kombinationspreventivmedlen ha?<br />

P-pillren, p-plåstret eller p-ringen kan ge upphov till biverkningar. Under de<br />

första tre månaderna kan det förekomma tillfällig, lindrig olägenhet såsom<br />

illamående, droppblödning, huvudvärk eller humörsvängningar. Biverkningarna<br />

är dock mycket individuella och går ofta över under de första månaderna.<br />

Om biverkningarna fortsätter längre än tre månader är det skäl att<br />

kontakta en läkare eller hälsovårdare.<br />

Användningen av p-ring, p-plåster och p-piller kan vara förknippad med en<br />

liten risk för djup ventrombos. För att kartlägga eventuella riskfaktorer frågar<br />

läkaren också om dina familjemedlemmars hälsotillstånd under ditt första<br />

besök på mottagningen. Risken för djup ventrombos är dock alltid större vid<br />

graviditet än vid användning av kombinations<strong>preventivmedel</strong>.<br />

Vissa kombinations<strong>preventivmedel</strong> kan orsaka höjt blodtryck. Mätning av<br />

blodtrycket ingår i <strong>preventivmedel</strong>suppföljningen, och om kombinationspreventivmedlen<br />

orsakar höjt blodtryck eller om du annars har benägenhet för<br />

högt blodtryck är det bra att diskutera detta med en läkare. Det finns också<br />

så kallade blodtrycksneutrala kombinationspreventivpiller som inte har någon<br />

betydande inverkan på blodtrycket.<br />

29


30<br />

1 2<br />

Gulkroppshormonpreparat<br />

Olika preventivmetoder kan också<br />

ge upphov till lokala verkningar. Vid<br />

användning av p-plåster kan hudsymptom<br />

såsom rodnad och hudirritation<br />

förekomma. P-ringen kan kännas obekväm<br />

och ibland komma ut ur slidan<br />

av sig själv.<br />

Ringen måste förstöras noggrant. Den<br />

ska förpackas i en påse och förstöras<br />

tillsammans med hushållsavfallet.<br />

Ringen får inte spolas ner i toaletten.<br />

Kombinations<strong>preventivmedel</strong> skyddar inte<br />

mot könssjukdomar.<br />

Preparat som innehåller endast gulkroppshormon, dvs. progestin.<br />

Hormonspiralen, kapslar som placeras under huden och preventivsprutan<br />

innehåller endast progestin och är avsedda för långvarigt preventivskydd.<br />

Hormonspiralen<br />

Hormonspiralen är ett litet T-format föremål av plast som har en behållare<br />

med progestin kring sin bas. Hormonspiralen placeras i livmodern av en<br />

läkare och den frigör små mängder av hormon i en jämn ström direkt på<br />

livmoderslemhinnan. Tack vare den regelbundna gulkroppshormoneffekten<br />

tunnas slemhinnan i livmodern ut, mensblödningen blir mindre och mensvärken<br />

lindras. Den hormonmängd som absorberas i blodcirkulationen<br />

är så liten att äggstockarnas funktion i allmänhet förblir<br />

normal. Hormonspiralen kan sitta kvar i livmodern upp till fem<br />

år. Spiralen kan placeras både hos kvinnor som fött barn och<br />

kvinnor som inte fått barn och den ger ett pålitligt, långvarigt<br />

preventivskydd.<br />

8 9 10<br />

15<br />

22<br />

16<br />

23<br />

3 4 5 6 7<br />

17<br />

24<br />

11 12 13 14<br />

18<br />

25<br />

19<br />

26<br />

20<br />

27<br />

21<br />

28


Kapsel som placeras under huden – implantat<br />

Implantat eller p-stavar placeras under huden. På marknaden finns två<br />

produktmärken av vilka det ena kan användas i högst tre år och det andra<br />

i högst fem år. P-stavarna är uppbyggda så att de frigör en jämn mängd<br />

hormon under hela användningstiden. Kapseln placeras under huden i<br />

överarmen vid lokalbedövning och ingreppet ska alltid utföras på en läkarmottagning.<br />

Minipiller<br />

Minipillren innehåller enbart progestin i en mindre mängd än kombinationspreventivpillren.<br />

Preventiveffekten grundar sig på att follikelns utveckling<br />

förhindras och slemmet i livmoderkanalen blir ofördelaktigt för spermierna<br />

samt på övriga effekter i livmoderns slemhinna och äggledarna.<br />

Minipillren rekommenderas för personer som inte kan använda kombinationspreventivpiller.<br />

Den vanligaste biverkningen är oregelbunden mens. En<br />

tredjedel av användarna får denna biverkning, som är förarglig men inte<br />

farlig.<br />

Preventivspruta<br />

Preventivsprutan innehåller syntetiskt progestin. Sprutan<br />

kan köpas mot recept på apoteket och den<br />

injiceras i allmänhet i muskeln av en hälsovårdare<br />

med tre månaders mellanrum.<br />

I Finland används sprutan i liten skala<br />

eftersom den misstänks ha negativa<br />

effekter på benbyggnaden.<br />

31


32<br />

Fördelar och nackdelar med<br />

gulkroppshormonpreparat<br />

Varför <strong>välja</strong> ett preparat som innehåller enbart<br />

gulkroppshormon?<br />

Gulkroppshormon passar som <strong>preventivmedel</strong> för personer som inte kan<br />

använda kombinationspiller. Gulkroppshormonpreparat kan också<br />

användas under amning.<br />

När hormonspiralen och p-staven sitter på plats är de en enkel och säker<br />

preventivmetod. P-staven och hormonspiralen passar bra för mycket unga<br />

kvinnor som lätt glömmer ett regelbundet <strong>preventivmedel</strong> och vill ha långvarigt<br />

preventivskydd. Metoderna lämpar sig också för kvinnor som inte kan<br />

använda preparat med östrogen.<br />

Hormonspiralen passar också kvinnor som inte fött barn, förutsatt att den<br />

sätts på plats av en erfaren läkare. Hormonspiralen är dessutom en effektiv<br />

behandlingsform för kvinnor som har riklig mens och mensvärk och kan<br />

också användas under amning.<br />

Vilka nackdelar kan gulkroppshormonpreparaten ha?<br />

Minipillren, p-staven och hormonspiralen kan orsaka biverkningar, dock inte<br />

för alla. Under de första tre månaderna kan det förekomma tillfällig, lindrig<br />

olägenhet såsom illamående, huvudvärk eller humörsvängningar. Ibland<br />

kan piller som innehåller enbart gulkroppshormon orsaka akne.<br />

Biverkningarna är dock mycket individuella och går ofta över efter de första<br />

månaderna. Om biverkningarna fortsätter längre än tre månader efter att<br />

preventivmedlet tagits i bruk är det skäl att kontakta en läkare eller hälsovårdare.<br />

Blödningsstörningar är vanligare vid användning av minipiller än vid p-piller.<br />

Preventivskyddet är inte nödvändigtvis lika effektivt som med kombinationspiller<br />

och om man glömmer redan ett minipiller kan preventiveffekten<br />

försvagas.


Implantatet kan orsaka biverkningar i form av blödningsstörningar, men<br />

dessa minskar efter tre månader och avtar vanligtvis helt och hållet efter<br />

det första året. Blödningarna kan vara oregelbundna också under de första<br />

månaderna efter att en hormonspiral tagits i bruk.<br />

P-sprutan är inte ett vanligt <strong>preventivmedel</strong> i Finland. Undersökningar ger<br />

vid handen att sprutan kan öka risken för osteoporos. I övrigt har p-sprutan<br />

samma biverkningar som minipillren. Om biverkningar uppstår i början är<br />

det inte möjligt att avbryta användningen av preparatet, utan det gäller att<br />

vänta i tre månader tills sprutans effekt tar slut. Sprutan kräver ett besök hos<br />

hälsovårdaren med tre månaders mellanrum.<br />

Gulkroppshormonpreparat skyddar inte mot könssjukdomar.<br />

33


34<br />

Icke-hormonella<br />

<strong>preventivmedel</strong><br />

Icke-hormonella metoder är avsedda att på mekanisk eller kemisk väg<br />

förhindra att spermier tränger in i livmodern och befruktas. Bland metoderna<br />

i Finland finns kondomer för män och kondomer för kvinnor. Andra effektiva<br />

icke-hormonella preventivmetoder är kopparspiralen samt sterilisering av<br />

mannen eller kvinnan.<br />

Kondom<br />

Med en kondom förhindras att sädesvätska tränger in i<br />

slidan. Kondomen är den enda preventivmetoden<br />

som skyddar mot sjukdomar som smittar via<br />

könsorganen.<br />

Kondomen träds på den styva penisen<br />

innan den alls kommit i beröring med slidöppningen.<br />

Det är bra att öva att sätta<br />

på kondomen på förhand. Omedelbart<br />

efter sädesuttömningen ska penisen<br />

dras ut ur slidan samtidigt som kondomen<br />

hålls på plats med handen. Det<br />

är bra att använda kondom i kombination<br />

med p-piller eller spiral för att<br />

skydda sig mot könssjukdomar.<br />

Kondom för kvinnor<br />

Kondomen för kvinnor är ett 17 cm långt<br />

påsaktigt skydd av polyuretanplast som fodrar<br />

slidväggarna på insidan och på så vis förhindrar<br />

spermier att tränga in i livmodern. I kondomens<br />

bägge ändar sitter en flexibel ring. Den inre ringen sitter<br />

i den stängda ändan och används för att skuffa in kondomen i<br />

slidan och hålla den på plats. Kondomen för kvinnor är avsedd<br />

för engångsbruk, precis som kondomen för män. Kondomer<br />

för män och kvinnor ska inte användas samtidigt, eftersom det kan<br />

orsaka friktion och risk för att kondomen spricker.


Kopparspiral<br />

Kopparspiralen har en plaststomme som omges av en kopparbelagd tråd.<br />

Preventiveffekten grundar sig på två faktorer: kopparn orsakar ogynsamma<br />

förhållanden för spermierna i livmodern och spiralen gör livmoderslemhinnan<br />

oduglig för graviditet. När kopparspiralen har placerats i livmodern sker i<br />

regel ingen befruktning. Spiralen placeras i livmodern och avlägsnas<br />

av en läkare.<br />

Spermiedödande vagitorier<br />

Det spermiedödande vagitoriet placeras i slidan precis före samlag. Det<br />

smälter och bildar ett fi npulvrigt poröst skum som förhindrar spermiernas<br />

framfart i slidan och dödar största delen av spermierna omedelbart när<br />

det kommer i beröring med dessa. Vagitoriet ska inte användas som enda<br />

preventivskydd, eftersom det är ineffektivt.<br />

Sterilisering<br />

Sterilisering är avsedd som slutlig preventivmetod i det skede då inga fl er<br />

graviditeter planeras. Både kvinnor och män kan steriliseras. Personer under<br />

30 år steriliseras endast i undantagsfall.<br />

Fördelar och nackdelar med<br />

icke-hormonella metoder<br />

Vilka är fördelarna med icke-hormonella<br />

preventivmetoder?<br />

Kondom är den enda preventivmetoden<br />

som ger ett effektivt<br />

skydd mot könssjukdomar.<br />

Kondomen fi nns att köpa så gott<br />

som överallt och är den enda<br />

preventivmetoden för män.<br />

Kondom kan vid behov användas<br />

i kombination med p-piller.<br />

Kopparspiralen är en behändig<br />

preventivmetod med långvarigt<br />

35


36<br />

skydd som inte ger några hormonella biverkningar. Sterilisering är en effektiv<br />

metod utan hormonella biverkningar och samtidigt en<br />

slutlig preventivmetod.<br />

Vilka nackdelar kan icke-hormonella preventivmetoder ha?<br />

Kondomen ska användas varsamt och hållas på under hela samlaget. Preventiveffekten<br />

är svagare än hos hormonella <strong>preventivmedel</strong>, eftersom det<br />

alltid fi nns en risk för att kondomen går sönder eller används på fel sätt.<br />

I allmänhet är kondomer tillverkade av gummi, varvid de inte passar<br />

för gummiallergiker.<br />

Kondomen för kvinnor kräver övning och varsamhet. Preventiveffekten<br />

är sämre än vid hormonellt preventivskydd.<br />

Kopparspiralen kan orsaka rikligare mensblödning och ökad<br />

mensvärk. Den är inte ett förstahandsalternativ för kvinnor som<br />

inte fött barn. Också infektionsrisken är högre. Preventivvagitoriets<br />

preventiveffekt är svag jämfört med t.ex. p-piller eller kondom.<br />

Sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp som måste göras på en poliklinik eller ett<br />

sjukhus. Ingreppet är permanent och blir kostsamt för samhället.


Om du glömmer att<br />

använda <strong>preventivmedel</strong>?<br />

Akut-p-piller<br />

Akut-p-piller är avsedda att användas efter samlag i det fall att inget <strong>preventivmedel</strong><br />

använts eller att preventivmedlet inte har fyllt sin funktion, t.ex.<br />

om kondomen gått sönder. Den vanligaste ”dagen efter”-metoden går ut<br />

på att ett piller tas så fort som möjligt, dock högst 72 timmar efter oskyddat<br />

samlag. Akut-p-pillren påverkar på många olika sätt befruktningen och livmoderslemhinnans<br />

struktur så att sannolikheten för graviditet minskar. Pillren<br />

kan orsaka illamående. Om mensen efteråt försenas med mer än en vecka<br />

ska ett graviditetstest tas.<br />

Om du måste tillgripa akutpreventivmetoden fl era<br />

gånger under en kort tid ska du överväga<br />

att börja använda ett effektivt skydd mot<br />

graviditet. Akutpreventivmetoden är<br />

alltid en nödlösning och ska inte<br />

användas i stället för ett effektivt<br />

<strong>preventivmedel</strong>.<br />

Akut-p-pillren skyddar inte<br />

mot könssjukdomar.<br />

37


38<br />

Uppföljning av användningen<br />

av <strong>preventivmedel</strong><br />

Alla kvinnor är olika och det kan ta tid innan du hittar en preventivmetod<br />

som passar dig. När du börjar använda ett hormonellt eller intrauterint <strong>preventivmedel</strong><br />

ska du komma överens om ett besök hos läkaren eller hälsovårdaren<br />

cirka 3−4 månader senare för att bedöma hur bra preventivmetoden<br />

passar dig. Om du är nöjd med ditt <strong>preventivmedel</strong> räcker det att du går på<br />

kontroll med ungefär ett års mellanrum. Preventivmedel innehållande hormoner<br />

kan orsaka biverkningar för vissa kvinnor, särskilt i början. Biverkningarna<br />

är dock vanligtvis övergående. Om du har störande biverkningar ännu<br />

tre månader efter att du började använda preventivmedlet ska du kontakta<br />

en läkare eller hälsovårdare.<br />

I samband med kontrollbesöket utförs oftast en gynekologisk undersökning,<br />

brösten undersöks och blodtrycket mäts. Ett cellprov ska tas med 2−3 års<br />

mellanrum. Om det sker förändringar i ditt hälsotillstånd eller du påbörjar en<br />

medicinering ska du berätta om detta i samband med nästa kontrollbesök.<br />

Vissa läkemedel kan påverka preventivmedlets effekt.<br />

Vad är ett cellprov?<br />

Ett cellprov tas i samband med en gynekologisk undersökning från livmoderhalsen<br />

med hjälp av en trästicka och en liten borste. Metoden har<br />

tagits fram för att det ska vara lättare att undersöka cancer och förstadier<br />

till cancer i livmoderhalsen. Dessutom ger testet information om orsaker till<br />

vitfl ytning och gynekologiska infektioner. Det första cellprovet tas 2−3 år efter<br />

att personen börjat ha samlag.<br />

Du är en varm fl äkt i min vind, glimten i mitt öga.<br />

Du är den mest strålande stjärnan på min himmel,<br />

den vackraste blomman på min äng.<br />

Du är kärleken i mina ord, leendet i min vardag.<br />

Du är det bästa i mitt liv, den enda mannen i mitt hjärta.<br />

Även om du är långt borta, känner jag dig nära mig, min egen lilla skatt.<br />

Neea Ohvo, Uleåborg


Könssjukdomar, dvs.<br />

sexuellt överförda infektioner<br />

Människans kärleksliv har i alla tider skuggats av könssjukdomar. Sjukdomarna<br />

smittar vid samlag eller sexuellt umgänge om den bakterie eller det virus<br />

som orsakar sjukdomen fi nns på slemhinnorna kring könsorganen, munnen<br />

eller ändtarmsöppningen eller i sekret eller blodet. Könssjukdomar kan alltså<br />

också smitta vid oralsex.<br />

Hur smittar könssjukdomar inte?<br />

Könssjukdomar smittar inte när man skakar hand med, kramar eller kysser<br />

en annan person på munnen. De smittar inte heller om man dricker ur<br />

samma mugg eller om man sitter på en toalettstol.<br />

Många könssjukdomar kan vara symptomfria, vilket innebär att sjukdomen<br />

kan föras vidare utan att den som bär på sjukdomen vet om det. Därför är<br />

det viktigt att du uppsöker läkare och testar dig genast om du misstänker att<br />

du kan ha fått en könssjukdom. Om du konstateras ha en könssjukdom är<br />

det din skyldighet att omgående berätta om detta för din eller dina partner,<br />

eftersom det berör alla involverade. Finska medborgare kan testa sig för<br />

könssjukdomar gratis på hälsovårdscentralerna och särskilda polikliniker för<br />

könssjukdomar i större städer.<br />

Klamydia<br />

Klamydiainfektioner kan ofta vara symptomfria. Kvinnor kan få ökad vitfl ytning,<br />

överfl ödig blödning eller sveda vid urinering. Klamydia kan orsaka<br />

infektion i äggstockarna som kan leda till hög feber och till och med varhärdar<br />

i bäckenet.<br />

Hos män ger symptomen oftast sveda vid urinering och sekret från penis.<br />

Klamydia kan effektivt konstateras genom ett prov som vanligtvis tas från urinen,<br />

livmoderkanalen eller bägge. Sjukdomen behandlas med antibiotika,<br />

och på hälsovårdscentralen är behandlingen avgiftsfri. Konsekvenser kan<br />

vara ökad risk för utomkvedshavandeskap och barnlöshet. Också symptomfria<br />

infektioner kan ha dylika konsekvenser.<br />

39


40<br />

Gonorré<br />

Mängden gonorrésmittor har minskat under de senaste åren, men sjukdomen<br />

har trots detta inte försvunnit. Sjukdomen ger upphov till liknande<br />

symptom som klamydia. Gonokockbakterien som orsakar sjukdomen<br />

fastställs med hjälp av prover som tas med en bomullssticka eller ett urinprov<br />

och behandlas med antibiotika. Svåra infektioner behandlas på sjukhus.<br />

Konsekvenserna är desamma som vid klamydia.<br />

Herpes<br />

Ömma blåsor kring könsdelarna kan vara symptom av herpesinfektion. De<br />

orsakas av viruset herpes simplex. En annan form av herpes simplex ger i sin<br />

typiska form upphov till liknande blåsor kring munnen (munherpes).<br />

Herpessmitta kan ge hög feber och blåsor på stora områden kring könsorganen.<br />

Viruset stannar i kroppen hela livet ut, men efter att det brutit ut första<br />

gången ger det lindrigare symptom. Herpes kan efter den första gången<br />

återkomma en gång per månad, en gång om året eller aldrig mer. Någon<br />

slutlig behandlingsform och något botemedel för herpesinfektion finns inte,<br />

men recidivitetsrisken och symptomen kan lindras med hjälp av läkemedel.<br />

Kondylom<br />

Kondylominfektion anses vara den vanligaste sjukdomen som smittar via<br />

könsorganen. Kondylom orsakas av papillomviruset hos människor (HPV),<br />

som förekommer i närmare hundra kända former. De smittar vid samlag och<br />

kan vara symptomfria i flera år. Vissa av de många olika virustyperna som<br />

orsakar kondylom kan öka risken för cellförändringar och cancer i livmoderkanalen.<br />

Infektionen är i allmänhet symptomfri och kan ibland ge upphov<br />

till förändringar som framgår av ett cellprov eller till och med knölar eller<br />

vårtaktiga förändringar som syns med blotta ögat. Hos män finns kondylomvårtorna<br />

i allmänhet under förhuden, vid urinrörsöppningen eller kring<br />

ändtarmsöppningen.<br />

Behandlingen beror på var infektionen finns, hur utspridd den är och vilka<br />

eventuella förändringar som skett i livmodermunnen. Kondylomvårtor som<br />

finns kring de yttre könsorganen behandlas vanligtvis med en läkemedelslösning<br />

eller salva. Om vårtorna finns i urinröret, ändtarmsöppningen,<br />

slidväggarna eller livmodermunnen behandlas de oftast<br />

på kirurgisk väg.


Syfilis<br />

Syfilis är en kronisk universalinfektion som utvecklas långsamt och kan ha<br />

dödlig utgång om den inte behandlas. Den orsakas av spiroketbakterien.<br />

Syfilis är mycket sällsynt i Finland men under de senaste åren har sjukdomen<br />

igen blivit allmännare på grund av den växande turismen. År 2004<br />

konstaterades 105 nya fall i Finland och så gott som alla hade fått smittan<br />

utomlands. Syfilis smittar vanligtvis via samlag utan kondom. Skydd ska helst<br />

användas också vid oralsex. Syfilis behandlas med penicillin.<br />

HIV<br />

Hi-viruset (human immunodeficiency virus) kan smitta via blod, sädesvätska<br />

eller slidsekret. Drogmissbrukare kan dessutom smittas via smutsiga nålar.<br />

Vid samlag ger kondomen ett effektivt, nästan hundraprocentigt skydd mot<br />

HIV-smitta.<br />

Vid HIV-smitta förekommer många olika första symptom: feber, huvudvärk<br />

och ledbesvär i stil med förkylning. Också efter en lång symptomfri period<br />

kan sjukdomen börja framskrida till sitt livsfarliga stadium, dvs. immunbrist<br />

eller AIDS (acquired immunodeficiency syndrome). HIV-infektionen fastställs<br />

med hjälp av ett blodprov som helst ska tas först tre månader efter den<br />

misstänkta smittosituationen. Utvecklingen av läkemedelsbehandlingar för<br />

HIV-infektion pågår som bäst, och för tillfället används läkemedel som bromsar<br />

upp sjukdomen utan att bota den.<br />

Hepatiter<br />

Leverinfektioner som orsakas av virus (hepatiter) kan på samma sätt som<br />

HIV-infektion smitta vid blodkontakt och ibland vid samlag. De orsakar i sitt<br />

akuta skede allvarliga, vanligtvis övergående störningar i leverns funktion.<br />

Ibland kan hepatiterna också bli kroniska och öka risken för elakartade<br />

levertumörer. Personer som bär på viruset kan smitta andra också fast viruset<br />

är symptomfritt. I vissa fall av C-hepatit används interferonbehandling, men<br />

något läkemedel som med säkerhet botar hepatit finns inte. För B-hepatiter<br />

finns vaccin.<br />

41


42<br />

Vilka organismer förekommer i könsorganen?<br />

Flatlöss<br />

Flatlösset är en 1,5−2 millimeter lång lus som trivs i människohår, särskilt<br />

blygdhår. Flatlössen ger upphov till klåda på det område där de finns och<br />

på huden kan synas blåa fläckar och skrapmärken. Flatlössen överförs från<br />

människa till människa vid hudberöring, sex eller via kläderna. Flatlöss kan<br />

också finnas i ögonbrynen och till och med i ögonfransarna. Flatlössen lägger<br />

ägg i kroppsbehåringen och suger blod. De är dock rätt sällsynta och<br />

behandlas lokalt med ett särskilt liniment.<br />

Trikomonas<br />

Trikomonas är en oval, liten, kärnförsedd rörlig urorganism som smittar vid<br />

samlag men i allmänhet inte orsakar några symptom hos män. Trikomonas<br />

är den vanligaste könssjukdomen i världen. I Finland har den under de<br />

senaste åren minskat kraftigt. Den ger symptom i form av grönaktig, bubblande,<br />

illaluktande flytning, rodnande och irriterade slemhinnor samt sveda.<br />

Infektioner i slidan<br />

Jästsvampinfektion<br />

Jästsvampinfektion är en mycket vanlig slidinfektion hos kvinnor. Den orsakar<br />

i allmänhet symptom i form av klimpig, vit, överflödig vitflytning, klåda och<br />

sveda. Jästsvampinfektioner smittar i allmänhet inte. Det förekommer normalt<br />

en del jästsvampceller i kroppen som under gynnsamma förhållanden kan<br />

öka och orsaka symptom. Typiska jästsvampinfektioner kan behandlas med<br />

vagitorier som fås från apoteket. Om du inte är säker på vilken slags infektion<br />

du har eller om du misstänker att du fått en könssjukdom ska du uppsöka<br />

en hälsovårdare eller läkare.<br />

NSV (vaginos eller ospecifik slidinfektion)<br />

Vaginos är en slidinfektion som orsakas av störningar i slidans bakterier. Den<br />

är mycket vanlig och ger upphov till symptom i form av mjölkaktigt grå och<br />

illaluktande (s.k. fiskluktande) vitflytning samt klåda och sveda. Infektionen<br />

kan ibland också ge lindriga eller nästan inga symptom alls. Om infektionen<br />

ger symptom ska den behandlas med antibiotika via slidan eller oralt.


Allmänna föreställningar om<br />

hormonella preventivmetoder<br />

Orsakar p-piller eller andra hormonella preventivmetoder ofruktsamhet?<br />

Svar: Nej. P-pillrens effekt upphör då du slutar att ta pillren. Efter detta kan du<br />

få barn normalt igen. Fertiliteten påverkas i första hand av kvinnans ålder:<br />

vid över 35 års ålder blir det allt svårare att få barn. Även om kvinnan har<br />

använt p-piller ända sedan 16 års ålder kan hon få barn normalt.<br />

Ska man hålla pauser i användningen av <strong>preventivmedel</strong>?<br />

Svar: Vissa människor tror fortfarande att det är nödvändigt att hålla pauser<br />

vid användning av hormonella <strong>preventivmedel</strong> för att säkerställa att mensen<br />

kommer tillbaka. Det rekommenderas dock inte att man håller extra pauser<br />

på flera månader när man använder <strong>preventivmedel</strong>.<br />

När man håller pauser på en månad eller flera månader och sedan börjar<br />

använda preventivmedlet på nytt kan det störa kroppens egen<br />

hormonbalans. Risken för graviditeter ökar om <strong>preventivmedel</strong><br />

används oregelbundet.<br />

Orsakar hormonella<br />

<strong>preventivmedel</strong> viktökning?<br />

Svar: Viktökning anses fortfarande<br />

vara den främsta orsaken till<br />

att kvinnor slutar använda <strong>preventivmedel</strong>.<br />

Preventivmedlen<br />

i sig orsakar inte viktökning,<br />

men de kan ibland öka aptiten<br />

och därigenom orsaka<br />

lindrig viktökning. Östrogenets<br />

effekt är en orsak till att vissa<br />

kvinnor går upp i vikt t.ex. i<br />

samband med användning av<br />

p-piller. Östrogen kan hos vissa<br />

43


44<br />

kvinnor orsaka vätskeansamling i kroppen vilket resulterar i viktökning. Det<br />

fi nns dock skillnader mellan preventivmedlen på marknaden. Vissa p-piller<br />

förhindrar den viktökning som orsakas av att vätska samlas i kroppen. Läkaren<br />

eller hälsovårdaren kan berätta mer om detta.<br />

Orsakar hormonella <strong>preventivmedel</strong> sexuell olust?<br />

Svar: Hormonella <strong>preventivmedel</strong> passar inte alla kvinnor. Det fi nns dock<br />

inga forskningsresultat som bevisar att hormonella <strong>preventivmedel</strong> i sig<br />

skulle orsaka sexuell olust. Kvinnans sexuella lust beror på många olika<br />

faktorer. Om du lider av sexuell olust ska du diskutera detta med din läkare<br />

eller hälsovårdare.<br />

Orsakar hormonella <strong>preventivmedel</strong> akne?<br />

Svar: Vissa hormonella <strong>preventivmedel</strong> kan öka fettbildningen i huden och<br />

därigenom öka risken för akne. Med hjälp av vissa p-piller och gulkroppshormoner<br />

har man bevisligen kunnat framkalla positiva effekter för akneproblem.<br />

Läkaren eller hälsovårdaren kan berätta mer om detta.


Jag känner ännu din varma andedräkt på min panna<br />

dina läppar som trycks mot min tinning<br />

Jag kan ännu känna dina fi ngrar vandra över min kropp<br />

över min kind<br />

över mina bröst<br />

över min mage<br />

det kittlar<br />

du ler<br />

Du berusar mig med dina skrattgropar<br />

Jag vill inte vara någon annanstans<br />

Du trycker din kropp mot min<br />

Du fl ätar in dina fi ngrar med mina<br />

Jag får inte nog av dig<br />

När jag åter kan andas<br />

Vill jag inte mera gå<br />

Aldrig någonsin<br />

Jenni Savikoski, Uleåborg<br />

45


46<br />

Ordlista<br />

•• CYSTA = vätskeblåsa<br />

•• EJAKULATION = sädesuttömning<br />

•• GENITALOMRÅDE = området kring könsorganen<br />

•• GYNEKOLOGISK UNDERSÖKNING = palpering (läkaren känner med<br />

fi ngrarna) av livmodern och äggstockarna via slidan och<br />

ovanpå magen<br />

•• HORMON = kemisk budbärare i blodcirkulationen<br />

•• KLITORIS = kvinnans viktigaste könsdel som förmedlar njutning<br />

•• ORGASM = klimax vid sexuell upphetsning, utlösning<br />

•• PLACEBOPILLER = Ett vitt piller som i vissa p-pillerpreparat ersätter den<br />

normala pausen som ska hållas mellan pillerkartor, t.ex. i<br />

24+4-doseringen.<br />

•• PREMENSTRUELLT SYNDROM (PMS) = symptom som förekommer före<br />

menstruation, såsom spändhet och vätskeansamling i kroppen<br />

•• PROGESTIN = gulkroppshormon<br />

•• SPERMA = sädesvätska<br />

•• TESTOSTERON = manligt hormon som produceras i testiklarna<br />

•• VAGINA = slida<br />

•• VULVA = kvinnans yttre könsorgan<br />

•• ÖSTROGEN = kvinnligt hormon som produceras<br />

i äggstockarna


Bayer Oy<br />

PB 73, 02151 Esbo<br />

Tfn 020 785 21<br />

www.ehkaisynetti.fi<br />

Mer information:<br />

Väestöliittos webbplats, www.seksuaaliterveys.org L.FI.09.2011.0472

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!