Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti
Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti
Att välja preventivmedel - Ehkäisynetti
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Att</strong> <strong>välja</strong><br />
<strong>preventivmedel</strong><br />
Information om sexualitet,<br />
preventivmetoder och könssjukdomar
2<br />
Innehåll<br />
Dags att ta ansvar tillsammans 3<br />
Sex och sexualitet – vad är det? 5<br />
Kvinnans anatomi 10<br />
Från flicka till kvinna 14<br />
•• Hur kan du bli gravid? 16<br />
•• Hur kan du inte bli gravid? 16<br />
Mannens anatomi 18<br />
•• Från pojke till man 18<br />
Många olika preventivmetoder 20<br />
Hormonella <strong>preventivmedel</strong> 22<br />
•• Kombinationspreventivpiller, dvs. p-piller 23<br />
•• P-ring och p-plåster 27<br />
•• Fördelar och nackdelar med kombinations<strong>preventivmedel</strong> 28<br />
•• Gulkroppshormonpreparat 30<br />
•• Fördelar och nackdelar med gulkroppshormonpreparat 32<br />
Icke-hormonella <strong>preventivmedel</strong> 34<br />
•• Fördelar och nackdelar med icke-hormonella metoder 35<br />
Om du glömmer att använda <strong>preventivmedel</strong>? 37<br />
Uppföljning av användningen av <strong>preventivmedel</strong> 38<br />
•• Vad är ett cellprov? 38<br />
Könssjukdomar, dvs. sexuellt överförda infektioner 39<br />
•• Vilka organismer förekommer i könsorganen? 42<br />
•• Infektioner i slidan 42<br />
Allmänna föreställningar om hormonella preventivmetoder 43<br />
Ordlista 46
Dags att ta<br />
ansvar tillsammans<br />
Kärlek och sexualitet är viktiga saker i livet. <strong>Att</strong> sällskapa och inleda ett sexliv<br />
kan i bästa fall vara en stor källa till njutning för båda parterna. Sexlivet kan<br />
också ha tråkiga konsekvenser som oönskad graviditet, könssjukdomar,<br />
sexuellt våld och illa behandling. När båda har information<br />
och kunskap om sexualitet samt respekterar<br />
och litar på varandra är det lättare och roligare<br />
att lära sig njuta av sex.<br />
Till denna helhet hör också ansvar för<br />
att förhindra oönskad graviditet och<br />
skydda sig mot könssjukdomar.<br />
Denna broschyr innehåller<br />
information om sexualitet,<br />
förhindrande av graviditet och<br />
könssjukdomar. Frågor kring<br />
<strong>preventivmedel</strong> bör utredas i tid,<br />
eftersom redan det första samlaget<br />
kan leda till graviditet.<br />
Likaså är det viktigt att veta hur<br />
könssjukdomar smittar och på<br />
vilket sätt det går att skydda sig<br />
mot dem. Ju mer information och<br />
kunskap, desto skönare sexliv.<br />
3
4<br />
Dikterna i preventivguiden är fritt översatta och ingick i en dikttävling som<br />
anordnades på webbplatsen <strong>Ehkäisynetti</strong> under våren 2009.<br />
Transträck<br />
Vi satt bergen släta. Vi tittade på horisonten tills den blev tom.<br />
Vi älskade de stunder då vinden rufsar om håret och havet doftar starkt.<br />
Den glada värmen som snart sprider sig i vårt inre.<br />
Solen skiner för oss.<br />
Snötäckta minnen smälter ner på dikets botten.<br />
Också fåglarna återvänder för att sjunga för oss.<br />
Himlen hade målats blå.<br />
Och jag kunde lägga mitt huvud i din famn. Jag kunde glömma mig kvar<br />
bredvid dig för att beundra allt det vackra i världen.<br />
För tillsammans med dig ser också världen en aning vackrare ut.<br />
Pinja Päivärinta, Helsingfors
Sex och sexualitet<br />
– vad är det?<br />
Människans sexualitet är en kärnegenskap som påverkar alla – från<br />
spädbarn till åldringar. Sexualiteten utvecklas hela livet igenom och omfattar<br />
bl.a. sexuell utveckling, biologiskt kön, social könsidentitet och könsroll,<br />
sexuell orientering, erotiskt intresse, njutning, intimitet och förökning.<br />
Sex är aktivitet som människor utövar för att få utlopp för sin sexualitet.<br />
<strong>Att</strong> inleda ett sexliv kräver mogenhet; det är inte bara fråga om<br />
gemensam glädje utan också om delat ansvar. Sex<br />
ska resultera i välbehag, njutning och upphetsning.<br />
Sex kan utövas på egen hand i form av drömmar,<br />
fantasier, användning av erotiska stimulansmedel<br />
och onani. Två människor kan smeka varandra,<br />
fl irta, älska eller ha samlag.<br />
Med sex och sexualitet avses alltså mycket mer<br />
än bara samlag, som enligt undersökningar i<br />
genomsnitt varar endast några minuter.<br />
Det är viktigt att det känns bra och är tillfredsställande<br />
att ha sex. Om du är osäker, rädd eller känner<br />
obehag för att ha sex ska du säga nej.<br />
Vi är alla olika<br />
Vi är alla olika och har individuella behov i fråga om sexualitet, sexuell<br />
utveckling och vårt sätt att uttrycka oss. Alla är inte intresserade och mogna<br />
för sex vid samma ålder. Det viktigaste är att både du och din partner vill ha<br />
sex. Något som är särskilt upphetsande och tillfredsställande för den ena<br />
kan vara motbjudande eller ointressant för den andra. I grund och botten<br />
vill dock alla bli godkända, respekterade och älskade av en<br />
annan människa.<br />
5
6<br />
Sexuell orientering<br />
Med sexuell orientering avses det som människan känner sig sexuellt dragen<br />
till: vilket kön individen blir kär i och vad som ger honom eller henne<br />
sexuell tillfredsställelse. Den sexuella orienteringen kan variera under livets<br />
gång. Det är mycket vanligt att särskilt ungdomar är intresserade av många<br />
olika saker i det skede då sexualiteten ännu håller på att formas.<br />
Med heterosexualitet avses att individen i huvudsak är intresserad av det<br />
motsatta könet och med homosexualitet att han eller hon i första hand är<br />
intresserad av personer av samma kön. Bisexuella personer är intresserade<br />
av båda könen eller anser att könet är av sekundär betydelse.<br />
Med tanke på känslolivet spelar det ingen roll vilket kön individen är intresserad<br />
av. Alla människor har ett behov av att känna sig åtrådda och älskade,<br />
och de fl esta vill också ha möjlighet att skapa ett gemensamt liv med den<br />
de älskar.<br />
Ungdomar och onani<br />
Känner du din egen kropp? Har du någonsin tittat på dig själv i spegeln?<br />
Din kropp är unik och varje del av dig är lika bra. Det är bra att du lär känna<br />
din kropp och hur den reagerar. Onani, dvs. solosex eller masturbation, är ett<br />
bra och tryggt sätt att lära känna sin egen kropp. Ju bättre du känner din<br />
kropp desto lättare är det att i något skede lära dig älska med en annan<br />
person. Du behöver inte skämmas över att du onanerar, det är någonting<br />
som alla gör. Det är också det säkraste sättet att ha sex!<br />
Sexuella fantasier<br />
Sexuella fantasier är inbillning som ger sexuellt välbehag och upphetsning.<br />
De fl esta har sexuella fantasier vid onani och många också som extra<br />
upphetsning under samlag. Hur upphetsande, perversa, olagliga, konstiga,<br />
spännande eller otroliga fantasierna än är kan de inte vara till skada, eftersom<br />
de bara är inbillning. När du fantiserar kan du uppleva nästan vad som<br />
helst, och du behöver inte dela dina fantasier med någon annan eller utöva<br />
dem i verkliga livet.
Hur vet du att du är redo att ha sex<br />
med en annan människa?<br />
Utvecklingen mot att bli mogen för sex sker<br />
stegvis. Först lär du dig uppleva närhet<br />
genom att hålla händer och småningom<br />
genom att kyssas och smekas. Samtidigt<br />
utforskar du steg för steg dina egna och den<br />
andras känslor. En tumregel är att inte ha sex<br />
innan lustan övervinner rädslan. Det är viktigt att<br />
du lyssnar till ditt inre och dina känslor. Det fi nns<br />
ingen ”rätt” ålder eller längd på ett förhållande för<br />
när du måste bli sexuellt aktiv. Det innebär givetvis också<br />
att du tar ansvar för dig själv och ditt förhållande till din partner. Vid<br />
samlag ska båda ta ansvar för att skydda sig mot könssjukdomar och<br />
förhindra oönskad graviditet.<br />
Myter och föreställningar om sex<br />
Det fi nns många myter och föreställningar om sex. En av de vanligaste är att<br />
alla andra har sex oftare och tidigare än man själv.<br />
En annan vanlig föreställning är att samlag är det enda och bästa sättet att<br />
njuta av sex. Ändå fi nns det många andra bra sätt, såsom smekning, oralsex<br />
och fantasier. Det är också en myt att mannen genast ska kunna tillfredsställa<br />
kvinnan. Inte heller är det alltid mannen som är ivrigare att ha sex än<br />
kvinnan.<br />
Sex och prestationsångest<br />
Vi lever i ett prestationssamhälle, där det är viktigt att vara duktig i skolan,<br />
effektiv i arbetet och till och med bra på sina hobbyer. Också sex kan bli prestationscentrerat:<br />
man försöker prestera så bra som möjligt under samlaget.<br />
Om man misslyckas börjar man kanske kritisera sig själv eller sin partner.<br />
Målet med sex ska dock inte vara ett lyckat samlag utan snarare njutning<br />
och välbehag. Vissa njuter av känslan av närhet och samhörighet, andra får<br />
tillfredsställelse av en explosiv orgasm. Känslorna varierar beroende på<br />
människornas entusiasm, förhållande och övriga livssituation.<br />
7
8<br />
Vad är porr?<br />
Porr är ”underhållning” för vuxna som inte är avsett för barn och unga. Porr<br />
är att spela sex på olika sätt. Oftast är ljud, miner och samlagets längd överdrivna.<br />
Skådespelarna i porrfilmer har vanligtvis manipulerats på olika sätt<br />
genom skönhetsoperationer, maskering och bildvinklar. De manliga skådespelarna<br />
har valts på grund av en särskilt stor penis och långvarig erektion.<br />
Porr hör till fantasivärlden. Vissa blir upphetsade av att titta på porr, andra<br />
inte. Ingen får tvingas att se på porr. Inte heller är porr någonting att ta efter,<br />
eftersom bra sex och älskande är mycket mer än att bara prestera, kvida<br />
och ha samlag.<br />
På talspråk brukar porr delas in i allt från mjukporr till hard core; det finns<br />
alltså många olika former av porr och innehållet i porrfilmer kan variera. De<br />
hårdaste porrfilmerna kan ge ångest också hos vuxna. Du kan råka ut för<br />
porr mot din vilja t.ex. via skräppost i din e-postlåda eller när du söker annan<br />
saklig information på internet. Om du får ångest av någonting du sett ska<br />
du inte grubbla över det ensam utan tala med en vuxen som du känner dig<br />
trygg med. Kom ihåg att porr är fantasi och inget att ta efter.<br />
Vilka problem är förknippade med sex?<br />
I verkliga livet är det oftast mycket svårare att sällskapa, älska eller utöva sin<br />
sexualitet än vad t.ex. nutidens medier låter påskina. Människorna har också<br />
mycket mer individuella behov, önskemål och intressen i fråga om sex än<br />
man i allmänhet tror. Alla har ett alldeles eget manuskript för sin sexualitet.<br />
De sexuella problemen kan vara fysiska: svårigheter att bli upphetsad och<br />
få orgasm eller smärta. Prestationsångest kan leda till att det inte är njutningsfullt<br />
att ha sex. Man kanske funderar över sin sexuella orientering och<br />
sina särskilda sexuella intressen. Det är inte bra att grubbla över dessa frågor<br />
ensam utan i stället ska man kontakta en hälsovårdare, läkare, sexualrådgivare<br />
eller terapeut som specialiserat sig på sexualitet.<br />
Sexualiteten är en resurs och den sexuella hälsan en viktig del av<br />
människans välbefinnande.
10<br />
Kvinnans anatomi<br />
Kvinnas yttre könsorgan består av blygdläpparna, venusberget, klitoris och<br />
slidöppningen. Urinröret sitter framför slidöppningen, som omges av de inre<br />
blygdläpparna. De förenas framför urinröret med övre delen av klitoris.<br />
Klitoris är kvinnans viktigaste könsdel som förmedlar njutning. Endast övre<br />
delen av klitoris är synlig. Klitoris består av svällkroppsvävnad som blir betydligt<br />
större under blodtillströmningen vid sexuell upphetsning. Sammanlagt<br />
uppskattas kvinnorna ha lika mycket svällkroppsvävnad per viktkilo i klitoris<br />
som männen har i penis.<br />
Klitoris har mycket täta nervbanor och enligt dagens uppfattning förmedlas<br />
orgasmer vanligtvis, även under samlag, uttryckligen via nerverna i klitoris.
•• 1. Äggstockar<br />
•• 2. Livmoder<br />
•• 3. Slida<br />
•• 4. Livmoderslemhinna<br />
•• 5. Äggledare<br />
•• 6. Livmoderhals<br />
5<br />
1<br />
Kvinnans inre könsorgan<br />
2<br />
6<br />
3<br />
4<br />
1<br />
5<br />
11
12<br />
•• 1. Venusberget<br />
•• 2. Klitoris<br />
•• 3. Urinrörsöppning<br />
•• 4. Yttre blygdläppa<br />
•• 5. Inre blygdläppar<br />
•• 6. Slidöppning<br />
•• 7. Ändtarmsöppning<br />
Kvinnans yttre könsorgan<br />
5<br />
1<br />
2<br />
6<br />
7<br />
3<br />
4
Mödomshinnan<br />
I slidöppningen mellan de inre blygdläpparna finns mödomshinnan som<br />
omger den egentliga slidöppningen. Mödomshinnan är ett kransformat tunt<br />
bindvävsveck som skyddar slidan.<br />
När en flicka växer till kvinna tänjer mödomshinnan och utvidgas så att<br />
samlag är möjligt. Mödomshinnan kan av sig självt vara så glapp att den<br />
knappt märks. Öppningen i mödomshinnan tänjer och ger efter<br />
under det första samlaget.<br />
I princip ska mödomshinnan tänjas ut försiktigt, men vid det första samlaget<br />
händer det ofta att den spricker och börjar blöda. Vissa får inte alls ont när<br />
mödomshinnan tänjs ut och andra kan uppleva smärta.<br />
Det första samlaget ska inledas mycket varsamt och långsamt först när<br />
båda är tillräckligt upphetsade och villiga. Musklerna i flickans bäckenbotten<br />
ska vara helt avslappnade. Om öppningen i mödomshinnan är så liten<br />
att det inte går att ha samlag även om flickan är tillräckligt villig och upphetsad<br />
ska en läkare kontaktas.<br />
Slidan<br />
Slidan är en 7−9 cm lång kanal som utgörs av flexibel muskelvävnad höljd<br />
av en mjuk slemhinna. Vid sexuell upphetsning sväller klitoris samtidigt som<br />
slidan blir fuktig och utvidgas på längden.<br />
Sexuell upphetsning och orgasm<br />
När den sexuella upphetsningen känns bra och pågår tillräckligt länge<br />
leder den till orgasm. De flesta kvinnor behöver stimulans av klitoris för att få<br />
orgasm. Vid orgasm sammandras musklerna i bäckenbottnen kring slidöppningen<br />
och ändtarmsöppningen ofrivilligt upprepade gånger. Det är också<br />
möjligt att spänna musklerna i bäckenbottnen med vilja. Många kvinnor<br />
upplever att detta ökar den sexuella njutningen.<br />
13
14<br />
Från fl icka till kvinna<br />
Samverkan av olika hormoner gör att brösten växer, det börjar växa hår på<br />
kroppen, kvinnan börjar växa allt snabbare på längden och menstruationscykeln<br />
börjar. Menstruationen börjar i genomsnitt vid 12−13 års ålder, men<br />
den kan lika väl börja vid 10 eller 15 års ålder. Alla utvecklas individuellt.<br />
Menstruation är ett tecken på könsmognad – fl ickan kan bli gravid om hon<br />
har samlag.<br />
Menstruationscykeln<br />
Menstruationscykelns längd räknas från den dag då menstruationen börjar<br />
till dagen före nästa menstruation. Menstruationens första dag benämns<br />
också som den första dagen i menstruationscykeln. I genomsnitt är menstruationscykeln<br />
28 dagar lång. Det är dock helt normalt att den varierar från 23<br />
till 35 dagar. Kroppen förbereder sig för graviditet under varje menstruationscykel.<br />
I början av cykeln utsöndrar äggstockarna främst östrogen, som är<br />
det viktigaste kvinnliga hormonet. I mitten av menstruationscykeln, cirka 14<br />
dagar efter att menstruationen börjat, spricker follikeln (äggblåsan) i endera
äggstocken och en äggcell lossnar. Efter ägglossningen<br />
(ovulationen) omvandlas follikeln till en<br />
gulkropp som utsöndrar både gulkroppshormon,<br />
dvs. progesteron, och östrogen.<br />
Befruktning<br />
Befruktningen sker i äggledaren.<br />
Äggcellen förblir befruktningsduglig i<br />
cirka 24 timmar efter ovulationen, medan<br />
mannens spermier kan bibehålla sin<br />
befruktningsduglighet 2−3 dygn i kvinnans<br />
kropp, ibland upp till en vecka. Under den<br />
första delen av menstruationscykeln blir livmoderslemhinnan<br />
tjockare, eftersom den förbereder<br />
sig på att ta emot en befruktad äggcell. När äggcellen<br />
blivit befruktad vandrar den inom cirka fem dygn från äggledaren till<br />
livmodern och fäster sig vid livmoderns slemhinna. Normalt är menstruation<br />
ett tecken på att ingen graviditet har börjat.<br />
Liian voimakas tunne<br />
En allt för kraftig känsla<br />
Kanske betyder kärlek att du ser hans ansikte i varje regndroppe,<br />
varje nattlig dröm, varje evig dröm.<br />
Kanske betyder kärlek att du ser hans ögon i varje stjärna på den<br />
nattliga himlen, i varje knippe solstrålar.<br />
Kanske betyder kärlek att hjärtat ropar av glädje när du ser honom,<br />
att själen nästan förgås när han rör vid dig, att du svävar till nirvana<br />
med ett fånigt leende på läpparna. Om kärlek betyder allt detta,<br />
varför törs vi då inte älska? Vad är det med kärleken som skrämmer<br />
oss? Kanske är kärlek ibland en allt för kraftig känsla.<br />
Sonja Lång, Kiuruvesi<br />
15
16<br />
Hur kan du bli gravid?<br />
Om du inte har använt en säker preventivmetod eller inte har använt någon<br />
preventivmetod alls när du haft samlag kan du bli gravid. En liten mängd<br />
spermier kan komma in i slidan redan före sädesuttömningen när penis är<br />
i slidan. Om du har samlag och inte vill bli gravid ska du alltså använda<br />
en säker preventivmetod. Det enda sättet att bli gravid är att det kommer<br />
spermier in i slidan.<br />
Du kan göra ett graviditetstest om din mens är försenad. Om du inte är säker<br />
på när du borde få mens kan du göra testet 3−4 veckor efter att du haft<br />
oskyddat samlag. Testet tas från urinen och visar snabbt om du är gravid<br />
eller inte. Du kan köpa testet i apoteket utan recept eller göra testet vid en<br />
hälsovårdscentral. Om testet är positivt är du gravid.<br />
I detta fall har du tre alternativ. Du kan föda barnet och uppfostra det själv<br />
eller också kan du överlåta barnet för adoption efter födseln. I Finland<br />
adopteras barn i allmänhet till personer som inte kan få biologiska barn.<br />
Det tredje alternativet är att du gör abort, dvs. avbryter graviditeten. Abort<br />
ska helst göras senast 12 veckor efter den senaste menstruationen. Alla tre<br />
alternativ är svåra och kräver både mod och styrka.<br />
Du gör bäst i att genast kontakta hälsovårdscentralen för att diskutera<br />
dina alternativ. Om graviditeten har börjat medan du använt p-piller,<br />
p-ring eller p-plåster ska du sluta använda dem omedelbart.<br />
Hur kan du inte bli gravid?<br />
Du kan inte bli gravid genom att pussas eller smeka könsorganen.<br />
Inte heller kan du bli gravid av oralsex, även om du får<br />
spermier i munnen.
18<br />
Mannens anatomi<br />
Mannens könsdelar består av testiklar, bitestiklar, sädesledare, sädesblåsa,<br />
prostata, urinrör och penis. Både testiklarna och penis varierar i storlek och<br />
beskriver inte organens funktion. Testiklarna utsöndrar testosteron, som är det<br />
viktigaste manliga hormonet.<br />
I testiklarna bildas också spermier, som samlas i bitestiklarna. När mannen<br />
blir upphetsad fylls svällkroppsvävnaden med blod och penis blir styv (erektion).<br />
Erektionen blir kraftigare vid beröring eller samlag och leder i allmänhet<br />
i något skede till sädesuttömning eller ejakulation, vilket är förknippat<br />
med en känsla av välbehag och utlösning, dvs. orgasm.<br />
Från pojke till man<br />
I puberteten blir pojkarna längre, får hår på kroppen, får större testiklar och<br />
penis, kommer i målbrottet och får fetare hy.<br />
Spermier börjar bildas vid 13−14 års ålder. Sädesuttömning är ett tecken<br />
på könsmognad. Sädesuttömning kan ske i sömnen, genom onani eller<br />
vid samlag med en annan människa. Vid sädesuttömning kommer det<br />
sädesvätska (sperma) som innehåller spermier och körtelsekret från penis.<br />
Sädesvätskan har normalt en volym på 2−6 milliliter och mängden spermier<br />
uppgår till över 20 miljoner per milliliter. Det fi nns alltså tiotals miljoner<br />
spermier i en och samma sädesuttömning. Redan före den egentliga<br />
sädesuttömningen utsöndras det vätska från penis som kan innehålla en<br />
liten mängd spermier. Därför är det viktigt att använda kondom under hela<br />
samlaget för att undvika graviditet.<br />
Solens strålar smeker ditt ansikte<br />
Jag lyssnar,<br />
Hur löven i träden susar och du ler mot mig<br />
Taru
1<br />
2<br />
Mannens könsorgan<br />
•• 1. Penis •• 6. Prostata<br />
•• 2. Svällkropp •• 7. Bitestiklar<br />
•• 3. Sädesledare •• 8. Testiklar<br />
•• 4. Urinblåsa •• 9. Ändtarm<br />
•• 5. Sädesblåsa<br />
3<br />
7<br />
8<br />
6<br />
4<br />
5<br />
9<br />
19
20<br />
Många olika<br />
preventivmetoder<br />
I Finland fi nns det många olika preventivmetoder att <strong>välja</strong> mellan. Den populäraste<br />
metoden bland unga kvinnor är p-piller. Det är viktigt att komma<br />
ihåg att kondomen är den enda preventivmetoden som skyddar både mot<br />
graviditet och mot könssjukdomar. I tabell 1 visas de vanligaste preventivmetoderna<br />
i Finland.<br />
De olika preventivmetoderna kan indelas i tre grupper: hormonella metoder,<br />
förhindrande metoder och icke-hormonella metoder. När du väljer preventivmetod<br />
är det bra att fundera över hur effektiva, tåliga och ändamålsenliga<br />
de olika alternativen är med tanke på din situation. Om du vill börja<br />
använda en hormonell preventivmetod ska du diskutera fördelarna och<br />
nackdelarna i fråga med en läkare. Hormonella preventivmetoder rekommenderas<br />
inte vid vissa sjukdomar och situationer.
Av denna anledning frågar läkaren vilka sjukdomar som förekommer i din<br />
släkt och vilka mediciner du använder, även om du kanske inte tycker att<br />
detta har något samband med ditt val av <strong>preventivmedel</strong>. De olika<br />
preventivmetoderna och deras fördelar och nackdelar<br />
presenteras på följande sidor.<br />
Tabell 1. De främsta preventivmetoderna bland<br />
kvinnor i åldern 15−50 år<br />
Preventivpiller 24 %<br />
Kondom 19 %<br />
Hormonspiral 15 %<br />
Sterilisation 9 %<br />
Minipiller 4 %<br />
P-ring 4 %<br />
Kopparspiral 3 %<br />
Bortopererande av livsmodern 2 %<br />
P-plåster 1 %<br />
Källa: Taloustutkimus 2009<br />
Obs! Avbrutet samlag och säkra dagar kan inte kallas för egentliga<br />
preventivmetoder eftersom de är ytterst ineffektiva.<br />
21
22<br />
Hormonella<br />
<strong>preventivmedel</strong><br />
Med hormonella preventivmetoder avses alternativ som innehåller små<br />
mängder kvinnligt hormon; östrogen och gulkroppshormon, eller enbart det<br />
sistnämnda. Preparat som innehåller både östrogen och gulkroppshormon<br />
kallas för kombinations<strong>preventivmedel</strong>. Till dessa hör p-piller som tas en<br />
gång per dag, p-ringen som byts en gång per månad och p-plåstret som<br />
byts en gång per vecka. Preparat som innehåller enbart gulkroppshormon<br />
är hormonspiralen, minipiller, p-staven, dvs. ett implantat som placeras<br />
under huden, och p-sprutan (används knappt alls i Finland). Hormonella<br />
metoder är säkrare än till exempel kondomer och har dessutom många<br />
hälsofördelar som kondomen inte har.
Kombinationspreventivpiller, dvs. p-piller<br />
P-pillren kom ut på marknaden i början av 1960-talet. Hormonmängderna i<br />
p-pillren har sedermera minskat avsevärt och de piller som används i dag<br />
kan med fog kallas för låghormonpreparat. P-pillren har undersökts i närmare<br />
50 år och hör till de mest undersökta läkemedlen i världen. Nuförtiden<br />
fi nns det en mängd information om hälsofördelarna och biverkningarna<br />
med p-piller. Detta är en orsak till att p-pillren är den populäraste och<br />
allmännaste preventivmetoden i dag, både i Finland och resten av Europa.<br />
Förhindrande av graviditet är ett mindre riskfyllt alternativ än oplanerad graviditet<br />
med tanke på både den fysiska och den psykiska hälsan.<br />
P-pillren är den vanligaste preventivmetoden och i allmänhet det första<br />
hormonella preventivalternativet för unga fl ickor. Bland 50 procent av de<br />
kvinnor under 25 år i Finland som använder ett <strong>preventivmedel</strong> är p-piller<br />
den främsta preventivmetoden.<br />
Vad innehåller p-pillret?<br />
P-pillret innehåller syntetiskt östrogen och syntetiskt gulkroppshormon, dvs.<br />
progestin. Eftersom de i allmänhet innehåller två olika kvinnliga hormon<br />
kallas de kombinationspreventivpiller eller mer allmänt p-piller. P-pillrets effekt<br />
grundar sig i huvudsak på förhindrande av follikelns utveckling och äggcellens<br />
lossning, dvs. ovulation.<br />
Den vanligaste östrogenformen i p-piller är etinylestra-<br />
diol som fi nns i en en mängd på 15−35 15−35 mikrogram.<br />
mikrogram.<br />
Det andra kvinnliga hormonet i p-pillren,<br />
progestin, förekommer i varierande mängd<br />
beroende på märke. Det fi nns olika typer av<br />
progestin. Vissa progestintyper kan minska<br />
viktökning som beror på vätskeansamling.<br />
Det fi nns också former av progestin som<br />
lindrar problem med akne eller som kan<br />
orsaka fettbildning i huden. Det är bra att<br />
veta att olika p-pillermärken kan ha olika<br />
effekter. Din läkare eller hälsovårdare hjälper<br />
dig att hitta ett lämpligt preparat.<br />
23
24<br />
När ska du ta det första p-pillret?<br />
När du börjar använda p-piller för första gången ska du normalt ta det<br />
första pillret i förpackningen samma dag som du får mens, dvs. den dag då<br />
blödningen börjar. I förpackningen finns anvisningar om hur du använder<br />
produkten i fråga.<br />
Med tanke på användningen av p-pillren lönar det sig att ta pillret vid samma<br />
tidpunkt varje dag, i den rytm som passar dig bäst. Preventiveffekten påverkas<br />
inte av att tidpunkten för när du tar pillret varierar med några timmar och i<br />
allmänhet inte heller av att du glömmer ett piller i pillerkartan. Om du glömmer<br />
att ta flera piller ska du vända dig till en läkare eller hälsovårdare.<br />
P-piller under pausen eller inte<br />
P-piller kan tas utan paus i 28 dagar eller i perioder om tre veckor med en<br />
veckas pauser. När piller tas i tre veckors perioder talar man om 21/7-dosering.<br />
Då tas ett piller en gång per dag i 21 dagar och därefter hålls en paus<br />
på sju dagar (en vecka). Nästa karta påbörjas alltid på samma veckodag<br />
efter pausen. Detta är ett traditionellt sätt att dosera p-piller.<br />
Piller som tas utan pauser doseras på två olika sätt: som 24+4-dosering och<br />
26+2-dosering. Då tas ett piller varje dag i sammanlagt 28 dagar. När alla<br />
28 piller i kartan är slut påbörjas en ny karta direkt utan paus. Förpackningar<br />
med piller som tas enligt 24+4-doseringen innehåller 24 hormonpiller och<br />
4 placebopiller utan hormoner. Förpackningar med piller som tas enligt<br />
26+2-doseringen innehåller 26 hormonpiller och 2 placebopiller utan hormoner.<br />
Pausen ersätts i dessa fall av placebopillren.<br />
Avsikten med de nya doseringsalternativen är<br />
att göra det lättare att komma ihåg pillren,<br />
eftersom ett piller tas varje dag utan pauser.<br />
Menstruationen börjar då placebopillren<br />
tas, i allmänhet den andra eller<br />
tredje dagen.<br />
Din läkare eller hälsovårdare hjälper<br />
dig att hitta en lämplig dosering.
Vad ska du beakta?<br />
Ibland kan mensen utebli under den tid du använder<br />
p-piller. Detta är inte alltid ett tecken på att du är gravid,<br />
utan det kan också betyda att livmoderslemhinnan<br />
inte har blivit tillräckligt tjock för att den ska<br />
lossna i form av blödning. Fortsätt att ta pillren<br />
och kontakta så fort som möjligt en läkare.<br />
Om du misstänker att du är gravid ska du<br />
göra ett graviditetstest.<br />
Flytta mensen med p-piller<br />
Det är enkelt att flytta mensen med hjälp<br />
av p-piller. Hur detta går till beror på vilket<br />
pillermärke och vilken dosering du använder.<br />
Bipacksedeln inuti förpackningen innehåller<br />
separata anvisningar om hur menstruationen<br />
kan flyttas.<br />
Om du vill flytta mensen ska du alltid läsa bipacksedeln för det<br />
pillerpreparat du använder.<br />
25
26<br />
Om du glömmer ett p-piller<br />
Om du glömmer ett piller ur pillerkartan försvagar det inte preventiveffekten.<br />
Om du har glömt fl er än ett piller under en och samma pillercykel (pillerkarta)<br />
kan det försvaga preventiveffekten. Då ska du kontakta en läkare eller<br />
hälsovårdare.<br />
Med tanke på preventiveffekten är den mest kritiska<br />
tiden för att glömma ett piller den första och den sista<br />
veckan på pillerkartan. Ju fl er piller du glömt, desto<br />
större är risken att du blir gravid. Om din mens uteblir<br />
kan det hända att du är gravid.<br />
För att ta reda på om du är gravid ska du<br />
göra ett graviditetstest. Om testet är negativt<br />
kan du fortsätta att ta pillren normalt. Om<br />
din mens uteblir mer än en gång kan det<br />
vara bra att diskutera med en läkare. Om<br />
du är gravid ska du sluta ta pillren och<br />
kontakta en läkare.<br />
Kom ihåg att risken för graviditet är<br />
minst om du tar p-pillret vid samma<br />
tidpunkt varje dag. Genom att göra<br />
det till en daglig rutin är det lättare att<br />
komma ihåg att ta pillret.
P-ring och p-plåster<br />
Också p-ringen och p-plåstret hör till kombinationspreventivmedlen,<br />
eftersom de innehåller både östrogen och progestin och förhindrar<br />
graviditet på samma sätt som p-piller.<br />
P-ringen och p-plåstret kom ut på marknaden på 2000-talet och<br />
därför fi nns det inte lika mycket information om deras långvariga<br />
hormoneffekter som om p-pillren.<br />
P-ringen är en böjlig och genomskinlig silikonring som placeras in<br />
i slidan. Ringen frigör östrogen och progestin genom slidväggen. Ringen<br />
används i tre veckor i följd och därefter hålls en paus på en vecka. Läkaren<br />
visar hur ringen ska placeras. Om ringen sitter rätt känns den vanligtvis inte<br />
av under samlag.<br />
P-plåstret är ett tunt <strong>preventivmedel</strong> som fästs på huden. Östrogen och<br />
gulkroppshormon frigörs från plåstret genom huden. Plåstret byts en gång i<br />
veckan och efter tre veckor hålls en paus på en vecka under<br />
vilken mensen börjar.<br />
Första gången du börjar använda p-ringen eller p-plåstret ska du göra det<br />
samma dag som mensen börjar, på samma sätt som med p-pillren.<br />
Flytta mensen med p-ring och p-plåster<br />
Du kan undantagsvis fl ytta mensen också med hjälp av p-ring<br />
eller p-plåster, men det kan förekomma genombrotts- eller<br />
droppblödning. Läs mer om hur du fl yttar mensen på produktens<br />
bipacksedel.<br />
Om du glömmer att ta i bruk en ny p-ring<br />
eller ett p-plåster<br />
Om du glömmer att ta i bruk en ny p-ring eller ett p-plåster efter<br />
pausen kan det försvaga preventiveffekten. Ju längre pausen är desto större<br />
är risken att du blir gravid. Det är i så fall bra att använda t.ex. kondom som<br />
extra skydd under den första veckan efter att du tagit i bruk en ny ring eller<br />
ett plåster. Om du avlägsnar ringen ur slidan för mer än tre timmar ska du<br />
läsa anvisningarna på bipacksedeln. Samma sak gäller om du avlägsnar<br />
plåstret från huden för över ett dygn (mer än 24 timmar).<br />
27
28<br />
Observera också följande!<br />
Du kan avlägsna p-ringen ur slidan för högst tre timmar.<br />
Öva att sätta in ringen rätt. Kontrollera alltid vid behov att den sitter som den<br />
ska. Ringen kan komma ut ur slidan t.ex. i samband med att du sätter in/<br />
avlägsnar en tampong.<br />
Fördelar och nackdelar med<br />
kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />
Varför lönar det sig att <strong>välja</strong> ett<br />
kombinations<strong>preventivmedel</strong>?<br />
Effektivt skydd. Färre än en graviditet på hundra kvinnor under ett år.<br />
Regelbunden mens. När du använder ett kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />
får du regelbunden mens. I allmänhet blir också blödningen mindre och<br />
mensvärken lindrigare. Kombinations<strong>preventivmedel</strong> används också som<br />
behandling av oregelbunden, riklig eller smärtsam menstruation.<br />
Lindrigare PMS-symptom. Kombinations-p-piller kan lindra symptom som förekommer<br />
före mens (PMS-symptom), såsom svullnad av brösten och magen,<br />
humörsvängningar och huvudvärk. Eftersom p-pillren innehåller olika slags<br />
progestin har de olika effekter. Bland dessa kan nämnas svullnad och viktökning.<br />
Rådfråga din läkare eller hälsovårdare.<br />
Positiv effekt för hyn. Eftersom kombinations-p-pillren innehåller olika slags<br />
progestin har de olika hudeffekter. Vissa kombinationspiller kan minska<br />
fettbildningen i huden och på så vis lindra akne. De olika<br />
metoderna varierar, så om du har hudproblem kan<br />
du rådfråga din läkare eller hälsovårdare. Kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />
kan också hjälpa mot<br />
överdriven hårväxt.<br />
Mindre risk för vissa cancerformer. Användningen<br />
av kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />
minskar risken för cancer i äggstockarna<br />
och livmoderkroppen. Dessutom förebygger<br />
de uppkomsten av godartade vätskeblåsor,<br />
dvs. cystor, i äggstockarna.
Personer som använder kombinations<strong>preventivmedel</strong><br />
får mindre extrauterina havandeskap,<br />
dvs. utomkvedshavandeskap, och<br />
infektioner i de inre könsorganen än ickeanvändare.<br />
Detta är en fördel, eftersom<br />
utomkvedshavandeskap och infektioner i<br />
de inre könsorganen kan orsaka infertilitet,<br />
dvs. barnlöshet.<br />
Kvinnor som vill använda hormonella <strong>preventivmedel</strong><br />
men som har lätt för att glömma pillren<br />
kan pröva på piller med 24+4- eller 26+2-dosering,<br />
p-ring eller p-plåster.<br />
Både p-ringen och p-plåstret lindrar mensvärk och<br />
minskar blödningen. Metoderna kan ha liknande<br />
hälsoeffekter som kombinationspillren, men<br />
forskningsresultat saknas.<br />
Vilka nackdelar kan kombinationspreventivmedlen ha?<br />
P-pillren, p-plåstret eller p-ringen kan ge upphov till biverkningar. Under de<br />
första tre månaderna kan det förekomma tillfällig, lindrig olägenhet såsom<br />
illamående, droppblödning, huvudvärk eller humörsvängningar. Biverkningarna<br />
är dock mycket individuella och går ofta över under de första månaderna.<br />
Om biverkningarna fortsätter längre än tre månader är det skäl att<br />
kontakta en läkare eller hälsovårdare.<br />
Användningen av p-ring, p-plåster och p-piller kan vara förknippad med en<br />
liten risk för djup ventrombos. För att kartlägga eventuella riskfaktorer frågar<br />
läkaren också om dina familjemedlemmars hälsotillstånd under ditt första<br />
besök på mottagningen. Risken för djup ventrombos är dock alltid större vid<br />
graviditet än vid användning av kombinations<strong>preventivmedel</strong>.<br />
Vissa kombinations<strong>preventivmedel</strong> kan orsaka höjt blodtryck. Mätning av<br />
blodtrycket ingår i <strong>preventivmedel</strong>suppföljningen, och om kombinationspreventivmedlen<br />
orsakar höjt blodtryck eller om du annars har benägenhet för<br />
högt blodtryck är det bra att diskutera detta med en läkare. Det finns också<br />
så kallade blodtrycksneutrala kombinationspreventivpiller som inte har någon<br />
betydande inverkan på blodtrycket.<br />
29
30<br />
1 2<br />
Gulkroppshormonpreparat<br />
Olika preventivmetoder kan också<br />
ge upphov till lokala verkningar. Vid<br />
användning av p-plåster kan hudsymptom<br />
såsom rodnad och hudirritation<br />
förekomma. P-ringen kan kännas obekväm<br />
och ibland komma ut ur slidan<br />
av sig själv.<br />
Ringen måste förstöras noggrant. Den<br />
ska förpackas i en påse och förstöras<br />
tillsammans med hushållsavfallet.<br />
Ringen får inte spolas ner i toaletten.<br />
Kombinations<strong>preventivmedel</strong> skyddar inte<br />
mot könssjukdomar.<br />
Preparat som innehåller endast gulkroppshormon, dvs. progestin.<br />
Hormonspiralen, kapslar som placeras under huden och preventivsprutan<br />
innehåller endast progestin och är avsedda för långvarigt preventivskydd.<br />
Hormonspiralen<br />
Hormonspiralen är ett litet T-format föremål av plast som har en behållare<br />
med progestin kring sin bas. Hormonspiralen placeras i livmodern av en<br />
läkare och den frigör små mängder av hormon i en jämn ström direkt på<br />
livmoderslemhinnan. Tack vare den regelbundna gulkroppshormoneffekten<br />
tunnas slemhinnan i livmodern ut, mensblödningen blir mindre och mensvärken<br />
lindras. Den hormonmängd som absorberas i blodcirkulationen<br />
är så liten att äggstockarnas funktion i allmänhet förblir<br />
normal. Hormonspiralen kan sitta kvar i livmodern upp till fem<br />
år. Spiralen kan placeras både hos kvinnor som fött barn och<br />
kvinnor som inte fått barn och den ger ett pålitligt, långvarigt<br />
preventivskydd.<br />
8 9 10<br />
15<br />
22<br />
16<br />
23<br />
3 4 5 6 7<br />
17<br />
24<br />
11 12 13 14<br />
18<br />
25<br />
19<br />
26<br />
20<br />
27<br />
21<br />
28
Kapsel som placeras under huden – implantat<br />
Implantat eller p-stavar placeras under huden. På marknaden finns två<br />
produktmärken av vilka det ena kan användas i högst tre år och det andra<br />
i högst fem år. P-stavarna är uppbyggda så att de frigör en jämn mängd<br />
hormon under hela användningstiden. Kapseln placeras under huden i<br />
överarmen vid lokalbedövning och ingreppet ska alltid utföras på en läkarmottagning.<br />
Minipiller<br />
Minipillren innehåller enbart progestin i en mindre mängd än kombinationspreventivpillren.<br />
Preventiveffekten grundar sig på att follikelns utveckling<br />
förhindras och slemmet i livmoderkanalen blir ofördelaktigt för spermierna<br />
samt på övriga effekter i livmoderns slemhinna och äggledarna.<br />
Minipillren rekommenderas för personer som inte kan använda kombinationspreventivpiller.<br />
Den vanligaste biverkningen är oregelbunden mens. En<br />
tredjedel av användarna får denna biverkning, som är förarglig men inte<br />
farlig.<br />
Preventivspruta<br />
Preventivsprutan innehåller syntetiskt progestin. Sprutan<br />
kan köpas mot recept på apoteket och den<br />
injiceras i allmänhet i muskeln av en hälsovårdare<br />
med tre månaders mellanrum.<br />
I Finland används sprutan i liten skala<br />
eftersom den misstänks ha negativa<br />
effekter på benbyggnaden.<br />
31
32<br />
Fördelar och nackdelar med<br />
gulkroppshormonpreparat<br />
Varför <strong>välja</strong> ett preparat som innehåller enbart<br />
gulkroppshormon?<br />
Gulkroppshormon passar som <strong>preventivmedel</strong> för personer som inte kan<br />
använda kombinationspiller. Gulkroppshormonpreparat kan också<br />
användas under amning.<br />
När hormonspiralen och p-staven sitter på plats är de en enkel och säker<br />
preventivmetod. P-staven och hormonspiralen passar bra för mycket unga<br />
kvinnor som lätt glömmer ett regelbundet <strong>preventivmedel</strong> och vill ha långvarigt<br />
preventivskydd. Metoderna lämpar sig också för kvinnor som inte kan<br />
använda preparat med östrogen.<br />
Hormonspiralen passar också kvinnor som inte fött barn, förutsatt att den<br />
sätts på plats av en erfaren läkare. Hormonspiralen är dessutom en effektiv<br />
behandlingsform för kvinnor som har riklig mens och mensvärk och kan<br />
också användas under amning.<br />
Vilka nackdelar kan gulkroppshormonpreparaten ha?<br />
Minipillren, p-staven och hormonspiralen kan orsaka biverkningar, dock inte<br />
för alla. Under de första tre månaderna kan det förekomma tillfällig, lindrig<br />
olägenhet såsom illamående, huvudvärk eller humörsvängningar. Ibland<br />
kan piller som innehåller enbart gulkroppshormon orsaka akne.<br />
Biverkningarna är dock mycket individuella och går ofta över efter de första<br />
månaderna. Om biverkningarna fortsätter längre än tre månader efter att<br />
preventivmedlet tagits i bruk är det skäl att kontakta en läkare eller hälsovårdare.<br />
Blödningsstörningar är vanligare vid användning av minipiller än vid p-piller.<br />
Preventivskyddet är inte nödvändigtvis lika effektivt som med kombinationspiller<br />
och om man glömmer redan ett minipiller kan preventiveffekten<br />
försvagas.
Implantatet kan orsaka biverkningar i form av blödningsstörningar, men<br />
dessa minskar efter tre månader och avtar vanligtvis helt och hållet efter<br />
det första året. Blödningarna kan vara oregelbundna också under de första<br />
månaderna efter att en hormonspiral tagits i bruk.<br />
P-sprutan är inte ett vanligt <strong>preventivmedel</strong> i Finland. Undersökningar ger<br />
vid handen att sprutan kan öka risken för osteoporos. I övrigt har p-sprutan<br />
samma biverkningar som minipillren. Om biverkningar uppstår i början är<br />
det inte möjligt att avbryta användningen av preparatet, utan det gäller att<br />
vänta i tre månader tills sprutans effekt tar slut. Sprutan kräver ett besök hos<br />
hälsovårdaren med tre månaders mellanrum.<br />
Gulkroppshormonpreparat skyddar inte mot könssjukdomar.<br />
33
34<br />
Icke-hormonella<br />
<strong>preventivmedel</strong><br />
Icke-hormonella metoder är avsedda att på mekanisk eller kemisk väg<br />
förhindra att spermier tränger in i livmodern och befruktas. Bland metoderna<br />
i Finland finns kondomer för män och kondomer för kvinnor. Andra effektiva<br />
icke-hormonella preventivmetoder är kopparspiralen samt sterilisering av<br />
mannen eller kvinnan.<br />
Kondom<br />
Med en kondom förhindras att sädesvätska tränger in i<br />
slidan. Kondomen är den enda preventivmetoden<br />
som skyddar mot sjukdomar som smittar via<br />
könsorganen.<br />
Kondomen träds på den styva penisen<br />
innan den alls kommit i beröring med slidöppningen.<br />
Det är bra att öva att sätta<br />
på kondomen på förhand. Omedelbart<br />
efter sädesuttömningen ska penisen<br />
dras ut ur slidan samtidigt som kondomen<br />
hålls på plats med handen. Det<br />
är bra att använda kondom i kombination<br />
med p-piller eller spiral för att<br />
skydda sig mot könssjukdomar.<br />
Kondom för kvinnor<br />
Kondomen för kvinnor är ett 17 cm långt<br />
påsaktigt skydd av polyuretanplast som fodrar<br />
slidväggarna på insidan och på så vis förhindrar<br />
spermier att tränga in i livmodern. I kondomens<br />
bägge ändar sitter en flexibel ring. Den inre ringen sitter<br />
i den stängda ändan och används för att skuffa in kondomen i<br />
slidan och hålla den på plats. Kondomen för kvinnor är avsedd<br />
för engångsbruk, precis som kondomen för män. Kondomer<br />
för män och kvinnor ska inte användas samtidigt, eftersom det kan<br />
orsaka friktion och risk för att kondomen spricker.
Kopparspiral<br />
Kopparspiralen har en plaststomme som omges av en kopparbelagd tråd.<br />
Preventiveffekten grundar sig på två faktorer: kopparn orsakar ogynsamma<br />
förhållanden för spermierna i livmodern och spiralen gör livmoderslemhinnan<br />
oduglig för graviditet. När kopparspiralen har placerats i livmodern sker i<br />
regel ingen befruktning. Spiralen placeras i livmodern och avlägsnas<br />
av en läkare.<br />
Spermiedödande vagitorier<br />
Det spermiedödande vagitoriet placeras i slidan precis före samlag. Det<br />
smälter och bildar ett fi npulvrigt poröst skum som förhindrar spermiernas<br />
framfart i slidan och dödar största delen av spermierna omedelbart när<br />
det kommer i beröring med dessa. Vagitoriet ska inte användas som enda<br />
preventivskydd, eftersom det är ineffektivt.<br />
Sterilisering<br />
Sterilisering är avsedd som slutlig preventivmetod i det skede då inga fl er<br />
graviditeter planeras. Både kvinnor och män kan steriliseras. Personer under<br />
30 år steriliseras endast i undantagsfall.<br />
Fördelar och nackdelar med<br />
icke-hormonella metoder<br />
Vilka är fördelarna med icke-hormonella<br />
preventivmetoder?<br />
Kondom är den enda preventivmetoden<br />
som ger ett effektivt<br />
skydd mot könssjukdomar.<br />
Kondomen fi nns att köpa så gott<br />
som överallt och är den enda<br />
preventivmetoden för män.<br />
Kondom kan vid behov användas<br />
i kombination med p-piller.<br />
Kopparspiralen är en behändig<br />
preventivmetod med långvarigt<br />
35
36<br />
skydd som inte ger några hormonella biverkningar. Sterilisering är en effektiv<br />
metod utan hormonella biverkningar och samtidigt en<br />
slutlig preventivmetod.<br />
Vilka nackdelar kan icke-hormonella preventivmetoder ha?<br />
Kondomen ska användas varsamt och hållas på under hela samlaget. Preventiveffekten<br />
är svagare än hos hormonella <strong>preventivmedel</strong>, eftersom det<br />
alltid fi nns en risk för att kondomen går sönder eller används på fel sätt.<br />
I allmänhet är kondomer tillverkade av gummi, varvid de inte passar<br />
för gummiallergiker.<br />
Kondomen för kvinnor kräver övning och varsamhet. Preventiveffekten<br />
är sämre än vid hormonellt preventivskydd.<br />
Kopparspiralen kan orsaka rikligare mensblödning och ökad<br />
mensvärk. Den är inte ett förstahandsalternativ för kvinnor som<br />
inte fött barn. Också infektionsrisken är högre. Preventivvagitoriets<br />
preventiveffekt är svag jämfört med t.ex. p-piller eller kondom.<br />
Sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp som måste göras på en poliklinik eller ett<br />
sjukhus. Ingreppet är permanent och blir kostsamt för samhället.
Om du glömmer att<br />
använda <strong>preventivmedel</strong>?<br />
Akut-p-piller<br />
Akut-p-piller är avsedda att användas efter samlag i det fall att inget <strong>preventivmedel</strong><br />
använts eller att preventivmedlet inte har fyllt sin funktion, t.ex.<br />
om kondomen gått sönder. Den vanligaste ”dagen efter”-metoden går ut<br />
på att ett piller tas så fort som möjligt, dock högst 72 timmar efter oskyddat<br />
samlag. Akut-p-pillren påverkar på många olika sätt befruktningen och livmoderslemhinnans<br />
struktur så att sannolikheten för graviditet minskar. Pillren<br />
kan orsaka illamående. Om mensen efteråt försenas med mer än en vecka<br />
ska ett graviditetstest tas.<br />
Om du måste tillgripa akutpreventivmetoden fl era<br />
gånger under en kort tid ska du överväga<br />
att börja använda ett effektivt skydd mot<br />
graviditet. Akutpreventivmetoden är<br />
alltid en nödlösning och ska inte<br />
användas i stället för ett effektivt<br />
<strong>preventivmedel</strong>.<br />
Akut-p-pillren skyddar inte<br />
mot könssjukdomar.<br />
37
38<br />
Uppföljning av användningen<br />
av <strong>preventivmedel</strong><br />
Alla kvinnor är olika och det kan ta tid innan du hittar en preventivmetod<br />
som passar dig. När du börjar använda ett hormonellt eller intrauterint <strong>preventivmedel</strong><br />
ska du komma överens om ett besök hos läkaren eller hälsovårdaren<br />
cirka 3−4 månader senare för att bedöma hur bra preventivmetoden<br />
passar dig. Om du är nöjd med ditt <strong>preventivmedel</strong> räcker det att du går på<br />
kontroll med ungefär ett års mellanrum. Preventivmedel innehållande hormoner<br />
kan orsaka biverkningar för vissa kvinnor, särskilt i början. Biverkningarna<br />
är dock vanligtvis övergående. Om du har störande biverkningar ännu<br />
tre månader efter att du började använda preventivmedlet ska du kontakta<br />
en läkare eller hälsovårdare.<br />
I samband med kontrollbesöket utförs oftast en gynekologisk undersökning,<br />
brösten undersöks och blodtrycket mäts. Ett cellprov ska tas med 2−3 års<br />
mellanrum. Om det sker förändringar i ditt hälsotillstånd eller du påbörjar en<br />
medicinering ska du berätta om detta i samband med nästa kontrollbesök.<br />
Vissa läkemedel kan påverka preventivmedlets effekt.<br />
Vad är ett cellprov?<br />
Ett cellprov tas i samband med en gynekologisk undersökning från livmoderhalsen<br />
med hjälp av en trästicka och en liten borste. Metoden har<br />
tagits fram för att det ska vara lättare att undersöka cancer och förstadier<br />
till cancer i livmoderhalsen. Dessutom ger testet information om orsaker till<br />
vitfl ytning och gynekologiska infektioner. Det första cellprovet tas 2−3 år efter<br />
att personen börjat ha samlag.<br />
Du är en varm fl äkt i min vind, glimten i mitt öga.<br />
Du är den mest strålande stjärnan på min himmel,<br />
den vackraste blomman på min äng.<br />
Du är kärleken i mina ord, leendet i min vardag.<br />
Du är det bästa i mitt liv, den enda mannen i mitt hjärta.<br />
Även om du är långt borta, känner jag dig nära mig, min egen lilla skatt.<br />
Neea Ohvo, Uleåborg
Könssjukdomar, dvs.<br />
sexuellt överförda infektioner<br />
Människans kärleksliv har i alla tider skuggats av könssjukdomar. Sjukdomarna<br />
smittar vid samlag eller sexuellt umgänge om den bakterie eller det virus<br />
som orsakar sjukdomen fi nns på slemhinnorna kring könsorganen, munnen<br />
eller ändtarmsöppningen eller i sekret eller blodet. Könssjukdomar kan alltså<br />
också smitta vid oralsex.<br />
Hur smittar könssjukdomar inte?<br />
Könssjukdomar smittar inte när man skakar hand med, kramar eller kysser<br />
en annan person på munnen. De smittar inte heller om man dricker ur<br />
samma mugg eller om man sitter på en toalettstol.<br />
Många könssjukdomar kan vara symptomfria, vilket innebär att sjukdomen<br />
kan föras vidare utan att den som bär på sjukdomen vet om det. Därför är<br />
det viktigt att du uppsöker läkare och testar dig genast om du misstänker att<br />
du kan ha fått en könssjukdom. Om du konstateras ha en könssjukdom är<br />
det din skyldighet att omgående berätta om detta för din eller dina partner,<br />
eftersom det berör alla involverade. Finska medborgare kan testa sig för<br />
könssjukdomar gratis på hälsovårdscentralerna och särskilda polikliniker för<br />
könssjukdomar i större städer.<br />
Klamydia<br />
Klamydiainfektioner kan ofta vara symptomfria. Kvinnor kan få ökad vitfl ytning,<br />
överfl ödig blödning eller sveda vid urinering. Klamydia kan orsaka<br />
infektion i äggstockarna som kan leda till hög feber och till och med varhärdar<br />
i bäckenet.<br />
Hos män ger symptomen oftast sveda vid urinering och sekret från penis.<br />
Klamydia kan effektivt konstateras genom ett prov som vanligtvis tas från urinen,<br />
livmoderkanalen eller bägge. Sjukdomen behandlas med antibiotika,<br />
och på hälsovårdscentralen är behandlingen avgiftsfri. Konsekvenser kan<br />
vara ökad risk för utomkvedshavandeskap och barnlöshet. Också symptomfria<br />
infektioner kan ha dylika konsekvenser.<br />
39
40<br />
Gonorré<br />
Mängden gonorrésmittor har minskat under de senaste åren, men sjukdomen<br />
har trots detta inte försvunnit. Sjukdomen ger upphov till liknande<br />
symptom som klamydia. Gonokockbakterien som orsakar sjukdomen<br />
fastställs med hjälp av prover som tas med en bomullssticka eller ett urinprov<br />
och behandlas med antibiotika. Svåra infektioner behandlas på sjukhus.<br />
Konsekvenserna är desamma som vid klamydia.<br />
Herpes<br />
Ömma blåsor kring könsdelarna kan vara symptom av herpesinfektion. De<br />
orsakas av viruset herpes simplex. En annan form av herpes simplex ger i sin<br />
typiska form upphov till liknande blåsor kring munnen (munherpes).<br />
Herpessmitta kan ge hög feber och blåsor på stora områden kring könsorganen.<br />
Viruset stannar i kroppen hela livet ut, men efter att det brutit ut första<br />
gången ger det lindrigare symptom. Herpes kan efter den första gången<br />
återkomma en gång per månad, en gång om året eller aldrig mer. Någon<br />
slutlig behandlingsform och något botemedel för herpesinfektion finns inte,<br />
men recidivitetsrisken och symptomen kan lindras med hjälp av läkemedel.<br />
Kondylom<br />
Kondylominfektion anses vara den vanligaste sjukdomen som smittar via<br />
könsorganen. Kondylom orsakas av papillomviruset hos människor (HPV),<br />
som förekommer i närmare hundra kända former. De smittar vid samlag och<br />
kan vara symptomfria i flera år. Vissa av de många olika virustyperna som<br />
orsakar kondylom kan öka risken för cellförändringar och cancer i livmoderkanalen.<br />
Infektionen är i allmänhet symptomfri och kan ibland ge upphov<br />
till förändringar som framgår av ett cellprov eller till och med knölar eller<br />
vårtaktiga förändringar som syns med blotta ögat. Hos män finns kondylomvårtorna<br />
i allmänhet under förhuden, vid urinrörsöppningen eller kring<br />
ändtarmsöppningen.<br />
Behandlingen beror på var infektionen finns, hur utspridd den är och vilka<br />
eventuella förändringar som skett i livmodermunnen. Kondylomvårtor som<br />
finns kring de yttre könsorganen behandlas vanligtvis med en läkemedelslösning<br />
eller salva. Om vårtorna finns i urinröret, ändtarmsöppningen,<br />
slidväggarna eller livmodermunnen behandlas de oftast<br />
på kirurgisk väg.
Syfilis<br />
Syfilis är en kronisk universalinfektion som utvecklas långsamt och kan ha<br />
dödlig utgång om den inte behandlas. Den orsakas av spiroketbakterien.<br />
Syfilis är mycket sällsynt i Finland men under de senaste åren har sjukdomen<br />
igen blivit allmännare på grund av den växande turismen. År 2004<br />
konstaterades 105 nya fall i Finland och så gott som alla hade fått smittan<br />
utomlands. Syfilis smittar vanligtvis via samlag utan kondom. Skydd ska helst<br />
användas också vid oralsex. Syfilis behandlas med penicillin.<br />
HIV<br />
Hi-viruset (human immunodeficiency virus) kan smitta via blod, sädesvätska<br />
eller slidsekret. Drogmissbrukare kan dessutom smittas via smutsiga nålar.<br />
Vid samlag ger kondomen ett effektivt, nästan hundraprocentigt skydd mot<br />
HIV-smitta.<br />
Vid HIV-smitta förekommer många olika första symptom: feber, huvudvärk<br />
och ledbesvär i stil med förkylning. Också efter en lång symptomfri period<br />
kan sjukdomen börja framskrida till sitt livsfarliga stadium, dvs. immunbrist<br />
eller AIDS (acquired immunodeficiency syndrome). HIV-infektionen fastställs<br />
med hjälp av ett blodprov som helst ska tas först tre månader efter den<br />
misstänkta smittosituationen. Utvecklingen av läkemedelsbehandlingar för<br />
HIV-infektion pågår som bäst, och för tillfället används läkemedel som bromsar<br />
upp sjukdomen utan att bota den.<br />
Hepatiter<br />
Leverinfektioner som orsakas av virus (hepatiter) kan på samma sätt som<br />
HIV-infektion smitta vid blodkontakt och ibland vid samlag. De orsakar i sitt<br />
akuta skede allvarliga, vanligtvis övergående störningar i leverns funktion.<br />
Ibland kan hepatiterna också bli kroniska och öka risken för elakartade<br />
levertumörer. Personer som bär på viruset kan smitta andra också fast viruset<br />
är symptomfritt. I vissa fall av C-hepatit används interferonbehandling, men<br />
något läkemedel som med säkerhet botar hepatit finns inte. För B-hepatiter<br />
finns vaccin.<br />
41
42<br />
Vilka organismer förekommer i könsorganen?<br />
Flatlöss<br />
Flatlösset är en 1,5−2 millimeter lång lus som trivs i människohår, särskilt<br />
blygdhår. Flatlössen ger upphov till klåda på det område där de finns och<br />
på huden kan synas blåa fläckar och skrapmärken. Flatlössen överförs från<br />
människa till människa vid hudberöring, sex eller via kläderna. Flatlöss kan<br />
också finnas i ögonbrynen och till och med i ögonfransarna. Flatlössen lägger<br />
ägg i kroppsbehåringen och suger blod. De är dock rätt sällsynta och<br />
behandlas lokalt med ett särskilt liniment.<br />
Trikomonas<br />
Trikomonas är en oval, liten, kärnförsedd rörlig urorganism som smittar vid<br />
samlag men i allmänhet inte orsakar några symptom hos män. Trikomonas<br />
är den vanligaste könssjukdomen i världen. I Finland har den under de<br />
senaste åren minskat kraftigt. Den ger symptom i form av grönaktig, bubblande,<br />
illaluktande flytning, rodnande och irriterade slemhinnor samt sveda.<br />
Infektioner i slidan<br />
Jästsvampinfektion<br />
Jästsvampinfektion är en mycket vanlig slidinfektion hos kvinnor. Den orsakar<br />
i allmänhet symptom i form av klimpig, vit, överflödig vitflytning, klåda och<br />
sveda. Jästsvampinfektioner smittar i allmänhet inte. Det förekommer normalt<br />
en del jästsvampceller i kroppen som under gynnsamma förhållanden kan<br />
öka och orsaka symptom. Typiska jästsvampinfektioner kan behandlas med<br />
vagitorier som fås från apoteket. Om du inte är säker på vilken slags infektion<br />
du har eller om du misstänker att du fått en könssjukdom ska du uppsöka<br />
en hälsovårdare eller läkare.<br />
NSV (vaginos eller ospecifik slidinfektion)<br />
Vaginos är en slidinfektion som orsakas av störningar i slidans bakterier. Den<br />
är mycket vanlig och ger upphov till symptom i form av mjölkaktigt grå och<br />
illaluktande (s.k. fiskluktande) vitflytning samt klåda och sveda. Infektionen<br />
kan ibland också ge lindriga eller nästan inga symptom alls. Om infektionen<br />
ger symptom ska den behandlas med antibiotika via slidan eller oralt.
Allmänna föreställningar om<br />
hormonella preventivmetoder<br />
Orsakar p-piller eller andra hormonella preventivmetoder ofruktsamhet?<br />
Svar: Nej. P-pillrens effekt upphör då du slutar att ta pillren. Efter detta kan du<br />
få barn normalt igen. Fertiliteten påverkas i första hand av kvinnans ålder:<br />
vid över 35 års ålder blir det allt svårare att få barn. Även om kvinnan har<br />
använt p-piller ända sedan 16 års ålder kan hon få barn normalt.<br />
Ska man hålla pauser i användningen av <strong>preventivmedel</strong>?<br />
Svar: Vissa människor tror fortfarande att det är nödvändigt att hålla pauser<br />
vid användning av hormonella <strong>preventivmedel</strong> för att säkerställa att mensen<br />
kommer tillbaka. Det rekommenderas dock inte att man håller extra pauser<br />
på flera månader när man använder <strong>preventivmedel</strong>.<br />
När man håller pauser på en månad eller flera månader och sedan börjar<br />
använda preventivmedlet på nytt kan det störa kroppens egen<br />
hormonbalans. Risken för graviditeter ökar om <strong>preventivmedel</strong><br />
används oregelbundet.<br />
Orsakar hormonella<br />
<strong>preventivmedel</strong> viktökning?<br />
Svar: Viktökning anses fortfarande<br />
vara den främsta orsaken till<br />
att kvinnor slutar använda <strong>preventivmedel</strong>.<br />
Preventivmedlen<br />
i sig orsakar inte viktökning,<br />
men de kan ibland öka aptiten<br />
och därigenom orsaka<br />
lindrig viktökning. Östrogenets<br />
effekt är en orsak till att vissa<br />
kvinnor går upp i vikt t.ex. i<br />
samband med användning av<br />
p-piller. Östrogen kan hos vissa<br />
43
44<br />
kvinnor orsaka vätskeansamling i kroppen vilket resulterar i viktökning. Det<br />
fi nns dock skillnader mellan preventivmedlen på marknaden. Vissa p-piller<br />
förhindrar den viktökning som orsakas av att vätska samlas i kroppen. Läkaren<br />
eller hälsovårdaren kan berätta mer om detta.<br />
Orsakar hormonella <strong>preventivmedel</strong> sexuell olust?<br />
Svar: Hormonella <strong>preventivmedel</strong> passar inte alla kvinnor. Det fi nns dock<br />
inga forskningsresultat som bevisar att hormonella <strong>preventivmedel</strong> i sig<br />
skulle orsaka sexuell olust. Kvinnans sexuella lust beror på många olika<br />
faktorer. Om du lider av sexuell olust ska du diskutera detta med din läkare<br />
eller hälsovårdare.<br />
Orsakar hormonella <strong>preventivmedel</strong> akne?<br />
Svar: Vissa hormonella <strong>preventivmedel</strong> kan öka fettbildningen i huden och<br />
därigenom öka risken för akne. Med hjälp av vissa p-piller och gulkroppshormoner<br />
har man bevisligen kunnat framkalla positiva effekter för akneproblem.<br />
Läkaren eller hälsovårdaren kan berätta mer om detta.
Jag känner ännu din varma andedräkt på min panna<br />
dina läppar som trycks mot min tinning<br />
Jag kan ännu känna dina fi ngrar vandra över min kropp<br />
över min kind<br />
över mina bröst<br />
över min mage<br />
det kittlar<br />
du ler<br />
Du berusar mig med dina skrattgropar<br />
Jag vill inte vara någon annanstans<br />
Du trycker din kropp mot min<br />
Du fl ätar in dina fi ngrar med mina<br />
Jag får inte nog av dig<br />
När jag åter kan andas<br />
Vill jag inte mera gå<br />
Aldrig någonsin<br />
Jenni Savikoski, Uleåborg<br />
45
46<br />
Ordlista<br />
•• CYSTA = vätskeblåsa<br />
•• EJAKULATION = sädesuttömning<br />
•• GENITALOMRÅDE = området kring könsorganen<br />
•• GYNEKOLOGISK UNDERSÖKNING = palpering (läkaren känner med<br />
fi ngrarna) av livmodern och äggstockarna via slidan och<br />
ovanpå magen<br />
•• HORMON = kemisk budbärare i blodcirkulationen<br />
•• KLITORIS = kvinnans viktigaste könsdel som förmedlar njutning<br />
•• ORGASM = klimax vid sexuell upphetsning, utlösning<br />
•• PLACEBOPILLER = Ett vitt piller som i vissa p-pillerpreparat ersätter den<br />
normala pausen som ska hållas mellan pillerkartor, t.ex. i<br />
24+4-doseringen.<br />
•• PREMENSTRUELLT SYNDROM (PMS) = symptom som förekommer före<br />
menstruation, såsom spändhet och vätskeansamling i kroppen<br />
•• PROGESTIN = gulkroppshormon<br />
•• SPERMA = sädesvätska<br />
•• TESTOSTERON = manligt hormon som produceras i testiklarna<br />
•• VAGINA = slida<br />
•• VULVA = kvinnans yttre könsorgan<br />
•• ÖSTROGEN = kvinnligt hormon som produceras<br />
i äggstockarna
Bayer Oy<br />
PB 73, 02151 Esbo<br />
Tfn 020 785 21<br />
www.ehkaisynetti.fi<br />
Mer information:<br />
Väestöliittos webbplats, www.seksuaaliterveys.org L.FI.09.2011.0472