Kummelberget - Tfe

Vindkraftsutbyggnad 

Öster om Sävar i Robertsfors kommun 

Miljökonsekvensbeskrivning 

SWIPA AB 

2007-10-24

MKB Vindkraftsetablering SWIPA 

Kummelsberget 2007-10-29 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning.................................................................................................................. 2 

Sammanfattning......................................................................................................................... 3 

1.Bakgrund ................................................................................................................................ 4 

1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen.......................................................................... 4 

1.2 Miljöbalken ..................................................................................................................... 4 

1.2.1 Miljöbalkens syfte ................................................................................................... 4 

1.2.2 Hänsynsregler ......................................................................................................... 4 

2. Presentation av projektet ....................................................................................................... 6 

2.1 Lokalisering .................................................................................................................... 6 

2.2 Områdets lämplighet för vindkraft.................................................................................. 6 

2.3 Områdets vindläge .......................................................................................................... 7 

2.4 Anläggningens utformning och omfattning .................................................................... 7 

2.4.1 Teknik...................................................................................................................... 7 

2.4.2 El-anslutning............................................................................................................ 7 

2.4.3 Vägar........................................................................................................................ 7 

2.4.4 Mark......................................................................................................................... 7 

2.4.5 Övrigt....................................................................................................................... 7 

3. Alternativ............................................................................................................................... 8 

3.1 Huvudalternativ............................................................................................................... 8 

3.2 Alternativ B..................................................................................................................... 8 

3.3 Nollalternativ .................................................................................................................. 8 

4. Markanvändning och riksintressen........................................................................................ 9 

4.1 Markanvändning i området ............................................................................................. 9 

4.2 Riksintressen ................................................................................................................... 9 

4.3 Rennäring........................................................................................................................ 9 

5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet .................................................................................... 9 

5.1 Ljud................................................................................................................................. 9 

5.2 Skuggbildning/reflexer.................................................................................................... 9 

5.3 Risker .............................................................................................................................. 9 

6. Konsekvenser för landskapsbilden........................................................................................ 9 

7. Konsekvenser för naturmiljön ............................................................................................. 10 

7.1 Naturmiljön ................................................................................................................... 10 

7.2 Fåglar ............................................................................................................................ 10 

7.2.1 Flyttande fåglar...................................................................................................... 10 

7.2.2 Häckande fåglar..................................................................................................... 10 

7.2.3 Kontrollprogram .................................................................................................... 10 

7.3 Däggdjur........................................................................................................................ 10 

7.4 Utsläpp till luft och vatten............................................................................................. 10 

8. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet ............................................................................ 11 

9. Konsekvenser för kulturmiljövården................................................................................... 11 

10. Konsekvenser under byggtiden ......................................................................................... 11 

11. Återställande...................................................................................................................... 11 

12. Uppfyllelse av uppsatta miljömål...................................................................................... 11 

12.1 Nationella miljömål..................................................................................................... 11 

12.2 Regionala miljömål ..................................................................................................... 12 

12.3 Lokala miljömål .......................................................................................................... 12 

13. Bilagor............................................................................................................................... 13 

Bilaga 1 – Detaljkarta placering VKV huvudalternativ...................................................... 13 

Bilaga 2 – Detaljkarta placering VKV alternativ B ............................................................ 14 

Bilaga 3 – Ljudkarta huvudalternativ.................................................................................. 15 

Bilaga 4 – Skuggpåverkan huvudalternativ ........................................................................ 16 

2



Sammanfattning 

Sävar Wind Power Association (SWIPA) vill etablera 2 vindkraftverk på 

Kummelsberget som är beläget ca 4 km öster om Sävar som ligger i Umeå kommun. 

Kummelsberget ligger i Robertsfors kommun nära gränsen till Umeå kommun. 

De två vindkraftverken har effekten 2 MW vardera och har en tornhöjd på 80 meter. 

Rotordiametern är 90 meter. Vindkraftverken kommer varje år att producera knappt 

10 GWh vilket motsvarar elen till ca 2000 normalvillor under ett år. 

Området runt Kummelsberget består av gles skogsmark och myrar och är inte ett 

detaljplanerat område i kommunen. Etablering av vindkraftverk kommer inte påverka 

friluftslivet i området. Området är ett relativt bra område med tanke på 

vindförhållande. Det är även ett bra område för etablering av vindkraftverk med tanke 

på att det ej finns några närbelägna fastigheter. 

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte ger några utsläpp till luft och mark. 

Etablering av vindkraft bidrar till att de svenska miljömålen uppnås just på grund av 

att det inte ger några utsläpp till naturen. 

Vindkraftverk kan ge konsekvenser för människor i närområdet i form av buller, 

skuggor och reflexer. Inga fastigheter finns inom bullergränsen 35 dB och 

skuggbildning är inte heller ett problem för boende i närområdet. För att undvika 

störningar på grund av reflexer från vindkraftverken antireflexbehandlas rotorbladen. 

Under byggtiden påverkas närområdet främst på grund av tunga transporter vid 

byggandet av nya vägar och resning av fundament och vindkraftverk. 

Biotopen där vindkraftverken placeras är på inget sätt unik därmed riskeras inte någon 

art som har en smal nisch att påverkas. Inga kända flyttfågelstråk passerar 

vindkraftverkens uppställning. Älgbeståndet i området bedöms inte påverkas annat än 

under byggtiden. 

Ett nollalternativ innebär att inga vindkraftverk etableras vilket skulle leda till att den 

el, 10 GWh, som produceras av vindkraftverken skulle behöva produceras på annat 

sätt vilket skulle ge utsläpp till naturen. 

3



1.Bakgrund 

1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen 

Klimathotet med den välkända växthuseffekten i spetsen har under de senaste åren 

drivit en utvecklig där energi från processer som genererar CO2 ska ersättas med 

miljövänliga alternativ. 

Svensk elförsörjning bygger till 2/3 på Vatten och Kärnkraft alltså verksamheter som 

är CO2 fria. Därför är det en vanlig missuppfattning att utbyggnad av annan CO2 fri 

elproduktion inte skulle minska dessa utsläpp. För att förstå de positiva effekterna 

måste ett större geografiskt område tas i beaktning. Sverige handlar el med Danmark, 

Finland och Norge. Då blir fördelningen av elproduktionen en annan, mycket på 

grund av Danmark vars huvudproduktion kommer från kolkraften. 

Sammantaget innebär ovanstående att den utbyggda CO2 fria produktionen i Sverige 

kan säljas till Danmark och därför minska kolkraftens utsläppsandel av CO2 men även 

andra förbränningsprodukter. 

1.2 Miljöbalken 

1.2.1 Miljöbalkens syfte 

Miljöbalken ska tillämpas så att: 

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa 

orsakas av föroreningar eller annan påverkan 

Eftersom el från vindkraft minskar annan utsläppsbenägen elproduktion är den väl 

anpassad till miljöbalkens syfte. Påverkan på natur och levnadsmiljö behandlas 

närmare i punkt 5-7. 

1.2.2 Hänsynsregler 

I 2 kap. Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man 

bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: 

1. Bevisbörderegeln 

Genom att i god tid meddela samråd och låta alla som kan beröras komma med åsikter 

anser SWIPA att regeln följs. 

2. Kunskapskravet 

SWIPA har god kompetens vad gäller tekniska vindkraftlösningar. För att utreda hur 

aspekter gällande punkt 5-7 påverkar tillfrågas externa kompetenser. Paralleller dras 

till resultat av projekt i liknande områden. 

3. Försiktighetsprincipen 

4



För att undvika olyckor används dubbel säkerhet i vindkraftverkets säkerhetsgivare 

ex. övervarvningsskydd, utmärkning med ljus för flyg och överspänningsskydd. 

Verken fjärrövervakas så att fel kan upptäckas och åtgärdas snabbt. 

Det upprättas ett service och kontrollschema för att förhindra slitage som kan leda till 

farligt haveri. Varningsskyltar runtom verken upprättas där risker med att vistas i 

området tydligt ska framgå (b.la. iskastning). Varje varningsskylt skall vara synlig 

från sin grannskylt. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer anlitas. 

De små mängder olja och fett som används bedöms inte kunna ha någon större 

miljöpåverkan. 

4. Lokaliseringsprincipen 

Valet av plats har styrts av att SWIPA har en lokal anknytning och Kummelsberget 

ligger inte direkt i närheten av tät bebyggelse. 

5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 

Den energi som ett vindkraftverk producerar vid god vind under 4 månader är samma 

som krävs för att producera verket. När verket är uttjänt efter 20-25 år kan det enkelt 

monteras ner och återvinnas. Marken återställs, fundamentet kan enkelt täckas med ett 

jordlager och utgör inte någon fara för miljön. 

6. Produktvalsprincipen 

Vindkraftverken på 2*2 MW klarar att täcka behovet av hushållsel hos 2000 villor 

(10 GWh). Marginalel som annars hade producerats med kolkraft. 

7. Skälighetsprincipen 

Med den placering som valts i alternativ A är påverkan på miljön minimal. Den 

största påverkan är på landskapsbilden då verken kommer synas långt. Denna 

inverkan anser SWIPA vara så liten att de positiva miljöeffekterna vida överstiger 

dessa. 

8. Ansvar för att avhjälpa skada 

Vindkraftverket kan helt tas bort och då försvinner all påverkan på landskapet. 

9. Stoppregeln 

Att vindkraftverken skulle kunna påverka någon persons levnadsstandard så negativt 

att verken behöver stoppas anser SWIPA som orealistisk och bedömer risken som 

obefintlig. 

5



2. Presentation av projektet 

2.1 Lokalisering 

Placeringen av vindkraftverken kommer att ske på Kummelsberget som är beläget i 

Robertsfors kommun nära gränsen till Umeå kommun ca 4 km öster om Sävar. 

Bild 1: Placering av vindkraftverk i Huvudalternativ 

Detaljkarta återfinns i Bilaga 1. 

2.2 Områdets lämplighet för vindkraft 

Vindkraftverk bör placeras i ett så bra vindläge som möjligt men det finns även andra 

faktorer som spelar in. Etablering av vindkraftverk i havet är betydligt dyrare än 

vindkraftsetablering på land varför SWIPA föredrar vindkraftverk på land. För att 

undvika störningar i kustmiljön placeras vindkraftverken en bit in från kusten men 

ändå så pass nära kusten att vindarna fortfarande är gynnsamma. Det finns även bra 

anslutningar i form av vägar och elnät. 

6



2.3 Områdets vindläge 

När platsen valdes ut gjordes detta med den vindkartering över Sverige som gjorts av 

Uppsala universitet . I beräkningar av produktion m.m användes vinddata från SMHI 

från de närmast omgivande platser där vinddata finns tillgängligt, se tabell 1 

Plats Avstånd/[km] Vikt [%] 

SE Bjuröklubb 1970-88 wws 80 14 

SE Holmögadd 1969-88 wws 33 33 

SE Umeå flygplats 1969-84 wws 20 53 

2.4 Anläggningens utformning och omfattning 

Ansökan avser 2 vindkraftverk på 2 MW vardera, dvs. en total effekt på 4 MW. 

2.4.1 Teknik 

Den teknik som används är densamma som i de allra flesta vindkraftverk. Vindens 

energi tas tillvara genom en rotor och omvandlas till elenergi via en axel och en 

generator. 

Denna ansökan avser två vindkraftverk på vardera 2 MW. Navhöjden på varje verk är 

80 meter och rotordiametern är 90 meter vilket ger en totalhöjd på 125 meter. 

Vindkraftverken kommer varje år att producera cirka 10 GWh. Detta motsvarar 

elförbrukningen för ca 2000 normalvillor (årsbehov 5000kWh). 

Vindkraftverken förankras med bergfundament vilket innebär att berget friläggs och 

ett mindre fundament fästs i berget med ett antal bergstag. 

2.4.2 El-anslutning 

För anslutning till elnätet behövs ca 1 km ny elkabel. Det befintliga elnätet förvaltas 

av Umeå Energi. Vindkraftverken ansluts till ett elnät med en spänning i 

storleksordningen 10 kV. 

2.4.3 Vägar 

För att bygga verken måste ca 1 km ny väg byggas. Området där vägen kommer att 

anläggas består mestadels av gles skogsmark. Den nya vägen kopplas ihop med väg 

652 (Ivarsbodavägen) som bedöms vara tillräckligt stor. 

2.4.4 Mark 

Den mark som kommer att användas består dels av 1 km ny väg samt 1 km ny 

kraftledning. För varje vindkraftverk krävs 1200 m 2 mark. Fasta byggnader 

(transformatorstation), kräver 700 m 2 . Avtal har träffats med markägaren Bo-Erik 

Johansson, Sävar. 

2.4.5 Övrigt 

Informationstavlor om vindkraftverken placeras längs väg 652 väster resp öster om 

Kummelsberget. En informationstavla placeras också vid den redan befintliga 

informationen om Sävar längs E4:an. 

7



3. Alternativ 

3.1 Huvudalternativ 

Huvudalternativet innebär etablering av två vindkraftverk på Kummelsberget 

beskrivet i kapitel 2. 

3.2 Alternativ B 

I alternativ B placeras vindkraftverken på Fäbodberget 10 km nordost om Sävar. 

Den här placeringen ger jämförbar produktion med huvudalternativ. Alternativet är 

sämre då det är längre till närmaste kraftnätsanslutning och läget syns tydligare från 

sommarstugeområdet i öster (Vitnäsudden). 

Bild 2: Vindkraftverkens placering i alternativ B 

Detaljbild i Bilaga 2 

3.3 Nollalternativ 

Nollalternativ innebär att inga vindkraftverk etableras. Detta skulle innebära att 

10 GWh inte skulle produceras med hjälp av förnyelsebar energi utan istället med 

fossila bränslen. Detta skulle leda till fortsatt stora utsläpp till luft och mark. 

8



4. Markanvändning och riksintressen 

4.1 Markanvändning i området 

Området består av gles skogsmark och myrar och används som skogsbruksmark. Jakt 

bedrivs på området och de omkringliggande myrarna bedöms vara bra 

hjortronmarker. Markerna runt omkring vindkraftverken påverkas inte under drift. 

4.2 Riksintressen 

Ett område som är klassat som riksintresse är ett område som bedöms vara 

betydelsefullt för landet i sin helhet. Inga riksintressen finns i området kring den 

tänkta placeringen av vindkraftverken. 

4.3 Rennäring 

Norr om Sävar finns renbetesområde men i den tänkta placeringen öster om Sävar 

finns inga sådana områden. 

5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 

5.1 Ljud 

De riktvärden för ljud från vindkraftverk som finns är ca 40 dB för fast boende och ca 

35 dB för fritidshus. Inga hus berörs av sådana ljudnivåer från vindkraftverken. 

Beräkningar är gjorda i programmet WindPro, se ljudkarta i Bilaga 3. 

5.2 Skuggbildning/reflexer 

I Sverige finns ännu inga riktlinjer för skuggbildning från vindkraftverk, men i 

Tyskland finns riktlinjer som säger att ingen ska behöva uppleva mer än 30 

skuggtimmar per år från vindkraftverken. I det tänkta läget finns inga hus som berörs 

av skuggbildning av sådan storlek. 

För att undvika störningar på grund av reflexer antireflexbehandlas rotorbladen. 

Sammanställning av skuggpåverkan finns i Bilaga 4. 

5.3 Risker 

Vad som görs för att minska riskerna kring vindkraftverken se Försiktighetsprincipen 

under punkt 1.2.2. 

6. Konsekvenser för landskapsbilden 

Området där vindkraftverken ska placeras består mestadels av barrskog blandat med 

myrar. Vindkraftverken har en totalhöjd på ca 125 meter vilket betyder att de kommer 

att vara väl synliga i ett stort område. 

En undersökning (SOU 1999:75) som finns redovisad i Boverkets dokument 

”Planering och prövning av vindkraftsanläggningar” ger riktvärden för hur 

vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Denna undersökning är baserad på 

vindkraftverk med tornhöjd 60 meter, dvs. 20 meter lägre än de tänkta verken. Där 

anges att upp till 3 km kommer vindkraftverken vara dominerande i landskapsbilden. 

På avståndet 3-7 km varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. Mellan 7 

9



och 12 km är vindkraftverken väl synliga men utgör ej en dominerande del av 

landskapsbilden. På avstånd längre bort än 12 km från vindkraftverken syns dessa 

som små företeelser vid horisonten. Synligheten är mycket beroende av vädret. 

Hur vindkraftverk uppfattas är olika från person till person vilket gör det svårt att säga 

exakt vad människor i anslutning till vindkraftverken kommer att tycka om dessa. 

7. Konsekvenser för naturmiljön 

7.1 Naturmiljön 

Området kring vindkraftverken består av myrmark och gles barrskog. På 

uppställningsplatserna är vegetationen mycket gles och berggrunden ligger i dagen. 

Påverkan på naturmiljön består till största del av de tillfartsvägar som måste byggas 

för att kunna transportera delarna till verkens uppställningsplatser. Nedgrävning av 

högspänningskabel ger en synlig fåra i marken som snabbt växer igen. Påverkan 

består till liten del av vindkraftverkens fundament som kommer att gjutas in i 

berggrunden. 

7.2 Fåglar 

Fåglar påverkas på två sätt av vindkraftverk, genom kollisionsrisker och inverkan på 

häcknings/boplatser. 

7.2.1 Flyttande fåglar 

Kända flyttfågelsstråk finns norr om vindkraftverkens placering i höjd med 

Robertsfors. Verken bedöms inte vara ett hot mot någon fågelarts överlevnad. 

7.2.2 Häckande fåglar 

Tidigare erfarenheter visar att vindkraftverken kan skrämma bort fåglar inom 250-500 

och i sällsynta fall upp till 800 meters radie. Den ytan som då påverkas i detta fall 

består som tidigare påpekats av myr och gles tallskog. Vilka fåglar som häckar där 

kommer att utredas med hjälp av lokala ornitologer. 

7.2.3 Kontrollprogram 

För att följa upp vindkraftverkens påverkan så upprättas ett kontrollprogram. Syftet är 

att se om fågellivet verkligen har påverkats. Dessa erfarenheter kan sedan tillämpas på 

senare likartade etableringar. 

7.3 Däggdjur 

Inom området har flera fall av älgspillning iakttagits varvid slutsatsen dragits att 

älgpopulationen i området är dominerande bland de stora däggdjuren. Vindkraftens 

påverkan på dessa är dock små då betesmöjligheterna inte påverkas nämnvärt. 

7.4 Utsläpp till luft och vatten 

Inga utsläpp kommer normalt från vindkraftverken. Vid oljeläckage från växellåda är 

maskinhuset konstruerat så att oljan endast kan rinna ner i tornet där det stannar och 

10



kan saneras. Ingen olja eller andra kemikalier förvaras i närheten av verken. En 

transformatorstation placeras mitt mellan verken, i transformatorerna används en stor 

mängd olja, därför placeras transformatorn på ett tättslutande betongskikt. 

8. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet 

Berget är inte någon stor utflyktsplats då det inte erbjuder någon vidare utsikt p.g.a. 

sin begränsade höjd (45 m). De omkringliggande myrarna bedöms vara populära 

bland hjortronplockare. Vindkraftverken ligger ett hundratal meter från närmsta 

myrgräns och därför utom det planerade varningsområdet. Därför borde inte 

räddhågsna bärplockare begränsas. Inom området bedrivs älgjakt, med torn placerade 

längs avsticksväg väst om Kummelsberget. I samråd med kommunen framförs 

önskemål att området inte detaljplaneras. Då det endast handlar om 2 vindkraftverk 

kommer kommunen troligen tillmötesgå begäran. Härmed borde inte älgjakten 

påverkas nämnvärt. 

9. Konsekvenser för kulturmiljövården 

En sökning i Kulturantikvarieämbetets register över fornminnen genererar inga 

fornminnen i det påverkade området. 

10. Konsekvenser under byggtiden 

Under byggtiden kommer de största störningarna bestå av tunga transporter till och 

från platsen. Detta dels vid anläggandet av den ca 1 km långa väg som behövs samt 

vid resning av vindkraftverken och gjutning av fundamenten. Vid anläggningen av 

fundamenten kommer även borrning i berget att krävas. 

11. Återställande 

Det är lätt att återställa byggplatsen efter uttjänt tid, verken nedmonteras på en dag. 

Elkabel grävs upp och återvinns. Den anlagda grusvägen för tunga transporter lämnas 

och kan nyttjas som skogsbilväg för områdets jägare. 

Om utfallet efter uttjänt tid är positivt så kommer troligen en ny ansökan lämnas in 

om nya verk på samma plats. 

12. Uppfyllelse av uppsatta miljömål 

12.1 Nationella miljömål 

Den svenska staten har fastställt 16 punkter som tillsammans skall verka för att 

förbättra miljön i Sverige. Några av dessa punkter kan direkt kopplas till 

vindkraftsproducerad el. 

• Miljökvalitetsmål 6: ingen övergödning 

Våra verk skulle hjälpa till att minska utsläppen av kväveoxider då den el som 

produceras av verket troligtvis skulle ha tillverkats av ett icke utsläppsfritt alternativ. 

• Miljökvalitetsmål 7: Bara naturlig försurning 

11



Både svaveldioxid och kväveoxider minskar med hjälp av vindkraftsproducerad el 

gentemot andra alternativ. 

• Miljökvalitetsmål 15: minskad klimatpåverkan 

El som produceras av vindkraftverk är helt utan koldioxidutsläpp. Med ovan förda 

resonemang så kan även koldioxidutsläppen minskas då el inte behöver produceras av 

ett sämre alternativ. 

12.2 Regionala miljömål 

Regeringen har tidigare gett länsstyrelsen ett uppdrag att ta fram strategier för 

regional miljö (STRAM). Vindkraftverk kan hjälpa till att minska utsläppen på flera 

plan. 

När det gäller försurning så sägs följande. 

• Nedfallet av försurande ämnen skall inte överstiga gränsvärdena för svavel 2,5 kg/ha 

och år och kväve 3 kg/ha och år. 

• Sjöar och vattendrag skall hålla samma nivå i produktivitet och i biologiska 

mångfald. 

• Kalkning skall inte ske på våtmarker inom nationalparker, naturreservat, våtmarker 

klassade som riksintresse för naturvård eller på våtmarker av klass 1 i länsstyrelsens 

våtmarksinventering. Våtmarker av klass 2 skall ej heller kalkas. 

För buller och luftföroreningar gäller 

• Långsiktigt skall antalet dödsfall i cancer till följd av luftföroreningarna minska till 

mindre än 10 dödsfall per år och miljon invånare. 

• Samhällsbullret skall inte överstiga riktvärdena för en god miljö. 

• Luftföroreningar i omgivningsluft skall minskas så att Minnesmärken och 

byggnader inte förstörs över tid och värdefulla och representativa naturmiljöer 

bibehålls. 

Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse genom att utsläppen av 

försurande luftföroreningar minskar. Inga bullergränsvärden överskrids. 

12.3 Lokala miljömål 

I Umeå kommuns översiktsplan (Öpl 98 sida 99) skrivs det att förnyelsebara 

energikällor är välkomna: 

• Biobränslen och andra förnybara energikällor ska öka på bekostnad av andra 

energislag. 

Etablering av vindkraft i kommunen är alltså i linje med översiktsplanen. 

Umeå kommun samarbetar med närliggande kommuner för att bestämma 

gemensamma riktlinjer inom bl.a. miljöområdet. Robertsfors kommun antas därför ha 

samma inställning till vindkraft som Umeå kommun. 

12



13. Bilagor 

Bilaga 1 – Detaljkarta placering VKV huvudalternativ 

Transformatorstation 

10kV ledning 

Anslutningsväg 

13



Bilaga 2 – Detaljkarta placering VKV alternativ B 

14



Bilaga 3 – Ljudkarta huvudalternativ 

15



Bilaga 4 – Skuggpåverkan huvudalternativ 

16

Kummelberget - Tfe

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?