Storstad – Samtal om problem och lösningar

Utrymme
för
påverkan
Planeringsdialog
Intressentdialog
Start av planprocess
Rådslag/
Idéverkstad
Prioriteringsdialog
Fastställd
plan
Planens grad av
färdigställande
Förhandling/
konfliktlösning
Avslutning av
planprocess
Påverkansgrad
Plan
konkreti
sering
Storstad – Samtal om problem
och lösningar
POPULÄRVERSION
Version 2005-06-29
Inregia KTH Transek Trivector VTI
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt på uppdrag av Vägverket
Tid

Storstad – Samtal om problem
och lösningar
Planeringsfrågor som är dåligt förankrade hos allmänhet och andra intressenter riskerar
ofta att stoppas upp av mer eller mindre välmotiverade protester, överklaganden
och i värsta fall populism. Existerande planlagstiftning lägger stor principiell vikt vid
utställning, remiss och diskussion. I allt fler sammanhang har det i samhällsplaneringen
visat sig vara effektivt med dialoger och samtalsprocesser som metod för att
nå samförståndslösningar. Vägverket har initierat ett utvecklingsprojekt som ska
sammanfatta hittillsvarande erfarenheter och utifrån dessa erfarenheter utföra ett realistiskt
och angeläget planeringsfall. Projektet heter ”Storstad för alla – samtal om
problem och lösningar”. Detta är en sammanfattande populärversion av slutrapporten
som tagits fram i syfte att underlätta spridning av projektets erfarenheter samt att
stimulera olika aktörer att prova de olika metoder som finns för att genomföra strukturerade
samtal och dialoger inom samhällsplaneringen.
Övergripande slutsatser och erfarenheter
Slutsatsen i projektet är att det finns många goda skäl att använda strukturerade dialog-
och samtalsformer i samhällsplaneringen. Resultaten av dialogerna är lovande i
fråga om att identifiera och utvärdera alternativa konkreta lösningar, men också i fråga
om att skapa ett bredare engagemang och en bättre förankring av känsliga och
komplexa planeringsfrågor. En stor fördel med strukturerade dialoger är att de kan
resultera i balanserade kompromisslösningar mellan olika intressen.
Erfarenheterna och tillämpningsområdena av strukturerade dialoger blir fler och fler.
Exempel på intressanta tillämpningsområden finns både i stad och på land. Metoden
kan involvera allmänhet, politiker och experter. Dialoger kan användas för att åstadkomma
en kreativ idéutveckling men också för att skapa ökat samförstånd i mycket
konkreta planeringsfall. En av de största poängerna är att få ett brett samhällsperspektiv
i regional och lokal skala på tex. ett infrastrukturprojekt, utveckling av bostadsområden,
handel, grönfrågor, regionförstoring mm.
Metoden att arbeta med strukturerade dialoger kan bedömas ha en stor potential också
i den komplexa miljö som utgörs av storstädernas utveckling. Samtidigt finns fortsatt
behov av metodkonsolidering och kunskapsspridning. I ett nästa steg föreslås att
metoden tillämpas och utvecklas i både delregionala och regionala storstadsfrågor.
Exempel på intressanta frågor som skulle kunna bli föremål för dialoger i storstaden
är etablering av handelscentra och bostadsområden.
2

Dialog – en definition
En dialog är ett av flera sätt att kommunicera mellan projektägare, myndigheter, lokala
organ och allmänheten i syfte att åstadkomma förankring och lärande. Dialogen
bör dock ses som en särskild metod och det är viktigt att enas om en tydlig definition
av begreppet. Det finns ingen allmänt accepterad definition av vad en dialog inom
samhällsplaneringen är, men det kan vara på sin plats att försöka avgränsa vad begreppet
står för. Inom ramen för detta projekt har ett antal kriterier ringats in.
Kriterium nr 1 är att en dialog i samhällsplaneringen bör utgöra en del i en reell beslutsprocess
där medverkande intressenter inom givna ramar har fått förtroende och
möjligheter att påverka val av lösning eller inriktning.
Kriterium nr 2 är att en dialog baseras på lärande mellan medverkande intressenter och
lärande om samhällsnytta i helhetsperspektiv
Kriterium nummer 3 är att en dialog baseras på intressenternas samtidiga närvaro
Kriterium nummer 4 är att en dialog baseras på kreativitet
Kriterium nummer 5 är att en dialog drivs av en oberoende processledare
Samtidigt bör det betonas att en dialog är en del av en större planerings- och kommunikationsprocess.
Möjligheter och begränsningar med dialog
Det finns stora möjligheter men även begränsningar med att använda sig av dialoger i
samhällsplaneringen. Projektet har funnit följande möjligheter och begränsningar.
Möjligheter
Dialogen kan vara en möjlighet att få en snabbare planerings- och beslutsprocess.
Metoden medverkar till att skapa mindre motsättningar och större samsyn än vad
som ofta är fallet i storstadsplaneringen idag. Därigenom kan antal överklaganden
reduceras och tid och pengar sparas.
En dialog kan också ha andra fördelar
kreativa idéer genereras
allsidig kunskap tas tillvara och medverkar till bättre lokal förankring och ett bredare
synsätt på utvecklingsfrågorna
kunskaper sprids mellan intressenter och om komplex samhällsplanering baserat på
de olika hållbarhetsperspektiven; social, ekologisk, ekonomisk och kulturell hållbarhet
dialogen innehåller en inbyggd konsekvensanalys genom att olika handlingsalternativ
värderas och jämförs samtidigt som missförstånd kan redas ut
3

Det ska inte heller underskattas att dialoger i samhällsplaneringen kan ha ett demokratiskt
egenvärde och att de medverkar till att skapa ett större långsiktigt förtroende för
samhällsplaneringsaktörerna.
Begränsningar
Dialoger kan även innehålla fallgropar och begränsningar. Några risker som bör
uppmärksammas vid användningen av dialoger är bland annat
Dialogen kan inte upphäva de genuina målkonflikter som ofta är fallet inom storstadsplaneringen,
men den kan skapa bättre förutsättningar förståelse, acceptans och
enighet. Den stora fördelen med dialog är således att den kan resultera i en balanserad
kompromisslösning.
Några risker som bör uppmärksammas vid användningen av dialoger är
bland annat:
en dialog kan resultera i orealistiska lösningar som är för dyra, för bypolitiska eller
suboptimala ur ett helhetsperspektiv
en dialog kan ge upphov till förväntningar som ej kan infrias
en dialog kan baseras på intressenter som ej är representativa
en dialog kan bli offer för lobbyistmissbruk eller dolda agendor
Urvalet av intressenter är kritiskt och bör normalt vara generöst. Ibland kan detta vara
mycket komplext – vilka bostadsområden är det som berörs, vilka näringsidkare, vilka
undergrupper och särintressen och vilka organisationer? Hur ska de boende företrädas
och av vem? Hur når man svaga samhällsgrupper? Normalt är det svårt att hitta legitimt
valda talesmän och -kvinnor. Detta är frågor som inte kan negligeras och ofta
kräver ett insiktsfullt förarbete.
Om de yttre förutsättningarna är för diffusa kan det vara anledning att avstå från en
dialog. Viktigast i sammanhanget torde dock vara att från allra första början tala om
vilket handlingsutrymme som finns, vilka riskerna är i den fortsatta beslutsprocessen
och vilka realistiska förväntningar deltagarna kan ha.
4

Val av dialogmetod
Det finns en mängd olika former av strukturerade samtalsformer. Det finns inget rätt
eller fel utan det krävs alltid en situationsanpassning. Följande fyra är exempel på
olika metodiker som kan användas i olika skeden i en planeringscykel:
rådslag – som kan tillämpas i situationer när både mål och handlingsalternativ är
öppna. Det kan t ex handla om att i dialog med boende och aktörer inom ett område
lägga fast inriktning och hållpunkter för ett kommande förändrings- och utvecklingsarbete.
intressentdialog – som är väl lämpad när det finns beslut om att göra förändringar
och övergripande mål för förändringen, men det samtidigt finns en stor öppenhet
om vilken lösning som skall väljas. Utgångspunkten kan t ex vara: området ska
bebyggas; tillgängligheten för trafikanter ska förbättras; luftföroreningarna måste
minska etc.: Frågan är hur? Den så kallade charette - metoden är ett exempel på
en intressentdialog, ett annat exempel är metoden dialogprojekt.
prioriteringsdialog– som lämpar sig när handlingsalternativen är begränsade och
frågeställningen är vilket alternativ som ska prioriteras. Multikriterieanalys kan
vara ett bra instrument vid dialoger om prioritering och konsekvensbeskrivning.
förhandling/konfliktmedling – som tillämpas när två alternativ/motstående intressen
står mot varandra i en relativt långt gången planeringsprocess.
I upptakten av en planeringsprocess kan det också vara av värde att samla olika intressenter
för ett ömsesidigt lärande eller kartläggning av synpunkter och värderingar.
Ibland kallas detta för planeringsdialog eftersom den ofta genomförs under en förstudiefas
för att få bättre kunskaper om vilka preferenser och intressenter som är att vänta
under en kommande planprocess. De samtal som förts inom sk MaTs-projekt är ett
exempel på metod för planeringsdialog.
Det bör sägas att modellerna inte har skarpa gränser sig emellan, och att fler modeller
kan vara tillämpliga under ett längre projekt.
I nedanstående figur illustreras när det kan vara lämpligt att välja den ena eller andra
metoden. Ju tidigare vi befinner oss i en planprocess, desto större utrymme för deltagarnas
delaktighet och påverkan kan erbjudas.
Utrymme
för
påverkan
Planeringsdialog
Intressentdialog
Start av planprocess
Rådslag/
Idéverkstad
Prioriteringsdialog
5
Fastställd
plan
Planens grad av
färdigställande
Förhandling/
konfliktlösning
Avslutning av
planprocess
Påverkansgrad
Plan
konkreti
sering
Tid

Framgångsfaktorer före, under och efter en dialog
Oavsett samtalsformen och dess syfte finns vissa gemensamma punkter som är viktiga
att säkerställa för att åstadkomma ett bra resultat. Hur framgångsrik dialogen blir
beror till stor del på hur samtalet har förberetts samt hur efterarbetet genomförs.
Dialogen – förarbete
Det viktigaste förberedelsearbetet inför dialogen handlar om:
att det är ett faktiskt fall som hanteras. Ska aktörer och intressenter medverka och
engagera sig så måste det vara någon form av förankring i en verklighet. Det får
inte vara någon form av ”torrsim”.
ett tydligt syfte som avgränsats i tid och rum. Det är viktigt att syftet är formulerat
på ett sådant sätt att man inte hamnar i någon form av suboptimering exempelvis
genom att använda begrepp/mål som ”kollektivtrafikanpassat”, ”investeringsvänligt”
eller liknande.
rätt målgrupp/intressenter och rätt antal deltagare som bjudits in. Det är mycket
viktigt att alla intressenter är med från början.
syftet med samtalet styr formerna för samtalet, inte tvärtom. Ett väl genomtänkt val
av metodik för den aktuella process som ska genomföras är en viktig framgångsfaktor.
Valet av metod bör alltså i hög grad situationsanpassas.
Under dialogen
Viktiga frågor under dialogen är:
en tydlig och tillgänglig projektsamordnare/kontaktperson och klara spelregler för
dialogen – det är viktigt att klarlägga vem som beslutar vad
en oberoende processledare
tydliggjorda spelregler och ramar
klarläggande vad deltagarna kan påverka – deras handlingsutrymme
avstämning av deltagarnas förväntningar
beskrivning av förväntat resultat och delmål för arbetsprocessen – det första bör
kunna uppnås snabbt
tillräckligt medinflytande från deltagarna över arbetsprocessen
ett tydligt projektavslut
Efter dialogen
Även efter dialogen behöver ett antal åtgärder genomföras:
tydlig dokumentation/resultatredovisning av arbetsprocessen
återkoppling till deltagarna efter projektet om vad som beslutades och varför och
när och hur genomförandet kommer att gå till
snabbt genomförande av enkla åtgärder för att visa på resultat
en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering
6

Projektets sammanställning – metoderfarenheter
Det finns en mängd olika former av strukturerade samtalsformer. I detta utvecklingsprojekt
har projektgruppen arbetat med att sammanfatta hittillsvarande erfarenheter
av några olika metodiker. Här nedan återfinns en kort sammanställning av dessa
olika erfarenheter.
I sin redogörelse av multikriterieanalys beskriver Björn Hårsman bland annat att metoden
kan utnyttjas i flera sammanhang för att utvärdera tänkbara handlingsmöjligheter.
En fördel är att den kan ses som ett hjälpmedel att organisera och strukturera en seriös
och målinriktad diskussion. Den kan också fungera som en teoretiskt förankrad metodik
för att rangordna handlingsalternativ. Metoden kan förenas med samhällsekonomisk
analys t ex kostnads- nyttokalkyl. Erfarenheterna visar att multikriterieanalysen
erbjuder en praktiskt användbar teknik för att strukturera svåra beslutsproblem och
bedöma konsekvenser som vid en första anblick verkar nästan omöjliga båda att definiera
och att värdera.
I de sju charretter som genomförts i Sverige har mycket stor enighet kunnat uppnås
kring utarbetade förslag, skriver Göran Cars. Det betyder inte att alla är överens. Planering
rymmer alltid en konflikt mellan olika intressen. Sammantaget är dock charetten
bättre än status quo. I samtalet mellan olika aktörer har kunskap och information bidragit
till en atmosfär där alla har intagit rollen som problemlösare. Den kanske största
faran ligger i att charretten inte är förankrad hos olika aktörer. Det gäller att ha alla
ordentligt med på ”kärran” (charrette kommer från franskan och betyder kärra) annars
blir det en besvärlig resa. Det handlar alltså om att charretten måste föregås av politiska
överläggningar som anger ramarna för charretten. Lokala ekonomiska aktörer måste ges
möjlighet att i förväg studera förutsättningarna för byggande och exploatering och inte
minst måste charrettens syfte föras ut till berörda föreningar, intresseorganisationer och
medborgare.
Johan Lindberg m.fl. beskriver erfarenheter med dialogprojekt som ett flertal kommuner
låtit gemomföra kring frågor som rör förnyelse av trafiksystemet i olika stadsdelar.
Kommunens ambition och vilja till handling har stor påverkan på medborgarnas engagemang
i denna typ av projekt. Vidare är det bl.a. viktigt med tydliga spelregler för
dialogen, att det finns en reell möjlighet till att kunna påverka sin närmiljö för boende
och att arbetet bygger objektiva fakta om nuvarande situation. Det har visat sig vara
förhållandevis svårt att engagera bland annat yngre personer, personer med annan kulturell
bakgrund och boende i flerfamiljshus i denna typ av samtal.
De samtal som har skett inom ramen för olika s.k. MaTs-projekt har skapat ett brett
engagemang, en god förankring och en viktig kompetenshöjning bland såväl tjänstemän
som politiker, skriver Johan Lindberg m.fl. Som viktiga framgångsfaktorer nämns
bl.a. att politiker deltar och att olika typer av aktörer från näringslivet och övriga samhället
deltar i samtalsprocessen. Genom att dessutom involvera allmänheten i processen
7

möjliggörs en större acceptans för genomförande av planen, vilket gör att de förtroendevalda
vågar mer då de känner att de har allmänheten med sig.
Jerker Söderlind har beskrivit projektet ”Sörmland bygger”, vilket genomförts i form av
rådslag, som praktiskt arbetat med gestaltning på flygfoton och byggklossar. Syftet var
att starta en mer kommunikativ process om samhällsplaneringen på lokal nivå. Några
slutsatser är att dialogmetoden fungerar och att grupper med blandade roller och yrkeskunskaper
kan mötas för att plocka fram goda idéer. I beskrivningen noteras även att
kombinationen av konflikt och gemensamma intressen skapar utrymme för beslut som
inte upphäver den grundläggande konflikten – men som erbjuder alternativ och skapar
förutsättningar för konkret handling.
Bertil Hylén redovisar franska erfarenheter. I Frankrike är kommunikation och dialog
väl etablerade i samhällsplaneringen. Kännetecknande för Frankrike är bland annat att
man tillämpar ett helt spektrum av åtgärder för kommunikation under en planeringsprocess,
varav samtalsintervjuer och möten med avgränsade grupper är två inslag bland
många andra. Man arbetar även med enkätundersökningar och ett flertal informationsinstrument.
Sammantaget leder åtgärderna till ett starkare folkligt stöd i de olika utvecklingsprojekten.
8

Genomförande av fullskaleförsöket
Vägverket ville att utvecklingsprojekt inte enbart skulle sammanfatta hittillsvarande
erfarenheter utan även utifrån dessa erfarenheter utföra ett realistiskt och angeläget
planeringsfall. Nedan redovisas genomförandet av projektets fulslkaleförsök.
En brännande fråga är hur tillväxt stimuleras utan att trafikarbetet ökar. Vägverket
har funnit att utvecklingen i och kring Järvafältet/Barkarbyfältet är en utmärkt illustration
på denna problematik. Fullskaleförsökets tema bestämdes därför till:
”Transportsystemets utformning på och omkring Järvafältet/Barkarbyfältet
för att bidra till en trafiksnål tillväxt och utveckling”
Totalt medverkade 17 personer i fullskaleförsöket, varav 10 var särskilt inbjudna och
7 var från projektgruppen. Det fanns representanter från kommunerna, berörda stadsdelar,
Banverket, Vägverket och föreningslivet.
Syftet med arbetet var att ta fram en framtidsskiss för en ”trafiksnål tillväxt”, att hitta
spännande och kreativa lösningar på problemen och att lyssna och lära av varandra.
Genomförandet bestod av fem olika delar:
teori och erfarenheter
genomgång av grundfakta om området och aktuella transportpolitiska frågeställningar
i storstäderna
värdering i grupp av områdets kvaliteter utifrån en sk värderos
utarbetande i grupp av framtidsskiss med hjälp av flygfoto och klossar
utvärdering av dialogen.
Järvafältet/Barkarbyfältet
9

Resultat av fullskaleförsöket
Resultatet av fullskaleförsöket kan bedömas på två plan. Dels resulterade dagen i två
olika konkreta framtidsskisser och ”kvalitetsvärderingar”, dels åstadkoms en test av
dialog i blandade grupper som ett instrument i samhällsplaneringen.
Bägge grupperna lade tyngdpunkten på att åstadkomma en viss förbättring av ekologisk
och teknisk bärkraft, men framförallt på en förbättring av ekonomiska och sociala faktorer,
bl a urbanitet. Några nyckelfrågor som kom att vägleda de bägge grupperna var:
Öka urbaniteten!
Avlägsna de skarpa gränserna mellan de olika områdena!
Förbättra de ekologiska värdena!
Skapa bättra trafiklösningar för småföretagen!
Fokus i arbetet låg att skapa samband mellan berörda stadsdelar men genom att inkräkta
så lite som möjligt på befintliga grönområden med bostäder och bilvägar. Järvafältet
lämnades i princip orört för exploatering med undantag av bostadsbebyggelse i utkanten
av fältet vid Kista.
Grupp 1
För att stärka Järvafältets attraktivitet föreslog grupp 1
några mindre områden med exempelvis kaféer, lekplatser
och förstärkning av den 4H gård som redan
idag finns. Dessutom skulle Igelbäcken, som rinner
genom Järvafältet, utvecklas och ett par mindre sjöar
skulle bildas i grönområdet. Tillgängligheten till Järvafältet
skulle stärkas genom att öppna upp bebyggelsen
vid Tensta/Rinkeby mot fältet samt även anlägga
flera attraktiva gång- och cykelvägar.
10

Vidare innebar förslagen att exploateringen skulle ske i Ursvik där E18 och 279 korsar
varandra samt längs med E18 från Tensta och vidare upp mot Barkarby handelsplats.
Det senare bl.a. för att öka tillgängligheten mellan befintliga stadsdelar och den kommersiella
service som finns i Barkarby.
Grupp 2
Det grupp 2 kom fram till var bl a att knyta
samman tunnelbanelinjerna i en hästsko via
Barkarby. Skapa naturligare kontaktytor mellan
Tensta/Rinkeby å ena sidan och villaområdet i
Spånga å andra sidan bl a genom att skapa en
gemensam affärsgata. Däcka helt eller delvis över
E18 i syfte att skapa en större tillgänglighet till
grönområdet på Järvafältet. Höj kvaliteten på
grönområdena. Förbättra den ekologiska
korridoren över/under Kymlingelänken. Bygg
bostäder vid Barkarby flygfält och säkerställa
kontaktytorna till andra delar av området. Skapa
bättre regional tillgänglighet till handelsområdet i
Barkarby – kollektivtrafik och förbindelsen till E4. Skapa en mer tilltalande entré till
områden för de som kommer österifrån eller västerifrån på E18. Förbättra småföretagens
tillgänglighet, parkeringsmöjligheter etc.
11

Sammantaget såg deltagarna i båda grupperna möjligheter till relativt kraftig expansion
av området, som går att förena med trafiksnål tillväxt och förbättring av de ekologiska
värdena. Det å andra sidan är helt avgörande för att skapa en attraktiv urban miljö.
Såväl innehållet som resultatet av denna skiss fick höga betyg i en utvärdering som
gjordes omedelbart i anslutning till dialogen. Deltagarn såg positivt på både innehållet
och resultatet av redovisningen av grupparbetena. En majoritet ansåg att de skulle få
konkret nytta av de framtidsskisser och värderosor som tagits fram under dagen.
Grupp 1
Grupp 2
Gruppernas redovisade ” värderos”. Den inre ”ringen” visar nuläget och den yttre ”ringen”
områdets kvaliteter efter tänkta förändringar.
12

Även metodiken i sig bedömdes positivt. Alla utom en trodde sig komma att få någon
eller stor eller mycket stor nytta av metodiken. Framförallt verkade deltagarna uppskatta
möjligheten att få träffas och utbyta erfarenheter med andra människor och synsätt.
En viktig lärdom var att det krävs bra kunskapsunderlag och ordentligt med tid för ett
lyckat resultat. På bägge dessa punkter kunde fullskaleförsöket ha genomförts på ett
bättre sätt.
Förslag till vidareutveckling
Användningen av dialoger har hittills skett relativt ad hoc-mässigt. Det finns ingen
etablerad definition och inget systematiskt utnyttjande av befintliga metoder. Innan
en mer generell användning av dialoger rekommenderas finns det därför anledning
till fortsatt vidareutveckling och metodkonsolidering.
Inom ramen för denna studie är det några frågeställningar som har väckts och som bör
bli föremål för utvecklad analys:
En fråga som behöver analyseras mer är frågan om metodval och vilket kunskapsunderlag
som erfordras vid dialogerna. Det är även viktigt att tydliggöra hur metoderna
kan eliminera risker för att det är särintressen och inte allmänintresset som
kommer till uttryck i de lösningsförslag som produceras.
Det finns anledning att undersöka hur man med hjälp av olika metoder, liksom i
Frankrike, kan åstadkomma en fruktbar dialog som sker i flera steg och därmed genomsyrar
hela processen.
Det finns behov av att bättre belysa frågan om intressentmedverkan och representativitet
samt särskilt frågan om hur resurssvaga grupper ska kunna delta.
Det är viktigt att djupare analysera dialogföreteelsen i relation till gällande lagstiftning
bland annat i PBL.
Sist och slutligen bedömer utredningsgruppen att det vore av stort värde att föra ut
erfarenheter och slutsatser som dokumenterats i denna rapport. Genom erfarenhetsseminarier
som arrangeras i olika dela av landet kan flera konkreta exempel och modeller
kartläggas och flera aktörer stimuleras att delta i detta viktiga utvecklingsarbete.
De strukturerade dialogmetodikerna bör komma till större användning i storstadsplaneringen.
I den komplexa miljö som storstaden utgör ställs samtidigt de metodologiska
kraven på sin spets.
I ett nästa steg föreslås parallell tillämpning och systematisk metodutveckling i både
delregionala och regionala storstadsfrågor. Exempel på intressanta frågor som skulle
kunna bli föremål för dialoger i storstaden är etablering av handelscentra och bostadsområden.
13

Om genomförandet av projektet
Vägverket gav Inregia i uppdrag att samordna en grupp av forskare och konsulter för
att genomföra projektet. Inga-Maj Eriksson har varit Vägverkets ansvariga för FUDområdet
Storstad för alla och Peter Aalto har varit kontaktperson för det aktuella projektet
Samtal om problem och lösningar. Både Inga-Maj och Peter är verksamma på
Enheten Samhälle&Trafik (S).
Projektgruppen
Bengt Andersson, Inregia
Dag Boman, Inregia
Göran Cars, Kungliga Tekniska högskolan
Joanna Dickinson, Transek AB
Bertil Hylén, Väg- och Transportforskningsinstitutet
Björn Hårsman, Kungliga Tekniska högskolan
Johan Lindberg, Trivector Traffic AB
Jerker Söderlind, Kungliga Tekniska högskolan
Samtliga i projektgruppen har utöver ovanstående uppdrag också haft i uppdrag att
aktivt deltaga i arbetet med slutrapporten.
Ytterligare information
Detta är en sammanfattande populärversion av slutrapporten som tagits fram i syfte att
underlätta spridning av projektets erfarenheter samt att stimulera olika aktörer att prova
de olika metoder som finns för att genomföra strukturerade samtal och dialoger inom
samhällsplaneringen. För den som är intresserad finns en omfattande slutrapport att ta
del av. Denna rapport kan fås genom att ta kontakt med någon av de olika medverkande
i projektet. Slutrapporten kan också laddas ned via Inregias hemsida:
www.inregia.se
14