Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
27.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
gih.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

lO^öTTÖ^ÖI^^I^I^<br />

^nns^nr^^^r^nre<br />

Artur Porsberg<br />

t^e^n^en<br />

l^larieProholmer, Artur Porsberg,<br />

Per Nilsson<br />

centrum förldrottsforskning,<br />

Po^5^o,ll^^Stockholm,tel<br />

U^-^^7^0,fa^Uo-^l^^<br />

^ren^n^ern^en<br />

Plelår med fyra nummer<br />

kostar 100 kr. Insattes på<br />

postgiro ^^o^71-8,<br />

mottagare t^lp<br />

^re^^x^en<br />

IvlediaPagetAP<br />

^n4S^S^44^<br />

Foto^ Arne Forsberg<br />

ISSl^ 110^3^^<br />

^r DsD^^s^rnnnn^<br />

^ Doping ett samhällsproblem<br />

som kan leda<br />

tillnyadopingproblem<br />

inom idrotten<br />

7 ^Bad begränsar<br />

sprinternsfart7<br />

^ Analys av droger och<br />

hormo<strong>ner</strong><br />

11 central trötthet och<br />

stimulerande medel<br />

1^1 ^annxan manipulera<br />

tillväxtens<br />

17 Doping uxett samhällsvetenskapligt<br />

pespektiv<br />

^1 Peken som blir allvar<br />

oxn idrotten som<br />

uppfostringsmiljö<br />

^ Frågor och svar<br />

^ ^ ^ S S ^ ^ ^ ^ S S ^ ^<br />

4^4^^ Tidningen Svensk Idrottsforskning fortsätter det nya året som<br />

det gamla -^slutade med att fördjupa dopingdebatten och lyfta<br />

fram den kunskap som finns bland svenska forskare. Detta med för<br />

vissningen om att denna fråga är syn<strong>ner</strong>ligen angelägen och att det<br />

finns många infallsvinklar på problemet.<br />

Ivlartin Johansson skriverisin artikel att^^Dopingproblemetomfat<br />

tar mycket mer än konsten att kontrolleraoch återföra avvikande<br />

individer tillenvissordning.^För många har doping blivit likty<br />

digt med att tillföra olika medicinska preparat ochdärmedgjort<br />

doping till ett medicinsktBfysiologiskt problem. Det ärdå enkelt att<br />

låta dopinglistan avgöra vad som klassas som doping, ^vlen bakom<br />

diskussionen om vad som skall tillföras och eventuellt strykas från<br />

dopinglistan måste en ständig demokratiseringsprocess föras Då<br />

dopinglistan är internationell kommer därför även politiskaBideo<br />

logiska och moraliska frågor att vara utgångspunkt på synen för vad<br />

som är doping. Inte enbart medicinare skall föra diskussionen utan<br />

den måste breddas till att omfatta företrädare för olika grenar av<br />

samhället. Idrotten som av tradition tillskrivits en samhällsnyttig<br />

och fostrande roll måste därför arbeta inte bara mot doping utan<br />

även mot olika former av fusk, regelöverträdelser och ekonomiska<br />

transaktio<strong>ner</strong> som ibland finns inom gråzonen<br />

^^^Idetta sammanhang vill <strong>tidningen</strong> därför lyfta fram och presenteraPer<br />

Nilssons nyligen utgivna doktorsavhandling ^Fotbollen och<br />

moralens.Plan visariden på att idrotten blivit en av vårt samhälles<br />

viktigaste uppfostringsmiljöer och diskuterar bla.vilken moral<br />

man tillägnar sig genom att syssla med eller intressera sig för idrott.<br />

Påverkan sker från flera olika hålkledare^tränare, lagkamrater, do<br />

mare, supporters men även massmedia bidraristor del till de ungas<br />

moraluppfattning och ställningstagande Ptt tydligt regelsystem<br />

kommer därvid att hjälpa till otydliga regler och regler som ofta<br />

utsattes för tolkningar ochförändringar kommer att utsätta<br />

männniskorna för stora frestelser som kan få nedbrytande effekt på<br />

moralen. Pegelefterlevnaden är viktig på alla nivåer. Idrotten måste<br />

försöka återinföra det ideal som tidigareihögre grad kännetecknade<br />

idrottsmannen där ärlighet och lojalitet var två av honnörs<br />

orden. Idrottsledarens arbete får därför inte endast begränsas till<br />

teknisk träning och ökad prestationsförmåga utan även syfta till att<br />

forma^vettiga^ochansvarskännande människor.<br />

^^^^vlendopingproblemet är inte bara ett idrottens problem.Trots<br />

att över f^O procent avlandets ungdomar är medlemmarinågon<br />

idrottsförening finns det många som tränar på egen hand. kroppsidealet<br />

går mot en vältränad kropp där svällande muskler är en viktig<br />

framtoning.Detta har inneburit att fler börjat träna sin kropp<br />

vilket är positivt, fiende stora tullbeslag som gjorts under senaste<br />

året tyder på att det finns en vägande marknad där dopingprepaxat<br />

får avsättning Idrottsrörelsen kan endast genomföra dopingtester<br />

på dem som är medlemmariidrottsföreningar vilket därmed håller<br />

bruket <strong>ner</strong>e. Andra användare är svåra att nå Problemet är uppenbart<br />

ett vägande samhällsproblem.<br />

^Bi vill också informera våra läsare, som glädjande nog blir fler och<br />

fler, att vi pla<strong>ner</strong>ar attikommandenummer presentera landets olika<br />

forskargrupper inom idrottens fältPtt av syftena med <strong>tidningen</strong> är<br />

att skapa kontakter mellan forskare och läsare.^i vill därför även<br />

^öra läsarna uppmärksamma på läsarnas sida Prågor^SvarUor<br />

gärna av Dig^i gör allt för att försöka få landets foxskareatt be<br />

svaraDinafrågor l ^ t ^ x

DOPING<br />

ett samhällsproblem som kan leda till<br />

nya dopingproblem inom idrotten<br />

Håkan Nyberg<br />

FoU/Anddopinggruppen, Riksidrottsförbundet<br />

Medan ett förhållandevis litet antal idrottsutövare dopar sig för att<br />

höja sin prestationsförmåga vid tävling dopar sig allt fler ungdomar<br />

av kosmetiska skäl, för att få en "vackrare" kropp. Att träna på gym är<br />

en del av en ny ungdomskultur. "Ribbad" mage och stora armmuskler<br />

är för många viktiga statussymboler och anabola steroider en genväg<br />

för att snabbt nå resultat. Från att ha varit ett isolerat idrottsproblem<br />

har doping sedan slutet av 80-talet även blivit ett samhällsproblem.<br />

• • • Hur stort dopingproblemet är<br />

idag är dock svårt att med säkerhet<br />

fastslå. Uppskattningar; bl.a.<br />

grundade på tullens beslagstatistik,<br />

har gjort gällande att ca 50.000-<br />

100.00 svenskar mer eller mindre<br />

kontinuerligt använder någon form<br />

av hormondoping. En färsk undersökning<br />

bland skolungdomar i Falkenberg<br />

(Sverker Nilsson 1993, på<br />

uppdrag av Landstinget i Halland)<br />

visade att 10% av alla 15-16 åringar<br />

hade provat anabola steroider.<br />

Även om fler undersökningar<br />

måste till innan vi med säkerhet<br />

kan uttala oss om missbrukets utbredning<br />

är dessa uppgifter i sig<br />

ändå alarmerande.<br />

Inom Riksidrottsförbundet (RF)<br />

varnade vi tidigt för den här utvecklingen<br />

och pekade på behovet<br />

av kompletterande samhälleliga åtgärder<br />

Först 1992 fick vi en lagstiftning<br />

mot hormondoping och under<br />

det senaste året har på RF:s initiativ<br />

en särskild Doping-Jour inrättats<br />

av Folkhälsoinstitutet. Dit kan<br />

missbrukare, anhöriga och andra<br />

berörda ringa - tel 08-746 44 44 - för<br />

att få hjälp och in<strong>format</strong>ion.<br />

Efft 50-tal dopingfall<br />

inom idrotten 1992<br />

Inom idrottsrörelsen är dopingsituahonen<br />

väsentligt bättre idag än<br />

den var för tio eller tjugo år sedan.<br />

Doping bland elitidrottare är mindre<br />

vanligt förekommande idag.<br />

attityden har förändrats och kun­ /orsoaras."<br />

skapen om antidoping - dopinglistan,<br />

regler och hälsorisker etc -<br />

har ökat högst påtagligt. Därmed<br />

inte sagt att problemet är löst. Ett<br />

femtiotal dopingfall i Sverige under<br />

1992 visar att mycket ännu återstår<br />

att göra.<br />

Idrottsrörelsens antidopingarbete<br />

utgår ifrån ett policybeslut fattat av<br />

1981 års Riksidrottsmöte, som bl.a<br />

fastslår<br />

"Af # brw& ar dopmgTMedef är oaccepfabe/f.<br />

fngef idrDttsresxdfaf är sä wärde/w/Zt<br />

atf &rw& av dopingmedel Äazn<br />

s<br />

1992<br />

Beslutet speglar svensk idrotts bestämda<br />

uppfattning, att doping är<br />

fusk, att det är farligt för idrottsutövarens<br />

hälsa och att det hotar<br />

idrottsrörelsens existens som ungdomsorganisation<br />

och folkrörelse.<br />

- Hur många föräldrar skulle låta<br />

sina bam delta i idrott om doping<br />

skulle vara en accepterad konsekvens<br />

av utövandet?<br />

Dopingkontroller i<br />

förebyggande syfte<br />

Tillsammans med in<strong>format</strong>ion<br />

KONTROLLVERKSAMHET<br />

1981-1992<br />

: jL,<br />

3000 2500 2000 1500 1000 500 0 10 209040506070<br />

Antal prover Antal poeMva<br />

'

och utbildning utgör doping<br />

kontroller baseniidrottsrörelsens<br />

förebyggande arbete i kampen<br />

mot doping.Den nedgångibruk<br />

av dopingmedel som vikunnat se<br />

sedan ^Otalet har framförallt till<br />

skrivitskontroll^erksamheten.<br />

avsikten meddopingkontrolle<br />

rna- och denbestraffningsom<br />

följer på ett positivt prov-är att<br />

deska verkaavskräckaxxde och<br />

därigenom haen förebyggande<br />

effekt.Ptt effektivt korxtrollprogramxnåstesåledes<br />

varaanpas<br />

sat till olika idrotters skiftande<br />

förhållanden och ska naturligtvis<br />

vara oförutsägbart för de som<br />

dopar sig.<br />

ISverige utvärderas kontrollprogrammet<br />

kontinuerligt och revideras<br />

inför varjenyttverksamhetsår.^vprogramxnetB<br />

som är<br />

konfidentiella framgår bl.a. hur<br />

kontrollerna ska fördelas mellan<br />

olikaidrotterB vilka målgrupper<br />

som prioriteras^ lämpliga tidsperioder<br />

för kontroll ochivilken<br />

utsträckningkontrollernaskall<br />

ske vid tävling eller träning. Det<br />

senareär särskilt viktigt för att<br />

komma tillrätta medbruketav<br />

anabola steroider, l^ler än hälften<br />

av alla provtas därför vid träning<br />

och så gott som varje kontroll genomförsutanattdetestadehar<br />

förvarnats på något sätt.<br />

Pör kontrollprogrammets genomförande<br />

svarar PP^s distriktsidrottsförbund<br />

^DP^ som har<br />

mycket god kunskap om de lokala<br />

förhållandena. Inom varje<br />

DPfinnsfördettaärxdamålett<br />

antaldopingfunktionärerbestående<br />

avidrottsintresserade läkare<br />

ochsköterskor xn.fl. De är<br />

alla handplockade och specialutbildade<br />

för sitt uppdraga bl.a.för<br />

attgaranteraenhögrättssäkerhetikontrollarbetet.Totalt<br />

förfo<br />

gar PP idag över ca ^0 legitimerade<br />

dopingfunktionärer fördelade<br />

på^DP<br />

Som framgår av bildl(Sid 4^<br />

h^r kontrollverksamheten byggts<br />

upp under^O-taletochomfattar<br />

numera ca ^.^OOprover per år.^v<br />

dessa har årligen cal-4^1ett till<br />

bestraffningiformavenkortaxe<br />

eller längre tids diskvalifikation,<br />

^xlkadopingbrottsom^aritvan<br />

ligastframgåravbild^.^Petr. juridiska<br />

frågor - dopingregler^<br />

strafflängdetc hänvisas tillta<br />

digare artikel i Svensk idrotts<br />

forskning nr 4 ^ sid^-^)<br />

DOPINGFALL 1981-92<br />

fördelat på dopingklass<br />

Hwmondoplng59%<br />

StlmulantlaT*<br />

NwkotbkanalgetkaO*<br />

^^. Övrigt 1%<br />

Vägran 25%<br />

Totalt 268 dopingfall<br />

HxTrmoMdopmg - bmk au anatofa steroider x%k fgsfosteron efc - är det oan-<br />

Zigasfe dopzwgbroffef % Soenge. Eff Dörande problem w tgör oägran aff ge-<br />

Momgä doptngkoMfroff. Mycket tatar/or aff ^ormondopiMg äcen döt/er sfg<br />

6aWz /Zertatet au dessa /aff. Stimidantia, mirkofisk anatgefihz ocA annan<br />

doping ntgxör eff mindre problem. Nägnz /izlf är residtat ax? s.k. misstagsäoping,<br />

men medoefen doping/bekommer äoen inom dessa dopingktasser.<br />

Inte bara tyngdlyftare<br />

Ett drygt tjugotal idrotter har hittills<br />

berörts av dopingärenden<br />

och lyngdlyftningsf örbxmdet har<br />

som bekant svarat för de allra<br />

flesta. Om man t.ex. ser på<br />

utfallet av 1992 års kontrollverksamhet<br />

fin<strong>ner</strong> man att ca 6%<br />

av kontrollerna inom tyngd- och<br />

styrkelyftning resulterade i<br />

bestraffningar medan motsvarande<br />

siffra för övriga idrotter<br />

var ca 1%.<br />

Fysiska<br />

I tolkningen av detta vill jag<br />

dock varna för slutsatsen att övriga<br />

idrotter inte skulle ha något<br />

dopingproblem att tala om. Under<br />

det senaste året har vi som<br />

arbetar inom området fått många<br />

signaler som tyder på motsatsen.<br />

Statistiken visar också att andelen<br />

kontroller som leder till bestraffning<br />

återigen ökar även<br />

inom övriga idrotter. Genom den<br />

spridning dopingen fått bland<br />

styrketränande ungdomar utan-<br />

Misstanke om hormondoping?<br />

Några signaler att uppmärksamma<br />

- Viktökning<br />

- "Uppblåst" kropp<br />

- Okad kroppsbehåring<br />

- Flintskallighet<br />

- Balansproblem<br />

- Utv. av bröst (män)<br />

- Sänkt röstläge (kv)<br />

Psykiska<br />

- Ökad aggreslvilet<br />

- Vredesutbrott<br />

-Överaktivitet<br />

- Träningsfixering<br />

- Kroppsfixering<br />

- Omnlpotens<br />

- Förföljelsemanier<br />

- Depressio<strong>ner</strong><br />

- Abstinens<br />

- Sömnrubbningar<br />

Övrigt<br />

Träning:<br />

-Hårda pass<br />

- Udda tider<br />

- Udda lokaler<br />

- Ensam<br />

Bortförklanngar:<br />

- Alla dopar sig<br />

- Inte så farligt<br />

- Intemat, krav<br />

- Tidsbegränsat

för den organiserade idrotten har<br />

också "smittorisken"ökatavsevärt.<br />

Sammantaget vill jag därför<br />

varnaför att dopingenpånytt<br />

kan sprida sig inom idrotten,<br />

även till specialidrottsförbund<br />

^SP^ soxn inte haft några problem<br />

hittills.<br />

aktivt förhåll<br />

ningssätt<br />

Stimulerar doping<br />

Pangare<br />

Dopingmotståndare<br />

Stoppare<br />

f^erenyggltld<br />

Den största möjligheten att före<br />

bygga så att inte dopingen på nytt<br />

får fäste inom idrottenhar ledarna.<br />

Det ärledareiföreningar och för­<br />

Passivt förhållningssätt<br />

Dmedveten<br />

anstiftare<br />

Dsynlig<br />

motståndare<br />

bund som anger toneniverksanxhetenoch<br />

skapar det klimativil<br />

ken idrottsutövandet bedrivs.Ped^rnas<br />

förhållningssätt till doping<br />

frågan kanidet sammanhanget<br />

vara avgörande för om doping blir<br />

ett problem ePer inte.<br />

Pörenxngsledaresomaktivtstimulerar<br />

dopingbruk, "langare", är<br />

tack och lov inget stort problem!<br />

Sverige. Vanligare är emellertid den<br />

"omedvetne anstiftaren", som<br />

tycker att doping är dex^t enskildes<br />

idrottsutövarens ensak samtidigt<br />

som han trycker på för att hans<br />

adepter ska lägga på sig några extra<br />

kilo muskler...tecken som kan<br />

tyda på dopingbruk skakar han av<br />

sigsomtiPfälligheter,omhanens<br />

uppmärksammar dem.Vi har tidigare<br />

sett saxrxmaledarstil framkalla<br />

anorexiblandkvinnligaidrottsutö- motståndare räcker såledesinte.<br />

vareivissa idrotter.<br />

Den enda hållning som garanterat<br />

Den stora majoriteten idrottsle motverkardopingär"stopparens".<br />

dåre är givetvis ändå motståndare Han förekommer istället för att fö<br />

till dopxng.Tyvärr verkar dock de rekoxnxnas, informerar de aktiva<br />

"osynligadopingmotståndarna" om dopingreglerna och diskuterar<br />

varaväsentligtflerän"stoppama". igenom frågan med dem så att det<br />

alltför få idrottsledare vidt^xidag inte råder något sonx helst tvivel<br />

någonformavförebyggande åtgär­ omvadsomgäller. Pxtrastyrkeder,<br />

enligt min bedömning. Många tränxngförläggstill"rena"gymoch<br />

tarxnteensuppdopxngfxågan.Man han är observant på tecken hos de<br />

tycker sig inte ha något problem aktiva som skulle kunnatydapå<br />

ochviP inte väcka den björn som problem.<br />

sover.Pesultatetblir attdoping- ^m fler dopingmotståndare<br />

frågan lämnas öppen-för varje skxxlle följa sin övertygelseiprak-<br />

idrottsutövare attsjälvfundera tiskhandlxng-vara"stoppaxe"<br />

över ochta ställning tiP-och att skulle dopingproblemet inom<br />

idrottendrabbasa^fleronödiga idrottenidet närmaste elimi<strong>ner</strong>as.<br />

dopingfall, medvetendoping och Viskulledessutomblieffektivtvac-<br />

s.k.misstagsdoping.<br />

ci<strong>ner</strong>admotsmittautifråniform<br />

^tt vara passiv doping av kosmetisk doping etc. ^<br />

PRENUMERERA!<br />

Läs om aktuella forskningsresultat<br />

inom fysiologi, humaniora,<br />

beteendevetenskap<br />

och traumatologi med anknytning<br />

till idrott!<br />

IDROH OCH FORSKNING<br />

BESTÄLLNINGSKUPONG<br />

O Jag prenumererar på Svensk Idrottsforskning. (Prenumeration kostar 100 kr<br />

nummer och sätts in på postgiro 649 89 71-8, mottagare CIF)<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

Postadress:<br />

Kupongen skickas eller faxas till: Centrum för idrottsforskning, Box 5626,114 86 Stockholm.<br />

Tel 08-21 02 94. Fax 08-21 44 94

^B 4^4^44^4*^44<br />

5g^B^^9^044^<br />

Inst. för fysiologi oeh farniakoIogi^PvsioIogen^, Karolinska inst^^<br />

lutet, Stockholm<br />

^akon^ ruhriken döljer sig änu^et kreatin oeh dess eventuella ef^<br />

fekt på den fysiska prestationsförmågan.<br />

g^gr^^d<br />

Under många år har frågeställningen<br />

om vilka biokemiska me<br />

kanisx<strong>ner</strong> som ligger bakoxn<br />

xnuskeltrötthet vid fysisk an<br />

strängning sysselsatt prof. Pric<br />

ITultxnan och hans forskargrupp<br />

på institutionen för klinisk kemi<br />

på Huddinge sjukhus i Stock<br />

Under 1987 88 började vi att<br />

testa, på friska försöksperso<strong>ner</strong>,<br />

om äxnnet kreatin kunde tas upp<br />

avxnuskeln och oxnkreatinfosfat<br />

(PCr) koncentrationen kunde<br />

kreatin är ett ämne som finns<br />

framförallt i skelettnxuskehx. Dess<br />

e<strong>ner</strong>girikaform, PCr, deltar aktivt<br />

i bildandet av adenosintrifosfat<br />

(ATP) som är den omedelbara en<br />

ergikällan för muskelkontrak<br />

tionen. 1 förlängningen skulle<br />

e<strong>ner</strong>giförådet vid fraxnför allt<br />

kortvarigt arbete ( 10-20 sek)<br />

räcka längre och en hög kraft<br />

skulle kunna bibehållas under<br />

längre tid.<br />

Vid maximalt korttidsarbete typ<br />

sprintlöpning kan e<strong>ner</strong>gibehovet<br />

täckas av PCr, glykogen och<br />

nxuskelns eget lilla ^TP föråd.<br />

Pftersom omsättningen av ^TP är<br />

xnycket stort vid xnaximalarbete<br />

måste en snabb återbildning ske.<br />

Cenonxattökatillgänghghetenav<br />

kreatin kan återbildningen av<br />

ATP via PCr ske snabbare och<br />

eventuellt resultera i en<br />

prestationshöjning.<br />

Dagsbehovet av kreatin är ca 12<br />

g^dag och täcks via födan och<br />

kroppens egenproduktion. 6tt<br />

gram okokt kött innehåller ca 5 g<br />

totalkreatin. Mängden total<br />

kreatin (TCr ^ kreatin ^ PCr) i<br />

muskel hos en man med vikten<br />

70 kg (28 kg muskel) är ca 1^5<br />

gram. Mängden kreatin i xnuskel<br />

är ca l.S g^kg och mängden PCr<br />

^a97g^kg<br />

Vad händer biokemiskt i mus<br />

keln vid ökad tillgång på kreatin^<br />

l^Cr^ ^DP^ H^^-^D ^TP^<br />

kreatin. Detta är en jämviktsreaktion<br />

vilket innebär att om<br />

koncentrationen a^, i detta fall,<br />

kreatin ökar förskjuts reaktionen<br />

till vänster och en ökning av PCr<br />

koncentrationen sker. Dnr man<br />

intar 5 g kreatin ses en snabb ök<br />

ning i blod som når sin topp efter<br />

ca en timme därefter sjunker kon<br />

centrationen snabbt xnen ännu<br />

efter 7 timxnar ses en något för<br />

höjdnivä.<br />

^enom att tillföra kreatin i en<br />

dos av 20^0 g^dag under 4 da<br />

gar kan man öka xnängden<br />

totalkreatm (kreatin ^ PCr) med<br />

ca 30^<br />

Det största upptaget sker de för<br />

sta dygnen varefter en mättnads<br />

nivå uppnås och inget ytter<br />

liggare upptag tycks ske. Överskottet<br />

utsöndras i form av<br />

kreatin i urinen.<br />

Det är alltså ingen mening att<br />

äta stora doser av kreatin under<br />

någon längre tid.<br />

Det största ökningen av TCr i<br />

muskel fin<strong>ner</strong> man hos xnän och<br />

hos de som har lägst utgångs<br />

koncentrationen. Det har också<br />

visat sig att en arbetande nxuskel<br />

tar upp nxer än en vilande (Har<br />

ris et al 1992)<br />

Vilka effekter har dä en ökad<br />

kreatintillförsel på den fysiska<br />

prestationsförmågans<br />

Cenom att titta på korta hårda<br />

upprepade sprintarbeten på cykel<br />

(10 x 6 sek xned 30 sek vila mel<br />

lan varje) har vår forskargrupp på<br />

fysiologen m(Paxn Balsom, 6jörn<br />

Pkblom och undertecknad) fun<br />

^<br />

nit att man ökar sin förmåga att<br />

bibehålla en förutbestämd pedal<br />

hastighet även i slutet av dessa<br />

korta cykelarbeten. Detta beror<br />

troligen pä att substrattillgängen<br />

i form av PCr är större och då<br />

räcker längre.<br />

Vid tillförsel av kreatin ses i all<br />

mänhet en liten viktuppgång.<br />

Dettaberor till viss del på en ökning<br />

av vatten i kroppen xnen en<br />

liten del kan bero på en stimule<br />

ring av proteinsyntesen. Det finns<br />

en studie från Pinland sonx tyder<br />

pädetta(Sipiläetal 1981)<br />

Plur länge sitter då effekten i efter<br />

avslutat intaga Det är för när<br />

varande osäkert men vikt<br />

nedgången sonx kanske kan tjäna<br />

soxn ett mått, tycks inte börja<br />

förännågra veckor efter avslutat<br />

intag. Detta talar för att effekten<br />

kan sitter i en tid även efter avslutat<br />

intag av kreatin.<br />

Biverkningars Vi har hitintills<br />

inte kunnat notera några om man<br />

inte räknar viktuppgången.<br />

^ 4 ^ 4 ^ 4 * 4 ^ ^ * ^ ^<br />

Vid kreatinintag ökar både<br />

mängden kreatin och kreatinfos<br />

fat i muskel, troligen bidrar den<br />

ökade tillgången på kreatin till att<br />

återbildningen av kreatinfosfat<br />

för e<strong>ner</strong>giproduktion går snabbare<br />

vilket kan ses som en<br />

prestationsökning. ^<br />

^e^ere^^er<br />

X^9rrr5X^o^6r, Sö^or^^^^rr^rr^H^tXr^^rrX^rto.<br />

^6^9Xror^ot^r69Xrrr6rrxr68X^<br />

9r^ 6^6ro^86^ rr^^ot^ otr^orrr^t 8^6^<br />

^^r69Xxrx6^^r^ t^rr^^r^X^Xrorx. ettxrx^S^<br />

S*^*t2ttt^^^^Ot9l*4t*24*^S40X64lOtt4<br />

9^ V9rxr^95. Sr*^t^rrr9rxX9ry or69Xxrx6 98 9<br />

Xr69Ur^6rU tor ^yr9r6 9Xror^txy o t Xtx6<br />

olxoro^9rx^roX^9. r^6^6^1t^t6^. x^^<br />

30^^8^7 870.

Analys av droger<br />

och hormo<strong>ner</strong><br />

Mats Garle<br />

laboratoriechef, dopinglaboratoriet, Huddinge Sjukhus<br />

Ett omfattande analysarbete fodras för att på ett säkert sätt kunna<br />

fastställa om något förbjudet dopingmedel använts av en idrottsutövare.<br />

Detta skall ibland kunna ske inom 24 timmar vid internationella<br />

tävlingar som EM,VM och OS. Då skall man snabbt kunna<br />

identifiera och säkerställa vilket dopingmedel som använts.<br />

••• För att kunna erhålla samt behålla<br />

ackreditering av Internationella<br />

Olympiska Kommittén kräves<br />

att man kan analysera de dopingmedel<br />

som finns på IOK's<br />

lista. Samtliga ackrediterade laboratorier<br />

(23) genomgår varje år<br />

en reackreditering genom att utföra<br />

analys av 8 okända prover<br />

med en svarstid på 72 timmar.<br />

Dessutom kontrolleras laboratorierna<br />

kontinuerligt genom att<br />

kontrollprover blandas med vanliga<br />

prover.<br />

Analysmetoder<br />

Listan med dopingmedel uppdateras<br />

kontinuerligt och antalet<br />

förbjudna substanser har ökat.<br />

Antalet analysmetoder som behövs<br />

är i stort sett lika med den<br />

indelning som listan har. Listans<br />

omfattning är följande:<br />

Dopingklasser<br />

Stimulantia<br />

Narkotiska analgetika<br />

Anabola medel<br />

Diuretika<br />

Peptidhormo<strong>ner</strong> och<br />

analoger<br />

Läkemedelsklasser underkastade<br />

vissa restriktio<strong>ner</strong><br />

Alkohol<br />

Marijuana<br />

Lokala bedövningsmedel<br />

Kornkosteroider<br />

Betablockerare<br />

Gruppen stimulantia medel har<br />

analyserats under en lång tid.<br />

Redan på 60-talet hade man metoder<br />

för att kxmna analysera lätt-<br />

l.

gränsvärdet 12mikrogram^ml.<br />

nalse^est<br />

x^mgränsvärdetövexskxidesgöres<br />

en mer exakt bestämning vad<br />

gäller koncentrationenav koffein.<br />

Dessutom analyserasprovet med<br />

gaskromatografimasspektro<br />

metri(CClvlS),förattmanloO^<br />

-igt säkert ska kunna faställa att<br />

det är koffein. Detav 1^1^ utgivna<br />

regelverk(CPP^sommåste följas<br />

av ackrediterade laboratorier,<br />

fastställer attall konfirmering<br />

skall skemedxnasspektrometri<br />

(1V^. Detta kanvaraproblematiskt<br />

ibland, då vissa ämrxen idag<br />

ännu inte kan analyseras med<br />

^vlS. Pramför allt gäller detta<br />

peptidhormo<strong>ner</strong>.Därförärdenna<br />

regeluppe tillbehandling inom<br />

1C^ om man skall göra vissa undantag.<br />

Prån det antidopingarbetesom<br />

pågar iSverigehar man varnat<br />

för atthälsokost kan innehålla<br />

förbjudna medel, bland annat<br />

efedrin ochkoffeix^. Vid analys<br />

(fig. l^avett prov taget viden<br />

cykeltävlingkundemandetek<br />

teraefedrinoch koffein.Idrottsutövarenuppgavattxnanenbart<br />

intagithälsokostpreparatochvid<br />

analys av dettapreparat kunde<br />

man faställa attvarje tablett innehöllefedrinsamtkoffein<br />

vilket<br />

inte fanns med i innehålls<br />

deklarationen.<br />

Ananela medel<br />

Vad gäller klassenlCsåhar man<br />

underl^3 ändrat den från ana<br />

bola steroider till anabola medel.<br />

Detta sedan det uppmärksam<br />

mats att andra medel ärx anabola<br />

steroider skulle kunna användas<br />

isyfteattöka muskeltillväxten,<br />

l^lenbuterol (astmamedel^ är ett<br />

sådant medel, somanväntsille<br />

galt inom kreatursuppfödningen<br />

och också användes utav idrottsutövare.Listan<br />

på anabolamedel<br />

är den sonx ökats mest under den<br />

senaste tiden och det har medfört<br />

att utvecklingen av analysmetodenocksågenomgått<br />

stora<br />

förändringar. Problemet att<br />

faställaoxnen idrottsutövare intagit<br />

ett anabolt medel är mer<br />

komplicerat än vid analys av stimulantia.<br />

Pråm till CDSl^liLos<br />

Angeles användes olika metoder<br />

för att kunnaundersöka vid första<br />

analysen om anabola steroider<br />

använts. Pn relativt enkel metod<br />

var att använda en radioixnmunologiskmetodik<br />

^PPA^,<br />

soxn snabbt kundege en indikationomprovetinnehöllenana<br />

bol steroid. Denna metod gav<br />

dock inte utslag på alla steroider<br />

som förekommer påmarknaden<br />

och man kunde inte heller fast<br />

ställa om vederbörande hade<br />

dopat sigmed det kroppsegna<br />

hormonet testosteron Därför be<br />

slöt man till detta x^S att CC^IS<br />

var den metod som skulle ax^vän<br />

das vid analys av anabola steroider.<br />

Denna metod har framför<br />

allt utvecklats hos Professor<br />

Donikevidlaboratorieti^öln<br />

l^yte^all^<br />

Vid vårtdopinglaboratorium<br />

används en kombination avPlA<br />

samtCC^lSframtiill^^l^ärvi<br />

ackrediterades l^^hadevi övergåtttill<br />

enbartCCiV^SDenna analysmetod<br />

kräver dock att betydligtdyrareinstrument<br />

användes<br />

men har visatsig överlägsen gentemot<br />

andra metoder, då man<br />

idag även kan analysera<br />

diuretika,narkotiskaanalgetika<br />

medel samtbetablockerarexned<br />

samma instrument. Instrumenten<br />

används även för konfirmering<br />

av andra metoder,som inte ger<br />

ett garanterat lOO^iigt svar. Ana-<br />

P^.2. r^r^^^t^ra^a^^xa^ta^^2,d^rt^^l^r^^t^t^ro^oc^<br />

lys av anabola steroider är mer<br />

krävande ochfodrarenmer kom<br />

plicerad metod vad gäller upparbetning<br />

av urinprovet. Deflesta<br />

anabola steroider metaboliseras<br />

påliknandesättsomdenaturliga<br />

androge<strong>ner</strong>na.Steroiderna konjugeras<br />

i stor utsräckning med<br />

glukoronsyra eller sulfat, och<br />

hydroxyleringar kan ske i flera<br />

positio<strong>ner</strong>. Vid upparbetning av<br />

urinprovetmåste således konju<br />

gatet spjälkas,vilket sker med p^glucoxonidas.<br />

Dock kaxx inte vilket<br />

p^-glucoronidas soxn helst anvärxdas<br />

då det visat sigatt vissa<br />

en^ympreparatio<strong>ner</strong> innehåller<br />

^^-hydroxysteroid dehydroge<br />

nas vilket omvarxdlar androstenediol<br />

till testosteron och epitestosterox^.<br />

Detta kan då få till följd<br />

att man får ett falskt positivt<br />

prov. Pfterspjälkningrenasprovetiflerastegochslutgiltigtsker<br />

en derivatisering xned olika<br />

silylrea-gens för att man skall<br />

kunna kromatograferasteroiderxxa.<br />

^romatograferingex^ sker<br />

med gaskroxnatografi och<br />

kapilläxkolonn under temperaturprogramx<strong>ner</strong>ing.<br />

Själva<br />

detektiox^ex^x av steroidexna sker<br />

imasspektrometern som fungerar<br />

som en specifik detektor.<br />

Själva xnasspektrometern kan<br />

ställasinför att svepa över ett<br />

masstalsområdeeller attspecifikt<br />

detektera enbart vissa mass-<br />

^^l^Slr^tln<br />

Vid kox^firx<strong>ner</strong>ing låter man<br />

xnasspektrometern svepa över ett<br />

visst masstalsområdeochxnan erhåller<br />

då ett masspektrum.Detta<br />

masspektrum jämförs xned ett<br />

xefexexxspektrum, som man erhållit<br />

genomattanalyseraen känt<br />

ämne. Avvikelsen mellan xeferenspektrat<br />

och det ämne sonx<br />

skallidentifieras får inte överskridagällandekritexier.Cenonx<br />

att fastställa tidsperioden när<br />

olika steroider samt deras meta<br />

boliterelueras från kolonnen och<br />

kommer inisjälvamasspektro<br />

nxetern, kan man låtaden enbart<br />

detektera specifika masstal som<br />

häxrörtill den steroiden och därigenom<br />

uppnåhög känslighet. Cenom<br />

att användadenna metodik<br />

kax^mananvändaenCClVlSför<br />

att deteketera i första arxalysen<br />

oxn något förbjudet medel använts.<br />

Principen används också

för attanalysera diuretika,nar<br />

kotiska analgetikiskapreparat<br />

samt p^-blockerare. Dockskiljer<br />

sig upparbetningsproceduren<br />

samtderivatiseringsstegetsigåt<br />

ide olikametoderna. Vid varje<br />

analysomgånganalyseras även<br />

ett standardprov, kvalitskontroll<br />

provsamtettblankprovför att<br />

se så att betingelserna ärderätta.<br />

^estestereadealag<br />

Vid fastställande om testosteron<br />

(P) har använts är det merkompliceratdådetförekommernaturligt<br />

bådehos män och kvinnor.<br />

Hos kvinnorär dock koncentrationeniurincal^lOjämföxtmed<br />

män. Professox Donike utvecklande<br />

en metodik som bygger på<br />

att man mäter förhållandet mel<br />

lanPochdessepimer,epitestosteron<br />

(P^. Vid tillförsel av P<br />

konverterasintedettatillPoch<br />

man får då ett förhöjt förhållande<br />

mellanPochP. Pnligtden statiska<br />

utvärderingsomutfördes<br />

efter analys av flera tusen prover,<br />

koxnman franx till att ett P^P<br />

värde över o inte kunde före<br />

komma normalt.Dettahardock<br />

ändrats sedan 1^2dåmanhos<br />

vissa idrottsutövare kunnat se en<br />

mycket låg koncentration av<br />

epitestosteron vilket gett ettP^P<br />

värdeövero(Pig.2^.Därför följer<br />

man upp med flera provtagningar<br />

då man fin<strong>ner</strong> ett värde<br />

mellanoochlO,för att se oxn förhållandet<br />

ändras innan man<br />

faställer oxn provet är positivt eller<br />

inte.<br />

rlermenmarl^ärer<br />

Detharvisat sig attPBP värdet<br />

normalt är mycket stabilt över<br />

åren men påverkas om man<br />

doparsigxnedPeller anabola ste<br />

roider. Ppitestosteron finns inte<br />

som registrerat läkemedel nxen<br />

kanköpashos vissakemikalie<br />

firmor.Därför har man infört att<br />

oxn koncentrationen avPöverstigerl^Ong^ml<br />

urin skall det anses<br />

sonxett positivt prov.Pör att<br />

ytterliggare kunnabevisa omP<br />

doping använts analyserasLHi<br />

urin.Då Pf^ sjunker vidPdoping<br />

kan kvoten PBLP^ beräknas.<br />

P^icmanochCovBan(Pr.p Sports<br />

iVfed, 2^,2^-2^,1^0) vid<br />

Pondonlaboratoriet har visat att<br />

ettkvotvärdeöver^Oäx enindikation<br />

på P doping. Pör att<br />

kurma mäta lågaPPlvärden har<br />

vi modifierat denDelfiametod<br />

som användes,vilket gör att lägsta<br />

mätbara mängd är 0.02P^P.<br />

PåsamtligaproverfaställsPP^<br />

värdetoch vi har sett flera låga<br />

PPPvärden vid ej utspädda urin<br />

prov utanatt kunna konstatera<br />

några förbjudna medel.<br />

framtiden<br />

proligtvis är att idrottsutövaren<br />

har dopatsigmenslutatitid före<br />

provtagningen. Därför harmarx<br />

nu på försök börjat med<br />

blodprovstagningar. Detta för att<br />

kunna komplettera urinprovet<br />

och få mer in<strong>format</strong>ion om doping<br />

förekommer eller inte. Pör<br />

att på ett säkrare sätt kunna<br />

faställaPdoping kan man mäta<br />

andraendogena steroider iserum.Pxemplevis<br />

utgör kvotenPB<br />

17-^Pl-Progesteron hos män<br />

(Carlström et al, Clinical<br />

Chemistry,^,^,177^17^1,l^<br />

en indikator påPdoping. Pågå<br />

värdenavPH,PSHochSl^PCkan<br />

också indikera hormondoping.<br />

Vid C^SiPillehammer kommer<br />

blodprov att tagas. Pörutomaft<br />

kunna faställa ombloddoping förekommit<br />

kommer man också att<br />

mäta vissa kroppsegnahorxno<strong>ner</strong>.<br />

Detta för att kunna skaffa sigmer<br />

infoxnxation inför framtiden. Cenomattfastställadetendogenasteroidmönstretiurinkompletterat<br />

med nivåer av vissa kropp<br />

segnahormo<strong>ner</strong> i serum skulle<br />

man kunna jämföra dessa vid en<br />

kontinuerlig provtagning av<br />

idrottsutövarenochdärmed lättare<br />

kunna se på förändringar<br />

som skulle kuxnxa indikera hor<br />

xnondoping. 1 framtiden kanske<br />

man behöver kunna saxnxnanställa<br />

flera analysresultat från erx<br />

idrottsutövare för att kunna konstatera<br />

om vederbörande har<br />

dopat sig eller ej. ^

Central trötthet och<br />

stimulerande medel<br />

Sven Ahlenius<br />

Beteendefarmakologi, Preklinisk Forskning och Utveckling, Astra<br />

Arcus AB, Södertälje och Institutionen för Fysiologi och Farmakologi,<br />

Karolinska Institutet, Stockholm<br />

••• Den uppiggande effekten av<br />

en kopp kaffe är ett välkänt och<br />

accepterat sätt att öka välbefinnande,<br />

vakenhetsgrad och koncentrationsförmåga.<br />

Den aktiva<br />

ingrediensen är växtalkaloiden<br />

koffein som bl a kan utvinnas från<br />

kaffebönan och som ingår i den<br />

större gruppen substanser<br />

metylxanti<strong>ner</strong>. Sådana ämnen<br />

återfin<strong>ner</strong> vi ofta som en delkomponent<br />

i olika läkemedel. En<br />

annan grupp substanser är de<br />

sympatomimetiska fenyletylaminema<br />

efedrin, pseudoefedrin<br />

(en stereoisomer till efedrin) och<br />

fenylpropanolamin. Dessa substanser<br />

ingår i vanliga preparat<br />

mot övre luftvägsinfektio<strong>ner</strong> och<br />

även om dessa läkemedel i terapeutiska<br />

doser inte har framträdande<br />

centralstimxilerande effekter<br />

(gäller särskilt de som innehåller<br />

fenylpropanolamin) är de<br />

i allmänhet inte tillåtna i samband<br />

med tävlingsidrott. I en klass för<br />

sig vad gäller centralstimulerande<br />

verkan har vi amfetami<strong>ner</strong><br />

och kokain. Vi skall här diskutera<br />

dessa ämnens central<strong>ner</strong>vösa effekter<br />

men det är viktigt att<br />

komma ihåg att alla här nämnda<br />

substanser har sympatomimetiska<br />

effekter vare sig de faller<br />

strikt under denna rubrik eller ej.<br />

Detta betyder t ex att vi alltid har<br />

vaskulära effekter - i en del fall,<br />

som för amfetamin och kokain,<br />

kraftiga och ibland livshotande<br />

sådana effekter i hjärta och<br />

hjärna.<br />

Alla de ämnen som diskuterats<br />

här kan användas för att tillfälligt<br />

öka vakenhet och koncentration<br />

och därmed mental och fysisk<br />

prestation. Tillfälligt är ett<br />

viktigt ord. Alla kraftfulla farmaka<br />

har som regel kraftfulla biverkningar<br />

och kännbara eftereffekter.<br />

Det gäller i hög grad för<br />

centralstimulerande medel. Särskilt<br />

viktigt är att hålla i minnet<br />

den sy<strong>ner</strong>gi som dels kan uppstå<br />

mellan dessa medel, men också<br />

för en enskild substans och fysiskt<br />

arbete hos en topptränad<br />

idrottsman. Personligen skulle<br />

jag vilja tro att det starkaste skälet<br />

att ha kvar och eventuellt<br />

utöka listan av förbjudna centralstimulerande<br />

medel är att risken<br />

för sådana sy<strong>ner</strong>gier är<br />

mycket stor. Det skall också nämnas<br />

att effekter av centralstimulantia<br />

varierar mellan individer<br />

och för en substans som amfetamin<br />

kan man få effekter allt ifrån<br />

en paradoxal dämpning till<br />

"övertändning" med psykotiska<br />

reaktio<strong>ner</strong>. Beroende på endogena<br />

faktorer hos individen och<br />

dosering skulle i princip dessa<br />

medel kunna missbrukas såväl i<br />

koncentrationsgrenar (skytte t ex)<br />

som i ett kraftprov i tid och rxim<br />

av typ Toxir de France.<br />

Kaffe, te och choklad<br />

Metylxanti<strong>ner</strong> är ett sammanfattande<br />

namn på en grupp<br />

strukturlika växtalkaloider som<br />

de flesta av oss kommer i daglig<br />

kontakt med: tcofyllin i te, koffein<br />

i kaffe och teobromin i choklad.<br />

Det mest potenta av dessa är teofyllin,<br />

följt av koffein och teobromin<br />

(Fig 1). Att vi i allmänhet inte<br />

uppfattar te som särskilt starkt<br />

beror på att koncentrationen av<br />

teofyllin normalt är mycket låg.<br />

Det skall också påpekas att de<br />

växtextrakt som ger kaffe, te el-<br />

ler choklad inte är särskilt rena.<br />

Så finns det t ex en hel del koffein<br />

i både te och choklad.<br />

Metylxanti<strong>ner</strong> absorberas<br />

snabbt vid oral tillförsel och distribueras<br />

effektivt i kroppens<br />

vattenfas med hög koncentration<br />

i hjärnan. Halva mängden för t<br />

ex koffein utsöndras (eller<br />

inaktiveras på annat sätt) inom<br />

3-5 timmar. Vid en överdosering,<br />

och vi talar här om en extrem<br />

koncentration långt bortom tretåren,<br />

kan metaboliserande<br />

leverenzym mättas vilket leder<br />

till 0:e gradens elimination. I<br />

klartext betyder detta att effektens<br />

varaktighet kommer att stå<br />

i direkt proportion till den intagna<br />

mängden (som för alkohol).<br />

Metylxantinema har också<br />

sympatomimetiska effekter genom<br />

ökad adrenalinfrisättning<br />

även om det är oklart hur dessa<br />

medieras. Den bäst belagda<br />

verkningsmekanismen idag är<br />

relaterad till blockad av adenosinreceptorer.<br />

Sådana receptorer<br />

(med flera undergrupper<br />

av receptorer) är väl representerade<br />

i praktiskt taget<br />

alla vävnader. Så får man t ex relaxaöon<br />

av glatt muskulatur, något<br />

som utnyttjats vid behandling<br />

av astma. Den central<strong>ner</strong>vösa<br />

stimulation som dessa<br />

preparat ger upphov till kan<br />

övergå i <strong>ner</strong>vositet, ångest och<br />

sömnlöshet. Metylxanti<strong>ner</strong> är<br />

andningsstimulerande via en<br />

ccntral<strong>ner</strong>vös mekanism oclx för-

ättrar muskelarbete i tvärstrimmig<br />

muskulatur. 1 övrigt<br />

finns välbekanta kardiovaskuläraeffektersomger<br />

förbättrad<br />

njurgenomblödxnngochdiures.<br />

Preparat som innehåller metyl<br />

xanti<strong>ner</strong>har funnitett stortanvändningsoxnråde.Så<br />

finns dett<br />

ex en liten men specifik använd<br />

ningvidandnxngssvårigheterhos<br />

prematurt födda barn^ i en del<br />

medel mot astma (även om deti<br />

många fall finns bättre alternativ<br />

idag)^ ofta i vitaminberedningar<br />

och växktabletter^ och<br />

slutligen en viss användningsom<br />

antiemetika.<br />

Symnatomlmetlha<br />

Medsympatomimetikaavservi<br />

substanser vars effekter efterliknar<br />

adre<strong>ner</strong>gamekanismer i<br />

den sympatiska grenen av det<br />

autonoma perifera <strong>ner</strong>vsystemet.<br />

Sådanaeffekter är allmäntaktiverande<br />

och syftar till attbjuda<br />

skelettmuskulatur, hjärta och<br />

hjärnaökadekoncentratio<strong>ner</strong>av<br />

glykos, fria fettsyror och syre.<br />

Samtidigt får man en kärl<br />

sammandragande effekt! vissa<br />

vävnader ochdessaegenskaper<br />

utnyttjas bl aienrad preparat<br />

som används vid övre luftvägsinfektio<strong>ner</strong>.<br />

Många fenyletyl<br />

ami<strong>ner</strong>somefedrin (Pig2),fenylpropanolamin<br />

och dextroaxnfeta<br />

min har sådanaeffekter. 1 varierande<br />

grad har dessa substanser<br />

också effekter på hjärnans<br />

dopami<strong>ner</strong>ga <strong>ner</strong>vtransmission<br />

och det är gradenav dessa senare<br />

effekter somiförsta hand bestäm<br />

mer deras central<strong>ner</strong>vöst stimulerande<br />

egenskaper.<br />

Pfedrin, pseudoefedrin o^h<br />

fenylpropanolamim Alla dessa<br />

substanserhar god absorptionsförmåga<br />

vid oral tillförsel och en<br />

snabb distribution till hjärna och<br />

andravävnader.Den huvudsak<br />

ligaeliminationsvägenäroxnetaboliserad<br />

substans i urin och<br />

halveringstiden är mellan ^ och<br />

4 timmar. Den huvudsakliga<br />

verkningsmekanismenär stixnuleringav<br />

adre<strong>ner</strong>ga c^ och ^<br />

receptorer, men också utträngning<br />

av den endogena signalsubstansen<br />

från <strong>ner</strong>vändslut.<br />

Pfedrin ochfenylpropanolamin<br />

är vanliga komponenter ihostmedici<strong>ner</strong><br />

och preparatmot allergisk<br />

ochvasomotoriskrinit.l^an<br />

också användas vid astma pga sin<br />

bronkdilaterande effekter (p^-re-<br />

ceptormedierad). Mindre vanliga<br />

indikatio<strong>ner</strong> ärnarkolepsi och be<br />

handling av barn med psykomotorisk<br />

oro och koncentrationsstörningar,<br />

sk AttentionDeficit<br />

Disorder (ADD). Denna senare<br />

användning är, liksom dessa<br />

substansers central<strong>ner</strong>vöst stimulerandeeffekter,<br />

knuten till effekter<br />

på hjärnans dopami<strong>ner</strong>ga<br />

<strong>ner</strong>vtransmission.<br />

DextroamfetamimDextroamfe<br />

taminharengodabsorptionsför<br />

måga och penetrerar väl inicentrala<br />

<strong>ner</strong>vsystemet. Pill skillnad<br />

från ovanstående fenyletylami<strong>ner</strong><br />

genomgår dextroamfetaminen<br />

omfattande levermetabolism och<br />

utsöndrasendasttillca40^i<br />

ometaboliseradform.Pevoamfe<br />

taminhar mer uttalad sympa<br />

tomimetiskeffekt änden högervridande<br />

isomeren, som har<br />

kraftfullcentralstimulerande effekt.Dettahar<br />

visats bero på att<br />

^-formenihögre grad än ^-formenpåverkar<br />

dopami<strong>ner</strong>ga mekanismer.<br />

Den centralstixnulerande<br />

effekten för dextroamfe<br />

taminär uttalad med ökad va<br />

kenhet, euforiserande effekter<br />

(som kan leda till beroende)ökat<br />

självförtroende och ökad kommunikationsförmåga.<br />

Sådana effekter,<br />

kopplat till kardiovasku<br />

a^x^ra<br />

läraeffekter,kan hos en idrottsman<br />

som arbetar påtoppenav<br />

sin prestationsförmåga vara en<br />

livsfarlig kombination. Dextroamfetamin<br />

har tidigare med<br />

framgång använts som aptitnedsättande<br />

medel. Denna effekt,<br />

som är säkerställd och uttalad,<br />

härlett till sökande efter<br />

strukturlika föreningar där<br />

dennaeffektintepå samma sätt<br />

ärkoppladtill missbruk och beroende.Penfluraxnin<br />

är ett resultat<br />

av sådana ansträngningar.<br />

Allt talar emellertid för att<br />

fenfluraminheltenkelt är något<br />

mindrepotent ändextroaxnfetaminmeniövrigtharkvalitativt<br />

samma effekter, och denna substansbordeintepåräkna<br />

någon<br />

särställning i doping eller vad<br />

gäller missbrukspotential.<br />

Dextroamfetamin används ibland<br />

vid narkolepsiochADD,och<br />

har bättre selektivitetvadgäller<br />

perifer vs central verkan än de<br />

syxnpatoxnimetika som beskrivits<br />

Strukturformeln för kokain (Pig<br />

^uppvisar närmast likheter med<br />

vissa syntetiska lokalanestetiska<br />

substanser vilket inteärsåkonstigtmed<br />

tankepåattkokaini

själva verket är ursprunget till<br />

många effektiva läkemedel som<br />

lidokain och mepivakain. Detta<br />

öll trots uppvisar kokain farmakologiskt<br />

många likheter med<br />

dextroamfetamin.<br />

Kokain har mindre god bioöllgänglighet<br />

oralt än ovan diskuterade<br />

substanser och administreras<br />

i allmänhet intravenöst eller<br />

inhaleras. Det senare har blivit<br />

speciellt populärt genom beredning<br />

av den fria basen<br />

"crack". Kokain metaboliseras<br />

dels via plasmaesteraser, dels via<br />

leverenzym och endast en mindre<br />

del utsöndras ometaboliserat.<br />

Verkningsmekanismen för den<br />

central<strong>ner</strong>vöst stimulerande effekten<br />

av kokain tycks vara en<br />

hämning av återupptag av frisatt<br />

signalsubstans vid dopami<strong>ner</strong>ga<br />

<strong>ner</strong>vändslut i hjärnan. Effekten är<br />

subjektivt mycket lik den som<br />

dextroamfetamin ger upphov öll,<br />

och substanserna uppvisar korstolerans.<br />

Det senare utgör ett<br />

starkt stöd för en gemensam nämnare<br />

i verkningsmekanism för<br />

dessa kemiskt obesläktade substanser.<br />

•<br />

Litteratur<br />

Carlsson A, Carlsson L. Hjärnans budbärare.<br />

Allmänna Förlaget, Stockholm 1988,<br />

Hoffman BB, Lefkowitz RJ. Catecholamines<br />

and sympathomimetic drugs.<br />

I: Goodman and Gilman's The Pharmacological<br />

Basis of Therapeutics (Gilman<br />

AG, Rall TW, Nies AS, Taylor % utg.),<br />

Pergamon Press, Oxford 1990, sid 187-220.<br />

Lasagna L. Phenyipropanolamine: A Review.<br />

Wiley, Chichester 1988,440 sid.<br />

Morrow JD. Psychostimulant medication:<br />

The pharmacotherapy of attention deficit<br />

hyperactivity disorder. I: Attention Deficit<br />

Disorders and Hyperactivity in Children<br />

(Accardo PJ, Blondis TA och Whitman BY,<br />

utg.), Dekker, New York 1991, sid 301-331.<br />

Rosell S, Danielsson B. Farmakologiska<br />

principer, 3:e uppl. landläkarfOrlaget,<br />

Karlshamn 1980, sid 76-199.<br />

Sagvolden T Archer T. Attention Deficit<br />

Disorder: Clinical and Basic Research.<br />

Lawrence Erlbaum, Hillsdale 1989,416 sid.<br />

%2.<br />

Epkedra<br />

dfsfacAya.<br />

BWen pä<br />

denna räzr,<br />

cy/indeTybrmigf<br />

sfiM^rar sig<br />

rwnf stamTMgn,<br />

mneM/fgr eff<br />

anfaZ eäzfaftafozdgr<br />

oarau<br />

de tnkfigaste<br />

är e/edrm ocn<br />

psendoe/edrin.<br />

É/ednn<br />

isolerades oc/%<br />

sfrnkfnrbesfämdes<br />

/rän denna<br />

oäzf 1692.<br />

f^3.<br />

Erytnrozyfon<br />

nooogranafense.<br />

Kokain<br />

/rams fäff des<br />

/rän bWen pä<br />

denna bnske<br />

1860 ocn /ict<br />

AcZinisk antändning<br />

som<br />

anesfefi&«n%<br />

/or /Brsta<br />

gängen 1<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

SVENSK INDROTTSFORSKNING<br />

Använd talongen på sidan 6<br />

tik<br />

OCOCoHg

N^4^^4^4^<br />

^^^ Det är inom idrotten ett välkäx^t<br />

faktum attivissa idrotter är<br />

detenklar fördelat! vara liten<br />

och lätt.exempel på detta ärtex<br />

gyxnnastik, men ävenisimhopp<br />

och konståkning ger det stora för<br />

delar att vara liten och lätt. 1<br />

dessa idrotter snurrar den aktiva<br />

ofta runtiolika rörelser och om<br />

alla hävstänger är kortare är det<br />

lättare att kontrollera rörelsen.<br />

^vlenäveniidrotterxneduthållningsprofilär<br />

deten fördel att<br />

varalätt,vilketofta innebär att<br />

man också är kort. sådana exempel<br />

är långdistanslöpning, respektive<br />

längdåkning på skidor.<br />

1 andra idrottsgrenar, faktiskt<br />

majoriteten, är detistället en fördel<br />

att vara lång och med låxxga<br />

hävstänger, l^ttbraexexnpelpå<br />

detta är volleyboll, basketboll<br />

men även höjdhopp ochdefles<br />

ta simgrenarna.<br />

Dessa favörer att vara kort, respektivalång,<br />

slår igenomirespektive<br />

idrott på svensk och<br />

världsrxivå. Detta innebär att en<br />

stor talang för en viss idrott kan<br />

ske inte får den genomslagskraft<br />

talangen innebär på grundavfelaktig<br />

kroppsstorlek.<br />

^lla med kunskap om idrottvet<br />

att det finns mångatalarxgfyllda<br />

ungdomar sonx aldrig xjår topp<br />

nivå. Detta beror ofta på bristan<br />

de fysiska förutsättningar, såsom<br />

inte tillräckligt bra motor (kondx<br />

tion),eller för dålig xnjölksyremo<br />

tor(anaerob kapacitet),otillräcklig<br />

xnxxskelstyrka och dålig koor<br />

dination(teknik).^vlen även psy<br />

Rengt O Eriksson<br />

docent, överläkare, Barnkliniken,<br />

Östra sjukhuset,<br />

Göteborg. Medlem i RF:s<br />

dopingkommission.<br />

kiska kvaliteter har en stor genomslagskraft.<br />

Kroppsstorleken<br />

har också betydelse, vilket slår<br />

igenom i toppidrotten. T ex är ju<br />

<strong>hela</strong> världseliten i höjdhopp omkring<br />

och över 2 m i kroppslängd.<br />

Många ungdomar med utomordentligt<br />

goda fysiologiska och<br />

psykologiska förutsättningar når<br />

aldrig rikög toppnivå. En anledning<br />

kan vara att de är för korta,<br />

respeköve för långa.<br />

Lämplig kroppsstorlek<br />

Detta förhållande noterades<br />

mycket ödigt i forna DDR. Där<br />

styrde man ödigt flickor och pojkar<br />

som man bedömde skulle bli<br />

långa till lämpliga idrotter, t ex<br />

basketboll, volleyboll, höjdhopp<br />

och simning. De som däremot<br />

bedömdes bli korta, fick träna<br />

Tie röntgenbifder ar eff knä. Def fiff transfer är/rän eff 10-ärigf bam med öppna fiffuäzfzo<strong>ner</strong> (=Epi/yser),<br />

def i miffen/rän en 14-äring där epi/ysema bdr/at sf wfa sig ocn def fiff nöger/rän en uuzen, där epi/ysema är<br />

sfnfna.

gymnastik,koxxståkningetc. l^å<br />

detta sätt optimeradesdekropps<br />

ligaförutsättningarnaför attbli<br />

brairespektive idrott, självklart<br />

kom en hel del ungdomarutan<br />

lämpliga andra förutsättningar<br />

att lyckas mindre bra. l^Blen de<br />

med den rätta kroppsstorlekexx<br />

och soxn hade de rätta fysiologis<br />

ka ochpsykologiska förutsätt<br />

ningarnahade goda xnöjligheter<br />

att nå långt.Dettavar en av förklaringarna<br />

tillDDl^senorma<br />

idrottsligaframgångar.<br />

Långa nordöor<br />

^er vi oss omkring i världen<br />

finnsdetenliknandemekanism<br />

inbyggt på grund av ärftliga faktorer.<br />

^Bi nordbor äx klartlängre<br />

än sydeuropéer. Härigenom har<br />

vii^verigebättreförxxtsättningaratt^produceravärldsartister^.<br />

Detta syns ocksåiresultatlistor<br />

na. ^åra internationella framgångar<br />

är således betydligt större<br />

än vad befolkningsunderlaget<br />

ger vid handen.<br />

självklart är det frestande att<br />

försöka manipulera tillväxtenhos<br />

iövrigtlovande, talangfulla ung<br />

domar, såattdeblirlängrerespektive<br />

kortare än vad naturen<br />

hade tänkt sig. frågan är dock om<br />

det går attxnanipulera ochiså fall<br />

om det görs.<br />

Normal tillvägt<br />

l^ör attförstå vilkaxnöjligheter<br />

som finns måste jag gå ixj pånormal<br />

tillväxt och vad somstyxden.<br />

l^ttfoster,respektivebarn, är ju<br />

resultatetav ätten spermieoch<br />

enäggcellsmält ihop. gardera<br />

könscell(spermierespektiveägg<br />

cell)bärpåärftligaegerxskaper,<br />

vilka är lagradeideraskromoso<br />

mer. ^permien respektive äggcellen<br />

har^kromosomerochdet<br />

befruktade ägget får då^st.^v<br />

dessa är^st så funtade att två<br />

ochtvåärlika,dvsdetfinns^<br />

identiska par kromosomer, med<br />

andetvå resterande kanendera<br />

vara två stora kromosomer (xkromosomen)ochdåblirdetett<br />

kvixmligt kön eller en mindre kromosom(ykxomosom)<br />

ochenx<br />

kromosom och då blir det ett<br />

manligt kön.<br />

Idet befruktade äggcellens kromosomer<br />

finns alltså alla anlag<br />

lagrade. Detta gäller t ex hur<br />

lång,respektivehurtungenin<br />

dividskallbli..Att sedan inledet-<br />

ta alltid stämmer kan bero på att<br />

olika inre och yttre faktorer änd<br />

rar den tilltänkta utvecklingen,<br />

exempelpå detta var tidigare<br />

näringsbristoch sjukdomar med<br />

sämretillväxt som följdochäx i<br />

många länder fortfarande den<br />

viktigaste orsaken, ^venskbefolkning<br />

var ju för cirka ^00 hundra<br />

åxsedan ^0^0 cm kortare än vad<br />

befolkningenär idag l^n viktig<br />

faktor är således att optimera förutsättningarna<br />

för god,harmo<br />

nisk tillväxt genom riktig och tillräcklig<br />

xjäringstillförsel samteffektiv<br />

infektionsbekämpning.<br />

Näringsbrist<br />

Detta har vi lyckats väldigt bra<br />

medi^verige och resultaten kan<br />

man seiatt svenskarna är långa,<br />

^i upplever inte heller att det är<br />

något stortproblem med dålig<br />

näringstillförseloch mycket infektio<strong>ner</strong>,<br />

^mmaniställetutnytt<br />

jarbristpånäringkanxnan till<br />

saxnnxans xned hård träning<br />

åstadkomma mixjskad längdtillväxt.<br />

Idet avseendet finnsidag<br />

klaraxnedicinskabevis för att<br />

minstettösteuropeisktlarxdarxvänt<br />

detta på sina gymnastikflick<br />

or.^id hård näringskontroll väx<br />

er inte flickorna som de borde<br />

samt försenas deras pubertet,<br />

l^lan kandåfåvuxna kvinnorflickor<br />

på 1^0-1^0 cm kroppslängd,<br />

vilket ju inte är någon<br />

ovanligt inomtex internationell<br />

gymnastik.<br />

rlermonell styrning<br />

Tillväxten förutsätter inte bara<br />

adekvat näringstillförsel, utan<br />

styrs också via olika hormo<strong>ner</strong>.<br />

Det viktigaste av dessaär tillväxthormon(soxnatotropin).Detta<br />

hormon insöndras frånundre<br />

hjärnbihanget (hypofysen) till<br />

blodet, utsöndringen styrs via<br />

hypothalamus, dvs en delav hjärnan<br />

som ligger ovanforhypofysen.<br />

Hypofysen insöndrar tillväxthormonstötvis<br />

och gör så<br />

uxxder <strong>hela</strong> vår livstid, trots att vi<br />

bara växer under cirka l^-^0år<br />

av vår livslängd, x^fta sker in<br />

söndringen nattetid,vilket säkert<br />

ligger bakomatt man anser att<br />

man växer på natten Då sker insöndringen<br />

samtidigt som xnan<br />

har så kallad l^lvl-sömn, dvs<br />

sömn med snabba ögonrörelser<br />

(rapid eye xnovexnent). ^Bi har<br />

varxligen två till fyra (åtta) peri­<br />

oder med 1^1^1-söxnn per natt.<br />

länder dessa perioder på 10-1^<br />

minuter anser man att det är då<br />

max^drömmex.^an har också x^o<br />

terat att 131^ registrering, dvs<br />

registrering av hjärnans elektriska<br />

aktiviteter,ger mycket livliga<br />

signaler talandeför att hjärnan är<br />

aktiv, l^lvl-söxnnenärförutsättning<br />

för att man skallvakna upp<br />

utvilad. 2over manutanl^l^lsöxnnsåvaknarxnanjättetrött.^å<br />

skertexoxn mantagit sönxnme-<br />

l^roppen^svar<br />

^ven andra orsaker finns till att<br />

hypofysen insöndrar tillväxthor<br />

mon. måttlig fysisk aktivitet är en<br />

sådax^. Tillförsel av aminosyran<br />

arginin har samma effekt, medan<br />

t exinsulin hämmar tillväxthor<br />

monfrisättningen.<br />

l^vlen det räcker inte xned tillräcklig<br />

tillväxthormonfrisättning,<br />

det måste också finnas vävnader<br />

somsvarar på tillväxthormonet,<br />

l^ärdetgällerkroppslängdenär<br />

det framför allt skelettets tillväxtpotential<br />

som är viktig.skelettet<br />

växeridesåkailadeepifyslinjerna(bild)somfinnsi<br />

varjebeni<br />

dess vardera ända. l^ar dessa tillväxt^oxjer<br />

slutit sig, vilket normalt<br />

skerislutetavpuberteten,<br />

kan inte benet växa längre.<br />

Idag finns tillväxthormon till<br />

gängligt som medicin och ges till<br />

barn och ungdomar med brist på<br />

tillväxthoxnon. .Även barn som<br />

svarar sämrepå tillväxthox^norx,<br />

dvs behöver större mängd för att<br />

fånormal tillväxt, behandlas. Dagens<br />

tillväxthormonproduceras<br />

med så kallad hybrid-Dl^^-teknik,<br />

vilket gör att mankanproducera<br />

obegräx^sade mängder,<br />

svenska f^abi är ett av de världsledandeföxetagex^idettaavseende.^ed<br />

stor tillgång på tillväxt<br />

hormon är detnatuxligtvis frestande<br />

att använda det för att<br />

åstadkomma ökad tillväxt och<br />

slutlängd, eftersom tillväxthormon<br />

även har anabol effekt på<br />

muskulaturen är detdoping-klas<br />

sat. Tyvärrhar viinteännunågoxxax^vändbarmetodattpåvisa<br />

xnissbrxikav tillväxthormon. Därlör<br />

har vi inte någon säker upp<br />

giftomhur oftatillväxthormon<br />

missbrukas inom idrotten, nxen<br />

kolisens respektive Tullens dopingbeslag<br />

har visat att det före<br />

kommer mycketpå den illegala

marknaden. 1 det avseendethar<br />

det använts framför alltför att<br />

åstadkomma mer muskler.<br />

Det är således möjligt att med<br />

extratillväxthormontillförseltill<br />

enännuicke färdigvuxen indi<br />

vid åstadkomma klart längre<br />

kroppslängd än vad vederbörande<br />

var tänkt att nå. 13xtra till<br />

växthormontillförsel drar med<br />

sigen heldel negativa faktorer<br />

och är medicinskt heltoacceptabelt.<br />

Inte destomindre kan man<br />

räkna med att det kommer att<br />

varamycket frestande att användadettaför<br />

att åstadkomma för<br />

idrotten lämpliga individer.<br />

Även andra hormoxxer behövs<br />

för optimal tillväxt.^id bristan<br />

desköldkörtelproduktion(thyroidea)<br />

ochBeller vidjodbristfår<br />

man sämre tillväxt, ^kar man<br />

mängden sköldkörtelhormon får<br />

man dock ixjteökadtillväxt.<br />

Eördröidp^<strong>ner</strong>tet<br />

^n annanxnetod, för att få en<br />

längre individ, är att fördröja puberteten.<br />

Det finns medici<strong>ner</strong><br />

som hämmar bildxnrxgen av de<br />

hypofyshorxnon som startar puberteten.<br />

Detta gör att vederbö<br />

rande uxxgdom får flera år att<br />

växa innanpuberteterx kommer<br />

ochslutning av tillväxtzonema<br />

(epifyserna)sker,manblirläx^g-<br />

l^åaxjalogtsättkanmanockså<br />

påskynda puberteten för att få<br />

tillväxt^o<strong>ner</strong>naibenen att sluta<br />

sigför tidigt med kortare slutläxjgd<br />

som följd.Detta kan sket<br />

exgex^oxnattgeTestosteron,det<br />

manliga könshormonet.^örsdettatidigt,texi^-,^-årsåldern,kan<br />

xnanåstadkomxna tidig pubertet<br />

och kort slutlängd, f^ar detta<br />

skett, kan man sedax^ aldrig änd<br />

ra på förhållandet, vederbörande<br />

blirdå kortare änhanbordeha<br />

blivit och får behålla den kortvuxenhet<br />

<strong>hela</strong> livet.^xn detta tillämpas<br />

inom idrotten är oklart, men<br />

AZZ manipulation au kroppsfängden<br />

/or aft nä bäffre idrotfsresnftaf är<br />

efiskf ocn idroffsfigt neft oaccepfabeff)<br />

påpekar Bengf O Eriksson i<br />

den kär arfikefn.<br />

är medicinskt heltoacceptabelt.<br />

^amma effekt får man för övrigt<br />

om xnan ger anabola steroider.<br />

Därför varnas för missbruket av<br />

anabola stereoider till ungdomar<br />

som ännu inte växt färdigt.<br />

l^anipalerad tillvägt<br />

Det går alltså bra att manipulera<br />

kroppslängden, ^issa av de<br />

preparatman kan använda ärdopingklassade,<br />

somTestosteron,<br />

anabola stereoider ochtillväxt-<br />

hormon, fag anser dock att även<br />

de andra metoderna är etiskt<br />

jämnställda med doping och borde<br />

vara förbjudna.Detta speciellt<br />

med hänsyn till att manipulatio<strong>ner</strong>na<br />

görs på icke vuxna individer,<br />

som även om de själva<br />

medverkar imanipulatio<strong>ner</strong>na<br />

knappast begriper vadde gör.<br />

All manipulation av kroppslängden<br />

för att nå bättre idrottsresultat<br />

är etisktoch idrottsligt<br />

heltoacceptabelt. ^

DOPING<br />

ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv<br />

Martin Johansson<br />

Professor, pedagogiska institutionen, Umeå universitet<br />

• • • Dopingen hör till de problem<br />

som vållar panik inom idrotten<br />

men också ute i samhället i övrigt.<br />

Massmedia, idrottsfolk och<br />

politiker tar sig an problemet.<br />

Dopingregler skapas och bekämpning<br />

kommer i gång. Straff<br />

utmäts och forskning pågår. Det<br />

har uppstått ett fullkomligt maski<strong>ner</strong>i<br />

av idrottsliga värnare<br />

som bekämpar dessa förtappade,<br />

de som inte förstår spelets regler<br />

och inte heller sitt eget bästa.<br />

Det är lätt att instämma i ett<br />

sådant "vi och dom" perpeköv,<br />

samödigt som det har sina risker.<br />

Dopingproblemet omfattar<br />

mycket mer än konsten att kontrollera<br />

och bestraffa avvikande<br />

individer.<br />

Forskaren präglas av sin disciplintillhörighet.<br />

Medicinskt inriktade<br />

forskare försöker undersöka<br />

vilka effekter som olika<br />

medel kan ha, är inriktade p*<br />

metodfrågor och på hur man ska<br />

lösa kontrollverksamheten,etc.<br />

En samhällsvetenskaplig forskare<br />

använder andra forskningsstrategier.<br />

För denne kan det vara<br />

vikögt att försöka lokalisera debatten<br />

kring dopingen; se vilka<br />

olika aktörer och maktgrupper<br />

som utkristalliseras och vilka<br />

problem som bekämparna (idrottsrörelsen,<br />

m fl) har.<br />

I en ödigare söidie har jag gjort<br />

en historisk analys av hur den<br />

svenska idrottsrörelsen förhållit<br />

sig till dopingen (Johansson,<br />

1987; 1991). De frågor som behandlades<br />

var bl a idrottens och<br />

dopingproblemets relation till<br />

samhällsutvecklingen, dopingdefinitio<strong>ner</strong>nas<br />

förhållande till<br />

idrottsliga ideal som rättvisa och<br />

hälsa, dopingens relaöon öll andra<br />

avarter inom idroöen, dopingen<br />

och den personliga integriteten<br />

samt frågor om den ideologi<br />

som utvecklas kring idroöen.<br />

Den söidie som ligger öll grund<br />

för den här arökeln anknyter öll<br />

ovannämnda frågor men har eö<br />

annat perspeköv. Syftet har varit<br />

att komma under ytan på dopingstaösöken<br />

och se problemet<br />

från de aktivas sida. Materialet<br />

är inte fullständigt genomarbetat<br />

och här kommer endast några<br />

utvalda resultat att presente-<br />

Dopingbekäntpningen och vår<br />

undersökningsgrupp<br />

Dopingbekämpningen har sin<br />

historia. Från 1979 har den<br />

svenska idrottsrörelsen successivt<br />

intensifierat sin verksamhet<br />

(Se ög 1 sidan 4). De stora dragen<br />

i utvecklingen är att formerna<br />

för kontrollen har förändrats;<br />

från test på tävling - öll test på<br />

träning; från förvarnade test - öll<br />

ej förvarnade test; straffen har<br />

också blivit hårdare - men också<br />

mer differentierade. Det sistnämnda<br />

är för övrigt eö tecken<br />

på att dopingöverträdelserna<br />

inte är så lätt att entydigt bestämma.<br />

Det är inom ramen för denna<br />

utveckling som vår undersökningsgrupp<br />

varit aköv. Gruppen<br />

har utgjorts av de som fällts för<br />

doping med anabola steroider<br />

inom Svenska Tyngdlyftningsförbundet<br />

under tiden 1982 -<br />

1990 (den posiöva gruppen). En<br />

jämförelsegrupp som testats vid<br />

samma öllfalle men med negaövt<br />

testresultat har också medverkat.<br />

Inom den posiöva gruppen<br />

har 53 idrottare (58%) besvarat<br />

en enkät medan motsvarande<br />

antal för den negaöva gruppen<br />

är 64 idrottare (70%). Enkäten<br />

har kompleöerats med nio bandade<br />

och utskrivna intervjuer.<br />

Testproceduren<br />

Testverksamheten har blivit eö<br />

vanligt inslag i dessa idrottares<br />

liv vilket bekräftas av att en tred­<br />

jedel uppger aö de testats fyra<br />

ggr eller mer (22 procent, sex ggr<br />

eller mer). Huvuddelen av de<br />

posiöva öllhör den naöonella eliten<br />

och satsar mycket starkt på<br />

sin idroö, medan detta inte är<br />

lika uttalat för den negativa<br />

gruppen. Härigenom styrks teorin<br />

om aö det prestaöonstryck<br />

och den strävan öll förbättring<br />

som eliödroöaren ger uttryck för;<br />

är en vikög orsak öll missbruket.<br />

Förutom att skillnaden mellan de<br />

elit- och de motionsinriktade<br />

idroöama är vikög aö förstå blir<br />

det då också viktigt aö diskutera<br />

elitidrottens utveckling i ett<br />

vidare sammanhang.<br />

På en fråga om vad som händer<br />

under själva testproceduren uppger<br />

25 procent av den posiöva<br />

gruppen aö de inte har behandlats<br />

korrekt, medan motsvarande<br />

siffra för den negaöva gruppen<br />

är sex procent. Även om denna<br />

skillnad delvis kan tolkas som<br />

en efterhandskonstruköon av<br />

den posiöva gruppen, tyder resultaten<br />

på aö mötet mellan dopingpatrullen<br />

och de båda grupperna<br />

skiljer sig åt i vissa avseenden.<br />

Skillnaderna kan hänföras<br />

öll förväntanseffekter eller till<br />

skeenden som uppstår i själva<br />

mötet. Förutom smitning, skvaller<br />

och övergrepp på den personliga<br />

integriteten .... nzan bfir befzandfad<br />

som diamanfarbefarna i<br />

Syda/rika. Sfrefa pä benen ocn fy/f<br />

pä pungen, pissa med uakfer... ser<br />

också flera i den posiöva gruppen<br />

testningarna som ett hot mot<br />

rättvisan.

De saffe dif mig. De festade en<br />

dasf mig, men infe den som kom på<br />

andra pfafs i färingen. Den ofesfade<br />

fx^åan som ^ag ^ef x^ar fika dopad<br />

som ^ag s^äZx^^ick e^fer några<br />

dagar sig fiffräknaf segern, (pos<br />

testad).<br />

Paradoxalt nog vänds här det<br />

rättvisemotiv som ligger till<br />

grund för idrottsrörelsens dopingbekämpning<br />

till ett orättvi<br />

seproblem. rättvisa, sett från de<br />

fälldas sida, är att antingen ska<br />

alla testas eller då ingen<br />

55%<br />

131andövriga resultat kan nämnas<br />

att en större andeliden ne<br />

gativa gruppen vill ha hårdare<br />

straff äniden positiva, där ock<br />

såvissa menar attdopingerx ska<br />

släppasheltfri. Detfinnsockså<br />

enutbredd känsla av att tyngd<br />

och styrkelyftareblir orättvist<br />

behandladeijämförelsemedan<br />

dra idrotter sonx inte anses bli<br />

lika noggrant kontrollerade.<br />

dopingens grå ^e<strong>ner</strong><br />

gärdet gäller dopingens reella<br />

I "Ja, flera gånger"<br />

[]"Ja, engang"<br />

|g"Nej,ald^ig"<br />

N-62<br />

Figur 2. Andel i den negaöva gruppen som blivit erbjuden dopingmedel.<br />

26% N=62<br />

Figur 3. Andel i den negaöva gruppen som medvetet dopat sig.<br />

Svensk idrottare<br />

Svensk langare, ej idrottare<br />

Utländsk idrottare, ej langare<br />

Annan person/annat sätt, nämligen...<br />

Svensk idrottsledare<br />

Svensk läkare<br />

Utländsk langare<br />

32%<br />

Utländsk idrottsledare<br />

Figur 4. Perso<strong>ner</strong> som erbjudit dopingmedel enligt den negaöva<br />

gruppen.<br />

utbredning är det svårt aö få eö<br />

mått på förändringen. Å ena sidan<br />

kan den intensiöerade dopingbekämpningen<br />

leda öll att<br />

en allt större andel av dopingfallen<br />

upptäcks. Å andra sidan har<br />

dopingmetodema blivit allt mer<br />

sofistikerade varför dopingen<br />

troligtvis blivit allt svårare att<br />

upptäcka.<br />

De flesta i vårt material anser<br />

det vara läö för den aktive idrottaren<br />

att skaffa AS /Anabola Steroider).<br />

Det framgår också hur<br />

vissa i den negaöva gruppen blivit<br />

erbjuden dopingmedel (ögur<br />

1) men också aö en fjärdedel själva<br />

varit dopade utan aö bli upptäckta<br />

(ögur 2 ). Idroöama omges<br />

även av perso<strong>ner</strong> som förmedlar<br />

dopingmedel ( figur 3).<br />

Sammanfattningsvis tyder resultaten<br />

på aö det är svårt aö få<br />

100-procenög effekövitet i dopingarbetet.<br />

Vad gäller den "inre<br />

grå zonen", dvs antalet aktiva<br />

som går omkring dopade utan<br />

aö upptäckas bör det dock poängteras<br />

att undersökningen<br />

söäcker sig över en lång tid och<br />

aö deras antal minskar under<br />

periodens senare del. Vad gäller<br />

den "yöre grå zonen" finns det,<br />

enligt öillbeslag som gjorts, vissa<br />

tecken på aö utbudet av medel<br />

är stort och marknaden lukraöv.<br />

Samödigt har dock samhällets<br />

lagsöftning skärpts, varför<br />

utvecklingen även i deöa avseende<br />

är svårbedömt.<br />

De dopade och de<br />

medicinska experterna<br />

Bland resultaten kan nämnas<br />

aö de flesta tycker sig ha god informaöon<br />

om dopingen och dess<br />

effekter; aö en mängd såväl negaöva<br />

som positiva effekter av<br />

AS rapporteras; aö det endast är<br />

en person i den posiöva gruppen<br />

om anger aö hälsotillståndet är<br />

dåligt; aö det finns annat inom<br />

eliödroöen som anses vara nog<br />

så hälsofarligt som bruket av AS.<br />

Vid en djupare analys tonar det<br />

också fram en förtroendeklyfta<br />

mellan de medicinska experterna<br />

och de dopade. De vetenskapliga<br />

rönen om skadeeffekterna<br />

misstros delvis av den positiva<br />

gruppen. Vissa symptom medges<br />

men relativt många anser sig<br />

vara friska. Man anser sig också<br />

vara experter på sin egen hälsa.<br />

De medicinska experterna får<br />

därigenom problem aö övertyga.

De varnar också för långsiktiga<br />

effekter - en varning som kan<br />

vara svår att ta till sigförde dopade<br />

aktiva,vilkaleverinuet och<br />

är inställdapå snabba resultat,<br />

l^lenforskarna har också reella<br />

svårigheter att komma till vetenskaplig<br />

konsensus om konsekvenserna<br />

av anabolasteroider.<br />

Ävenom vetenskapliga rapporter<br />

kommer i en allt stridare<br />

ström kvarstår många av de problem<br />

som påpekas av vvright<br />

(1^0) idennes genomgångav<br />

forskningenpåområdet(tab. 1)<br />

lett sådant läge mellan auktoriteterochde<br />

positivt testadeär<br />

detlättattnedvärderadenpo<br />

sitiva gruppens argument genom<br />

att använda teorier om<br />

missbrukare, sådana teorier bygger<br />

på att unga avvikare utvecklar<br />

en argumentation, ett sätt att<br />

tala, för att rationalisera och försvarasina<br />

brott. (Fuller ^l^a<br />

Fountain, 1^7). De strategier<br />

som tillämpats har klassificerats<br />

somett förnekande avbrott,ett<br />

förnekandeavskada,ettfördö<br />

mande av de dömande ochen<br />

vädjan till förståelse för högre<br />

lojaliteter (tex att dagenselitidrott<br />

kräver en fullständigt inle<br />

Detfinns tendenser tillen sådan<br />

argumentation ävenivårt<br />

material (vi har ocksåettbortfallidenpositivagruppensom<br />

bordeundersökas),mendet är<br />

alldelesför enkeltattenbartta<br />

till sådana förklaringar. Vissa av<br />

de resonenxang soxn de dopade<br />

för, måstetaspå allvar.<br />

^rslutning<br />

Idrottsrörelsens dopingbekämpningkommer<br />

förmodligen<br />

isina huvuddrag att fortsätta<br />

som hittills. Inom ramen för successivt<br />

ökaderesurser kommer<br />

man att via in<strong>format</strong>ion, kon<br />

troll ochbestraffning försöka<br />

hållaen godtagbar ordning.Fnligt<br />

mitt sätt att se är detta också<br />

detta ett rimligt,teknisktmetodiskt,<br />

angreppssätt, sombör<br />

fortsätta.<br />

^vlen utifrån våra resultat framstårocksåenintensivare,parallellt<br />

löpande diskussion, soxn<br />

nödvändigför att inte trovärdighetenidopingarbetet<br />

ska gå förlorad.<br />

Frågor omhur experter,<br />

dopade och presumtivt dopingsvilligaskaförstå<br />

varandraoch<br />

hur dopingdefinitio<strong>ner</strong> ochdo-<br />

Tabeff 1. Orsaker fiff bristande konsensus bfand bfand undersökningar<br />

där e^ékfer au AS sfnderafs med aoseende pä presfations-<br />

/ormäga ocn näfsofiffsfänd. fModi/ierafs e/fer WrigAf, 1990)<br />

Variabler<br />

Försöksperso<strong>ner</strong><br />

K»,<br />

Träningsmängd<br />

Testprogram<br />

Preparat<br />

Metod<br />

Preparatens verkan i<br />

Dosering<br />

Söidiens längd<br />

Placebo<br />

Tolkning av dam<br />

Lag och eök<br />

pinglistor ska kunna legitimeras<br />

hör öll de viktigaste inslagen i<br />

fortsaö dopingbekämpning.<br />

Förutom 1) en stärkt vetenskaplig<br />

argumentaöon måste man 2)<br />

på allvar försöka bemöta argu-<br />

Karakteristika<br />

Antalet försöksperso<strong>ner</strong>;<br />

deras erfarenhet av idroösöäning<br />

samt deras fysiska<br />

status varierade.<br />

I de flesta fall togs ingen<br />

hänsyn öll kosthållningen<br />

hos försöksperso<strong>ner</strong>na.<br />

Volym och intensitet<br />

varierade.<br />

Fysisk styrka mäöes sällan.<br />

Kroppskomposiöon bedömdes<br />

ofta uöfrån uppskaöningar.<br />

Hälsoeffekter mäöes<br />

inadekvat eller inte alls.<br />

Varierande, och endast eö<br />

fåtal behandlar "självmedici<strong>ner</strong>ing"<br />

och användandet av<br />

flera preparat samödigt.<br />

Varierande: Ofta enkel- eller<br />

dubbelblind konöoll. Vissa<br />

studier utan kontroll.<br />

kroppen Varierar beroende på fysiska<br />

och psykiska omständighe-<br />

Varierande. Endast två<br />

soldier använde doseringar<br />

som ligger nära det som<br />

tävlingsidrottare kommer<br />

Varierar. Ofta kort. Få<br />

studier behandlar längre öds<br />

"självmedici<strong>ner</strong>ing" av AS.<br />

Svårbedömd<br />

Varierande, beroende på<br />

forskarbakgrund, ge<strong>ner</strong>ellt<br />

perspeköv och syöe med<br />

studien.<br />

Försvårar uöörandet av en<br />

välkonöollerad söidie, som<br />

liknar det verkliga bruket av<br />

mentet om aö det finns mycket<br />

annat inom elitidrotten som är<br />

lika hälsofarligt som vissa dopingmedel.<br />

.Man måste också 3)<br />

kunna föra en diskussion om varför<br />

man i en alltmer läkemedels-

eroende, teknologisk och vetenskapligtbaseradvärld,kansärskilja<br />

vissa effektiviserande åtgärder<br />

som hälsofarliga, konstla<br />

de och prestationsbefrämjande<br />

dopingmedel, medanandra inte<br />

Fnsådandiskussiongällerinte<br />

enbart ASutan är t.o.m. mer ak<br />

tuell för många andra medel, något<br />

sombl.a.l^jörnFkbloms och<br />

f^aarer^icolaysensinlägg vittnar<br />

om i förra numret av svensk<br />

Idrottsforskning.Detjaghärfö<br />

respråkar är såledesinget unikt<br />

utandebatten har redan kommit<br />

igångblandexperterav olika slag.<br />

^vlen debatten måste också föras<br />

på andra nivåer.Överhuvudta<br />

get måste man räkna med att<br />

mänrxiskoridentypavdemokra<br />

ti somdet svenska samhället utgör,<br />

förväntar siglogiskt sammanhängande<br />

motiveringarom<br />

dopingdefinitio<strong>ner</strong>naochderas<br />

tillämpningar, lexxsådannödvändigdemokratiseringsprocess<br />

kommer det att bli allt tydligare<br />

att dopingenendast delvis kan<br />

sessomettmedicinskt,mätbart<br />

(7) problem. Srxarare kommer<br />

dopingen att framstå som ett<br />

kompliceratpolitiskt, ideologiskt<br />

samhällsproblemdär frågor om<br />

idxottens,samhälletsochveten<br />

skåpens utveckling, står i centrum.l^tan<br />

en sådan fördjupning<br />

ochbreddningav debattenblir<br />

det svårtatt övertyga vissaperso<strong>ner</strong><br />

om dopingbekämpningens<br />

berättigandes<br />

CENTRUM FOR<br />

IDROTTSFORSKNING och<br />

CENTRUM FÖR<br />

PRESTATIONSUTVECKLING<br />

inbjuder till<br />

GRUNDKURS I<br />

FORSKNINGSMETODIK<br />

(5 poäng)<br />

- med särskild inriktning mot<br />

idrottsvetenskapliga frågeställ-<br />

Syf te: Kursen syöar öll aö ge en<br />

bred allmän inöoduköon öll vetenskaplig<br />

metodik och vetenskapligt<br />

perspeköv. Särskild uppmärksamhet<br />

fästes vid de forskningsmetoder<br />

som används inom<br />

beteendevetenskapliga, humanistiska,<br />

samt fysiologiska/biomekaniska/medicinskaunder­<br />

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^<br />

centrum för idrottsforskning<br />

(x^lF) vill härmed meddela att<br />

medel finns att söka för idrotts<br />

relaterad forskningförkom<br />

mande budgetår l^B^ Ansökan<br />

ska vara oss tillhanda senast<br />

den 15 apriloch görs på<br />

separat handlingsom kan rekvirerasfrånundertecknade.<br />

Forskningsprojekten skall ha<br />

en klar idrottslig anknytning<br />

ochkanomfattasåvälfråge<br />

ställningar om motions som<br />

elitidrott, ungdom somäldre.<br />

Inriktningen kan ske från olika<br />

ämnesområden; medicin,<br />

traumatologi,fysiologi,reha<br />

bilitering, nutrition, teknik.<br />

^angä och aff fekmän skaff /% siffa<br />

ocfi bestämma 'om dw skaffyä dricka<br />

sprit' ocfz om /ag bör /ä använda<br />

steroider o.s.v. De affra /fesfa användare<br />

ar; ofika /brmer at? droger<br />

kän<strong>ner</strong> fiff dess biverkningar... Tids<br />

nog är dopingen /öräfärad i sig<br />

syäfv. ...Forskning och teknik feäer<br />

fiff nya experiment xvarau nägon<br />

antomafiskf mäste, ibfand tiff och<br />

med /riviffigt, nppo/fra sig /ör<br />

mänskfighefens /ramäfskriäanäe.<br />

Gad bevare/brskning,/rams feg och<br />

/arg Ty (pos. testad), m<br />

(I denna undersökning arbetar<br />

jag tillsammans med Kent Löfgren<br />

som utfört datainsamling<br />

och tabellsammanställningar).<br />

sökningar på idroöens område.<br />

Kursen riktar sig speciellt öll de<br />

tränare som är intresserade av<br />

aö arbeta med utvecklingsprojekt<br />

inom ovanstående områden<br />

och en del av examinaöonen består<br />

av utarbetande av en<br />

projektplan för iramöda utvecklingsstudier.<br />

Innehåll: Forskningsprocessen,<br />

Forskningsmetod och forskningseök,<br />

Beteendevetenskaplig forskningsmetodik,<br />

(intervjuteknik,<br />

frågeformulär, observationsstudier),<br />

Humanistiska forskningsmetoder,<br />

Biomekanisk och<br />

fysiologisk forskningsmetodik,<br />

Staösök, Enskilt arbete<br />

Tid: April - september 1994.<br />

Kursstart 21-22 april 1994.<br />

humaniora, samhällsvetenskap<br />

och beteendevetenskap.<br />

Ansökan kan även avse tjänster.<br />

Anslagens storlek kan variera<br />

mellan 10.000-150.000<br />

kronor.<br />

Förra året delades ut ca 5 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor öll drygt 70 projekt.<br />

För kommande budgetår<br />

blir fördelningssxunman minst<br />

lika stor.<br />

För ytterligare in<strong>format</strong>ion<br />

samt ansökningshandlingar<br />

kontakta: Aröir Forsberg eller<br />

Marie Broholmer, Centrum för<br />

idroösforskning, Box 5626,114<br />

86 Stockholm. Tel 08-23 37 20<br />

(08-21 02 94). Fax 08-21 44 94.<br />

Referenser<br />

Fuller, J.R. & LaFountain MJ. (1987) Prefonnance-enchancing<br />

drugs in sport: A<br />

different form of drug abuse. Adolescense,<br />

(22) 88, s 969-976<br />

Johansson, M. (1987) Doping as a Threat<br />

against Sport and Society: The case of<br />

Sweden. InL Rev. for Soc. of Sport (22), 2.<br />

Johansson, M. (1991). Dopingen, ideologin<br />

och framtiden. I Andersson, J. (red)<br />

Turbulens i rörelsen. Sveriges Riksidrottsförbund<br />

och SISU, s 207-204.<br />

Whght, J.E. (1990) Anabolic-androgenic<br />

Steroids. lxticker,R &Cook,D.L. (eds) Athletes<br />

at risk: Drugs and Sport. Dubuque:<br />

Wm. C. Brown Publishers, s 53-72.<br />

Regelbundna kursöäHar (5 -6<br />

st) på Idrottshögskolan i Stockholm,<br />

oftast torsdag-fredag,<br />

med föreläsningar/laboraöo<strong>ner</strong>/genomgångar.<br />

Kostnad: Kursen är kostnadsfri.<br />

Deltagarna svarar för litteratur,<br />

samt resekostnader.<br />

Anmälan: Till Centrum för<br />

idrottsforskning, Box 5626,<br />

114 86 Stockholm.<br />

SISTA ANMALNINGSDAG.<br />

TORSDAG 31 MARS 1994<br />

In<strong>format</strong>ion: Marie Broholmer,<br />

Lars Pihl eller Artur Forsberg<br />

på Centrum för idrottsforskning<br />

tel. 08/23 37 20, Fax:<br />

08-21 44 94

Lo^on^o^nl^nll^^<br />

D 44*44 *4l4^444^*4 ^4**44*4^44*4^4^*44*^*4*^44<br />

^Dr^^nsiDDav^rl^ilssDDsavhaD^lxD^ Fotboll^DD^hr^Dral^D<br />

4X4*^ Ftik- och moralfrågor är i<br />

dessa dagar ett ofta återkommande<br />

tema i den offentliga<br />

samhällsdebatten, franske blir<br />

dessa frågor särskilt aktuella under<br />

sk^dåliga tiders Hur som<br />

helstärfraxnlyftandetavdetena<br />

exemplet efter det andra på olika<br />

grader avmoxalupplösningett<br />

stående inslagimassmedia. Det<br />

gäller praktiskt taget alla sam<br />

hällsområden-så också idrotten,<br />

där rapporter omökandebrutaliseringoch<br />

våld samt bristande<br />

tävlingsmoral,texiolika former<br />

av fusk, regelöverträdelser och<br />

doping , har bidragit till att<br />

minska det mycket goda anseende,<br />

somidrottentraditionellt<br />

haft som ungdomsfostraxe.ldrot<br />

tenharjuavhävdbetecknatssom<br />

både samhällsnyttig och föst<br />

rande. Man frågar sig då, vad<br />

som har hänt med idrottsliga<br />

ideal somtexsjälvkontxoll,fair<br />

play och lojalitet.<br />

Det är utifrån denna frågeställning,<br />

som Fer Nilsson utgåxi sin<br />

doktorsavhandling. Fotbollen<br />

och moralen. Med idrottenfotbollsomexempel<br />

behandlas här<br />

idrottens betydelse som uppfost<br />

rare för svensk ungdom. Få relativt<br />

kort tid har idrotten blivit en<br />

av vårt samhälles viktigaste<br />

uppfostringsmiljöer.^ilka tankevärldar<br />

är det somdirekt,inom<br />

idrottsrörelsen eller indirekt,via<br />

t ex massmedia e^porxeras för<br />

storagrupper avbarn,ungdom<br />

och vuxna idag^^Bilka föreställ<br />

ningaromomvärldenoch livet<br />

och vilken moral är det man till<br />

ägnar siggenomatt syssla med<br />

eller intressera sig för en idrott<br />

som fotbolls<br />

Avhandlingen är enmycketvälskrivenoch<br />

mycket läsvärd beskrivning<br />

och analys avhur värderingar<br />

införlivas och formas<br />

inom idrotten fotboll. Ämnets<br />

komplexitet och författarerxs<br />

starka ambition att nära nog full<br />

ständigt täckasitt ämne, såväl<br />

teoretiskt somempiriskt, leder<br />

till att avhandlirxgen blir mycket<br />

omfattande (3^ s). Innehållsligt<br />

berör denisjälvaverket ett fler<br />

tal näraliggande idrottsliga<br />

problemområden.<br />

Fer^fifsso^x<br />

Isöxdiens första del beskrivs sålux^da<br />

hur fotbollen växerfram<br />

historiskt, vilka värden som i<br />

olika sammanhang förknippas<br />

med fotbollssporten samthur den<br />

blir socialt definierad som<br />

tävlingsidrott. Det ideal beträffande<br />

spelet, som gällde inom<br />

svensk fotboll fram till xnitten av<br />

1^0-talet har sina rötteriden<br />

engelska publicschool-miljön och<br />

innefattade gentlemannadygder<br />

som självkontroll, självförbättringoch<br />

lojalitet, som införlivadien<br />

svensketik tar sig<br />

uttryck som ansvarskänsla och<br />

pliktmedvetenhet, l^xlssonmenar<br />

dock att övergången från amatörism<br />

till professionalism har inne<br />

bxuitattbetydelsenochexistensenav<br />

dessa ideal idagstarkt kan<br />

ifrågasättas.<br />

Avhandlingens teoretiska referensraxn<br />

ansluter i stort till en<br />

utbildxxingssociologisk forskningstradition<br />

med rötterhosbl<br />

aDurkheimochl^ourdieu.lav<br />

handlingens andradel använder<br />

Nilssorx olika aspekter av<br />

bourdieus begrepp ^habitus^isin<br />

analys. Här beskriver han hur<br />

det som uppfattas som värdefullt<br />

och somtillerkänns värde inom<br />

fotbollen förändras med<br />

spelarnas stigande ålder samt<br />

hur dessa värden varierariolika<br />

idrottsliga sammanharxg. Denna<br />

del av studien tar sin utgångs^<br />

punkt iintxängande och omfattande<br />

analyser avfyraolikaallsvenska<br />

klubbkulturer, deras<br />

ungdoms-, junior- och seniorverksamhet.<br />

Intemindre än 1^0<br />

intervjuer har härvid genomförts<br />

medspelare, tränareoch klubb<br />

ledare och ca 200 spelare härlett<br />

frågeformulär fått ange sin inställrxix^g<br />

till vikten av att följa<br />

fotbollens spelregler. Dessutom<br />

har drygt 40 fotbollsmatcherob<br />

serverats medavseende på regelefterlevnad.13eskrivnxngexx<br />

av de<br />

fyra klubbmiljöerna belyser<br />

åskådligt vilken betydelse lokala<br />

traditio<strong>ner</strong> och förhållanden har<br />

förhurtypiskaegerxskapereller<br />

särdrag utvecklas och vidmakt^<br />

hålls inom en förening och somi<br />

analysernablaframträder som<br />

klaraskillnader iuppfattningar<br />

mellan föreningarnabeträffande<br />

det^rätta^ sättet attspelafotboll.<br />

Idettasammanhangdiskutexar<br />

Nilsson till och med det befogade<br />

iatttalaomensärskild^klubb<br />

habitus^.^adsomidet empiriska<br />

materialet främst talar för aft<br />

habitxxsbegreppet också skulle ha<br />

ex^ sådan giltighet skulle vara att<br />

de föreningstypiska sätt att tänka<br />

och värderatydligtgår att härleda<br />

till sociala ochekonomiska<br />

villkoriföreningens sociala kontext<br />

samt till klubbtraditionexx.<br />

4 ^ 4 ^ 4 4 ^ 4 4 4 ^ 4 4 4 ^ 4 ^ 4 4<br />

Mycket intressant är också hur<br />

analyserrxaavspeiarnas utsagor<br />

visar på en pågående inlärningsprocessivilken<br />

seniorspelets behov<br />

och företräden med stigande<br />

ålder och spelarerfarenhet införlivas<br />

ochutvecklastillen fysisk<br />

handlingsberedskap och hur en<br />

^känsla för spelets gradvis<br />

inpräglashossoelarna. Tillsam<br />

mans xneddex^ insynide skilda<br />

klubbmiljöerx^a som erhålles ge

nomavhandlingengerbeskrivningenavdennainlärningsprocess<br />

läsarenen fördjupad förståelse<br />

för de olikavillkor och förhållanden<br />

som spelare iskilda<br />

klubbar och åldersgrupper är un<br />

derkastade samt hur olika<br />

spelarattityder uppstår.<br />

Det komplexa sambandet mel<br />

lanregler,regelefterlevnad och<br />

moral belyser Nilssonmycket in<br />

siktsfullt ochskarpsinnigtiett<br />

analyserandediskussionskapitel.<br />

Ftiskanormer och formella lagar/regler<br />

är givetvis alltid helt<br />

eller delvis sammanflätade, ^ad<br />

som uppfattas som rätt eller orätt<br />

påverkasavvad som belönas och<br />

vad som är belagtmed straff. Flit<br />

fotbollens regelefterlevnadspro<br />

blematikkan mycket förenklat<br />

och förkortat beskrivas sonx en<br />

permarxent konflikt eller maktkamp<br />

mellan agenter förolika in<br />

tressen ochbehov iförhållande<br />

till fotbollen.<br />

Fotbollens ^marknadisering^<br />

har inneburitatt idrottsliga framgångariallt<br />

högre grad värderas<br />

iekonomiska termer, att segraren<br />

ien tävling tenderar att övervärderasiförhållande<br />

till övriga deltagareochattkonkurrensenallmänt<br />

sett har ökat. Stark kon<br />

kurrenssituation kanbidra till<br />

benägenheten att tänja moralens<br />

gränser, och dagens sitxxation<br />

ix^nebär därvidlag, alltmer ökade<br />

kravpå samtliga inblandade parter,<br />

inte minst på ledare och spe<br />

lare.Ifotbollsförbundets intresse<br />

ligger att verka för en internatio<br />

nelltkonkurrenskraftigochfair<br />

play inriktad fotboll, som samtidigt<br />

uppfattas som^rolig^,dvs<br />

uppfyller publikens och massmediasförväntningar<br />

på spänxnng<br />

ocheffektivitetispelet. Dåförbundetbesitter<br />

rätten attför<br />

ändra eller stifta nya regler och<br />

bestämmelser har man också<br />

makt att förändra spelet genom<br />

att manipulera reglerna.<br />

4^44^44^44^ 4 ^ ^ 4 4 ^ 4 ^<br />

Få spelar och tränargruppen<br />

ligger prestationskravet främst<br />

på att nå idrottslig framgång, att<br />

vinna. Intresset för regel<br />

efterlevnad tenderar därför att åt<br />

minstone till viss grad bli<br />

instrumentellt.Fördennagrupp<br />

kandetvaraav intresse att avväga<br />

vilka regelöverträdelser och<br />

handlingar som är resultatmässigt<br />

så lönsamma att de överväger<br />

debestraffningarochden<br />

negativa publicitet som överträdelserna<br />

kan resultera i. 1<br />

dessautövargrupper utvecklas<br />

sålunda oskrivna regler en<br />

praxis-somiblandkommerikonflikt<br />

med de skrivna reglerna.<br />

Fraktikens villkorblirbestäm<br />

mande för praktikens regler och<br />

kommer att uppfattas som<br />

spelarnas känsla för spelet.<br />

Ftt regelsystem, som är otydligt<br />

och/eller utsätter människor för<br />

stora frestelser kan få en nedbrytande<br />

effekt på moralen. Antagandet<br />

att ett snårigt och ofta<br />

ändrat regelsystemkan undergrävaspelarnasrespektförreglerna<br />

och den allmänna spelarmoralen<br />

är således helt rimligt.-<br />

Det borde således ur denna synpunkt<br />

vara viktigt att alla inblan<br />

dade vet och helst också är överensom<br />

vilka regler som gäller.<br />

Fråganär dockomdetiprakti<br />

ken är möjligt att nå fullständig<br />

konsensus beträffande fotbollens<br />

spelregler, l^lilssons ovan redovisade<br />

resonemang om de olika<br />

gruppintressen,som föreliggeri<br />

regelfrågornatalariställetganska<br />

övertygande för, att så ix^te är<br />

len sammanfattande kommen<br />

tar drar Fer Ohlsson konklusio-<br />

^Fråganomvad fotbollsmiljön<br />

fostrar till vad som inom idrot<br />

ten fotboll igenkänns som värdefulltochtillexkännes<br />

ett värdegår<br />

inte att besvara ge<strong>ner</strong>ellt.svaret<br />

är beroende avvid vilken his<br />

torisktidpunkt frågan ställs och<br />

till vilkenförening och åldersgrupp<br />

frågan riktas.^<br />

Formuleringen uttrycker ett vik<br />

tigt forskrxingsresultat, sominte<br />

får missförstås som att frågan inte<br />

skullekunnabesvaxas. Med sin<br />

avhandling harFerl^ilssonistäl<br />

let gett ett övertygande belägg för<br />

att om man klart och noggrant<br />

specificerar de sammanhang(den<br />

kontext),som fråganavser, så kan<br />

manurfrågeställnix^gen härleda<br />

enkxxnskap och förståelse, som<br />

bör varabåde viktigoch värdefull<br />

inte bara för den fotbolls<br />

intresserade xxtan för alla xned<br />

någonax^knytning till fostrande<br />

verksamhet.Avhandlingenärinte<br />

bara ettbidrag till denidrotts<br />

pedagogiska forskrungen. Den<br />

utgör ett väsentligt kunskapstill<br />

skott till <strong>hela</strong> den samhälls<br />

vetenskapligt orienterade peda<br />

gogiken.<br />

Lars Lundman

Frågor & svar<br />

Har du frågor rörande idroö och forskning?<br />

Skriv Öll oss i redaköonen så har du möjlighet att få svar från<br />

de ledande experterna inom svensk idrottsforskning.<br />

Adress: Svensk Idroösforskning, Box 5626, 114 86 Stockholm.<br />

Märk kuvertet "Frågor och svar".<br />

• I svenskt in<strong>format</strong>ionsmaterial<br />

har jag läst att missbruk<br />

av testosteron skadar<br />

tesöklama, så aö de för "allöd"<br />

kommer att få minskad funktion<br />

och bli förkrympta. Risk för<br />

barnlöshet finns alltså. I finsk<br />

litteratur står att testikelvolymen<br />

återgår till normal<br />

storlek och funktion efter 3-4 år.<br />

Vad gäller?<br />

När någon manlig person dopar<br />

sig med anabola steroider, som ju<br />

är konstgjorda varianter på det<br />

det i tesöklama öllverkade manliga<br />

könshormonet testosteron,<br />

så tar dopinghormo<strong>ner</strong>na över<br />

testosteronets funktion. Tesöklama<br />

"kän<strong>ner</strong> av" aö det inte behövs<br />

tillverkas mer testosteron -<br />

det önns mer än öllräckligt - och<br />

egenproduköonen upphör. Tesöklama<br />

går in i eö "viloläge" och<br />

krymper därför.<br />

När man sedan slutar ta anabola<br />

steroider, så måste först alla<br />

dopinghormo<strong>ner</strong> utsöndras ur<br />

kroppen. För de hormo<strong>ner</strong> som<br />

tagits i sprutform kan detta ta<br />

månader upp öll år. Därefter behöver<br />

tesöklama yöerligare öd<br />

till återhämtning. Denna återhämtningstid<br />

är beroende av (1)<br />

dos och (2) tid, dvs det tar längre<br />

öd om man tagit stora doser och<br />

under lång öd. Med de jäöedoser<br />

som förkommer på vissa håll under<br />

lång öd kan återhämtningen<br />

ta flera år.<br />

Men det finns yöerligare en viktig<br />

faktor som påverkar<br />

återhämtningsöden, nämligen (3)<br />

den individuella känsligheten.<br />

Den kan dock aldrig förutsägas -<br />

alla är olika känsliga och reagerar<br />

olika för dessa hormo<strong>ner</strong>. En<br />

del kan vara extra känsliga och<br />

det har nu kommit rapporter om<br />

aö enstaka perso<strong>ner</strong> till synes<br />

"för alltid" har förstört sina<br />

tesöklars spermieproducerande<br />

förmåga genom att under lång öd<br />

använda anabola steroider. Den<br />

önska uppgiften baseras öoligen<br />

på de undersökningar som gjordes<br />

för eö 10-tal år sedan på män<br />

som dopade sig under 6 månader<br />

i sträck och sedan gjorde uppehåll.<br />

Därför kan båda uppgifterna<br />

anses vara sanna. Det vanligaste<br />

är att testikelfunktionen återkommer<br />

efter månader öll år.<br />

Det enda man dock rikögt säkert<br />

vet är att man inte kan förutsäga<br />

tesöklamas återhämöxingsöd efter<br />

dopingmissbruk.<br />

Dr. TöMM Swzrfok<br />

Visby Lasareff ock Orfopedic /ab.<br />

Dnr/mm, USA<br />

• Idrottsmän som har astmatiska<br />

problem kan få dispens för<br />

att använda sin medicin under<br />

tävling. Vem ger den dispensen<br />

och måste man visa upp den inför<br />

varje tävling eller räcker det<br />

att visa upp den om man skulle<br />

råka ut för att lämna dopingprov?<br />

Hur lång tid gäller en dis-<br />

Först bör nämnas aö den vanliga,<br />

och måhända mest effektiva<br />

astmamedici<strong>ner</strong>ingen som idag<br />

finns tillhands, nämligen<br />

inhalationsterapi med beta-2stimulerare,<br />

är tillåten. Dock<br />

måste det observeras aö det endast<br />

gäller aerosoler innehållande<br />

terbutalin och salbutamol.<br />

Övriga beta-2-stimulerare i<br />

aerosolform är förbjudna liksom<br />

ge<strong>ner</strong>ell medici<strong>ner</strong>ing med beta-<br />

2-sömulerare. Dispensfrågan gäller<br />

framför allt de paöenter som<br />

behöver efedrin eller derivat av<br />

efedrin för behandling av sin<br />

astma. Dessa preparat finns på<br />

listan och således ge<strong>ner</strong>ellt förbjudna.<br />

Emelleröd kan dispens<br />

ges. Begäran om dispens skall<br />

tillställas RF:s dopingkommission<br />

(Riksidrottsförbundet, Idroöens<br />

Hus, 123 87 Farsta), som<br />

är den instans som beviljar dispensen.<br />

En sådan dispens gäller<br />

i 2 år. Person som innehar dispens<br />

för efedrin- medici<strong>ner</strong>ing<br />

(eller motsvarande) skall uppvisa<br />

den i samband med aö han/<br />

hon kallas öll dopingkontroll.<br />

Det är alltså klokt av en idrottsman<br />

aö, i samband med tävling,<br />

ständigt ha bevis om denna dispens<br />

öllgänglig.<br />

Ovanstående regler kan måhända<br />

komma aö skärpas eftersom det<br />

tyvärr önns tydliga tecken på ett<br />

omedicinskt användande av<br />

asönamedici<strong>ner</strong> inom tävlingsidrotten,<br />

och då i första hand av<br />

beta-2-sömulerare i aerosolform.<br />

Arne LywngODfst, prq/essor ock<br />

Zedamot au 10K:s nigdicnista<br />

kommitté.<br />

Expertpanelen under ut/ragnzng oid dopington/erensen pd Bosön 15-16<br />

april 1993. Möfesfedare oar /acob H*W, tand idroffsprq/iZ yrd» Lidingö<br />

ock oertsam i TV;s Sportspegeln.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!