Inledning - Länsstyrelsen i Stockholms län

Kemikalietillsynsprojekt i Stockholms län 2002
Projektet är en del av det regionala miljömålsarbetet inom miljömålet giftfri
miljö vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Mars 2003

Inledning
Denna rapport redovisar det övergripande resultatet av det tillsynsprojekt riktat mot kemiska
produkter (”Kemikalietillsynsprojektet”) som 14 av 26 kommuner i Stockholms län har
bedrivit under 2002. Tillsynsprojektet har inriktats mot i första hand färghandlare och
byggvaruhus och har bedrivits av kommunerna med stöd av Kemikalieinspektionen (KemI).
Länsstyrelsen har samordnat tillsynskampanjen, anordnat informationsmöten, tagit fram
förslag på checklistor, informationsbrev riktat till försäljningsställena samt översiktligt
sammanställt resultatet från kommunerna. Projektledare har varit Dan Wikström vid
Länsstyrelsen i Stockholms län. Karin Rumar från KemI har i första hand svarat på
kommunernas frågor om märkning och klassificering av kemiska produkter. Eventuell
uppföljande tillsyn som kommunerna har genomfört redovisas inte inom ramen för detta
projekt.
Syftet med tillsynsprojektet har varit att minska miljöpåverkan av kemiska produkter som är
skadliga för hälsa och miljö. Kampanjen ingick som en del i Länsstyrelsens strävan att
uppfylla miljömålet giftfri miljö.
Bakgrund
I Stockholms län säljs en stor mängd kemiska produkter som är hälso- och miljöskadliga.
Dessa omfattas av särskilda krav vad gäller t ex märkning och varuinformationsblad. Vissa
särskilt farliga kemiska produkter kräver tillstånd för överlåtelse. Kemiska produkter som
kräver tillstånd för överlåtelse är speciellt vanliga i färghandeln och byggvaruhus. I
Stockholms län har ca 100 försäljningsställen gällande tillstånd till att få sälja särskilt farliga
kemiska produkter. Vanliga typer av kemiska produkter som försäljningsställen söker tillstånd
för är t ex metanol, blymönja och syror. En aktiv kemikalietillsyn skall förebygga att dessa
kemikalier orsakar skada på hälsa och miljö. Vid liknande tillsynsprojekt som har genomförts
i andra län och kommuner har konstaterats att kunskapen kring kemikalielagstiftningen varit
bristfällig.
Genomförande
Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2002 med hjälp av Kemikalieinspektionen
samordnat ett tillsynsprojekt i kommunerna med inriktning mot kemikalietillsyn inom
färghandel och byggvaruhus. Miljöförvaltningarna i 14 av länets 26 kommuner har valt att
delta i kampanjen. (Även Norrtälje har deltagit i tillsynskampanjen men resultaten redovisas
inte i denna rapport pga senare inkommet material.) Tillsynsprojektet var upplagt så att
Kemikalieinspektionen i första hand har svarat på kommunernas frågor. Länsstyrelsen hade
en samordnande roll i projektet.
Tillsynen rekommenderades att i första hand inriktas mot faromärkta kemiska produkter inom
färghandel och byggvaruhus i länet. Föreslagna områden att kontrollera har varit bl a
märkning, varuinformationsblad, försäljningstillstånd för särkilt farliga kemiska produkter,
bekämpningsmedel, förvaring och egenkontroll.
Kommunerna började med att skicka ut information om lagstiftningen och de kommande
inspektionerna till respektive försäljningsställe samt boka tid för tillsynsbesök. Efter
genomförd tillsyn beslutades om eventuella miljösanktionsavgifter och åtalsanmälningar.
Kommunerna skickade även in svar på det frågeformulär som Länsstyrelsen utformat.
Länsstyrelsen höll i januari 2002 ett inledande informationsmöte. Vid mötet presenterades
upplägg och omfattning för tillsynskampanjen. Vidare presenterades förslag på checklistor för
tillsyn, informationsbrev till försäljningsställen, informationsmaterial från
2

Kemikalieinspektionen och uppgifter som skulle skickas in till Länsstyrelsen. Inspektörer från
Solna och Lidingö kommun redogjorde för sina erfarenheter från kemikalietillsprojekt i resp
kommun som dessa kommuner genomförde under 2001. Kemikalieinspektionen berättade om
sina erfarenheter från tidigare kemikalietillsynsprojekt. De redogjorde även för stöd och hjälp
som Kemikalieinspektionen kan bidra med i projektet. Länsstyrelsen samlade ihop frågor och
svar som kommit om tillsynen och publicerade svaren på de flesta mer generella frågor på
Länsstyrelsens hemsida.
De checklistor som delades ut vid det första informationsmötet omfattade bl a följande
områden:
• Förbjudna produkter alternativt förbud mot försäljning till allmänheten
• Tillståndspliktiga produkter, överlåtelsetillstånd
• Barnskyddande förslutning taktilmärkning
• Förvaring
• Klassificering och märkning
• Varuinformationsblad
• Bekämpningsmedel
• Anmälan till produktregistret
• Rutiner för ovanstående punkter
Andra hjälpmedel från KemI var t ex Råd & Tips för färghandel, varuinformationsblad,
försäljningstillstånd och miljösanktionsavgifter samt begränsningsdatabasen. Vidare delades
det ut exempel på beslut om miljösanktionsavgifter och åtalsanmälan.
I oktober 2002 hölls ett uppföljningsmöte för alla intresserade kommuner med redovisning av
resultatet av kemikalietillsynsprojektet i länet samt frågor och synpunkter kring projektet.
Miljöåklagare Lena Bergenstråle pratade om vad man ska tänka på när man skriver en
åtalsanmälan om misstänkt miljöbrott. Vidare presenterades aktuell statistik för antalet
miljöbrott som är anmälda, under utredning samt prioriteringar inom området. Avslutningsvis
presenterade KemI de nya regler som gäller för klassificering och märkning av kemiska
produkter from 1 juli 2002.
3

Resultat
I kemikalietillsynsprojektet 2002 deltog 14 av 26 kommuner i Stockholms län.
Följande kommuner deltog i kemikalietillsynsprojektet fördelat på 42 inspektörer:
Deltagande kommuner Antal inspektörer
Botkyrka 3
Danderyd 3
Huddinge 2
Järfälla 2
Nynäshamn 1
Sigtuna 3
Sollentuna 2
Stockholm 16
Sundbyberg 2
Tyresö 2
Täby 1
Upplands-Bro 1
Upplands-Väsby 2
Värmdö 2
TOTALT: 42
(Även Norrtälje har deltagit i tillsynskampanjen men resultaten redovisas inte i denna rapport
pga senare inkommet material.) Totalt deltog 42 inspektörer fördelat på 114 tillsynsobjekt. Av
dessa tillsynsobjekt var 35 färghandlare (31%), 56 byggvaruhus (49%) och 23 övriga
verksamheter (20%). Till gruppen övriga tillsynobjekt räknades t ex bensinstationer,
livsmedelsaffärer, marinor och båttillbehörsaffärer m fl.
13 av 14 kommuner hade besökt minst någon färghandlare och något byggvaruhus. 10 av 14
kommuner hade besökt något övrigt tillsynsobjekt.
Tidsåtgång per besök
Enbart själva tillsynsbesöken tog för de flesta kommunerna ca 1-3 timmar per tillsynobjekt.
Den totala tidsåtgången för tillsynsprojektet var för de flesta kommunerna ca 40-60 timmar
per inspektör.
Miljösanktionsavgifter
12 av 14 kommuner (86 %) har beslutat om att ta ut miljösanktionsavgift. Totalt har
kommunerna rapporterat in miljösanktionsavgifter för 71 försäljningsställen. De
miljösanktionsavgifter som har beslutats gäller:
• Överlåtelse av särskilt farliga produkter utan tillstånd
• Kännbar varningsmärkning (taktil)
• Barnskyddande förslutning
• Svensk varningsmärkning
4

Figur 1: Antal försäljningsställen fördelat på typ av miljösanktionsavgift
Figur 2: Fördelning av olika typer av miljösanktionsavgifter
12 av 14 kommuner (86%) har lämnat in åtalsanmälan om misstänkt miljöbrott. Totalt har det
redovisats ca 45 åtalsanmälningar.
5

Bekämpningsmedel och egenkontroll
Bekämpningsmedel och egenkontroll har kontrollerats i någon omfattning av drygt hälften av
kommunerna med varierande resultat. I två av kommunerna som kontrollerade
bekämpningsmedel fanns det minst ett försäljningsställe som sålde förbjudna
bekämpningsmedel. Totalt såldes förbjudna bekämpningsmedel vid 2 olika
försäljningsställen. De flesta försäljningsställen bedrev inget arbete med egenkontroll
inklusive kemikalieregister.
Kunskaper och rutiner generellt hos försäljningsställena
Sammanställningen visar att de flesta försäljningsställen anser att leverantörerna har allt
ansvar för att t ex märkningsregler uppfylls eller litar helt på leverantörernas märkning. Hela
skalan av försäljningsställen finns representerade. Från de som inte har någon kunskap eller
några rutiner till ett fåtal som har bra kunskap om reglerna och goda rutiner, t ex för nya
kemiska produkter. Egenkontroll av t ex märkning av inkomna produkter som säljs finns bara
undantagsvis. Generellt är de flesta försäljningsställen dåliga på att rensa ut gamla produkter
med gammal märkning alternativt uppdatera märkningen. Bäst rutiner har funnits hos stora
kedjor och yrkesbutiker medan t ex små färghandlare generellt haft sämre eller obefintliga
rutiner. I de fall där försäljningsställen har sluppit miljösanktionsavgifter har det i hög grad
varit på grund av att information skickades ut innan inspektionen och inte beroende på att det
finns bra rutiner och kunskap.
Diskussion
Projektet visar att lagstiftningen som rör klassificering och märkning av kemiska produkter
generellt uppfattats av kommunerna som krånglig och svårhanterlig.
En del av kommunerna hade synpunkter på det vägledningsmaterial i form av checklistor som
delades ut vid det inledande informationsmötet. Några ansåg att checklistorna inte var
tillräckligt genomarbetade och detaljerade. Checklistorna som delades ut var dock tänkta som
exempel att använda inför planeringen av tillsynsbesöken. Tanken var även att resp kommun
vid behov skulle utforma egna mer individuella och specifika checklistor efter behov utifrån
resp kommuns kunskap och ambitioner. Det är viktigt att tillsyn bedrivs utifrån de lokala
förutsättningarna.
Olika formuleringar för miljösanktionsavgifter, överlåtelse respektive erbjuder eller säljer
Några kommuner har påtalat svårigheten med olika formuleringar i lagstiftningen för olika
typer av miljösanktionsavgifter. För produkter som kräver barnskyddande förslutning och
kännbar varningsmärkning krävs att ett försäljningsställe erbjuder eller säljer produkter utan
detta för att utdöma en miljösanktionsavgift. När det gäller produkter som kräver
varningsmärkning på svenska så måste det kunna bevisas att en överlåtelse skett för utdöma
en miljösanktionsavgift.
Riktlinjer för miljösanktionsavgift och åtalsanmälan
De har även varit synpunkter på informationen och riktlinjer om miljösanktionsavgifter och
åtalsanmälan. När det gäller miljösanktionsavgifter så hänvisades kommunerna till Råd &
Tips om miljösanktionsavgifter från KemI. Information om vad man ska tänka på när det
gäller åtalsanmälan borde ha varit med redan vid det inledande informationsmötet med
kommunerna. Miljöåklagaren var med vid det avslutande uppföljningsmötet för att berätta om
åklagarens roll och vad man ska tänka på när det gäller åtalsanmälan.
6

Pilotinspektioner tillsammans med KemI
Några kommuner har föreslagit pilotinspektioner med någon eller några kommuner
tillsammans med KemI. Tillsyn skulle då ske hos några färghandlare och byggvaruhus som
sedan utvärderas innan tillsyn sker vid resterande försäljningsställen och kommuner som ingår
i projektet. Alternativt kan man tänka sig att någon enstaka kommun går före i tillsynsarbetet
och redovisar erfarenheter till övriga kommuner innan dessa startar tillsynsarbetet. Solna och
Lidingö kommun fungerade som pilotkommuner då de genomförde egna tillsynsprojekt mot
kemiska produkter redan under 2001. Dessa kommuner redovisade även sina erfarenheter för
övriga intresserade kommuner vid ett inledande informationsmöte inom ramen för detta
tillsynsprojekt i januari 2002.
Informationsmöten med detaljister
Några kommuner har föreslagit att informationsmöten med detaljister genomförs för en eller
flera kommuner tillsammans med KemI.
Resursbrist för central tillsyn hos KemI
Någon kommun har tyckt att det har varit slöseri med resurser att respektive kommun ska
kontrollera t ex märkning av kemiska produkter när eventuella felaktigheter ofta beror
tillverkare och importörer längre upp i leverantörskedjan där KemI inte hinner med att bedriva
en tillräcklig tillsyn. Det ansågs mer resurseffektivt om en större del av de totala
tillsynsresurserna användes för central tillsyn av tillverkare och importörer. Inriktningen av
tillsynen mot kemiska produkter är dock annorlunda i det första försäljningsledet i form av
tillverkare och importörer.
Övriga synpunkter och förslag
Diskussionsgrupper på nätet, motsvarande vad som finns för specifika branscher eller
sakområden skulle kunna vara ett bra stöd i tillsynsarbetet.
En referensgrupp med några av de deltagande kommunerna, länsstyrelsen och
Kemikalieinspektionen skulle kunna ha varit kopplad till projektet. Referensgruppen skulle
kunna diskutera möjligheter till mer generella riktlinjer och bedömningar.
Information från åklagare om vad man ska tänka på vid åtalsanmälan av miljöbrott bör ske
redan vid start av projektet.
Två inspektörer är önskvärt vid denna typ av tillsyn eftersom regelverket är komplicerat
(eventuellt samarbete med andra kommuner för de kommuner som endast har deltagit med en
inspektör per kommun).
7

Litteratur
Föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 2001:3), KemI
Regelboken 2002, KemI
Råd & Tips, KemI (4st) med inriktning mot färghandel, varuinformationsblad,
försäljningstillstånd och miljösanktionsavgifter
Bilaga 1 Frågor och svar om projektet från KemI
Bilaga 2 Exempel på checklistor och hjälpmedel för tillsyn
Bilaga 3 Redovisningsformulär
8

Bilaga 1 Frågor och svar till kemikalietillsynsprojektet 2002 för färghandel och
byggvaruhus
Skyddsfraser kopplat till förvaring
Det har kommit frågor från både kommuner och företag angående
skyddsfraser, särskilt då S1 "Förvaras i låst utrymme".
Observera att skyddsfraser vänder sig till användarna av produkterna, inte hur produkterna
ska förvaras i handeln.
De regler som gäller för förvaring i industri och handel anges i KIFS 1998:8 3 kap. 5-7§§.
Barnskyddande för slutning och taktilmärkning
Barnsäkra korkar som inte är fullständigt åtdragna när de kommer från leverantören. Det här
gör att de går att öppna i affären innan någon har skruvat åt dem och därmed "aktiverat" den
barnsäkra förslutningen.
Svar: Intressant fråga. De har ju barnsäker förslutning. Meddela leverantören hur läget är
och skicka gärna in detta som tips till KemI.
Tvåkomponentprodukter vars förpackningar inte sitter ihop. (t ex Sprutspackel 800 där båda
hade korrekt farosymbol & riskfras, Andreaskors och frätande, dock hade bara den
hälsofarliga komponenten taktil och barnsäker förslutning.
Svar: Då borde allt vara OK. De har korrekt märkning och enbart den farliga komponenten
har taktilmärkning och barnskyddande förslutning.
Produkter som saknar barnsäker förslutning men har ett innerlock (jämförbart med en
ketchupflaskas innerförslutning) Räcker detta verkligen som barnsäker förslutning? När man
använt flaskan första gången är ju den "barnsäkra förslutningen" borta.
Svar: Den varianten har vi inte stött på tidigare. Om förpackningen är tänkt att användas fler
gånger d.v.s. att det inte är en engångsförpackning, så uppfyller den ju inte kraven. Ja, då är
det miljösanktionsavgift och anmälan som gäller. Om det skulle finnas några tveksamheter i
att förpackningen kanske uppfyller regelverket då är det bra att ni skickar in ärendet till
KemI som då får kräva av företaget att de har intyg enligt 3 kap 3 § i KIFS 1998:8 (senast
uppdaterad KIFS 2000:8).
Tuber med lim eller plastic padding har taktil märkning i form av ett mönster av pyttesmå
trekanter på tubens ovansida. Är de undantagna de krav som gäller för taktil märkning enligt
SS-EN ISO 11683?
Svar: Det kan vara så att de uppfyller kraven. Enligt den nya standarden kan produkter som
inte har någon botten få sätta på små trianglar.
Förseglad sprayanordning
Många sprayanordningar som finns ute på markanden uppfyller inte kraven. Det kan finnas

sprayanordningar som går att skruva bort som en vanlig skruvkork. Det finns dock
sprayanordningar som KemI bedömer som att de uppfyller kraven pga att spraymunstycket
inte går att få loss från flaskan. Det ser ut som en vanlig skruvkork, men den är kraftigt
hullingförsedd på insidan och går inte att öppna utan kraftigt verktyg (om den är ordentligt
påskruvad). Dessutom har själva spraymunstycket funktionen "av och på" (enbart spray
kommer ut). I andra fall har vi sett att även en rejäl sprutstråle har kommit ut - en sådan man
vrider på, vilket vi inte anser vara ett spraymunstycke.
Om produkten har en vanlig barnsäker förslutning och bifogar ett spraymunstycke får det
också anses uppfylla kraven.
Åtalsanmälan & miljösanktionsavgift
Enligt vad Kemikalieinspektionen sade vid er information innebär både taktil märkning och
barnsäkra förpackningar ofta svåra bedömningar
Svar: Nej, oftast inte, men skulle ni stöta på att det finns exempelvis en halv varningstriangel
eller enligt företaget en barnskyddande förslutning (bedömningsfråga om den uppfyller
kraven) då kan ni släppa miljösanktionsavgift, tipsa KemI eller vända er till leverantören om
den ligger i er kommun.
Vad jag förstod så anser kemikalieinspektionen att miljösanktionsavgifter endast skall påföras
i svart/vita fall, såsom icke svensk märkning.
Svar, Ja det stämmer, oftast kommer ni nog att få se att varningstriangel eller barnskyddande
förslutning saknas helt.
Mer information om miljösanktionsavgifter finns i Råd &Tips om miljösanktionsavgifter på
kemikalieområdet från KemI.
Övriga frågor
I pågående kemikalietillsynsprojektet har vi ännu inte funnit några tillståndspliktiga produkter
i de objekt vi besökt. Hur är det med produkter med denaturerad etanol (ex T-sprit, och andra
T-produkter)? De är märkta med andreaskors (Hälsoskadligt). De är väl inte
tillståndspliktiga?
Svar: De är inte tillståndspliktiga pga. den låga farlighetsnivån (annars tillhör de vårt
regelverk). Det är ju Dödskalle och Starkt Frätande som ska tillstånd.
Enligt KIFS 2001:3 är Solventnafta, 64742-95-6, klassat R65. Hur stor % av innehållet ska
vara Solventnafta för att produkten ska klassas som hälsoskadlig?
Svar: 10%, och om viskositeten är låg (se sidan 31 i KIFS 2001:3) dvs att produkten måste
vara lättflytande som ex. tändvätskor. Färger o dyl brukar inte behöva R65 klassificering.
Skall inte en produkt ha samma märkning (farosymbol och fraser) i alla nordiska länder eller
inom EU? Många produkter vi har sett har i danska informationen varit märkt med
Andreaskors och "sundhetsskadelig" men i den svenska endast märkt med "läs
varningstexten" och "måttligt hälsoskadlig". Har vi olika normer?

Svar: Till största delen är klass & märkningsreglerna harmoniserade inom hela EU. Norge
kan dock ha vissa undantag. KemI hör med Danmark ifall de har särskilda krav på märkning
av lösningsmedel (vi har fått indikationer på att så kan vara fallet).
En del produkter har varit märkta med Andreaskors men haft farobeteckningen "vådlig" eller i
vissa fall "farlig". Vad är skillnaden om man jämför med "hälsoskadlig"?
Svar: Det är även i detta fall gamla beteckningar.
Märkning av ”vanliga” kemikalier och bekämpningsmedel verkar inte följa samma regelverk?
Svar: Det stämmer. Hittills har det varit så att Kemikalieinspektionen har beslutat vilken
märkning som ska finnas på bekämpningsmedel, medan för ”allmänkemikalier” har
klassificerings och märkningsreglerna gällt enligt KIFS 1994:12. I de nya reglerna för
klassificering & märkning som finns i KIFS 2001:3 kommer bekämpningsmedelsmärkningen
att gå efter samma regler som allmänkemikalierna, men bekämpningsmedel får en längre
omställningstid så att dessa regler börjar gälla från sommaren 2004.

Bilaga 2 Exempel på checklistor och hjälpmedel för tillsyn
Idéer till Checklista från KemI för detaljhandeln
Förbud KIFS 1998:8 kap9-10
• Säljs förbjudna produkter? exempelvis bly
• Produkter som inte får säljas till allmänheten (CMR) – hur saluhålls de i butiken? Kolla gärna
stenkolstjära.
Överlåtelsetillstånd mm KIFS 1998:8 kap 8
• Finns tillståndspliktiga produkter? Finns i sådana fall överlåtelsetillstånd? Hur förvaras de?
Uppfylls anteckningsskyldigheten?
Barnskydd, taktil, förvaring mm KIFS 1998:8 kap3
• Finns barnskyddande förslutning och taktilmärkning där det ska finnas?
• Förvaras produkterna säkert?
Klassificering och märkning KIFS 1994:12 (senast ändrad 1999:3)
• Vilka rutiner och vilken kunskap finns om gällande regler. Hur kontrollerar butiken att
märkningen är korrekt?
• Finns det förpackningar med utländsk märkning?
• Finns det produkter som borde ha märkning?
- kontrollera mot ev. varuinformationsblad eller innehållet på märkning mot
klassificeringslistan - ex innehåll av lacknafta, terpentin
• Om leverantören av produkten (som har brister) finns utanför kommungränsen – kontakta
KemI
Varuinformationsblad KIFS 1998:8 kap 4
• Har företaget rutiner för när varuinformationsblad efterfrågas av yrkesmässig användare?
Bekämpningsmedel 5§ 14 kap miljöbalken
• Säljs icke godkända bekämpningsmedel? Kolla marknadsföringen och om bkm nr finns?
Särskilt alg- och mögeltvätt till husfasader är aktuellt.
Produktregisteranmälan KIFS 1998:8 kap 7
• Importerar, namnbyter eller tillverkar företaget kemiska produkter?
Hjälpmedel:
Råd& Tips; färghandeln, varuinformationsblad, försäljningstillstånd, MSA
OBS-listan, begränsningsdatabas på KemI:s hemsida (ersätter begränsningslistan)
Ring gärna någon av kemI:s inspektörer för vägledning
Åtgärder?
påpekande, redovisningskrav, polisanmälan, MSA

Checklista till kemikalieprojektet
DATUM_________________________________________________________
BUTIKENS NAMN________________________________________________
ORGANISATIONSNUMMER_______________________________________
INSPEKTÖR,MYNDIGHET__________________________________________
NÄRVARANDE____________________________________________________
ANSVARIG FÖR BUTIKEN (VD EL. LIKNANDE)________________________
1. TYP AV BUTIK
Färghandel Byggvaruhus Bensinstation
Försäljning till lantbruk Hobby/lek Bilvård/Bil(Båt)tillbehör
Järnaffär Stormarknad Annat__________________
Antal anställda________________________________________________________
2. TYP AV KEMISKA PRODUKTER
Färg/lack Lösningsmedel Bil(båt)vård
Bekämpningsmedel Lim/klister Konstnärsfärg
Syror, baser Metanol Båtbottenfärger
Annat_________________
3. HAR FÖRSÄLJNINGSSTÄLLET GJORT EN GENOMGÅNG AV VERKSAMHETEN?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
4. ALLMÄNNA RUTINER
• Egenkontrollförordningen (1998:901)
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_____________________________________________
• Vilka rutiner finns för efterlevnad av lagstiftningen?
_________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Hur får personalen information om gällande lagstiftning? Hur utbildas personalen?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Vilka rutiner finns för att leva upp till produktinformations skyldigheten?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Rutiner för farligt avfall som ev uppkommer i verksamheten?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
___
5. PRODUKTREGISTERANMÄLAN (KIFS 1998:8 kap 7)
Den som yrkesmässigt tillverkar eller för kemiska produkter till Sverige ska anmäla detta till
Kemikalieinspektionens produktregister. Återförsäljare som packar om eller ändrar namn på en
kemisk produkt för vidareförsäljning betraktas också som tillverkare.
• Importerar, namnbyter eller tillverkar företaget kemiska produkter?
________________________________________________________________________
_____________________________________________________________
6. KEMIKALIEVAL (MB 2 kap 6 §)
Produktvalsprincipen är allas skyldighet. Detaljhandeln kan aktivt erbjuda alternativa produkter
genom t ex rätt skyltning, instruktioner till personalen, rutiner etc.
• Finns kunskap om produktvalsprincipen?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Finns kunskap om Begränsningslistan?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Finns kunskap om OBS-listan?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Hur är kunskapen allmänt om hänsynsreglerna /kemikalielagstiftningen?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Sker ett aktivt utbyte av kemikalier?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________

• Rutiner vid inköp? Hur undviks farliga produkter?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Hur presenteras bättre miljöval i affären?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
• Vilken information efterfrågar företaget från sina leverantörer vid valet av en ny produkt?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
7. SÄLJS LIVSFARLIGA OCH MYCKET FARLIGA KEMISKA PRODUKTER
Ja Nej (hoppa över frågorna 6--14)
Om ja, finns tillstånd för försäljningen Ja Nej
Om ja, jämför mot tillståndet, kommentarer_____________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
8. TYP AV LIVSFARLIGA OCH MYCKET FARLIGA KEMISKA PRODUKTER SOM
SÄLJS, GRANSKA KEMIKALIEFÖRTECKNINGEN (ÄR DEN KOMPLETT)
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
9. FÖRS ANTECKNINGAR ÖVER FÖRSÄLJNING
Ja Nej

10. FRÅGOR OM ANTECKNINGARNA (finns alla uppgifter med, hur förs anteckningarna osv.)
Datum för försäljning finns finns ej
Produktnamn och mängd finns finns ej
Köparens namn eller
firmanamn och adress finns finns ej
Om köpet är gjort för
yrkesmässigt bruk
eller privat finns finns ej
Uppgift om hur privat
köpare har visat sin
behörighet finns finns ej
Kommentarer_______________________________________________________________
11. FÖRVARAS LIVSFARLIGA OCH MYCKET FARLIGA KEMISKA PRODUKTER I
BUTIKEN SÅ ATT OBEHÖRIGA EJ KAN KOMMA ÅT DEM
Kommentarer________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
12. ÖVRIGA SYNPUNKTER PÅ LAGRINGEN (t ex oskyddade golvbrunnar, olämplig
samförvaring, märkning på hyllor, ordning)
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
13. MÄRKNING AV LIVSFARLIGA OCH MYCKET FARLIGA KEMISKA PRODUKTER (se
märkning under punkt 14).
14. PRODUKTINFORMATION (AR 1997:1, AR 1998:1, KIFS 1994:12)
Produktinformation ska ge den information som behövs för att nödvändiga åtgärder skall kunna vidtas.
T ex instruktioner till personalen, presentation av sortimentet och kundinformation.
Märkning (1994:12 § 16)
Ska vara tydlig, lättläst och iögonfallande. Avskild annan text. Horisontell läsning. Märkningssedel får
användas när förpackningen är för liten, men alltid produktnamn, farosymbol och farobeteckning på
förpackningen. Märkningen ska vara på svenska.
Farosymboler (1994:12 Bil 2)
Svart på orangegul botten, minst 1/10 av märkningsutrymmet men minst 1 cm 2 . Produktens samtliga
hälso- och miljöfarliga egenskaper skall framgå.
Farobeteckning (1994:12 Bil 2)

Innehållsförteckning ( 1994:12 § 11)
På mycket giftig, giftig och hälsoskadlig produkt ska de beståndsdelar som bidrar till farligheten stå på
märkningen. Måttligt hälsoskadlig produkt behöver alltså ingen innehållsförteckning.
Varuinformationsblad (AR 1998:1)
Ska vara i 16 punkter. Ska kunna tillhandahållas inom några dagar. Leverantören skyldig att lämna till
den yrkesmässige köparen. Behöver inte lämnas när produkten säljs i konsumentförpackning i
detaljhandeln.
Brister i produktinformationen:
Produktnamn Leverantör
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
15. FÖREKOMMER FÖRSÄLJNING AV KONSUMENT FÖRPACKNINGAR UTAN
Kännbar varningsmärkning Ja Nej Foto
Barnskyddande förslutning Ja Nej Foto
Kommentarer (produkter, mängd, leverantör)______________________________________
__________________________________________________________________________

16. PRODUKTER MED KLASSIFICERING FÅR ENDAST SÄLJAS TILL
YRKESMÄSSIGA ANVÄNDARE, ENLIGT KIFS 2000:5 15 § OM CMR-ÄMNEN.
KLASSAS PRODUKTEN SOM:
CANCEROGEN JA NEJ
med R 45 ”Kan ge cancer”
eller
R 49 ”Kan ge cancer vid inandning”
MUTAGEN JA NEJ
med R 46 ”Kan ge ärftliga genetiska skador”
REPRODUKTIONSTOXISK JA NEJ
R 60 ”Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga”
eller R 61 ”Kan ge fosterskador”
ÄR FÖRPACKNINGEN MÄRKT MED JA NEJ
”Endast för yrkesmässigt bruk”?
17. SYNPUNKTER PÅ LAGRING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER I
BUTIK OCH PÅ LAGER
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
18. BEKÄMPNINGSMEDEL
Förbjudna ingående ämnen i bekämpningsmedel finns i KIFS 1998:8 Bil 5. Förbjudna ingående
ämnen i växtskyddsmedel finns i KIFS 1998:8 Bil 6. Lista på bekämpningsämnen med saluförbud
1998:8 Bil 9. Lista på godkända bekämpningsmedel finns på www.kemi.se.
• Säljs bekämpningsmedel?
• Säljs något icke godkänt bekämpningsmedel?
Om ja, vilken/vilka:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
19. SAMMANFATTNING
Följande åtgärder kommer att övervägas
Föreläggande Åtalsanmälan Miljösanktionsavgift
Förbud för försäljning Ingen åtgärd

20. KOMMENTARER TILL INSPEKTIONEN, OMDÖME OM BUTIKENS HANTERING AV
KEMISKA PRODUKTER MM
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_________________________ ____________________________
Datum, Inspektör Mottaget av
Upplysning
Särskild inspektionsrapport kommer att översändas

Tillståndskrav för försäljning av kemiska produkter
Följande lathund är avsedd som hjälp för en första snabborientering om vilka produkter som
kan vara förbundna med krav på överlåtelsetillstånd. För att en fullständig bild av vilka
ämnen och produkter som är tillståndspliktiga, förbundna med olika restriktioner eller
belagda med saluförbud hänvisas till aktuell lagstiftning.
Regler om kemiska produkter finns främst i:
• 14 kap Miljöbalken (SFS 1998:808)
• Förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer (SFS 1998:941)
• Förordningen om bekämpningsmedel (SFS 1998:947)
• Förordningen om PCB (SFS 1985:837)
• Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel
av kemiska produkter (SFS 1998:944)
• 8-12 kap i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och
biotekniska organismer.
Ovanstående författningstext finns samlad i Kemikalieinspektionens regelbok som ges ut
årligen. Kemikalieinspektionens OBS- och Begränsningslistor kan ge god vägledning vid
identifiering av hälso- och miljöskadliga ämnen.
Bestämmelser om tillståndskrav
Tillståndskrav gäller för produkter som är märkta (eller ska vara märkta) med följande
farosymbol och farobeteckning:
Mycket giftig
Giftig
Frätande
Endast med riskfras R 35
Starkt frätande.
Lagrum: Miljöbalken 14 kap.12 §, Förordningen om kemiska produkter och biotekniska
organismer
2 §, KIFS 1998:8 8 kap 1 §.
Lathund angående tillståndskrav för vissa vanliga ämnen
Ämne CAS-nummer Tillstånd behövs Anmärkning
Salpetersyra 7697-37-2 vid konc. fr.o.m. 20 %
Svavelsyra 7664-93-9 vid konc. fr.o.m. 15 %
Saltsyra - Nej
Ättikssyra 64-19-7 vid konc. fr.o.m. 90% Isättika = koncentrerad
ättikssyra
Metanol 67-56-1 vid konc. fr.o.m. 10 % Tillstånd behövs endast
för försäljaren
Formalin 50-00-0 vid konc. fr.o.m. 25 % Formalin =Formaldehyd

Ett ämnes klassificering framgår av Kemikalieinspektionens föreskrift om klassificering och
märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12 med senaste ändring KIFS 2000:6). Finns
även att tillgå som lättanvänd databas på Kemikalieinspektionens hemsida www.kemi.se.
Undantagna ämnen och ämnesgrupper:
Ämne Tillstånd behövs Anm.
Natriumhydroxid nej
Kaliumhydroxid nej
Kromater nej *
Stenkolstjära nej *
Explosiva varor nej
Flussmedel nej
Konstnärsfärger i pastaform nej Typ: färg på tub
Ammoniakgas nej Kylmedel i båtkylsystem
* De flesta kromater får dock endast säljas till yrkesverksamma användare och stenkolstjära får endast säljas till
yrkesverksamma användare. Samma förbud för försäljning till vanliga konsumenter gäller för flera
tillståndspliktiga och undantagna dödskallemärkta produkter. De får inte säljas till allmänheten utan endast till
yrkesverksamma på grund av att de är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
Begränsningarna gäller dock inte för konstnärsfärg på tub.
Lagrum: Undantagen finns i KIFS 1998:8, 8 kap 2 §
Begränsningarna för försäljning av cancerogena produkter finns i KIFS 1998:8 10 kap
15 § med senaste ändringar KIFS 2000:3.

Krav på barnskyddande förslutning
Förpackningar till kemiska produkter skall, när dessa saluhålls i
konsumenttillgängliga förpackningar i detaljhandeln, vara försedda med
barnskyddade förslutning. Detta gäller förpackningar som är märkta med
följande farosymbol och farobeteckning:
Mycket giftig
Hälsoskadlig,
endast med riskfras
R65 (Farligt: kan ge
lungskador vid
förtäring)
OBS! Gäller inte
aerosolbehållare
(sprayburk) eller
behållare med
försluten
sprayanordning.
Lagrum: KIFS 1998:8 3 kap 3 §.
Giftig
Samt produkter som
innehåller ≥ 3 %
metanol.
Frätande

Krav på kännbar (taktil) varningsmärkning
Förpackning till kemiska produkter skall, när dessa saluhålls i detaljhandeln,
vara försedda med kännbar varningsmärkning. Detta gäller förpackningar som är
märkta med följande farosymbol och farobeteckning:
Mycket giftig
Hälsoskadlig
Lagrum: KIFS 1998:8, 3 kap 4 §
Giftig
Frätande

Bilaga 3 Redovisningsformulär
Rapport från kemikalietillsynsprojektet
Nedanstående uppgifter behövs för att följa upp och utvärdera projektet.
1. Uppgiftslämnare:
2. Antal inspektörer som deltagit i projektet:
3. Redogör för eventuella avgränsningar i projektet:
4. Tidsåtgång totalt för att genomföra projektet? Ungefärlig genomsnittstid per
tillsynsbesök?
5. Hur många färghandlare har besökts?
6. Hur många byggvaruhus har besökts?
7. Hur många miljösanktionsavgifter har kommunen beslutat om totalt respektive
uppdelat på antal beslut om miljösanktionsavgift per punkt i bilagan till Förordningen
om miljösanktionsavgift?
8. För hur många försäljningsställen beslutades det om miljösanktionsavgift för
respektive punkt i bilagan till Förordningen om miljösanktionsavgifter?
9. Hur många anmälningar om misstänkt brott har gjorts?
10. Hur många tillsynsärenden är fortfarande oavslutade förutom åtalsanmälningar och
miljösanktionsavgifter?
11. Hur många försäljningsställen saluförde särskilt farliga kemiska produkter utan
tillstånd? Ange antal produkter som saknade tillstånd samt antalet produkter som
kräver tillstånd för respektive försäljningsställe.
12. Hur många försäljningsställen sålde produkter som saknar kännbar varningsmärkning?
Ange antal produkter som saknade tillstånd samt antalet produkter som kräver kännbar
varningsmärkning för respektive försäljningsställe?
13. Hur många försäljningsställen sålde produkter där barnskyddande förslutning saknas?
Ange antal produkter som saknade barnskyddande förslutning samt antalet produkter
där detta krävs för respektive försäljningsställe.
14. Hur många försäljningsställen sålde produkter som saknade svensk
varningsmärkning? Ange antalet produkter utan svensk varningsmärkning samt antalet
produkter där detta krävs för respektive försäljningsställe.
15. Hur många försäljningsställen sålde bekämpningsmedel med saluförbud?
16. Hur många försäljningsställen saluförde förbjudna produkter?
17. Hur många försäljningsställen hade kemikalieregister enligt
egenkontrollförordningen? Hur många försäljningsställen följde
egenkontrollförordningen i övrigt?
18. Redogör för det allmänna intrycket av kunskap och rutiner hos de försäljningsställen
som besökts.
19. Erfarenheter av projektet som helhet. Synpunkter och förslag på förbättringar.
Länsstyrelsens respektive Kemikalieinspektionens roll.
20. Övriga synpunkter.