Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun (PDF-dokument, 14,6 MB)

ÖVERSIKTSPLAN 2010 

TRELLEBORGS KOMMUN 

A N T A G E N A V 

K O M M U N f U L L M ä K T I G E 

2 0 1 0 - 0 6 - 2 1

Förord 

Frågorna är många kring vår framtid. De 

är många gånger lika kittlande positiva 

som oroväckande sett ur ett livskvalitetsperspektiv. 

Kommer det pågatåg till Trelleborg? 

Blir jag granne med ett vindkraftverk? 

Kan vi promenera och cykla längs 

kusten? För vem planerar vi vårt vackra 

Söderslätt och kust? Vad innebär klimatförändringen 

för oss? 

Målsättningen med översiktsplanen är inte 

att ge alla svaren men dess inriktning är att 

ge alla trelleborgare, oavsett ålder och livssituation, 

ett bra och hållbart livsrum. 

I översiktsplanen är kommunens viktigaste 

tankar och visioner om, samt vägledning 

för, den framtida utvecklingen samlad vad 

gäller vår bebyggelse, mark, kust och hav. 

Tankar som har sin utgångspunkt i ett samhälle 

där livskvalitet inte bara är de friska 

och rika förunnat, ett samhälle som vi stolta 

kan överlämna till våra efterkommande. 

Den översiktliga planeringen fokuserar 

inte på detaljerna i samhällsbyggandet 

utan är övergripande. Detta innebär att 

synsätten och förhållningssätten i olika 

planerings frågor är det bärande i översiktsplanen, 

medan detaljstyrande regler tillhör 

bygglovs och detaljplanehanteringen. 

Översiktsplanering kan aldrig förutse allt 

och översiktsplanen har därför en viktig 

funktion inför det oförutsedda just i att tillhandahålla 

det övergripande förhållningssättet 

som skall ligga till grund för hur nya 

samhällsbyggnadsfrågor skall behandlas. 

En översiktsplan vilar på rådande tankedoktriner, 

visioner och vilja. Dessa förändras 

kontinuerligt vilket gör att översiktsplanen 

med jämna mellanrum måste genomgå en 

samlad revidering och uppdatering. Detta 

utgör en del av den kontinuerliga process 

som översiktsplanering innebär. 

Arbetet med revideringen och omarbetningen 

av den kommuntäckande översiktsplanen 

har pågått under åren 2008–2010. 

Kommunstyrelsen har utgjort styrgrupp 

för översiktsplanearbetet och har bl a sammankallat 

till arbetsseminarier som, tillsammans 

med kommunfullmäktiges delbeslut 

om den framtida väg och bebyggelsestrukturen 

för Trelleborgs stad, lagts till 

grund för planförslaget. 

Arbetsgruppen, som knutit till sig sakkunniga 

från ett stort antal kommunala sakområden, 

har bestått av utrednings arkitekt 

John Wadbro, stadsbyggnadskontoret, 

planeringsarkitekt Maria Milton, White 

Arkitekter AB (samrådshandlingen) samt 

samhällsbyggnadschef Stefan Ferm (ansvarig). 

Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande 

under utställningen påtalat risker 

för påtaglig skada på riksintressen inom 

utbyggnadsområdet Maglarps Strand, 

inom delar av vägområde för ringväg, vid 

vindkraftsetableringar samt risker att miljökvalitetsnormer 

ej kan följas vid utbyggnad 

av verksamhetsområde i norra Trelleborg. 

Yttrandet har föranlett vissa justeringar av 

utställningshandlingen men då preciseringar 

saknas är kommunen och länsstyrelsen 

överens om att riskbedömningar kan hänskjutas 

till fortsatta prövningar. 

Kommunfullmäktiges antagandebeslut, 

§ 110/20100621, innebar vissa kompletteringar 

av översiktsplanen. Dessa har markerats 

särskilt i detta tryck av den antagna 

kommuntäckande översiktsplanen. 

Ulf Bingsgård 

Kommunstyrelsens ordförande 

Stefan Ferm 

Samhällsbyggnadschef

Översiktlig innehållsförteckning 

DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER 7 

ÖVERSIKTSPLANERING 9 

Användning av mark och vatten 10 

Översiktsplan 2002 11 

Motiv för en ny översiktsplan 11 

Planprocessen 12 

TRELLEBORGS KOMMUN 13 

Jordbruksbygden 13 

Trelleborgs stad 13 

Kust och hav 14 

Trelleborg i siffror 14 

TRELLEBORGARNA 15 

Folkmängd och befolkningsprognos 15 

Utbildning och inkomst 15 

Förvärvsarbete 16 

Pendling/arbetsresor 16 

TRELLEBORG I OMVÄRLDEN 17 

Hållbarhet 17 

Miljö 17 

Regioner 18 

Social hållbarhet 20 

TRELLEBORGS FRAMTID 23 

Trelleborg i regionen 23 

Att bo i Trelleborg 24 

Att arbeta i Trelleborg 24 

Att uppleva och besöka Trelleborg 24 

DEL 2 ALLMäNNA INTRESSEN 29 

BEBYGGELSE 31 

Boende 31 

Verksamheter 32 

MARK, LANDSKAP OCH VATTEN 35 

Jordbruket 35 

Kulturmiljövård och naturvärden 36 

Kustzonen 46 

SERVICE 49 

FRILUFTSLIV OCH REKREATION 53 

NÄRINGSLIV OCH TURISM 55 

KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR 57 

Väg och järnvägstrafik 57 

Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik 58 

Sjöfarten/Hamnen, Luftfarten 59 

HÄLSA, SÄKERHET OCH MILJÖ 61 

Mark, vatten och klimat 62 

Miljökvalitetsnormer 71 

Beredskap 76 

Skydd mot olyckor 76 

REGLERINGAR OCH RESTRIKTIONER 79 

REGIONALT OCH MELLANKOMMUNALT 81 

DEL 3 MARK-, VATTEN- OCH 85 

BEBYGGELSEUTVECKLING 

TRELLEBORGS STAD 87 

Stadens utvecklingsfrågor 88 

Stadsbyggnadskvalitet 97 

Väg- och bebyggelsestruktur 100 

Trelleborgs centrum 109 

Trelleborgs hamn 116 

UTVECKLINGSORTER 121 

Anderslöv–Alstad 123 

Skegrie–Västra Tommarp 126 

Smygehamn–Beddingestrand 129 

LANDSBYGDEN 135 

Natur- och kulturlandskapet 135 

Landsbygdens näringar 136 

Bebyggelse och anläggningar 136 

Landsbygdsutveckling 137 

VINDKRAFT 139 

Vindkraft i Trelleborg 139 

Intressekonflikter 141 

Prövning av vindkraftsetableringar 142 

ÖSTERSJÖN OCH KUSTEN 145 

Strandskydd och kustzonen 145 

Kultur- och naturmiljöer 146 

Friluftsliv, rekreation, turism 146 

Bebyggelse och mark 147 

Smygehuk 148 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING DETALJERAD ................................................................................................................................................................................. 153 

APPENDIX A KONSEKVENSBESKRIVNING...........................................................................................................................................................................A 1–19 

APPENDIX B KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 2010-06-21..............................................................................................................................................B 1–16 

APPENDIX C LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE............................................................................................................................................C 1–10 

APPENDIX D SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA SYNPUNKTER UNDER UTSTÄLLNINGEN...........................................................................................D 1–10 

APPENDIX E UTLÅTANDE.........................................................................................................................................................................................................E 1–3 

SAMMANFATTNING FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING .................................................................................................................................... SEPARAT KARTA

Läsanvisning 

DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER DEL 2 ALLMäNNA INTRESSEN DEL 3 MARK-, VATTEN- OCH 

BEBYGGELSEUTVECKLING 

Översiktsplanens första del utgör utgångspunkterna 

för planförslaget och förklarar kort 

vad en översiktsplan är, dess betydelse och 

process. 

Trelleborgs kommuns fysiska verklighet 

utgör en av utgångspunkterna. De stora fysiska 

strukturerna vi har att utgå från tas upp i 

denna del. 

Trelleborgarna är naturligtvis också en av 

dessa viktiga utgångspunkter. Här ges en bakgrund 

i form av fakta kring trelleborgarna. 

Omvärlden påverkar Trelleborgs kommun på 

många sätt. Några av de viktigaste som ligger 

i tiden tas upp här. 

De visioner och målsättningar som kommunen 

formulerat kring sin framtid utgör viktiga 

utgångspunkter för hur vi i översiktsplanen 

ska behandla utvecklings och bevarandefrågor. 

Översiktsplanens andra del behandlar ingående 

ett antal allmänna intressen. Allmänna 

intressen i denna del utgör de gemensamma 

värden som finns inom olika sektorer och som 

vi vill utveckla och bevara. 

Tunga allmänna intressen är till exempel 

natur och kulturvärden, miljöfrågor, landskapsfrågor 

och riksintressen av olika slag. De 

allmänna intressena utgörs också av de värden 

och synsätt som kommunen har kring olika 

bebyggelsefrågor, frågor kring våra kommunikationer 

och vår infrastruktur. 

De olika allmänna intressena, sektorsintressena, 

ges i denna del inriktningar för hur 

kommunen avser utveckla och bevara dem 

utan definierad påverkan från utvecklings och 

exploateringsförslag. 

Översiktsplanens tredje del utgörs av förslag 

på utvecklingen inom kommunen vad gäller 

bebyggelse, vägar, järnväg, hamn samt utvecklingen 

av andra frågor som berör bebyggelse, 

mark och vatten. Dessa mer eller mindre 

konkreta förslag kring utvecklingen utgör 

även dessa allmänna intressen. Till skillnad 

från del två är dessa allmänna intressen sektorsövergripande. 

De konkreta förslagen i del tre berör ett flertal 

olika sektorsintressen, det vill säga allmänna 

intressen enligt del två. Del tre representerar 

på detta sätt en sammanvägning av och avvägning 

mellan flera intressen och representerar 

kommunens vilja för utvecklingen. 

Till översiktsplaneförslaget, speciellt kopplat 

till tredje delens konkreta förslag, finns fogat 

en miljökonsekvensbeskrivning.

7 

DEL 1 

UtgångspUnktEr 

DEL 2 

ALLmännA intrEssEn 

DEL 3 

Mark-, vattEn- och 

bEbyggELsEutvEckLing

Den utveckling vi pekar ut i vår översiktsplan 

är en symbios av Trelleborgs kommuns förutsättningar, 

trelleborgarnas förutsättningar 

och tankar om sin kommun och omvärldens 

påverkan på vår utveckling. Tillsammans med 

det regelverk som styr översiktlig planering 

utgör detta utgångspunkterna för planen. 

Översiktsplanering 

Översiktsplanering är en kontinuerlig process 

och nya översiktliga frågor kring bebyggelse, 

infrastruktur med mera är ständigt under 

behandling i kommunen. Ett översiktsplanedokument 

utgör därför ett nedslag i tiden där 

alla aktuella frågor och framtidscenarier ges 

möjlighet till genomsyn och påverkan för att 

slutligen läggas fast av kommunfullmäktige. 

Samlad framtidsbild 

En översiktsplan ska tydligt beskriva hur 

kommunen ser på framtiden, den ska täcka 

hela kommunens administrativa och geografiska 

område. Översiktsplanen är ett av 

kommunens viktigaste strategiska instrument 

som samlat beskriver kommunens önskade 

utveckling. En antagen översiktsplan kan 

ändras på två sätt: dels med en ny kommuntäckande 

översiktsplan, dels med en översiktsplan 

för en del av kommunen, en så kallad 

fördjupning. Översiktsplanens aktualitet ska 

prövas varje mandatperiod, vart fjärde år, av 

kommunfullmäktige och blir därigenom ett 

starkt styrinstrument för all annan planering 

genom att den är aktuell. Översiktsplanen och 

kommunens övriga långsiktiga planering ska 

hållas levande, ständigt analyseras och vidareutvecklas. 

Planen ska ge underlag för en 

sammanvägd helhetssyn för olika samhällssektorer 

samt vara vägledande i frågor som 

rör mark, vatten och bebyggelse i kommunen. 

Juridiken 

Översiktsplanens juridiska status är fastlagd i 

plan- och bygglagen (PBL). 

Planens innehåll är inte bindande, utan anger 

endast mål och intentioner och dess funktion 

är att vara vägledande för andra beslut kring 

bebyggelse, mark och vatten. Översiktsplanen 

och dess process är också en arena för en 

diskussion om framtiden. PBL:s bestämmelser 

om samråd och utställning garanterar att 

översiktsplanen får bred spridning, påverkan 

och förankring. Ställningstaganden och visioner 

om kommunens utveckling förs ut till 

alla som kan tänkas ha intresse. När kommun- 

Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska instrument som samlat beskriver önskad 

utveckling. Arbetet med översiktsplanen är öppet för medverkan från intresserade och berörda. 

9

fullmäktige antar planen är den således väl 

känd och förankrad. 

Översiktsplanen är också ett instrument i dialogen 

mellan kommunen och staten om allmänna 

intressen och då speciellt riksintressen. 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska en 

översiktsplan som minimum behandla följande 

områden: 

• Allmänna intressen, miljö och riskfaktorer. 

• Hur kommunen avser att tillgodose riksintressen. 

• Kommunens avsikter rörande användning 

av mark och vatten. 

• Kommunens avsikter rörande bevarande 

och utveckling av den byggda miljön. 

Konsekvenser av översiktsplanen skall framgå 

tydligt i planen och till planen skall fogas en 

miljökonsekvensbeskrivning anpassad till 

den översiktsnivå planen har. Översiktsplanen 

ska ha en nära koppling till miljöbalken och 

dess bestämmelser om hushållning med mark, 

vatten och fysisk miljö. Miljöbalkens mer 

allmänt hållna bestämmelser konkretiseras i 

översiktsplanen. 

Användning av mark och vatten 

I översiktsplanen beskrivs olika slag av tänkbara 

och önskvärda förändringar, såväl fysiska 

som andra. Översiktsplanen beskriver hur stad 

och landsbygd skall tillåtas utvecklas på ett så 

bra sätt som möjligt. Hur mark- och vattenområden 

kan användas på bästa sätt, hur nya 

bebyggelseområden och grönområden kan 

komma att växa fram. Naturförhållanden, 

trafikutveckling och vägstruktur men också 

levnadsförhållanden, sociala förhållanden, 

behov av service och fritidsaktiviteter belyses 

i planen. Planen ska tydligt belysa brister och 

angelägna utvecklingsmöjligheter. 

Förankring 

Översiktsplanens värde ligger i dess förankring 

hos politiker, allmänhet, myndigheter, 

näringsliv och andra intressenter. Arbetet ska 

därför så långt som möjligt vara öppet för 

medverkan och synpunkter från intresserade 

och berörda. 

Relation till detaljplaner och 

områdesbestämmelser 

Översiktsplanen redovisar utbyggnadsstrategier 

och huvudstruktur när det gäller 

användning av mark och vatten. Översiktsplanen 

utgör en grund för beslut när det gäller 

utformningen av detaljplaner och områdesbestämmelser. 

En detaljplan ska normalt grundas 

på ett program som anger utgångspunkter 

och mål för planförslaget. I vissa fall kan dock 

översiktsplanen fungera som ett detaljplaneprogram. 

Detta förutsätter dock att översiktsplanen 

är aktuell och att dess innebörd tydligt 

kan utläsas. Områdesbestämmelser kan upprättas 

för att säkerställa syftet med översikts- 

10 

planen eller för att säkerställa ett riksintresse. 

Områdesbestämmelser är juridiskt bindande 

på liknande sätt som detaljplan men områdesbestämmelser 

får endast upprättas om det 

finns stöd för dessa i översiktsplanen. 

Relation till andra kommunala planer 

och program 

Översiktsplanen är kanske kommunens mest 

strategiska, övergripande och långsiktiga 

planeringsinstrument vid sidan av långtidsbudgeten. 

Översiktsplanen utgår från mål 

och visioner för olika sektorer och intresseområden 

som berör frågor om mark och 

bebygg else. Ett av de viktigaste syftena med 

översiktsplanen är att samlat redovisa olika 

motstående allmänna intressen, det vill säga

inte enskilda privata intressen kring detta. 

Sektorsintressen vägs samman till en helhet i 

översiktsplanen. Olika slags frågeställningar 

som handlar om kommunens utveckling och 

framtid de närmaste årtiondena vägs mot varandra: 

utbyggnadsstrategi, miljöfrågor, bebyggelseutveckling, 

handelns och näringslivets 

utveckling, sociala aspekter med mera. Ofta 

kan dessa intressen kombineras utan problem. 

De senaste årtiondena har kommunfullmäktige 

behandlat ett flertal detaljplaner i kommunen, 

central orten och byarna vilka bland annat 

berört markanvändning, trafikplanering och 

lokalisering av vindkraft. 

Översiktsplan 2002 

Kommunens gällande översiktsplan antogs i 

juni 2002. Denna plan tog ett stort steg framåt 

i utvecklingsfrågorna i jämförelse med dess 

föregångare från 1990. Detta planförslag bygger 

vidare på översiktsplan 2002 som i många 

stycken fortfarande är aktuell som vägledning 

i beslut. 

Tiden från 2002 fram till 2008 präglades av 

högkonjunktur för byggandet. Mycket planering 

och byggande har skett runt om i kommunen. 

Detta har i huvudsak skett utifrån översiktsplan 

2002s intentioner. Bland det som 

genomförts kan nämnas: 

• Utbyggnader av bostadsområden i bland 

annat, Västervång, Skegrie, Dalköpinge/ 

Gislöv, Stavstensudde och Smygehamn. 

• Områdesbestämmelser har antagits för alla 

kyrkbyar. 

• Våtmarker och utveckling av grönområde 

vid Albäcksskogen har delvis genomförts. 

• Årligt stadsbyggnadspris har införts. 

• Enstaka förtätning i Trelleborgs centrum 

har genomförts. 

Bland det som inte blivit genomfört eller blivit 

inaktuellt av förslagen i översiktsplan 2002 

kan nämnas: 

• Ringväg har inte byggts. 

• Kommunens riktlinjer för vindkraftsutbyggnader 

har minskat i betydelse med 

hänsyn till att statens synsätt och att praxis 

succesivt har ändrats. 

• Förtätning av flera utvecklingsområden i 

centrum har uteblivit. 

• Arkitekttävlingar för viktigare offentliga 

byggnader och områden har ej tillämpats. 

• Regionaltågstrafik till Trelleborg har inte 

kommit till stånd. 

Motiv för en ny översiktsplan 

Kraven på vad en översiktsplan ska innehålla 

och förutsättningarna för den översiktliga 

planeringen har de senaste åren förändrats och 

utökats både utifrån lagar, regler och kunskap 

men naturligtvis också utifrån kommunens 

förutsättningar och vilja. 

11 

Bland de nya regler och synsätt som, från 

framförallt nationell nivå, gör sig gällande i 

översiktsplaneringen har hållbarhetsfrågorna 

fått väsentligt ökad tyngd. Detta gäller synsättet 

på vår energiproduktion i allmänhet och 

vindkraftsenergi i synnerhet, strandskydd, 

klimatförändringen, vattenfrågorna och hushållningen 

med mark. 

Bland de ändrade förhållningssätt kommunen 

lägger in i den översiktliga planeringen i kommunen 

kan nämnas nya synsätt på ringvägsfrågan, 

utveckling av huvudvägnätet i staden, 

förtätningar, kompletteringar och bättre 

markutnyttjande för att kunna bibehålla och 

utveckla servicen till trelleborgarna.

I övrigt finns ett flertal synsätt kvar från översiktsplan 

2002, bland annat kring regionaltåg, 

utbyggnadsområden och kvalitetsarbete i 

stadsbyggandet. 

Ny översiktsplan 

Föreliggande förslag till översiktsplan avser 

ersätta översiktsplanen från 2002 och fördjupningen 

av översiktsplanen för Stavstensudde 

från 2005. Tidsperspektivet är i huvudsak 

10–20 år fram i tiden även om vissa förslag 

i planen kan genomföras imorgon och vissa, 

framför allt strukturella, inte kommer att genomföras 

de närmaste decennierna. Planen får 

en omedelbar verkan men också verkan och 

konsekvenser i flera frågor under mycket lång 

tid. 

Planprocessen 

Arbetet med översiktsplanen kan delas in i 

fyra skeden: programskedet, samråds skedet, 

utställningsskedet och antagandeskedet. 

Som grund för arbetet ligger ett omfattande 

och ständigt föränderligt underlagsmaterial, 

som till delar är sammanställt men som även 

har sitt ursprung i andra separata kunskapsunderlag 

och utredningar. Detta material och 

den gällande översiktsplanen, som i stora 

delar fortfarande är aktuell, utgör viktiga 

förutsättningar och särskilt program bedöms 

ej behövas. 

12

Trelleborgs kommun 

Trelleborgs geografiska yta är präglad av en 

rik jordbruksbygd, en lång kuststräcka och ett 

tydligt centra, Trelleborgs stad. 

Jordbruksbygden 

Större delen av kommunens yta utgörs av landets 

bästa åkerjord och jordbruksnäringen har 

gett kommunen ett högkultiverat brukningslandskap, 

Söderslätt, och en utveckling mot 

större och större brukningsenheter. Efter skiftena 

vid 1800-talets början utgörs bebyggelse- 

mönstret av utskiftande gårdar och ett stort 

antal kyrkbyar. Bland dessa utvecklades några 

till centralorter framförallt när järnvägen 

drogs fram över landskapet. Anderslöv, Klagstorp, 

Södra Åby och Skegrie är goda exempel 

på dessa. Efter järnvägens tillkomst kom även 

Lantmännens siloanläggningar att lokaliseras 

i dessa järnvägsorter. Dessa orter kan, trots 

järnvägsnedläggningar, fortfarande upplevas 

som centralorter genom sina strukturer och 

bebyggelse. 

13 

Landsvägen utgör den norra gränsen av 

Söder slätt och norr om denna tar ett mer 

dramatiskt backlandskap vid, det sydskånska 

backlandskapet. Detta landskap sträcker sig 

långt utanför och norr om kommunen och 

utvisar sin största dramatik i Romeleåsen och 

dess omland. 

Trelleborgs stad 

Trelleborgs stad har sitt ursprung utifrån sitt 

goda sjöfartsläge. Medeltidstaden förlorade 

sina stadsrättigheter i samband med reformationen 

men staden blev åter stad genom 

stapelrättigheter och internationell sjöfart i 

slutet på 1800-talet. En hamnstad. I samband 

med industrialismen och urbaniseringen kom 

mycket av de intäkter sjöfarten genererade 

att satsas inom industrin och framgångsrika 

företag med Trelleborgs gummifabrik som 

dominant byggdes upp. En industristad. De 

framgångar sjöfarten och industrin rönte gav 

staden en stark utvecklingskraft och ekonomi 

och staden utvecklade stort oberoende av övrig 

region och omvärld. En självständig stad. 

Industrins behov av arbetskraft har varit en 

stark pådrivande kraft för stadens bostadsbyggande 

och dess tillhörande service. Detta 

har präglat stadens bostadsutbyggnader. Dess 

kraft har i dag falnat i takt med att industristrukturen 

förändrats.

Kust och hav 

Kommunens cirka 30 km långa kuststräcka 

utgörs av låglänt topografi som möter havet 

med sandstränder. Växtligheten är sparsam 

och domineras huvudsakligen av strandhedar. 

Bebyggelsen i kustlandskapet har sitt ursprung 

i fiskelägesbebyggelse och fritidshusbebyggelse. 

Dessa bebyggelser har till största 

delen konverterats till traditionellt permanent- 

boende. Ny bebyggelse för permanentboende 

har också genomförts i några jungfruliga 

kustavsnitt. 

Kustlandskapet representerar stora natur- och 

kulturvärden men har också stor betydelse för 

det rörliga friluftslivet och andra rekreationsintressen. 

Det sista handlar i stor utsträckning 

om fritidsbåtar, småbåtshamnar och bad. 

14 

Trelleborg i siffror 

Trelleborgs kommun täcker idag en landyta på 

342 km². Till största delen används kommunens 

mark för åkerbruk 81 %, medan resterande 

markarealer utgörs av tätortsareal 5 %, 

betesmark 2 %, skog 2 %, samt övrig areal 

10 %. 

Kommunens bebyggelse är koncentrerad till 

Trelleborgs stad, tätorterna Alstad, Anderslöv, 

Simremarken, Klagstorp, Skegrie, Smygehamn, 

Beddingestrand och Gislövs läge samt 

ett 40-tal mindre byar. 

Trelleborgs kommun gränsar till Vellinge 

kommun i väster, Svedala kommun i norr och 

Skurups kommun i öster. 

Ett fåtal stora industrier har större delen av 

1900-talet dominerat näringslivet i Trelleborg, 

framför allt Trelleborg Industri AB (”Gummifabriken”) 

och hamnen. Idag är bilden en 

annan, då många små företag och industrier 

etablerat sig i kommunen. Stora närings grenar 

inom kommunen idag är bland annat den 

offentliga sektorn, vård och omsorg, tillverkningsindustrin, 

handel och kommunikationer.

Trelleborgarna 

Folkmängd och befolkningsprognos 

Kommunen hade 41 558 invånare vid årsskiftet 

2008/2009, vilket är en ökning med 

539 personer från föregående år. Befolkningsökningen 

beror huvudsakligen på ett 

inflyttnings överskott med 498 personer. Kommunen 

har en väsentligt högre nattbefolkning 

än dagbefolkning. Medelåldern är 41 år för 

kommunen som helhet och den är högst i 

Beddinge strand med 47 år och lägst i Skegrie 

med 32 år. Andelen äldre inom befolkningen 

är något högre i kommunen i jämförelse med 

riket och förväntas öka vilket gör det angeläget 

att uppmuntra en nyproduktion av bostäder 

för att balansera de demografiska konsekvenserna. 

Ser man tillbaka i tiden så innebar 1960-talet 

en folkmängdsökning, 1970-talet och åren till 

och med 1984 en minskning och därefter har 

folkmängden ökat stadigt varje år. Åldersfördelningen 

bland kommunens invånare 

följer rikets genomsnitt, dock med något färre 

i gruppen 20–30 år. Antalet kvinnor överstiger 

något litet antalet män. 

Befolkningsökningen de senaste fem decennierna 

har varit ca 200 personer i genomsnitt 

per år. Senaste decenniet (högkonjunktur) 

visar genomsnittssiffror för befolkningsökningen 

med nästan det dubbla, 347 personer 

per år, på 1990-talet var ökningen i genom- 

snitt 223 personer medan på 1970-talet var 

det en årlig minskning med i genomsnitt 89 

personer. Prognoser och framskrivningar är 

vanskliga att göra och träffsäkerheten är oftast 

låg. Framförallt nybyggnationen av bostäder 

påverkar befolkningsutvecklingen. Förutsättningarna 

för nybyggnation av bostäder 

styrs av en mängd faktorer, varför Trelleborgs 

kommun i huvudsak skall inrikta sig på en 

god planberedskap och ett blandat utbud av 

bostadstyper. 

Trelleborgs kommun låter årligen upprätta 

befolkningsprognoser och senaste prognos 

från 2009 visar en befolkningsökning med 

drygt 5 000 personer under kommande 10-års- 

period, dvs i genomsnitt 500 personer om året. 

Denna är markant högre än tidigare utveckling. 

Huvuddelen av denna ökning förutsätts 

utgöras av inflyttning till kommunen. 

Utbildning och inkomst 

Statistik från 2008 visar att andelen trelleborgare 

med gymnasieutbildning (54 %) är något 

högre än genomsnittet för länet (46 %) och riket 

(48 %) medan andelen med eftergymnasial 

utbildning är väsentligt lägre (26 %) än länets 

(36 %) och rikets (35 %) genomsnitt. Trelleborgarnas 

utbildningsnivå är således lägre än 

den genomsnittliga i länet och riket. Trelleborgarens 

medelinkomst följer helt genomsnittet 

Befolkningspyramid 2008-12-31 Befolkningen i 20–30 årsåldern är något mindre än för riket i övrigt 

15

för länet men är något lägre än genomsnittet 

för riket. 

Förvärvsarbete 

2007 var antalet invånare i åldrarna 16–64 år 

25 966. Av dessa förvärvsarbetade 76 %. Flest 

arbetsplatser finns inom sektorerna handel och 

kommunikation, tillverkning och utvinning 

samt vård och omsorg. Vanligaste yrken för 

kvinnor i Trelleborg finner vi inom vård och 

omsorg. För män domineras sysselsättningarna 

av byggnadsarbete, inom tillverkning och 

som fordonsförare. 

Pendling/arbetsresor 

Drygt 8 000 trelleborgare (2007) pendlar 

dagligen till andra kommuner (framför allt 

till Malmö), medan 3 400 personer pendlar 

in till Trelleborg från grannkommunerna. 

Mycket tyder på att andelen utpendlande 

trelleborgare ökar. Uppgifter om korta resor, 

kortare än 5 km, inom Trelleborg visar att 

trelleborgaren i högre utsträckning än i andra 

skåne kommuner väljer bilen som transportmedel. 

Orsakerna till detta måste analyseras 

och motverkas. Bilen är det klart dominerande 

färdsättet inom kommunen då 70 % använder 

bil som transportmedel till arbetet, medan 

11 % åker med buss. 

Hushållens sammansättning och 

boende 

I Trelleborg är det vanligare att hushållen 

består av två eller flera personer än i riket i 

övrigt. Det procentuella antalet ensamstående 

är därför något lägre än riksgenomsnittet 

(36 % jämfört med 40 %). 

Över hälften av alla trelleborgare bor i småhus 

(55 %) medan övriga bor i flerbostadshus. Av 

det befintliga bostadsbeståndet är stora delar 

byggt före 1970 (70 %). Antalet nybyggda 

bostäder i kommunen var relativt stort i början 

av 1990-talet. Byggandet minskade dock markant 

under åren 1994–1996, för att återigen 

öka från och med 1997 och kulminera 2007. 

Tillverkning och utvinning, handel och kommunikation är tillsammans med vård och omsorg de klart 

dominerande näringsgrenarna 

16

Trelleborg i omvärlden 

Trelleborg är i högsta grad påverkad av omvärlden. 

Detta handlar om de formella krav 

som ställs på kommunen i sin utveckling via 

lagar och regler men kanske i ännu högre utsträckning 

handlar det om de tendenser, trender 

och doktriner som vårt samhälle utvecklas 

ur. Livskvalitet och hållbarhet är centrala 

begrepp i rådande utvecklingstendenser. I 

detta sammanhang måste Trelleborgs kommun 

medverka i och utveckla miljöarbetet, medverka 

i och utveckla regionsamarbetet och ta 

sitt ansvar kring livets många sociala frågor. 

Hållbarhet 

I botten på hållbarhetsbegreppet ligger våra 

miljöfrågor. Vi får ingen hållbarhet om vi inte 

respekterar naturens system och låter människors 

hälsa få företräde framför exploateringsföretag. 

Hållbarhetsbegreppet innefattar därför 

också folkhälsofrågor, barnfrågor, jämställdhetsfrågor, 

integrationsfrågor samt demokratifrågor 

och andra sociala frågor. De ekonomiska 

frågorna tillhör också hållbarhetsbegreppet 

även om de har en tendens att grumla bilden 

av hållbarhetsbegreppet speciellt när de ges ett 

alltför snävt lönsamhetsperspektiv. 

Hållbarhetstanken måste allt mer genomsyra 

allt från vårt vardagliga agerande till 

samhälls planeringen. Det kräver medvetenhet 

i allt från vad vi handlar i butiken till hur vi 

lokaliserar vår bebyggelse, vilka transport- 

system vi väljer, hur vi förhåller oss till vår 

historia och vår natur och så vidare. 

Miljö 

Människan har levt i samklang med naturens 

förutsättningar ända fram till mitten på 

1800-talet. Men i takt med industrialismens 

intåg kom människornas vanor och behov att 

förändras och naturens resurser kom att exploateras 

i allt högre grad. 

Begreppet ”miljö” är idag komplext. Det 

handlar inte längre enbart om industrier som 

släpper ut föroreningar till luft och vatten, 

det handlar lika mycket om vår livsstil, det 

vill säga konsumtion, energiförbrukning och 

transporter. Det handlar också om vår egen 

hälsa. Allergier, luftrörsproblem, sömnsvårigheter 

och cancer är några exempel som i 

många fall direkt kan härledas till tätorternas 

luftföroreningar och buller, industrins kemikalieutsläpp, 

samt ökad ultraviolett strålning 

från solen på grund av förtunnat ozonlager. 

Vår västerländska livsstil med hög materiell 

standard är resurskrävande. Dagens linjära 

resursutnyttjande, där vi tillverkar produkter 

av råvaror, använder produkterna och sedan 

slänger dem, bryter mot naturens kretslopp. 

Resurserna är i många fall ändliga och dess 

ändlighet påverkas mycket negativt av de 

restprodukter som naturen inte kan ta hand 

om, till exempel kärnbränsle, skrot, luftföroreningar 

och kemiskt förorenat avloppsvatten. 

17 

Dessa restprodukter hamnar i mark, vatten 

och luft och påverkar våra ekosystem negativt 

– de ekosystem som sedan ska försörja oss 

med mat, vatten och energi. 

Den svenska miljöpolitiken har fått en mängd 

uttryck i all samhällsplanering och dess lagstiftning. 

Det övergripande målet är att ”det 

miljöpolitiska arbetet skall till nästa generation 

kunna lämna över ett samhälle där de 

stora miljöproblemen är lösta”. Normer, lagstiftning, 

mål, direktiv och samarbetsprojekt 

inom området är ständigt ökande i omfattning. 

I arbetet har regeringen satt upp 16 nationella 

miljömål. 

Regeringen har satt upp 16 nationella miljömål 

som skall uppnås inom loppet av en generation

De sexton miljömålen är: 

1. Begränsad klimatpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

15. God bebyggd miljö 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Inom ramen för miljömålen finns ett flertal 

fördjupade måldokument framtagna regionalt 

och lokalt. Ett arbete som fortskrider. 

Regioner 

Trelleborgs kommun har förändrats mycket 

under de senaste 30 åren. Vår närregion har 

blivit allt viktigare, då vi delar arbets-, 

bostads-, utbildnings- och servicemarknad 

med bland annat Malmö, Vellinge, Lund men 

även Köpenhamn. Denna närregionala samhörighet 

kommer att öka och bli allt viktigare i 

framtiden. 

Vi konstaterar att Trelle borg inte längre ligger 

i periferin, utan att kommunen nu är med 

i händelsernas centrum. Med tanke på utvecklingen 

inom regionen och de förändringar som 

sker i norra Tyskland och östra Europa, ligger 

18 

Trelleborgs kommun mycket bra till, geografiskt 

sett. Trelleborg spelar redan idag en viktig 

roll som Sveriges andra största hamnstad 

för godshantering. Det är bland annat som 

transportknutpunkt som Trelleborg kan ha en 

roll i framtiden. 

Skåne är en sammanhållen region med egen 

identitet och kulturell bakgrund som fram 

till 1998 var uppdelad i två administrativa 

regioner Malmöhus län och Kristianstads län. 

Dessa båda län var i sin tur uppdelade i ett antal 

regionala arbetsmarknader, där Trelleborg 

tillhörde ”Sydvästra Skåne”. 

Region Skåne och Öresundsregionen 

Sedan Skåne samlades i ett regionalt organ 

och en länsstyrelse har Region Skåne ett 

särskilt ansvar för regionens utveckling. En av 

Region Skånes huvuduppgifter är att utarbeta 

ett regionalt utvecklingsprogram för Skåne. 

Senaste utvecklingsprogrammet är antagit av 

regionfullmäktige 2009. Programmet är uppbyggt 

med vision, övergripande målsättningar, 

utmaningar och ett begränsat antal operativa 

mål. 

”Visionen om det livskraftiga Skåne är att 

Skåne finns i centrum i södra Östersjön och 

Öresundsregionen är en självklarhet. Mångfald 

ger möjligheter, hela Skåne växer och det 

är här de spännande jobben finns. Skåne är en 

magnet för kreativiteten, det finns starka internationella 

forskningsmiljöer och vi är världsledande 

i miljö- och klimatfrågor. Det finns ett

varierat boende för alla behov och önskemål, 

spännande kultur och häftiga evenemang. En 

stark sammanhållning och tillit präglar Skåne, 

samverkan är ett honnörsord.” 

För att nå visionen pekar utvecklingsprogrammet 

ut fem utmaningar: 

• Kunskapen 

• Delaktigheten 

• Miljön och klimatet 

• Tillgängligheten 

• Öresundsintegrationen 

Region Skåne arbetar kontinuerligt fram handlingsprogram 

och strategier för flera regionala 

områden. 

Öresundsregionen omfattar först och främst 

städer och orter som kan nå marknader på andra 

sidan Öresund med mindre än en timmes 

restid. Detta område har cirka 2,5 miljoner 

invånare, flera stora universitet, en välutbildad 

befolkning, ett allsidigt näringsliv samt en väl 

utbyggd infrastruktur. Tillsammans bildar den 

svenska och danska sidan runt Öresund en 

stark och konkurrenskraftig region, även i ett 

europeiskt perspektiv. Köpenhamn är redan 

idag en stark regional och internationell aktör 

och kommer att ha en fortsatt dominant ställning 

i denna region även framöver. 

Utvecklingen av städerna på den svenska 

sidan av Öresund ger flera synergier genom 

den starkare knytningen till den danska sidan. 

Viktigt i detta sammanhang är hur den reella 

integrationen kring till exempel arbete, bostäder 

och utbildning över sundet fortskrider. 

Otvetydigt har Skåne både fysiskt och mentalt 

närmat sig kontinenten. 

Danskarnas intresse för Öresundsregionen har 

naturligtvis liknande förtecken som svenskarnas. 

Marknaderna för boende, arbete, utbildning, 

fritid och rekreation kompletteras 

och utökas. I ett danskt perspektiv förstärks 

Köpenhamns roll som regionens centrum och 

som kraftcentrum i norra Europa. 

Öresundsregionen är en attraktiv plats för 

företagsetableringar. Redan nu märker man 

konkurrens mellan Malmö och Köpenhamn 

om var i regionen företag skall etablera sig. 

19 

Trelleborgs kommun har här möjlighet att 

attrahera företag som vill ha nära till både den 

svenska, danska och tyska marknaden, men 

som inte nödvändigtvis måste ligga alldeles 

invid Öresundsbron. 

Östersjöregionen 

I norra Tyskland fortskrider arbetet med en 

genomgripande upprustning och utbyggnad av 

såväl spår- som motorvägnätet, för att knyta 

samman städer och regioner inom landets nya 

gränser. En ny tvärförbindelse i öst–västlig 

riktning har till stora delar byggts ut (motorväg 

A20). Denna motorväg sträcker sig från 

Hamburg, längs med Östersjökusten, fram till 

den polska gränsen. Planen är att vägen skall 

knytas samman med det polska motorvägnätet.

Historiskt sett har länderna runt Östersjön 

alltid utgjort en stark region. Samarbetet över 

gränserna har varit utbrett ända fram till andra 

världskriget, då förbindelserna med Baltikum 

och Ryssland upphörde. Länderna runt Östersjön 

har utvecklats åt olika håll och levnadsstandarden 

är mycket olikartad. Men det är 

ändå uppenbart att de fortfarande känner en 

stark samhörighet då många initiativ till samarbete 

har tagits efter det att järnridån föll. 

I ”The Baltic Sea Region” (BSR) samarbetar 

Sverige, Danmark, Norge, Finland, Ryssland, 

Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. 

Representanter för dessa länder har formulerat 

ett dokument, ”Vision and Strategies 

for the Baltic Sea Region”, i vilket länderna 

presenterar en samlad strategi för Östersjöområdets 

framtida utveckling. 

Europa har under de senaste årtiondena genomgått 

många stora förändringar, både politiska 

och geografiska. EU:s gränser har utvidgats 

och fortsätter att utvidgas, vilket har lett 

till en ökad internationalisering och en skärpt 

konkurrens mellan stadsregionerna inom EU:s 

inre marknad. 

En tydlig tendens inom Europa, är att den 

nationella nivån försvagats till förmån för 

den överstatliga, samtidigt som den regionala 

nivån stärks. I regionernas Europa suddas 

gränserna mellan länderna ut och det bildas 

nya nät och pärlband av städer i samverkan, 

utan hänsyn till tidigare gränsdragningar. 

På strategiska platser i Europa börjar nya, 

starka regioner ta form, ofta bestående av 

ett flertal städer som kompletterar varandra i 

olika avseenden. De nya regionernas avgränsningar 

varierar beroende på sammanhanget. 

Öresunds regionen är en av dessa nya, starka 

och strategiskt placerade regioner i framtidens 

Europa. 

Östersjöhamnarna bedöms i framtiden komma 

att få en ökad betydelse, genom en ökad 

20 

handel mellan länderna runt Östersjön. Denna 

handel kräver dock en utvecklad transportlogistik 

för såväl sjöfart, väg och järnväg samt 

kombinationer av dessa. Tyskland utgör det 

primära navet i Östersjön, medan de svenska 

hamnarna utgör sekundära nav för handeln 

med de nordiska länderna. 

Social hållbarhet 

Tryggt, robust, jämställt och tillgängligt 

Den fysiska samhällsplaneringen skall främja 

en långsiktigt förnuftig lokalisering av bebyggelse, 

anläggningar och infrastruktur, vilket 

bland annat innebär ställningstaganden avseende 

hälsa och säkerhet samt beredskapshänsyn.

Att sträva efter ett robust och hållbart samhälle 

innefattar flera aspekter på samhällsplaneringen 

bland annat sociala, ekonomiska, 

miljömässiga och tekniska. Det är därför en 

viktig utgångspunkt att säkerhetsarbetet är aktivt 

för att minska risken för olyckshändelser 

som kan leda till allvarliga skador på människor, 

egendom och miljö. Detta påverkar både 

den fysiska samhällsplaneringen, bland annat 

lokaliseringsfrågor, och hur riskhanteringsprocessen 

ser ut. 

Det robusta och hållbara samhället skall också 

ge medborgarna trygghet i alla situationer 

med hänsyn till kriminalitet av olika slag. 

Även här har den fysiska samhällsplaneringen 

en viktig roll att fylla bland annat genom rätt 

lokalisering av gång- och cykelvägar, rätt 

blandning av dag- och nattbefolkning och 

belysning. 

Tillgänglighetsfrågan, det vill säga frågan att 

bygga bort hinder för funktionshandikappade, 

är en viktig jämställdhets- och demokratifråga. 

Folkhälsa 

Sveriges riksdag antog 2003 elva folkhälsomål 

som underlag för arbete med att förbättra 

folkhälsan lokalt och regionalt. Syftet med 

denna folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar 

för en god hälsa för hela befolkningen 

och speciellt för de grupper som är mest utsatta 

för ohälsa. Folkhälsoarbetet är brett och 

inbegriper livsvillkor, miljöer, produkter och 

levnadsvanor. 

Folkhälsomålen: 

1. Delaktighet och inflytande i samhället 

2. Ekonomisk och social trygghet 

3. Trygga och goda uppväxtvillkor 

4. Ökad hälsa i arbetslivet 

5. Sunda och säkra miljöer och produkter 

6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7. Gott skydd mot smittspridning 

8. Trygg och säker sexualitet och en god 

reproduktiv hälsa 

9. Ökad fysisk aktivitet 

10. Goda matvanor och säkra livsmedel 

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett 

samhälle fritt från narkotika och dopning 

samt minskade skadeverkningar av överdrivet 

spelande 

Arbetet med förbättrad folkhälsa utifrån dessa 

mål är således inte bara en fråga om sjukdom 

utan i högsta grad en fråga om social trygghet. 

Demokrati och integration 

Vid sidan av den traditionellt representativa 

demokratin höjs kraven på direkt brukarinflytande 

inom en mängd områden. Den kommunala 

servicen utgör ett stort område där de 

senaste decennierna visat olika nya inflytelseformer 

för medborgarna. Denna utveckling 

förespås fortsätta. 

IT-tekniken kommer sannolikt också att kunna 

påverka demokratiutvecklingen. Möjligheterna 

för medborgaren att följa den politiska 

debatten och engagera sig är utomordentligt 

stora när tekniken ger oss möjlighet att från 

soffan i vardagsrummet delta i samhällsdebatten 

och samhällsbyggandet. 

Utvecklingen kan på sikt medföra behov 

att se över den traditionellt representativa 

demokratin som demokratisk organisation 

för samhällsbyggandet. Utvecklingen inom 

Människor är olika, som ett mönster med många olika figurer. En del aktar sig noga för gränsområden, 

rör sig försiktigt med stora marginaler, andra ignorerar gränserna och lever sitt eget liv. 

21

IT-området i demokratins tjänst borde även 

gagna invandrarnas möjligheter att ta del av 

samhällsbyggandet med positiv effekt på 

integrationen. För övrigt är de grundläggande 

integrationsfrågorna i mångt förknippade med 

invandrarnas möjlighet till arbete i relation 

till kompetensen. Uppblandning av bostadstyper 

och en bredare befolkningsstruktur 

inom stadsdelarna utgör också en del som kan 

påverka integrationen positivt. Demokratiaspekten, 

som bygger på dialog, är komplicerad 

i integrationsfrågan. 

Upplevelser och skönhetsvärden 

Kommunen och flera andra aktörer i samhällsbygget 

har ett särskilt ansvar för våra vardagsmiljöer. 

Omsorg i utformningen av våra miljöer 

utgör inte bara en konkurrens faktor för 

att attrahera nya trelleborgare och nya företag 

utan är också intimt förknippat med hållbarheten 

i miljöerna. God stadsbyggnad, arkitektur 

och byggnadstradition utgör den bästa grunden 

för hållbarhet. Vackra hus lever och lever 

länge. Länge leve vackra hus! 

22 

Upplevelser i detta sammanhang handlar 

om bebyggelse, platser och grönska. I det 

riksdagsbeslut som ligger till grund för en 

nationell politik kring detta konstateras att 

”Kvalitet och skönhet skall inte underställas 

kortsiktiga ekonomiska lösningar” och 

ambitionen ”måste vara att Sverige – som ett 

utvecklat välfärdssamhälle – skall vara en förebild 

inom områdena arkitektur, formgivning 

och design”. 

I den nationella politiken kring kvaliteten i vår 

miljö har regeringen gett följande helhetsperspektiv: 

”Det offentliga rummet – gator, torg, parker, 

offentliga lokaler och landskapsrum – bör 

utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen 

av dess gestaltning bör framhävas”. 

”Landets kommuner bör uppmuntras att anta 

strategier eller lokala handlingsprogram för att 

stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i 

den byggda miljön”. 

Trelleborgs kommun uppvisar och kan uppvisa 

stora värden i sina miljöer men har också 

steg kvar att ta mot ett mer fördjupat arbete 

med kvalitetsfrågorna inom området.

Trelleborgs framtid 

Kommunfullmäktige har arbetat fram följande 

vision för Trelleborgs kommun: 

Trelleborgs kommun skall vara en framgångskommun 

med hög livskvalitet och en 

långsiktigt hållbar tillväxt. 

Visionen om Trelleborgs kommun har sin 

utgångspunkt i utvecklingen av livskvaliteten 

för trelleborgaren inom ramen för en långsiktigt 

hållbar utveckling. Visionen berör en 

mängd områden där kommunen de närmaste 

decennierna utvecklar sin attraktionskraft 

och profil samt blir en kommun attraktiv för 

bosättning, utbildning och etablering i en 

progressiv region. Folkmängden ökar genom 

den ökade attraktionskraften och till följd av 

utvecklade regionala kommunikationer, både 

vad gäller väg- och järnvägssidan, men även i 

kraft av hur kommunen tar tillvara de företräden 

som kommunen har i form av en levande 

landsbygd, inramad av ett tilldragande kustområde 

i söder och ett storslaget naturområde 

i norr. 

Visionen kan sammanfattas i följande: 

• Trelleborg når man med bekväma, snabba, 

hållbara och säkra kommunikationer både 

på väg, järnväg och till sjöss. 

• Trelleborg är en aktiv och attraktiv kommun 

i en progressiv och hållbar Europaregion. 

• Trelleborgs naturlandskap, landsbygd 

och kustområden lever och är tillgängliga 

för såväl människorna som för flora och 

fauna. 

• Samhällsservicen präglas av kvalitet, 

mångfald och närhet både vad gäller dess 

lokalisering, innehåll och hur den svarar 

upp mot människornas behov. 

• Våra vardagsmiljöer och stadscentrum är 

utvecklade för trelleborgarnas trivsel och 

lockar även fler att bli kommuninvånare. 

Våra turistmiljöer medverkar till att bilden 

av Trelleborg ger mersmak och lockar till 

fler besök. 

• Utvecklingen av Trelleborg präglas av en 

långsiktighet i tillvaratagandet av de värden 

som finns likväl som de möjligheter vi 

har. 

Trelleborgs kommun i regionen 

Trelleborgs kommun utgör en del av en regional 

marknad för boende, utbildning, arbete, 

fritid och rekreation. En marknad som 

ökade väsentligt när Öresundsbron öppnades. 

Nyckeln till denna utökade marknad utgörs av 

kommunikationernas kvalitet och tillgänglighet. 

Inom Skåneregionen finns idag en mycket 

stor rörlighet av både personer och gods både 

på väg och på järnväg. Planerna för en utveckling 

av den spårbundna trafiken är långt 

gångna och viktiga men kommer inte inom 

överskådlig tid att dominera över vägtranspor- 

23 

ternas andel. I ett långsiktigt perspektiv är det 

dock viktigt att det finns flera bekväma alternativ 

att välja mellan vad gäller personoch 

godstransporter. 

Godstransportmängderna till och från Trelleborgs 

hamn uppvisar en tydlig ökning över 

tiden. Högkonjunkturer innebär alltid nya 

rekord medan lågkonjunkturer uppvisar mindre 

mängder. Kommunen engagerar sig aktivt 

i frågorna kring dessa flödens framkomlighet 

i regionen, både vad gäller yttre godsspåret 

runt Malmö samt utbyggnaden av kontinentalbanan 

och väg E6/E22. 

Kommunens planering skall särskilt behandla 

och beakta: 

• Möjligheterna att utveckla regionaltågstrafik 

kopplad till regionens system. 

• Förutsättningarna kring en regionaltågsstation 

och ytterligare stationslägen. 

• Möjligheterna av vad en utvecklad infrastruktur 

ger vad gäller exploatering inom 

ramen för en god miljö och hållbar utveckling. 

• Möjligheterna till samverkan med andra 

kommuner och i regionen för gemensamma 

satsningar. 

• Förutsättningarna för hamnens utveckling 

i allmänhet och som ytterligare förstärkt 

port till Sverige.

Att bo i Trelleborgs kommun 

Trelleborgs kommun erbjuder många möjligheter 

till ett attraktivt boende. Ett attraktivt 

boende har olika betydelse för olika hushåll 

och skeden i livet. Gemensamt fundament 

utgör dock en god samhällsservice i form av 

skola, vård och omsorg. Andra parametrar 

utgör mer individuella val. Detta kan gälla 

närhet till natur och rekreation, cykelavstånd, 

närhet till havet och till god kollektivtrafik, 

möjlighet till upplevelser, närhet till centrum 

med mera. Kvalitetsfrågorna i dessa parametrar 

spelar allt större roll vid val av bostad och 

bostadsort. 

Inte minst ett attraktivt centrum har stor 

betydelse vid val av bostadsort. Bostads- 

marknaden i Trelleborg skall ha mångfald. 

Kvaliteten i bostadsbyggandet och i övriga 

faktorer som påverkar bostadsvalet skall utvecklas 

och värnas. 


och beakta: 

• Förutsättningar för ett bra boende i hela 

kommunen, det vill säga både på landsbygd, 

i byar, i de större orterna och i 

staden Trelleborg. 

• Möjligheterna att utveckla grönstrukturer i 

befintliga och nya bostadsområden samt i 

tätorternas närhet. 

• Behovet att utveckla bekväma cykelvägar 

mellan bostadsområden och de viktigare 

målpunkterna både inom centralorten och 

mellan denna och till orterna i dess närhet. 

• Förutsättningarna för en god samhällsservice. 

• Att god mark- och planberedskap finns för 

att täcka kommande decenniers behov. 

• Möjligheterna att knyta bostäder till framtida 

regionaltågssystem. 

• Möjligheterna att bygga attraktiva bostäder 

i centrala Trelleborg. 

• Förutsättningarna att utveckla attraktiva, 

långsiktigt hållbara boendemiljöer med 

god havskontakt, både väster och öster om 

Trelleborg. 

24 

• Behovet att värna ett levande och vackert 

centrum i Trelleborg. 

Att arbeta och vara verksam i 


Trelleborg är i grunden en industri- och hamnstad. 

Några större verksamheter dominerar 

vid sidan av ett stort antal mindre företag. 

Andelen statliga eller regionala verksamheter 

är liten. Andelen utpendlare, främst till 

Malmö, är ungefär dubbelt så stor som andelen 

inpendlare. Pendlingsutbytet med Lund är 

begränsat. Arbetsmarknaden bör kompletteras 

med företag som efterfrågar större andel högskoleutbildad 

arbetskraft. Detta ger ringar på 

vattnet inom flera samhällssektorer till exempel 

bostadsmarknad, utbildning och handel. 


och beakta: 

• Att mark- och planberedskap finns för nyetableringar 

i bra kommunikationslägen. 

• Att transporterna inom staden ger minsta 

möjliga miljöpåverkan på bostadsområden. 

• Förutsättningarna för etableringar nära en 

framtida regionaltågsstation och ytterligare 

stationslägen. 

Att uppleva och besöka Trelleborgs 

kommun 

Mycket av vår livskvalitet bygger på våra 

upplevelser och möjligheter till upplevelser.

Behoven är individuella och många gånger 

knutna till aktiviteter och evenemang. Den 

fysiska inramningen och planeringen utgör 

ofta scenografin respektive regin och dessa 

är därför särskilt viktiga frågor i översiktsplanearbetet. 

Upplevelser i detta perspektiv 

är ofta en helhetskänsla som är svår att fånga 

i ord. Känslan handlar både om vår vardagsmiljö 

och inramningen av speciella miljöer 

och evenemang. Trelleborgs kommun skall ge 

den rätta känslan för såväl trelleborgaren som 

för besökaren. Det är viktigt att såväl vardagsmiljöer 

som våra gemensamma miljöer är 

vackra och upplevelserika samt att våra mest 

besökta miljöer ges extra omsorgsfull utformning. 

Dessa utgör på många sätt vårt ansikte 

utåt. 


och beakta: 

• Vikten av att vårt stadscentrum ges omsorgsfull 

och vacker utformning både 

vad gäller stadsbild och i detaljer såsom 

material, möbler, skyltar, grönska, uteserveringar 

med mera. 

• Vikten av att våra infarter till staden utformas 

vackert. 

• Vikten av att bevara landsbygdens starka 

karaktär och att det unika och särdragen i 

Trelleborg utvecklas och synliggörs. 

• Att ingrepp i landskapsbild av större 

anläggningar, till exempel vindkraftverk, 

görs med stor hänsyn och försiktighet. 

• Att våra turistattraktioner, som Smygehuk 

och fornborgen, ges extra omsorg i utformningen. 

• Vikten av att utveckla och ta tillvara grönstrukturen 

i anslutning till nyexploaterade 

områden. 

• Möjligheten att vidareutveckla cykel vägar 

inom kommunen och till angränsande 

kommuner. 

25 

• Förutsättningarna att knyta samman centrum 

med hamnen för att uppleva livet i 

hamnen. 

• Förutsättningarna för att centrumbebyggelsen 

längs Östergatan blir en del 

av det levande Trelleborgs centrum. 

• Behovet att utveckla skönhetsvärdena i 

industriområden.

|| Tillägg enligt KF §110/2010: 

Trelleborgs kommun ska påbörja en fördjupad 

översiktsplan för kommunen viktiga områden 

både geografiskt och tematiskt. 

Som påvisats i ÖP 2010 återstår många frågor 

att utreda. Några exempel på det är 

• ny struktur för regional och lokal kollektivtrafik 

med etablering av järnvägsstation 

för persontrafik och omlokalisering av 

busstation, 

• önskan om ”medborgarnas havskontakt” 

genom att öppna upp stadens centrum mot 

havet och att etablera kustnära stadsbebyggelse, 

• etablering av ringväg runt staden och 

• tillfartsalternativ till hamnen. 

Ovanstående ger Trelleborg både fantastiska 

möjligheter och stora utmaningar. 

I plan- och bygglagen ges möjlighet till fördjupad 

översiktsplan och i det läge Trelleborg 

befinner sig skulle det vara ytterst lämpligt 

att använda sig av den möjligheten. Genom 

att påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan 

uppnår kommunen flera syften. 

Det viktigaste är att det ger möjlighet att på 

ett samordnat och strukturerat sätt fördjupa 

arbetet kring de stora och svåra utvecklingsfrågorna. 

Minst lika viktigt är att det ger reella 

möjligheter att få en stor medborgerlig delaktighet. 

Till det ska läggas den signal som ges 

till omgivningen att i Trelleborg är ”mycket på 

gång” och Trelleborgs kommun är beredd att 

ta ett helhetsgrepp. 

Utöver uppgiften att geografiskt planera 

staden ska kommunen ta möjligheten att i det 

fördjupade översiktsplanearbetet tematiskt 

genomgående arbeta med miljö och folkhälsa. 

Vidare ska delaktighet och inflytande genomsyra 

hela arbetet. När vi ska bygga om och 

till vår stad ska vi göra det på ett långsiktigt 

hållbart sätt både för människor och miljö och 

med hög delaktighet. 

Arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

ska ske i samråd med Trafikverket och Länsstyrelsen. 

Trelleborgs kommun ska påbörja en fördjupad 

översiktsplan för kommunen viktiga områden 

både geografiskt och tematiskt. Arbetet ska 

geografiskt i första hand omfatta centrum/ 

innerstaden och kuststräckan ”väst till öst”, 

(västra infarten till korsningen väg 9/Dalaslingan, 

se bifogad karta). Tematiskt ska 

det fördjupade planarbetet omfatta miljö och 

folkhälsa. 

För arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

ska tillsättas en politisk styrgrupp. Styrgruppen 

ska utöver riktlinjer för planarbetet ta 

fram förslag till metoder för stort medborgerligt 

inflytande under processen.|| 

26 


Inriktning och riktlinjer gällande 

allmänna utgångspunkter: 

• Trelleborgs kommun ska påbörja en fördjupad 

översiktsplan för kommunen viktiga 

områden både geografiskt och tematiskt. 

Arbetet ska geografiskt i första hand omfatta 

centrum/innerstaden och kuststräckan ”väst 

till öst”, (västra infarten till korsningen väg 9/ 

Dalaslingan, se bifogad karta). Tematiskt ska 


folkhälsa. 

• För arbetet med den fördjupade översiktsplanen 




inflytande under processen.||

29 

DEL 1 


DEL 2 


DEL 3 



Bebyggelse 

Strukturer 

Bebyggelsefrågan är central i översiktsplanen. 

Var skapas markberedskap för nya områden, 

det vill säga som en försörjningsfråga, och hur 

skapas en god byggd miljö? Detta fokuserar 

i hög grad på livskvaliteten och hållbarheten 

i vår byggda och planerade miljö och inbegriper 

både humanistiska kvalitetsfrågor och 

följsamhet mot de historiska och befintliga 

strukturer och värden som finns. 

Kommunens bebyggelsestruktur är mångfacetterad 

och har vuxit fram genom seklerna 

utifrån de många attraktions och försörjningsvärden 

som finns i kommunen. Strukturen 

i kommunen är sprungen ur dels den rika 

jordbruksbygden, Söderslätt, dels från det 

goda sjöfartsläget, Trelleborgs stad, och dels 

från kustfisket. 

Söderslätts bebyggelse utgörs av några före 

detta centralorter för omkringliggande jordbruksbygd 

som exempelvis Anderslöv och 

Klagstorp, ett stort antal byar och ensamliggande 

utskiftade gårdar. Trelleborgs stad är 

centrerat kring den internationella hamnen 

och växer i radiell riktning ut från detta centrum. 

Kustbebyggelsen har endast fragment 

kvar från sin knytning till fiskenäringen och 

kännetecknas idag i huvudsak av omfattande 

fritidshus och permanenthusmiljöer. 

Framtida förändringar föreslås underordnas 

befintliga strukturer och vägledande förhållningssätt 

till hållbarhet. Utbyggnader 

föreslås i utvecklingsorter och i Trelleborgs 

stad medan det i byar endast föreslås mindre 

kompletteringar. 

Boende 

Trelleborgs stad är ett attraktivt och livskraftigt 

kommuncentrum som genom seklerna 

visat en kontinuerlig utvecklingspotential 

inom alla samhällsbyggnadssektorer. Denna 

utveckling förväntas fortsätta och inte minst 

utvecklingen mot att vara en aktiv del av den 

regionala bostadsmarknaden är tydlig. 

Bostadsbyggnationen har under decennier 

präglats av omfattande småhusbyggnation 

och viss flerbostadshusbyggnation. Förutom 

att småhusbebyggelse är markkrävande ökar 

avstånden i staden och ensidigheten av upplevelsen 

av vår stad. I den fortsatta utvecklingen 

på den regionala arenan och med hänsyn till 

hållbarheten i utvecklingen förutses behov 

av ett mer varierat och mindre markkrävande 

bostadsbyggande. 

Kustens attraktionskraft för boende är alltjämt 

stark i kommunen samtidigt som konflikterna 

med andra intressen, inte minst med det 

rörliga friluftslivet och naturvården, är mycket 

starka. Ett fortsatt bostadsbyggande i Trelleborgs 

stad bör ta fasta på kustens attraktions 

31 

kraft, då havet ger kvaliteter för både boende 

och rekreation. 

För att skapa goda villkor för boende i de 

mindre orterna och på landsbygden bör ny 

bebyggelse utanför Trelleborgs stad främst 

lokaliseras till utpekade utvecklingsorter. Här 

bör utbyggnad av bostäder kunna ske för att 

kunna bidra till att upprätthålla servicenivån. 

Bystrukturen på landsbygden är både medeltida 

och kopplad till jordbruket. De ca 40 

byarna i kommunen ligger tätt och den gamla 

karaktären finns fortfarande i många fall kvar. 

De erbjuder en mängd kvaliteter för såväl 

boende som besökare. De kulturhistoriska 

kvaliteterna med kyrka, vanning och gröning 

ger tillsammans med övrig bybebyggelse och

lummighet en särskild kvalitetsdimension i 

byarna. Trots bristen på service har byarna 

alltjämt en attraktionskraft för i huvudsak boende. 

Endast mindre kompletteringar bör ske i 

dessa miljöer. 

Havet har sin givna betydelse för kommunen 

och inte minst för bebyggelsestrukturen. 

Fisket gav tidigt sitt ursprung till fiskelägena 

men när bilen kom och förändrade våra fritidsmönster 

blev också kustområdena intressanta 

för sommarstugebebyggelse. Stora delar 

av kustområdena blev sommarstugeområden 

som de senaste decennierna till stor del byggts 

ut och omvandlats till områden för permanentboende. 

Orterna visar svårigheter att upprätthålla 

service och kollektivtrafik i konkurrens 

med vad staden kan erbjuda. Trots detta finns 

fortfarande ett tydligt bebyggelsetryck i dessa 

orter. 

Bostadsbyggnadsbehovet 

Aktuell befolkningsprognos för kommunen 

pekar på en folkmängd om ca 46 700 personer 

vid utgången av år 2019, en årlig genomsnittlig 

ökning med cirka 500 personer. En 

framskrivning av detta till en 20årsperiod ger 

således en befolkningsökning om cirka 10 000 

personer. Eftersom denna befolkningsökning 

måste till huvuddelen tillskrivas nybyggnation 

och inflyttning till kommunen bedöms bostadsbyggnadsbehovet 

under en 20års period 

vara 3 000–4 000 bostäder. Huvuddelen av 

dessa bostäder föreslås lokaliseras till Trel 

leborgs stad varför kapaciteter för dessa måste 

skapas där. Förutom planering för nybyggnation 

i Trelleborgs stad måste även utbyggnadskapaciteter 

tillskapas i utvecklingsorter, 

framför allt Skegrie–V Tommarp. 

Verksamheter 

Verksamheterna i Trelleborg domineras av 

medelstora anläggningar med få anställda och 

är således i många fall markkrävande. Precis 

som vad gäller bostäder bör en mer varierad 

sammansättning av verksamheter eftersträvas 

både vad gäller storlekar, personalintensitet, 

utbildningsnivåer och kompetensområden. 

Närheten till goda kommunikationer är av 

största vikt vid etablering av verksamheter. 

Såväl varor och personer ska enkelt och mil 

32 

jövänligt kunna ta sig till och från verksamheten. 

Kontor och icke miljöstörande verksamheter 

bör ges möjlighet att integreras med 

bostäder och service i planerade utbyggnadsområden 

för att skapa den blandade staden. 

Etableringar vid någon av infarterna bör vara 

prydliga och gärna med egen profil för att ge 

ett bra första intryck. 

Ett starkt näringsliv och en attraktiv kommun 

förutsätter att kommunen har bra infrastruktur 

för person och godstransporter vad gäller 

såväl väg, järnväg, flyg som sjöfart samt bra 

tele och datakommunikationer. För att attrahera 

verksamheter att etablera sig i Trelleborg 

måste attraktiv industrimark kunna erbjudas. 

Under 2007 såldes 30 tomter i kommunen. 

153 nya företag startades i Trelleborg under 

2008 och i kommunen finns 3 600 arbetsplatser 

totalt. 

Turismen utgör en del av näringslivet. Smygehuk 

är det mest välbesökta turistmålet i kommunen. 

Området och dess framtida utveckling 

är behandlat i ett särskilt detaljplaneprogram 

och under rubriken ”Östersjön och kusten” i 

del 3. 

Verksamheter på landsbygden är främst 

jordbruksverksamhet med produktion av 

livs medel, energigrödor eller annan energiproduktion. 

Merparten av handelsutbudet i kommunen 

finns i centrala delen av Trelleborgs stad.

Dagligvarubutiker är önskvärda i utvecklingsorterna 

men kan endast bli lönsamma om där 

finns en köptrogen och tillräckligt stor kundkrets. 

God bebyggd miljö 

Miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” 

innebär att: ”städer, tätorter och annan bebyggd 

miljö ska utgöra en god och hälsosam 

livsmiljö samt medverka till en god regional 

och global miljö. Natur och kulturvärden 

ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och 

anläggningar ska lokaliseras och utformas på 

ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt 

god hushållning med mark, vatten och andra 

resurser främjas.” 

Frihet från buller, tillgång till sunda, trygga 

bostäder med närhet till kulturmiljö och naturvärden 

värderas högt. Skånes tillväxt, högt 

exploateringstryck, ökad trafik och handelns 

omstrukturering gör det mycket svårt att nå 

målet sett till hela länet. 

För att nå målet anger det regionala miljömålsdokumentet 

att ett antal åtgärder behöver 

vidtas ute i kommunerna: 

• Kollektivtrafiken prioriteras. 

• Lokala cykelplaner tas fram och genomförs. 

• I planeringen prioriteras cykeltrafik och 

cykelparkering ytterligare, i synnerhet i 

planeringen av tätorter. 

• I planer och beslut prioriteras tätortsutveckling 

kring goda kollektivtrafiklägen, i 

synnerhet spårbundna lägen. 

• I planeringen undviks att verksamheter, 

till exempel köpcentra som främst kan nås 

med egen bil, lokaliseras utanför tätorter. 

• I översiktsplanen redovisas hur utbudet av 

bostäder, arbetsplatser, service och kultur 

ska bidra till att minska transportbehovet 

och bilanvändningen i kommunen. 

Miljömålsarbetet har även tydlig inriktning 

för bebyggelsens kulturhistoriska värden. För 

att bevara dessa värden utarbetas ett lokalt 

natur och kulturmiljöprogram. 

För att säkra kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

ska senast år 2010 finnas tillgång till 

kommun eller stadsantikvarie samt stadsarkitekt. 

I syfte att säkerställa 25 % av den kulturhistoriskt 

värdefulla bebyggelsen införs 

rivningslovs och bygglovsplikt för byggnader 

som används inom fiske, jord och skogsbruk i 

kulturhistoriskt värdefulla områden. 

Trelleborgs kommun har genom områdesbestämmelser 

för ett 40tal byar utökat lovplikten 

enligt ovan i syfte att säkerställa de 

värden som finns här. 

33 

Inriktning och riktlinjer för 

bebyggelse: 

• Kommunen skall ha mark- och planberedskap 

för bostadsbyggnadsbehovet och behovet för 

verksamhetsetableringar 

• Planeringen skall ha sin utgångspunkt i en 

långsiktigt hållbar utveckling och särskilt 

utveckla bebyggelsens möjligheter att knytas 

till hållbara transportsystem, kollektivtrafik 

och gc-vägar 

• Hushållning med jordbruksmark skall vara 

utgångspunkt vid planering 

• Arbetet med att säkerställa kulturhistoriska 

och estetiska värden i den byggda miljön skall 

prioriteras, bland annat i detaljplanering

Mark, landskap och vatten 

Landarealen i Trelleborgs kommun uppgår 

till cirka 34 000 hektar, som fördelas på 86 % 

åker, 10 % bebyggd mark, 2 % våtmark, 1 % 

skog och 1 % övrig mark. Den allemansrättsliga 

marken uppgår endast till 2 %, vilket 

är jämförelsevis lite. Större delen av kommunens 

mark är uppodlad och intensivt brukad. 

Landskapet används till större delen för 

livsmedels produktion och de dominerande 

grödorna är spannmål, betor och raps. Endast 

små rester av orörda områden finns kvar. Pilevallar, 

dikesrenar och vägkanter är exempel 

på tillflykts orter för en alltmer utarmad och 

undanträngd flora och fauna. 

Jordbruket 

Jord och skogsbruk är näringar av nationell 

betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får 

tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar 

endast för att tillgodose väsentliga samhällsintressen 

och om detta inte kan ske på ett från 

allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom 

att annan mark tas i anspråk. I Trelleborgs 

kommun innebär detta särskilda svårigheter då 

tätortsutbyggnader på annat än god åkermark 

innebär utbyggnader i kustnära lägen, vilket 

omfattas av andra restriktioner och intressen. 

Åkermarksklasser 

35 

Den odlade marken med sin produktion av råvaror 

för mat och energi är en väsentlig resurs 

ur ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. Nätet 

av Lantmännens anläggningar minskar och 

koncentreras till ett fåtal anläggningar. Driften 

är rationell och den goda jordmånen förstärks 

av tillförsel av gödning. Andelen ekologiskt 

odlad mark förväntas öka väsentligt inte minst 

pådrivet av konsumenternas efterfrågan. 

Svensk åkermark är graderad i 10 klasser efter 

dess produktionsförmåga. De högsta klasserna 

(8–10) utgör den största delen av Trelleborgs

kommuns markareal. Sett ur nationellt och 

internationellt perspektiv har dessa områden 

mycket hög produktionsförmåga, vilket gör 

det mycket angeläget att behålla denna åkermark 

för produktion av livsmedel. I Trelleborgs 

kommun finns jordar i klass 4 i kustområdet 

kring Beddingestrand men i övrigt är det 

de tre högsta klasserna (8–10) som dominerar. 

I kommunen föreligger ständiga konflikter 

mellan det allmänna hushållningskravet och 

tätorternas utveckling. 

Kulturmiljövård 

Idag förvanskas stora delar av det byggda 

kulturarvet successivt genom rivning eller 

okänsliga ombyggnader. Även tätortsutbyggnader 

och förändringar inom infrastruktur, 

jordbruk och industri utsätter byggnader och 

kulturlandskapet för ett stort förändringstryck. 

Program och strategier för tillvaratagande 

och utveckling av kulturhistoriska värden ger 

underlag för att i den fysiska planeringen och 

samhällsbyggandet hantera dessa frågor. 

Riksintressen 

De områden som nämns nedan har alla klassats 

som riksintresse för kulturmiljövården 

och skall därmed skyddas mot åtgärder som 

påtagligt kan skada kulturmiljön. 

M:K 122 Börringe–Anderslöv 

(området berör flera kommuner) 

Medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet 

och talrika lämningar efter befästa försvarsanläggningar 

i en svagt kuperad öppen odlingsbygd där 

godsförvaltningen vid Börringekloster och säterierna 

genom århundraden präglat landskapets och bebyggelsens 

utformning. 

Uttryck för riksintresset är det kuperade odlingslandskapet 

kring Börringesjön med ett omfattande allésystem 

mellan Stora Markie gård och Markiehage. 

Riksintresse kulturmiljövård 

36 

M:K 138 Fru Alstad 

Kyrkby med arkitekturhistoriskt märklig landskapsdominerande 

medeltida kyrka och för en kyrkby 

karaktäristiska bebyggelseinslag som väl speglar 

byns betydelse i det forna agrarsamhället. 

Uttryck för riksintresset är byns kyrka och dess läge, 

offerkälla, skola, bevarade gårdar och gatuhusbebyggelse 

från 1800 och 1900talen. 

M:K 136 Fuglie–MellanGrevie–Skåre 


Centralbygd med det av jordbruksskiftena präglade 

slättlandskapet Söderslätt med förhistorisk bruk

nings och bosättningskontinuitet samt för Sverige 

unik koncentration av tätt liggande kyrkbyar av 

åtminstone medeltida ursprung som väl speglar 

kyrkobyggnadskonstens stilideal från medeltid till 

1900tal. 

Skåre fiskeläge med ett oregelbundet och successivt 

framvuxet gatunät med äldre bebyggelse med 

anknytning till fiske och sjöfart samt lämningar efter 

1700talets försvarssystem utefter Östersjökusten. 

Uttryck för riksintresset för slättlandskapet är bland 

annat de talrika och landskapsdominerande fornlämningsmiljöerna, 

tätt liggande gamla byar och gårdsmiljöer, 

kyrkor, pilevallar, hägnads och vägsystem. 

Uttryck för riksintresset i Skåre är det bevarade 

oregelbundna gatu och vägnätet med enkla och 

tidstypiska fiskarstugor och gatuhus från 1800 och 

1900talen samt skansar och vallar från 1700talets 

försvarslinje utefter Östersjökusten. 

M:K 141 Östra Torp–Smygehamn 

Industri och hamnmiljö med talrika lämningar efter 

kalkframställning som successivt under 1800talet 

utvecklats kring fiskeläget Smygehamn. 

Uttryck för riksintresset är kupolkalkugnarna norr 

om Östra Torps by från tiden 1850–1930 samt vid 

Smygehuk en kalkugn från 1902. Kalkutskeppningshamn 

i Smygehuk med magasin från 1800talets 

början och hamnanläggning från 1920talet i Smygehamn. 

I området ingår även Smygehuks fyr och 

Hemmesdynge kyrkby. 

M:K 144 Östra Vemmenhög–Tullstorp–Dybäck 


Öppet svagt kuperat odlingslandskap med förhistorisk 

bruknings och bosättningskontinuitet i övergångsbygden 

mellan slättlandskapet och risbygden 

i norr, landskap och bebyggelse präglad av godsför 

valtningen vid Dybäcks slott, utefter kusten landskapsdominerande 

fornlämningar samt vid kusten 

anlagd fiskehamn. 

Uttryck för riksintresset är Skateholms 7 000åriga 

grav och stenåldersboplats, bronsåldershögar, 

Tullstorps centralkyrka med kyrkogård, kyrkby med 

gårdar och gatuhus. 

M:K 139 Gylle–Dalköpinge 

Av skiftena präglat öppet slättlandskap med förhistorisk 

bruknings och bosättningskontinuitet samt 

medeltida kyrkor som väl belyser bygdens betydelse 

alltsedan förhistorisk tid med bevarade och landskapsdominerande 

fornlämningar. 

Uttryck för riksintresset är flera fornlämningsmiljöer, 

Gislövs och Dalköpinges medeltida kyrkor, kringbyggda 

gårdar, gatuhus, Dalköpinge kyrkby, Gylles 

1800tals kyrka och prästgård. 

37 

M:K 142 Äspö 

Öppet odlingslandskap med förhistorisk brukningsoch 

bosättningskontinuitet, kyrkby på slätten och 

utefter kusten landskapsdominerande fornlämningar. 

Uttryck för riksintresset är stråk av fornlämningar utmed 

kusten, Äspö medeltida kyrka med omgivande 

traditionell gårds och gatehusbebyggelse, Gamlegård 

och Klockaregård med välbevarad bebyggelse 

och prästgård.

Regionala intressen 

Av kommunens alla värdefulla kulturmiljöer 

har Länsstyrelsen i ”Kulturmiljöprogram för 

Skåne” pekat ut 19 miljöer som särskilt värdefulla 

kulturmiljöer. Fyra av dessa miljöer 

ingår i olika kulturmiljöstråk. Nedan presenteras 

objektens namn och motiven till dess 

bevarande. 

Anderslöv 

Miljön i Anderslöv speglar gångna tiders centralort 

på den skånska slättbygden. Speciellt präglande för 

miljön har 1800talet varit. Viktiga inslag i bybilden 

Regionala intressen kulturmiljö 

är kyrkan, det äldre byggnadsbeståndet och bebyggelsestrukturen. 

Beddingestrand 

Beddingestrand uppvisar både ett fiskeläge med 

bevarad bebyggelse och ett fritidsområde som vuxit 

fram under 1900talet. De små fiskehoddorna är viktiga 

inslag i miljön som visar på tidigare verksamhet 

på platsen. Prägeln av fritidsbebyggelse är av stor 

betydelse och visar en tydlig säsongsbetonad verksamhet 

på orten där Granhyddan är framträdande. 

38 

Börringe–Lindholmen 


Området utgör ett kulturlandskap med månghundraårig 

bebyggelsekontinuitet samt rymmer inom en 

snävt avgränsad region ett synnerligen intressant 

komplex av flera perioders borganläggningar och 

deras senare utveckling till gods och mindre herrgårdar. 

1700talets förändring av den medeltida sockenstrukturen 

kan direkt avläsas genom kyrkobyggnaderna. 

Börringe stationssamhälle och tegelbruk 

har en tydlig koppling till godsmiljön och visar på 

godsets stora påverkan. Bygdegården är ett typexempel 

på landsbygdens folkrörelselokaler. 

Fru Alstad 

Fru Alstads kyrka dominerar området och byn. 

Kyrkobyggnaden har synnerligen stor betydelse från 

kyrko och historisk synpunkt. Den är även av vikt 

för landskapsbilden. Byn utgör en väl samlad miljö. 

Dalköpinge–Gislöv–Gylle 

Området åskådliggör genom de skilda objekten – 

stenkammargravar, gravhögar, medeltidskyrkor, 

bybildningar, skifteslandskap – en utveckling från 

förhistorisk tid till nutid. 

Grönby 

Grönby är ett gott exempel på en skånsk skiftad by. 

Av betydelse för miljön är bystrukturen med bebyggelse 

samlad i anslutning till bygatan samt kombinationen 

gårdsfastigheter och gatehusbebyggelsen. Av 

särskilt intresse är kontrasten mellan Grönby kyrkby 

och Norra Grönby. Kyrkan är en god representant för 

de sydskånska kyrkorna i slättbygd. 

Hemmesdynge–Smygehuk 

Området visar olika skeden i ett landskap som sedan 

förhistorisk tid tagits i anspråk. Kalkindustrimiljön 

åskådliggör en i Skåne under 1800talet och tidigt

1900tal viktig näringsgren. De öppna odlingsfälten, 

byarna och den spridda gårdsbebyggelsen samverkar 

till områdets karaktär av utpräglad slättbygd. Böste, 

Smyge och Smygehamn är kännetecknande för 

1800talets sydskånska fiskelägen, vilka vanligen är 

belagda under 1600talet, i bebyggelsemönster och 

byggnadsskick. Genom avsaknad av modern kransbebyggelse 

bibehåller Böste i hög grad fiskelägets 

ursprungliga proportioner. 

Jordberga–Källstorp 

Området illustrerar en genuin slottsmiljö med 

ursprung i medeltid och i sin nuvarande gestaltning 

präglad av 1800 och 1900talen. De öppna, vidsträckta 

odlingsfälten, alléerna och den till huvudgården 

jämte sockerbruket samlade bebyggelsen 

är liksom de stenlagda vägarna väsentliga inslag i 

landskapsbilden. 

Skåre 

Skåre bevarar till sina äldsta delar karaktären av 

fiskeläge från 1800talets första hälft. Skansarna är 

viktiga dokument över Skåne som gränsprovins. 

Skegrie–Fuglie–Hammarlöv–V Tommarp– 

V Vemmerlöv 


Området utgör ett kulturlandskap vars utveckling 

från förhistorisk till modern tid kan utläsas utifrån 

mångfalden av fornlämningar, kyrkor, byar och det 

av skiftet skapade landskapet. De ensamliggande 

gårdarna, ägornas geometriska mönster, vägnätet och 

de många pileraderna är samtliga värdefulla delar i 

kulturlandskapet. 

Svaneholm–Stjärneholm–Skurup 


Den jordbruksreform och landskapsomvandling som 

Rutger Macklean under slutet av 1700talet initierade 

på godset Svaneholm med underlydande gårdar 

och hemman utgör en av de mest genomgripande 

förändringarna i svensk jordbruks och landskapshistoria. 

Det stora värdet är helheten i området. Strukturer 

såsom tomter, pilevallar, vägar, gränser och 

den öppna marken är viktiga komponenter. Området 

kring Svaneholm och Stjärneholm illustrerar ett 

godsdominerat kulturlandskap där såväl lövskog, 

betesmarker, öppna åkrar och bebyggelsen är av stor 

betydelse. Skurups kyrkbys roll som centralort visas 

bland annat med kyrkan, prästgården och skolorna. 

Skurup är en god representant för sekelskiftets skånska 

stationssamhällen. Väsentliga inslag i miljön är 

framför allt det äldre byggnadsbeståndet och stadsplanen. 

Ett kulturhistoriskt intresse är också knutet 

till skolorna, Folkets hus och park samt den funktionalistiska 

bebyggelsen. 

39 

Trelleborg 

Stadens medeltida ursprung kan i viss mån skönjas i 

stadsplanen men finns även bevarad i de under mark 

dolda kulturlagren. Trelleborgen är en intressant och 

unik fornlämning. Stadens starka kopplingar till industri, 

sjöfart och järnväg visas tydligt. Bebyggelsen 

kring Gamla Torg, 1800talets strand och infartsbebyggelse, 

Folkets park och industrialiseringsperiodens 

tegelbebyggelse som patriciervillor, industrier 

och arbetsbostäder är alla viktiga komponenter i 

stadsmiljön. I staden finns flertalet goda exempel på 

administrativa och monumentala byggnader, flertalet 

från tiden kring sekelskiftet 1900. 

Västra Alstad 

Byn åskådliggör en skånsk bymiljö sådan den gestaltades 

efter skiftets genomförande under förra hälften 

av 1800talet. 

V och Ö Vemmenhög–Tullstorp–Dybäck–Hörte 


Området är representativt för det södra Skånes 

slätt och backlandskap. Områdets rikhaltiga innehåll 

av såväl fornlämningar som sentida monument 

illustrerar ett kontinuerligt brukande av landskapet 

sedan förhistorisk tid. Fornlämningarna och kyrkbyarna 

är värdefulla inslag i landskapsbilden där 

Tullstorps kyrka har en för skånska lantsortskyrkor 

ovanlig utformning. Slottet tillsammans med gårdarna, 

pilevallarna, alléerna, vägsträckningarna 

och markanvändningen ger en representativ bild av 

skånska godslandskapet. Broarna i Ö Vemmenhög 

visar utvecklingen i brobyggande från 1800talet och 

framåt. 

Äspö 

De monumentala gravhögarna visar att området varit 

av betydelse som odlingsbygd allt sedan förhistorisk

tid. Äspö har bevarat karaktären av äldre kyrkby på 

slätten. 

Grevebanan, Malmö–Ystad järnväg 

(Kulturmiljöstråk) 


Grevebanan visar adelns starka ställning och järnvägens 

betydelse för framväxten av samhällen och industrier 

på landsbygden och har därigenom ett högt 

historiskt värde. Det är viktigt att bevara godsens 

mindre stationer med tillhörande byggnader. Sambandet 

mellan gods, kyrka och station har ett särskilt 

kulturhistoriskt värde. Industrier som till exempel 

tegelbruk eller mekaniska verkstäder längs järnvägen 

förstärker förståelsen av banans betydelse. Stationshus, 

banvaktstugor, bostäder för järnvägens personal 

och mindre byggnader som pumphus, godsmagasin 

och våghus bildar tillsammans ett helhetsvärde. 

Berörda kommuner är Malmö, Skurup, Svedala, 

Trelleborg och Ystad. 

Landsvägen Trelleborg–Simrishamn–Brösarp, 

väg 9 (Kulturmiljöstråk) 


Om man vid tidigt 1800tal startade sin färd i 

Trelleborg så gick vägen söder om byarnas vångar på 

strandallmänningen. Längs med vägen låg husbebyggelse 

och fiskelägen samt kvarnar. Vägsträckningen 

har på flera ställen idag dragits utanför samhällen 

och i nya stråk, men till största del är även den gamla 

landsvägen väl bevarad. Man kan följa vägens utveckling 

som vägens olika åldersringar i landskapet. 

Landsvägen Malmö–Ystad, väg 101 

(Kulturmiljöstråk) 


Väg 101 eller ”landsvägen” sträcker sig från Malmö 

till Mossbystrand och ansluter därefter till kustvägen 

mot Ystad. Vad som är karaktäristiskt för vägen är 

att den går i ett landskapavsnitt där man urskiljer en 

sydlig flack del, Söderslätt, och en nordlig tydligt kuperad 

del där landskapet dessutom är fyllt med små 

vattenhål eller dödisgropar, Backlandskapet. 

Sannolikt kan man föra vägen åtminstone tillbaka till 

tiden för bybildningen och för kyrkobyggandet det 

vill säga omkring 1000–1100tal. Fasta vägar torde 

höra samman med fasta bosättningar och behovet 

att ta sig till bland annat kyrkan. Det är möjligt att 

vägen är äldre än så men den kan då även ha haft en 

annorlunda vägsträckning. 

Sträckningen har lång kontinuitet och kan beläggas 

till åtminstone tidigt 1800tal. Vägen är sannolikt 

mycket äldre än så. Kulturmiljön längs vägen, 

med den heterogena och för byarna karaktäristiska 

bebyggelsen med spår från olika verksamheter och 

tidsepoker, gör åkandet till en upplevelse utöver det 

vanliga. Vägen är ibland kantad med alléträd och 

omgiven av gravhögar, vilket också bidrar till att 

40 

förhöja sträckans kulturmiljövärde. Gästgiverierna är 

starkt förknippade med resandet och längs med väg 

101 är Anderslövs och Skivarps gästgiverier, båda 

fortfarande i drift, väl värda att bevara. 

Skånelinjen, Per Albin-linjen (Kulturmiljöstråk) 


Skånelinjen, eller Per Albinlinjen som den också 

kallas efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson, 

började byggas år 1939 och skulle fungera som 

en befästningslinje längs den södra kusten. Skånelinjen 

sträckte sig från Båstad till Vieryd och skulle 

förhindra mindre båtar, sjöstridsvagnar och trupper 

att nå land. Åren 1939 och 1940 byggdes här över 

1 000 betongvärn av olika typer, de flesta genomförda 

av entreprenörer. Anordningar för närförsvar, 

skydd och hinder byggdes av trupperna. Försvarslinjen 

är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som 

gränsprovins. Samtliga värn är viktiga delar i den 

helhet som Skånelinjen utgör.

Naturvärden 

Natura 2000 

Skyddsvärda naturmiljöer inom EU har 

valts ut till nätverket Natura 2000. I Natura 

2000områden krävs tillstånd från Länsstyrelsen 

för att bedriva verksamheter eller 

vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan 

påverka miljön. Tillstånd kan lämnas om 

skyddsvärda miljöer inte skadas och om bevarandet 

av de arter som ska skyddas inte hotas 

eller försvåras. I Sverige tas bevarandeplaner 

för de berörda miljöerna fram. Inom kommunen 

finns ett Natura 2000område, Ugglarps 

mosse. ”Område av gemenskapsintresse enligt 

habitatdirektivet som inte har samband med 

annat Natura 2000område”. Mossen ligger 5 

km sydost om Svedala, belägen i Trelleborgs 

kommun. 

Ugglarps mosse 

Ugglarps mosse är en torvmosse där torvbrytning 

förekommit. De gamla torvgravarna är vattenfyllda 

och remsorna mellan dem igenvuxna med björk, al, 

asp och bok. I några av de södra torvgravarna växer 

rikligt med vattenaloe. Fågellivet i Ugglarps mosse 

är rikt. I mossen har ett fossilt björnskelett påträffats. 

Det är ett större sammanhängande område med mer 

eller mindre öppna vattenspeglar där citronfläckad 

kärrtrollslända förekommer. Saknar specifikt områdesskydd. 

Riksintresse för naturvården 

Riksintresseområde för naturvården ska så 

långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan 

påtagligt skada naturmiljön. Behovet av grön Riksintresse naturvård 

områden i tätorter och i närheten av tätorter 

ska särskilt beaktas. 

3 kap. 6 § miljöbalken säger att när ett område 

är av riksintresse för naturmiljön innebär det 

att mark och vattenanvändningen inom området 

ej drastiskt får ändras. Det är Naturvårdsverket 

som bedömer och beslutar om vilka 

områden som är av riksintresse för naturvården. 

De aktuella områdena har avgränsats av 

Länsstyrelsen i Skåne. 

41 

Nedanstående områden finns helt eller delvis 

inom Trelleborgs kommun. 

M:N 91 Kuststräckan Kämpinge–Stavstensudde 


Området utmed kuststräckan Kämpinge–Stavstensudde 

har i första hand stora geovetenskapliga 

värden även om området också hyser sällsynta och 

utrotningshotade växt och djurarter. Längs kusten 

finns mindre blottningar av Dankalksten som tillsammans 

med likartade kustblottningar vid Smygehuk 

utgör de enda naturliga blottningarna av tertiär i 

Sverige.

Litorinavallen är en i landskapet markerad strandvall 

som i terrängen lättast kan iakttas utmed kustvägen. 

Vallen har stor betydelse för utforskningen av Östersjöbäckenets 

nivåförändringar. Sandavlagringarna 

i intilliggande område har stor betydelse för tolkningen 

av det komplicerade händelseförlopp som ägt 

rum i samband med områdets geologiska bildning 

och utveckling under kvartärtid. Härigenom har hela 

området blivit geovetenskapligt intressant och fått ett 

värde av högsta dignitet. 

Strand och vattenområdet är betydelsefullt som 

övervintringsområde och rastlokal för sjöfågel och 

vadare. I strandområdet och i området i anslutning 

till Litorinavallen finns några av vårt lands mest 

sällsynta växtarter. 

M:N 87 Backlandskapet söder om Romeleåsen 


Backlandskapet sydväst om Romeleåsen är ett av de 

mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i 

landet. Backlandskapet är beläget över den så kallade 

Alnarpssänkan, en förkastningsdal i berggrunden, 

orienterad i nordväst/sydostlig riktning. Förkastningsdalen 

uppvisar avlagringar med en komplex 

kvartär stratigrafi från bland annat äldre istider. 

I området finns rika typer av lövskog, torr och 

fuktängar och rik och fattigkärr. Mycket rik flora 

42 

och fauna med bland annat flera fattigkärrsväxter, 

kronhjort, dovhjort och flertalet häckande fågelarter. 

Sjöarna i östra delen är limnologiskt intressanta. 

Området berör Trelleborgs kommun i sin södra del. 

M:N 90 Dalköpinge ängar 

Dalköpinge ängar är riksintressant som naturbetesmark 

med en sällsynt flora. Naturreservatets 

ängar sluttar mot fuktstråket vid Gislövsåns forna 

fåra. Ängarna utgör en mycket värdefull biotop för 

floran. En mycket artrik kalkfuktäng har bildats i den 

angränsande marken till kärret i den gamla åfåran. 

Närheten till havet gör att kärrväxter blandas med 

marina växtarter. Andra förekommande vegetationstyper 

i området är hed och torräng. 

Den sällsynta fjärilsarten igelknoppsrörfly har en 

fast förekomst i reservatet och dess värdväxter kan 

påträffas i den västra delen av ängarna. Fågellivet 

är rikt och totala antalet fågelarter, som häckat eller 

besökt området, uppskattas till ca 160. 

Regionala naturvärden 

Kommunens södra delar karaktäriseras av 

Söderslätt, som är en utpräglad, tämligen flack 

jordbruksbygd med landets i särklass bästa 

åkerjordar. I de västra delarna övergår slätten i 

ett svagt böljande landskap som genomkorsas 

av mer eller mindre tydliga dalgångar. Norr 

om Landsvägen (väg 101 mellan Malmö och 

Ystad) utbreder sig det skånska backlandskapet 

med en varierad topografi. Stora och små 

kullar och platåer omväxlande med sänkor eller 

små dalgångar. De lösa jordlagren utgörs i 

stora delar av kommunen till övervägande del 

av lerjordar, där moränlera är den vanligaste 

jordarten. Såväl lerhalt som kalkhalt varierar,

men de är i allmänhet höga. Jordlagrens mäktighet 

är avsevärd. Hela kommunen är starkt 

präglad av det moderna jordbruket. Endast 

längs kusten finns restområden som tillhört 

det urgamla odlingslandskapet och som inte 

odlats upp. Ur produktionssynpunkt tillhör 

Trelleborgs kommun det område som betecknas 

Götalands södra slättbygder. 

Backlandskapet 

Norr om Landsvägen, som bildar en tydlig topografisk 

gräns, utbreder sig ett kraftigt kuperat backlandskap, 

som domineras av platåliknande kullar, vilka 

Regionala naturvärden 

åtskiljs av sänkor och raviner. Det är ett av de mest 

välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. 

Området är unikt och landskapsbilden synnerligen 

tilltalande och utan motstycke i landet. 

Kusten mellan Gislövs läge och Skateholm 

Området är vidsträckt och består bland annat av 

sandiga, öppna hagmarker i slänterna ner mot havet. 

De är till största delen trädlösa och har fårsvingel 

och knylhavrevegetation. Rödven och tuvtåteltyperna 

förekommer också. Delar av betesmarkerna är 

påverkade av gödsling och/eller dikning. Fårabackarna 

är exempel på hagmark inom området som nu 

är ohävdad i traditionell mening, men som hävdas 

43 

av kaniner, får och badgäster. Området består av 

omväxlande dyner och sänkor. 

Smyge kärr 

En före detta grustäkt som genom ett ytnära och 

rörligt, kalkrikt grundvatten utvecklats till ett rikkärr 

med förekomst av olika orkidéer, bland andra 

majnycklar och ängsnycklar. Björk och videuppslag 

förekommer och innebär långsiktigt att områdets 

karaktär förändras. Sedan 2006 pågår ett restaureringsarbete 

för att gynna floran men framför allt för 

att säkerställa en livskraftig population av den starkt 

hotade strandpaddan. 

Beddinge ängar 

Beddinge ängar kan karaktäriseras som en öppen 

hagmark och ligger i ett östvästligt stråk av fuktiga 

marker en bit norr om den fossila strandvallen på 

slätten ner mot Östersjön. 

Sillesjöräckan 

En dominerande geologisk bildning med oklart 

ursprung. Delar av området har nyttjats som täkt. 

Merparten karaktäriseras som kulturbetesmark genom 

kraftigt gödselpåverkan. 

Steglarp 

Den norra delen utgörs av en öppen äng, som nyttjas 

för slåtter och efterbete. Markförhållandena är 

fuktiga och vegetationen kännetecknas av fuktängsvegetation 

med inslag av högstarrpartier och högörtvegetation. 

Åmossarna 

Detta småsjölandskap har utbildats i gränszonen 

mellan skilda moräntyper. Sjöarna är dödisgropar 

och antalet varierar mellan 10–15 beroende på vattennivån 

i systemet. De har en stor biologisk mångfald 

i det hårt uppodlade jordbrukslandskapet på

Söderslätt, här finns till exempel häger, gravand och 

strandskata. Området används i skolundervisning 

och är även av geovetenskapligt värde. 

Sotemosse 

En dödisgrop med rik vegetation och fågelfauna. I 

närheten anlades flera dammar för Jordberga sockerbruks 

processvatten. Våtmarkssystemet blev en 

gynsamm fågelbiotop. Efter brukets nedläggning 

återstår endast en liten del av dammarna. 

Lyckebo 

Stäppartad torräng med bland annat klintsnyltrot, 

backsilja och gullviva på en kalkrik grusås. 

Kustområdet mellan Fredshög och Väster Jär 

Norr om kustvägen mellan Fredshög och Väster Jär 

finns en artrik flora på den torra, steniga och kalkrika 

före detta betesmarken. Här växer bland annat 

kärleksört, blodnäva, flentimotej, småfingerört och 

axveronika. Stranden är stenig och rik på fossil från 

kritberggrunden. Litorinavallen är bitvis väl bibehållen. 

Landskapsbilden är tilltalande. 

Albäcksområdet 

Skogen planterades 1922 och har stor betydelse som 

närrekreationsområde. Fågellivet är varierat, särskilt 

med avseende på småfåglar. Området har genomgått 

flera förändringar och förbättringar, genom åren 

2001–2008 planterades 1,8 ha skog och 2 ha våtmark 

anlades och ett rakt dike har blivit en meandrande å. 

Dalköpinge ängar 

De strandnära betesmarkerna Dalköpinge ängar 

ligger inte långt från Trelleborg och utgör ett artrikt 

område med allt från rikkärrs till hedvegetation. Här 

förekommer arter som tätört, flera olika orkidéer, 

backsippa, väddklint, ljung och kattfot. Området är 

inte bara botaniskt värdefullt utan är även betydelse 

fullt för djurlivet, bland annat som en viktig rast och 

övervintringsplats för fåglar. Kulturhistoriska spår 

finns i form av rester av ett kapell och en stenbro. 

Området ligger för övrigt på den så kallade Järavallen, 

strandlinjen som byggdes upp under Litorinatiden. 

Naturvårdsplanering 

Enligt kommunens naturvårdsinventering 

(faktadel till naturvårdsplan) är ett antal områden 

utmed kusten klassade som områden av 

mycket höga naturvärden: Fågelviks ängar, 

Dalköpinge ängar, Beddinge strandhed, Beddinge 

ängar och Fårabackarna. Därutöver 

44 

finns flera områden utmed kusten som är klassade 

som områden av höga naturvärden. 

Dalköpinge ängar är en av sju våtmarker i 

Trelleborg som är upptagna som speciellt 

skyddsvärda. Åmossarna, Fågelviks ängar och 

ett litet kärr vid Böste läge är också skyddsklassade. 

Naturtyper som är representerade 

längs kusten är bland annat sandstränder och 

kusthedar. Dessa är ekologiskt känsliga och 

ska så långt möjligt skyddas. Erosionsproblem 

finns i vissa partier.

Naturvårdsplanering som berör Trelleborgs 

kommun sker på flera nivåer och syftar till att 

säkerställa och utveckla de naturvärden som 

finns både i form av områden, biotoper och 

lokaler samt i form av enskilda arter. 

Den regionala och lokala naturvårdsplaneringen 

är av särskild vikt för säkerställande och 

utveckling av naturvärden och den biologiska 

mångfalden. 

Kommunens naturvårdsplanering ger en samlad 

bild av kommunens naturvärden. Denna 

kompletteras av länets naturvårdsplan och den 

Naturreservat 

regionala naturvårdsplaneringen som i huvudsak 

ger ett storskaligt perspektiv. 

Faktadelen till kommunens naturvårdsplan är 

ett omfattande kunskapsdokument som inte 

utan viktiga förluster låter sig sammanfattas i 

detta sammanhang. 

På vägen mot det hållbara samhället har naturvårdsplaneringen 

ett stort värde och skall 

därför i tillämplig mån implementeras i planeringen. 

45 

Naturreservat 

Tre naturområden (naturreservat), är skyddade 

enligt lag, Dalköpinge ängar, Beddinge 

strandhed och Fårabackarna. Ytterligare ett 

område, Maglarps grusgrop är under reservatsbildande. 

Dalköpinge ängar är skyddat på 

grund av sin vackra flora och de näringsrika 

fuktängarna och Beddinge strandhed är skyddat 

på grund av sin sandgräshedskaraktär. 

Fårabackarna är skyddat på grund av sin värdefulla 

strandhed med en slitstark ljungmatta 

och Maglarps grusgrop föreslås skyddas för 

sina solitära rödlistade bin. 

Marina naturvärden 

Grunda havsmiljöer och kustmynnande vattendrag 

har höga naturvärden då de är särskilt 

värdefulla som lek och uppväxtområden för 

fisk. Trelleborgs kommuns kuststräcka domineras 

av grunda bottnar. 

Ålgräsängar har stort värde för den biologiska 

mångfalden och är deklarerat skyddsvärda. I 

Trelleborgs kommuns havsområde finns fyra 

inventerade områden med ålgräs. Med hjälp 

av flygfotografering har ytterligare områden 

med ålgräs, tång, fintrådiga alger och skalgrusbankar 

identifierats. 

Landskapsbild 

Landskapsbildsskydd 

Inom Trelleborgs kommun har Länsstyrelsen, 

enligt 19 § naturvårdslagen (numera 7 

kap. miljöbalken) pekat ut ett mindre område

i gränsen mot Vellinge kommun, nära Östra 

Grevie där landskapsbildsskydd gäller. 

I kommunen finns ett antal landskapstyper 

som var för sig representerar värdefull landskapsbild. 

Särskilt skydd finns inom riksintresseområdet 

för kulturminnesvården i kommunens 

västra del samt inom kustområdet 

öster om Trelleborg, del av backlandskapet 

väster om Klörup samt för strandpartierna 

kring Börringesjön. De övriga landskapstyperna 

utgörs i huvudsak av Söderslätt som 

med sitt påtagliga kulturlandskap innefattar 

särskilda värden som fått en erkänsla långt 

utanför kommunens gränser. 

Landskapsbilden kan ses som sammanlagringen 

av storskaliga linjer och ytor i landskapet 

tillsammans med den mängd element 

Landskapstyper 

som finns i landskapet i form av byar, kyrkor, 

silos, möllor, alléer, småvatten, fornminnen, 

grus vägar med mera. Detta ger oss dagens 

scenografi som exploateringsföretag och förändringar 

ska ta hänsyn till. Landskapsbildens 

värde utgörs av denna scenografi tillsammans 

med förståelsen och utläsbarheten kring vad 

som är historiskt och näringsmässigt platsanknutet. 

I denna värdering får till exempel 

kraftledningsgator och andra tekniska anläggningar 

som ej har med landskapets näring att 

göra ett mindre värde. 

Landskapstyperna i Trelleborgs kommun är 

resurser inte minst för själen. Som sådana har 

de stor betydelse ur rekreativ synpunkt för 

långt fler än trelleborgarna. De vida synfälten, 

de opåverkade områdena, de tysta områdena, 

de naturrika vyerna, de historierika delarna, de 

vackra elementen och arterna utgör alla värden 

som har högsta betydelse i vår vardag. 

Kustlandskapet har, visserligen med andra 

förutsättningar, genomgått påtaglig förändring 

de senaste århundradena, framförallt med en 

växande bebyggelse som inte har med kustens 

ursprungliga näring att göra. 

Slättlandskapet är mycket tydligt i sin, under 

mycket lång tid, uppbyggda struktur. Ingrepp 

och tillägg i detta kan kännas främmande och 

upplevas negativt varför hänsyn och försiktighet 

skall vara vägledande vid förändringar. 

46 

Kustzonen 

Längs hela Skånes kust ligger en 3–5 kilometer 

bred zon som är område av riksintresse för 

kustzonen vari hela Trelleborgs kustområde 

ingår. Ny bebyggelse inom kustzonen ska 

restriktivt prövas så att allmänhetens tillgång 

och tillgänglighet till strandområdena inte 

påverkas negativt. 

Yrkesfisket 

Fiskezonsområdet utanför Trelleborg–Ystad 

har ett omfattande och varierat yrkesfiske som 

bedrivs av fiskefartyg från flera kusthamnar. 

Området är ett av Östersjöns viktigaste fångstområden 

för krok och garnfiske. Delar av 

området utgör riksintresse för yrkesfisket. 

Riksintresset för yrkesfisket omfattar fångstplatser, 

lekområden, uppväxtområden, vandringsstråk 

och fiskehamnar. Fiskehamnen i 

Trelleborg är av riksintresse för yrkesfisket. 

Strandskydd 

Som kustkommun har Trelleborg omfattande 

strandskyddsområden. Strandskyddsområdet 

längs kusten är anpassat till kustvägens 

läge, dvs det sträcker sig från strandlinjen till 

kustvägen. I övrigt gäller det generella strandskyddet 

om 100 meter. Inom kommunens 

kustområde är strandskyddet i huvudsak upphävt, 

automatiskt eller genom särskilt beslut, 

inom detaljplanelagda områden. 

Övriga strandskyddade områden i kommunen 

utgörs av vattendragen Dalköpingeån, Tulls

torpsån, Albäcksån och Äspöån samt områdena 

kring Börringesjön och Åmossarna. 

Strandzonen, övergången mellan land och 

vatten, ger utrymme för en mängd olika miljöer 

där strandnära djur och växtarter lever. 

Strandzoner fungerar också som så kallade 

spridningskorridorer och som tillflyktsort för 

en mängd arter i ett landskap som präglats av 

rationell produktion. 

Bestämmelser kring strandskydd finns i 

miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att 

trygga förutsättningarna för friluftslivet och 

Strandskydd 

att bevara goda livsvillkor på land och i vatten 

för djur och växtlivet. Inom strandskyddsområde 

får inte nya byggnader uppföras eller 

befintliga byggnader ges ny användning. Ej 

heller får grävningsarbeten eller andra anläggningar 

utföras som hindrar allmänheten från 

att beträda området eller väsentligen förändrar 

livsvillkoren för djur och växtarter. Dispenser 

från strandskyddet kan meddelas av kommunen 

om det finns särskilda skäl. 

Utöver strandskyddsbestämmelserna har 

Länsstyrelsen särskilt föreskrivit med stöd av 

47 

12 kap. 6 § miljöbalken förbud att utan Länsstyrelsens 

tillstånd företa utfyllnad, schaktning 

eller tippning inom strandskyddsområden 

utanför tomtmark. 

Inom ett så högexploaterat kustområde som 

Trelleborgs kust utgör är strandskyddet ett 

mycket viktigt fundament för att bibehålla 

kustens värden. Prövningar av strandskyddsdispenser 

kan ge annat resultat än efterkommande 

prövningar av bygglov enligt plan och 

bygglagen då prövningsgrunderna skiljer sig 

åt. 

Ändringar i lagstiftningen kring strandskyddet 

trädde i kraft 1 juli 2009 och innebar 

ändringar i miljöbalken (MB) och plan och 

bygg lagen (PBL) med hänsyn till behovet av 

reformering i gällande strandskyddsföreskrifter. 

Ändringen medför både en viss differentiering 

av det gällande strandskyddet och en 

skärpning. Även ansvarsfördelning för dispenser 

från och upphävande av strandskydd 

föreslås förändras. För Trelleborgs kommun 

innebär detta att förutsättningarna för dispens 

skärps och dispensrätten överförs till största 

delen till kommunen från Länsstyrelsen, dock 

ej gällande vissa allmänna anläggningar och 

i områden som åtnjuter annat skydd enligt 

7 kap. MB. 

I andringen av PBL tillförs ansvar för kommunerna 

att i sin översiktsplan redovisa 

sådana områden för landsbygdsutveckling i 

strandnära områden som kan bli föremål för

dispens och upphävandeprövning, det vill 

säga där strandskyddets syften kan tillgodoses 

trots viss exploatering. Några sådana områden 

bedöms ej finnas i Trelleborgs kommun. 

Stora anläggningar och stråk 

Kommunen korsas av ett antal ledningsstråk 

för gas, el och VA. Dessa är under ständig 

utveckling och skapar korridorer i landskapet 

oavsett om de är förlagda i mark eller utgörs 

av luftledningar. Prövningen av dessa stråk 

sker utifrån olika lagstiftningar och med olika 

form av avtal med markägare. 

Intresse för att etablera golfbanor på landsbygden 

har funnits men är för närvarande lågt. 

Även frågor kring andra fritidsanläggningar 

såsom skjutbanor, modellflygfält med flera 

kan behöva aktualiseras. Vindkraften behandlas 

i ett separat kapitel. 

Vid etablering av stora anläggningar i landskapet 

föreligger regelmässigt flera konflikter 

med andra värden och intressen. 

48 


mark, landskap och vatten: 

• Kommunen skall verka för att jordbruket i 

kommunen bibehåller sin betydelse men även 

att dess miljöpåverkan, särskilt kväveläckaget, 

minskar 

• Kommunen skall i program och planering formulera 

skydd och utveckling av kommunens 

kultur- och naturvärden 

• Kommunen skall verka för att ledningstråk i 

landskapet utförs under markytan

Service 

Kommunal service 

Skola och förskola 

Skolor och förskolor har en central roll i samhällsservicen. 

Tendensen inom denna sektor 

är att enheterna blir större och större för att få 

kostnadseffektiva lösningar speciellt ur personalsynpunkt. 

Kommunen uppdaterar skol och 

förskoleutredningar i takt med befolkningsförändringar 

och befolknings prognoser och i 

utredningen från 2008 redovisas en framtida 

utveckling av kommunens skolor för att möta 

förändringar i elevunderlag med mera. Såväl 

nya skol och förskoleprojekt som avvecklingar 

ingår i denna planering. 

Med tanke på de stora investeringar skollokaler 

innebär bör dessa i framtiden vara 

flexibla så de kan används till både skola och 

förskola. Även andra serviceinrättningar bör 

kunna placeras i anslutning till skolor. Utemiljöerna 

bör vara inspirerande och väl tilltagna 

för att locka till användning av såväl barn 

som vuxna. 

49 

Förskolor bör enligt utredningar omfatta minst 

ca 80 barn, 4 avdelningar, eller fler och dessa 

bör lokaliseras med närhet till sitt upptagningsområde. 

Social omsorg 

Trygghets och tillgänglighetsfrågor är viktiga 

frågor att beakta vid utformning av fysiska 

miljöer. Utformningen av en lekplats eller 

en mötesplats över generations gränserna kan 

sätta gränser för hur vi kan leva våra vardagliga 

liv. Barn och unga, funktionshindrade och 

äldres behov är särskilt viktigt att beakta. 

Omfattningen av gruppboenden och särskilt 

boende förväntas öka och lokaliseringen av 

dessa skall bygga på samma förutsättningar 

som för vanligt boende, det vill säga med 

närhet till kommunikationer och service och 

gärna i händelsernas centrum. Behovet av 

särskilda boenden och gruppboenden måste 

kunna tillfredställas lokalt, det vill säga även 

i några av våra utvecklingsorter: Smygehamn, 

Skegrie och Anderslöv. 

Kvarboende utgör en viktig grund för äldreomsorgen 

och för detta måste så kallade seniorboende 

spela en viktig roll. Efterfrågan på 

kvalitativa seniorboenden eller 55+ boenden 

är påtagligt. Sannolikt finns både mark och 

marknadsförutsättningar att tillfredställa detta 

behov.

Teknisk försörjning 

Vattenförsörjning 

Trelleborgs kommun använder sig av totalt 24 

borror som förser kommunens fyra vatten verk 

med grundvatten. Varje år levereras ca 2,8 

miljoner m³ dricksvatten till invånarna i kommunen. 

Inför framtiden behöver frågan om 

vattenförsörjningen behandlas, ska Trelleborg 

ansluta sig av till Sydvatten eller att bygga ett 

nytt vattenverk? 

Avloppshantering 

Kapaciteten i reningsverket i Trelleborg är 

fullt utnyttjad och detta står inför utbyggnader. 

Ökande mängder och krav kräver utbyggnader. 

Kommunen har därutöver ca 2 000 

fastigheter med enskilt avlopp utan tillräcklig 

rening. Det är i dagsläget svårt att bygga ut 

avloppsnätet till samtliga dessa fastigheter 

med tanke på att särtaxa måste tillämpas. En 

handlingsplan pekar ut vilka byar som kan 

komma ifråga för utbyggnad.. 

Avfallshantering 

I kommunen finns 22 kompletta återvinningsstationer, 

inräknat återvinningscentralerna, där 

hushållen kan lämna till exempel tidningar, 

glas, metall mm. Utöver dessa finns även 12 

återvinningsstationer som möjliggör färre sorteringsmöjligheter. 

De är placerade på platser 

som många besöker med jämna mellanrum till 

exempel vid livsmedelsaffärer och bensinstationer. 

På tre orter i kommunen, vid Persåker i Trelleborg, 

i Smygehamn och i Anderslöv finns 

återvinningscentraler där det finns möjlighet 

att gratis lämna material och trädgårdsavfall 

för återvinning. Kommunen har inte något ansvar 

för avfall från företag/verksamheter men 

från 2005 ges småföretagare möjlighet att mot 

ersättning lämna källsorterat avfall, dock inte 

farligt avfall, på alla återvinningscentraler. 

Det finns fyra miljöstationer i kommunen, 

en på Hamngatan, samt en på varje återvinningscentral. 

På miljöstationerna kan enskilda 

hushåll lämna in farligt avfall samt batterier. 

Problemen med lakvatten från aktiva och 

nerlagda deponier och avfallsupplag är uppmärksammade. 

Runtom i kommunen finns 

50 

ett trettiotal nedlagda deponier. Deponin på 

Albäckstippen i Trelleborgs stad har nyligen 

tagits ur bruk. Lakvattnet från Albäckstippen 

leds efter kontroll till reningsverket i Trelleborg. 

Från övriga deponier går lakvattnet ut i 

grundvattnet och till diken och småvatten. 

Energi 

Energiförsörjning i en hållbar utveckling utgör 

ett viktigt politikområde och innefattar el, 

drivmedels och värmefrågorna. Trelleborgs 

kommun har inga egna produktionsanläggningar 

för elproduktion, viss produktion av el 

finns i privata vindkraftsanläggningar. 

El och energiproduktion 

E.on Nät Sverige AB har nätkoncession för 

eldistribution för större delen av kommunen 

och Trelleborg Energi AB har koncessionen 

för Trelleborgs stad och dess närmaste omgivning. 

E.on Gas Sverige AB har ett nät för gasdistribution 

i kommunens västra delar. Stamledningar 

för el respektive gas kan komma att 

utpekas som riksintressen. 

Vindkraftsutbyggnader för elproduktion planeras 

kontinuerligt i kommunen. De nationella 

målen kring omställning av energiproduktionen 

till förnybara energikällor kommer tillsammans 

med lönsamheten i detta att påskynda 

utbyggnader av vindkraft. 

Förutsättningar för biogasproduktion för i huvudsak 

värme och drivmedelsförsörjningen 

är goda om jordbruket ges incitament att odla

för energiproduktion. En större biogasanläggning 

är under planering inom före detta Jordberga 

sockerbruksområde och viss biogasproduktion 

pågår i anslutning till kommunens 

reningsverk i Trelleborg. 

Några satsningar på energiproduktion från 

solfångare har gjorts vid kommunens anläggningar 

bland annat Vångavallen och Dalabadet. 

Fjärrvärme 

Trelleborgs kommun har senaste åren genom 

sitt fjärrvärmebolag gjort stora satsningar och 

planerar för att kunna försörja stora delar av 

industrin och nya utbyggnadsområden med 

värme och varmvatten. Denna utveckling 

utgör en del av kommunens miljöpolitik och 

förutses fortsätta. 

E.on Gas Sverige ABs ger förutsättningar 

att försörja gaspannor för värmeproduktion i 

anslutning till sitt nät. 

51 


service: 

• Kommunen ska utreda sin vattenförsörjning 

för att klara framtidens behov och för att 

successivt möjliggöra en hållbar utveckling av 

bebyggelse och infrastruktur. 

• Kommunen skall utveckla sin fjärrvärmeplanering, 

alternativt biogasledningar, så att detta 

alternativ kan erbjudas bebyggelsen i alla 

utbyggnadsområden 

• Kommunen ska prioritera tillgängligheten för 

funktionshindrade i den offentliga miljön 

• Planering för förskolor och skolor skall samordnas 

med och integreras i den fysiska 

planeringen

Friluftsliv och rekreation 

Rörliga friluftslivet 

Inom sjö och åslandskapet vid Romeleåsen 

(Minnesberg, Grönby, Grönalund) skall 

turismens och friluftslivets, främst det rörliga 

friluftslivets, intressen särskilt beaktas. 

Detta område utgör riksintresse för det rörliga 

friluftslivet som innebär huvudsakligen att 

åtgärder inte får vidtas som hindrar allmänhetens 

möjligheter att utnyttja området. 

Riksintresset omfattar ett flertal områden med 

höga naturvärden, bland annat Ugglarps mosse, 

Stävesjörännan, Grönalund–Sörbykratt, 

Gabeljung, Stenbäck, Tärnö, Hjortholmsskogen 

och Kullatorp. 

I riksintresset för friluftsliv ingår även fritidsfisket. 

Fritidsanläggningar 

Kommunens ansvar beträffande fritidsverksamhet 

omfattar bland annat att administrera 

idrottsanläggningar, småbåtshamnar och 

campingplatser samt sköta föreningsstödet 

till föreningar med ungdomsverksamhet och 

handikapporganisationer. I kommunen finns 

167 föreningar i kommunens register. 

Fyra golfbanor finns i kommunen, i Trelleborg, 

Beddingestrand, Tegelberga och Lyckebo 

i Maglarp. Småbåtshamnar finns i Smygehamn, 

Gislöv och Skåre. Tennisbanor finns 

såväl inomhus som utomhus. Ridskolor finns 

bland annat i Trelle borg och Anderslöv. I Ska 

teholm, Beddingestrand (Granhyddan) och på 

Dalabadet finns campingplatser, den sistnämnda 

åretruntöppet. Beträffande nämnda verksamheter 

planeras inga nya, möjligen undantaget 

en campingplats vid Smygehuk. Flera av 

dessa anläggningar har särskild betydelse ur 

turistsynvinkel och det är viktigt att kommunen 

har ett ändamålsenligt förhållningssätt, en 

plan, till deras kvalitet och utveckling. 

I takt med tätorternas utveckling, ökat intresse 

och högre krav i övrigt kommer det att finnas 

behov av ytterligare fotbollsplaner. Kvalitetsoch 

underhållskraven gör att planeringen för 

detta inriktas på att hitta strategiska lägen där 

flera planer kan anläggas tillsammans och 

fullgoda omklädningsbyggnader skapas. Möjligheten 

till fotbollsträning och annan fritidssport 

är viktiga för ungdomars utveckling. 

Bullerfria områden 

Ljudmiljön är en viktig del av våra upplevelser 

inte minst i natur och kulturmiljöer och i 

samband med friluftsliv och rekreation. Inom 

Trelleborgs kommun har de östra områdena 

pekats ut som fria från buller från större transportleder 

av Länsstyrelsen och Vägverket. 

Delar av riksintresseområdena för kulturmiljön, 

Gylle–Dalköpinge och Östra Torp–Smygehamn, 

ligger inom dessa områden. Inga 

områden av riksintresse för naturvården och 

friluftslivet ligger inom dessa områden. 

53 


friluftsliv och rekreation: 

• Kommunen skall verka för att anläggningar för 

fotboll och spontanidrott finns i staden och i 

utvecklingsorterna 

• Kommunen skall verka för att standarden på 

de offentliga badplatserna höjs. 

(omklädning, toaletter, renhållning, algrensning) 

• Kommunen skall undersöka möjligheten att 

etablera campingplats vid Smygehuk

Näringsliv och turism 

Trelleborgs kommuns näringsliv har historisk 

prägling av en rik jordbruksnäring och en stor 

tillverkningsindustri. Detta tillsammans med 

hamnverksamheten har gett kommunen goda 

inkomster och ett visst oberoende av omvärlden. 

Prägeln vad gäller jordbruket finns kvar 

men har ändrats vad gäller industrin. 

Industri 

Kommunens verksamhetsstruktur idag är 

blandad med ett antal små och medelstora 

företag i huvudsak inom tillverkningsindustrin 

och logistikbranschen. Kännetecknande för 

den sista kategorin är att dessa verksamheter 

är personalextensiva, ytkrävande och transportintensiva. 

I det framtida arbetet med näringslivsstrukturen 

bör medvetna inriktningar 

läggas fast till en önskvärd profil. 

Jordbruket 

Jordbruket med sina angränsande verksamheter 

utgör en stor del av näringen i kommunen. 

Andel sysselsatta, direkt eller indirekt, i 

produktion av livsmedel och skogsproduktion 

motsvarar 9,9 % av alla som arbetar i kommunen. 

Jordbrukets utveckling fortsätter mot 

allt större enheter och ökat samarbete mellan 

jordbrukare. Denna utveckling gäller även den 

centrala hanteringen av spannmål och sockerbetor. 

Utvecklingen förväntas fortsätta samtidigt 

som jordbruksnäringen även prövar nya 

markanvändningsområden som till exempel 

för bebyggelse och vindkraftsproduktion. 

Handel 

Handeln i kommunen har ett relativt litet 

tillskott av köpkraft utifrån. Köptroheten inom 

livsmedelshandeln är god men när det gäller 

sällanköpsvaror finns en stor köpkraftsflykt 

till i huvudsak Malmös södra handelsområden. 

Det finns således ett utrymme för etablering 

av handel med sällanköpsvaror om 

köpströmmen från kommunen kan vändas. 

Centrumhandeln i Trelleborg är viktig för 

livet och attraktionskraften i staden och dess 

känslighet måste bedömas bland annat utifrån 

vilka varuslag nya etableringar erbjuder. Om 

nya etableringar ska prövas är en huvudfråga 

ur kommunens perspektiv att belysa påverkan 

på centrumhandeln. 

Turism 

Turismen i kommunen är mycket förknippad 

med sommar och hav. Trelleborgen, vikingamuséet 

som är ett av de större turistmålen, har 

besökare hela året. 

Kommunens mest välbesökta turistmål är 

Smygehuk. Som landets sydligaste udde har 

Smygehuk en speciell dragningskraft. Området 

har ett stort antal värden som är i behov av 

att bevaras och utvecklas för att vidmakthålla 

och öka intresset för området. 

55 


näringsliv och turism: 

• Kommunen skall verka för att verksamhetsetableringar 

ger mervärden för kommunen 

utifrån antal arbetstillfällen, hushållning med 

mark, visuella intryck och transportlösningar 

• Vid frågor kring handelsetableringar skall 

påverkan på centrumhandels förutsättningar 

särskilt utredas 

• Ekoturism skall uppmuntras inom landsbygdsoch 

kustområden

Kommunikationer och 

infrastruktur 

Trafiken och dess infrastruktur är nödvändig i 

samhällsbyggandet på alla nivåer. Infrastrukturen 

tjänar den lokala, regionala, nationella 

och internationella nivån. Växande regionaliseringar 

av bostads, arbets, utbildnings och 

fritidsmarknaderna kommer att vara starkt 

bidragande orsaker till den förväntade ökningen 

av bil och tågtrafiken i sydvästra Skåne. 

Även Trelleborg kommer att påverkas med ett 

ökat flöde av person och godstrafik framöver. 

En överföring av person och godstransporter 

från väg till järnväg minskar transportsektorns 

bidrag till luftföroreningarna. Nya snabbtåg 

respektive regionaltåg med täta avgångar, hög 

komfort och god service gör tågtrafiken ännu 

mer attraktiv. 

På godssidan är förbättrad punktlighet och 

kortare transporttider avgörande. Än så länge 

är lastbilarna det smidigaste transportsättet 

både lokalt, regionalt och internationellt. Genom 

kapacitetshöjande åtgärder på järnvägsnätet, 

bland annat genom anläggandet av dubbelspår, 

förbättrat signalsystem och förbättrad 

logistik, kan man göra järnvägen mer attraktiv 

ur transportsynpunkt för gods. 

Det finns också en stor potential i att minska 

biltrafiken genom ökad samåkning, särskilt 

för arbetsresor. Ökat miljömedvetande, nya 

hjälpmedel för att organisera samåkning och 

eventuellt höjda transportkostnader kan förmå 

bilisterna att samåka i framtiden. Bilen kommer 

troligen att finnas kvar i vårt samhälle 

även i framtiden, men förmodligen i en modifierad 

form. Redan nu finns det alternativ till 

den bensindrivna bilen i bland annat hybridbilen 

och elbilen. 

Utformningen av transportsystem avgörs i 

huvudsak av tre faktorer: 

• Bebyggelsestruktur 

Lokaliseringen av ny bebyggelse och nya 

verksamheter påverkar transportbehovet. 

En gles, utspridd bebyggelse ökar behovet. 

En tät, sammanhållen bebyggelse 

minskar behovet. 

• Medborgarnas och näringslivets behov 

Kommunen är beroende av goda kommunikationer 

för transporter av varor och 

personer. En utbyggnad och ett vidmakthållande 

av standarden i transportsystemet 

inom kommunen och regionen, är avgörande 

för kommunens utveckling. 

• Miljö och trafiksäkerhet 

Flera nationella mål sätter ramar för hur 

transporterna kan utvecklas. Det gäller till 

exempel målet att utsläppen av koldioxid 

till år 2010 ska ha stabiliserats på 1990 

års nivå. Kommunen bör medverka till att 

minska användningen av fossila bränslen 

bland annat genom att själv effektivisera 

sitt transportarbete. 

57 

Vägar 

Inom Trelleborgs kommun är väg E6/E22 

utpekad som riksintresse. Intresset för denna 

väg kommer främst att hävdas då det dyker 

upp motstående intressen av sådan art att vägens 

existens och vitala funktioner hotas och 

där det saknas tekniska och/eller ekonomiska 

möjligheter att förlägga vägen i alternativ 

sträckning. Även väg 108 utgör riksint resse 

med i princip samma villkor som för väg E6/ 

E22. Väg 9 utgör riksintresse för väg i kopplingen 

mellan väg E6/E22 och väg 108. I 

kommunens nordöstra del passerar väg E65 

som även den är av riksintresse. 

Utbyggnaden av väg E6/E22 pågår och utbyggnaden 

är planerad att vara klar hösten 

2011. 

De nationella och regionala behoven tillsammans 

med den fortsatta utvecklingen av 

Trelleborg kräver omfattande utveckling av 

vägnätet i och kring Trelleborgs stad. 

Järnvägstrafik 

Banverket har utpekat sträckan mellan 

Trelleborg och Malmö som ett område av 

riksintresse för järnvägen. Riksintresset innebär 

att åtgärder som försvårar möjligheten att 

bedriva transporter på den angivna sträckan 

inte får företas. Befintliga spår kan dock 

förändras under förutsättning att ny likvärdig 

sträckning upprättas. Även rangerbangården i 

Trelleborg ingår i riksintresset.

Trelleborgsbanan, kontinentalbanan, trafikeras 

idag nästan enbart av godståg till och 

från hamnen i Trelleborg. Trafiken är relativt 

utspridd över dygnet eftersom den är starkt 

knuten till färjetrafiken. 

Regionaliseringen bygger på goda väg och 

kollektivtrafikförutsättningar och det är naturligt 

att Trelleborg knyts samman med regionen 

även genom regionaltåg. Viktiga förutsättningar 

i detta sammanhang är att kapaciteten 

på banan säkerställs för både gods och persontransporter 

och att kapacitetsproblemen 

kring Malmö löses. Planering för regionaltågtrafik 

pågår. 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafikens utveckling kan gynnas genom 

bebyggelseplanering, gena och effektiva 

gator för bussar, samt genom snabba, enkla 

och bekväma byten mellan olika trafikslag. 

Ökad andel kollektivtrafikresande ger minskad 

andel korta bilresor. En fortsatt utveckling 

av kollektivtrafiken ökar kommunens boendeattraktivitet. 

Det bör eftersträvas att minska 

resandet med egen bil till exempel genom att 

58 

utbyggnadsområden lokaliseras och planeras 

så att resandebehovet i större utsträckning 

kan täckas av kollektivtrafik och genom goda 

gång och cykelvägar. Andelen korta bilresor 

inom staden är exceptionellt hög i Trelleborg 

och förbättrad kollektivtrafik är bara en åtgärd 

för att minska bilresandet. Andra är beteendepåverkan 

och fysiska åtgärder till fromma för 

kollektivtrafik och gctrafik. 

Kollektivtrafiken i Trelleborg utgörs av lokaltrafik 

och regional trafik som båda har terminal 

i centrum, Trelleborg Övre. Lokaltrafiken 

utgörs av matningstrafik till centrum mer än 

av trafik inom centrum. Busstrafiken mellan 

Trelleborg och Malmö är av mycket god 

standard både vad gäller restid och turtäthet. 

Bussterminalen Trelleborg Övre är en modern 

terminal med god funktion. Regionaltrafik 

och lokaltrafik kommer att omstruktureras vid 

införande av regionaltåg. 

Landsbygdslinjerna har begränsningar i 

turtätheten stora delar av dygnet. Förbindelserna, 

möjligen resandeunderlaget, till Malmö 

Airport och Lund är dåliga.

Gång- och cykeltrafik 

Gång och cykeltrafiken har sin huvudsakliga 

omfattning i tätorterna och i Trelleborgs stad. 

I Trelleborgs stad har ett omfattande cykelvägnät 

byggts ut det senaste decenniet och vid 

all planering och gatuombyggnad läggs ytterligare 

länkar till nätet. Ett kontinuerligt arbete 

pågår för att ge gång och cykelvägarna, inte 

minst skolvägarna, god trafiksäkerhet. 

Cykelstråk har senaste åren byggts ut längs 

med kustvägen från Trelleborg österut genom 

hela kommunen. Ytterligare behov av 

cykelstråk finns i första hand utmed kusten 

västerut från Trelleborg och från tätorter till 

Trelleborg. På den rena landsbygden kommer 

cykeltrafiken att vara hänvisad till det finmaskiga 

vägnätet. 

Det är angeläget att förbättra för gång och 

cykeltrafikanter. Oskyddade trafikanter ska 

kunna ta sig fram säkert och tryggt längs 

attraktiva vägar. Lokalt bör cykeln prioriteras 

som färdsätt genom anläggandet av ett väl 

täckande cykelvägnät av hög standard. Cyklister 

är känsliga för omvägar och tenderar att 

59 

välja kortaste vägen oavsett trafik säkerheten. 

Det är därför viktigt att cykelnäten ger gena 

vägar till de större målpunkterna. Detaljutformningen 

påverkar också cyklisternas 

bekvämlighet. 


Etablering av säkra skolvägar bör prioriteras.|| 

Säkra och bekväma cykelvägar främjar i högsta 

grad samhällets hållbarhet och folkhälsan 

och en cykelplanering måste prioriteras. 

Sjöfarten/Hamnen 

I Sjöfartsverkets beslut om riksintressanta 

hamnar och farleder, från hösten 2001, utpekas 

Trelleborgs hamn som riksintresse då den 

utgör en stor färjehamn för rullande gods till 

Tyskland. Trelleborg är idag en av de största 

hamnarna i Skandinavien mätt i antal hanterade 

ton. 

Godstrafiken befinner sig i tillväxt totalt sett 

över tiden vad gäller lastbilsgodset, medan en 

minskning av järnvägsgodset kan noteras de 

senaste åren, inte minst efter det att Öresundsbron 

togs i bruk. I framtidsbilden av hamnen 

ligger ett antal parametrar kring dess lokalisering 

och utvecklingsmöjlighet, dess beständiga 

påverkan av Öresundsbron, utvecklingen 

i Europa, framtida broförbindelse över FehmarnBält 

och satsningar i hamnarna i Malmö 

och Köpenhamn. 

Arbete med precisering av riksintresset pågår. 

Prövningar av utbyggnad av hamnen pågår.

Luftfarten 

Malmö Airport utgör riksintresse för kommunikationsanläggningar. 


berörs i sin nordöstra del av flygtrafikens 

influensområde från det nordsydliga inflygningsstråket 

och detta har påverkan på vissa 

lokaliseringsfrågor bland annat vad gäller 

flygtrafikens bullerpåverkan och behov av 

hinderfrihet. 

Arbete med fördjupning av översiktsplanen 

för Sturup pågår. Inom detta arbete ingår att 

precisera riksintresseanspråken för Malmö 

Airport. Bland annat utreds ett läge för en 

ny landningsbana. Denna landningsbana kan 

komma att påverka dagens influensområde för 

flygbuller och hinderfrihet inom Trelleborgs 

kommun. 

60 


kommunikationer och infrastruktur: 

• Planeringen skall syfta till att underlätta en 

överföring av transporter från bil till andra 

trafikslag 

• Kommunen skall verka för att andelen personoch 

godstransporter på järnväg ökas 

• Kommunen ska fortsätta verka för att persontågstrafik 

kommer att trafikera Trelleborg och 

att kollektivtrafiken i övrigt utvecklas till att 

styra respektive styras av bebyggelseutvecklingen 

• Vägar för gående och cyklister skall prioriteras 

vid planering

Hälsa, säkerhet och miljö 

Folkhälsopolitiken 

Sveriges riksdag antog 2003 elva folkhälsomål 

som underlag för arbete med att förbättra 

folkhälsan. Syftet med denna folkhälsopolitik 

är att skapa förutsättningar för en god hälsa 

för hela befolkningen och speciellt för de 

grupper som är mest utsatta för ohälsa. 

Folkhälsoarbetet är brett och inbegriper livsvillkor, 

miljöer, produkter och levnadsvanor. 

Folkhälsan och folkhälsoarbete i Trelleborg 

Folkhälsan i kommunerna varierar och beror 

på kommunens geografiska läge, kommunstorlek, 

arbetsmarknad, befolkningens ålder, 

inkomst och utbildningsnivå. 

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i 

hela landet eftersom det för med sig ökad risk 

för en rad olika sjukdomar som högt blodtryck, 

diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdomar. 

Detta problem fortsätter att öka bland befolkningen, 

57 % av de skånska männen och 41 % 

av kvinnorna är drabbade. Andelen överviktiga 

och feta barn är också hög. Andelen med 

övervikt och fetma i Trelleborg har ökat sedan 

år 2004. 

De andra stora orosmolnen när det gäller folkhälsa 

i Sverige är psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion. 

Den psykiska ohälsan ökar dock 

inte längre. Alkoholkonsumtionen i Sverige 

ökade dramatiskt i och med utökade privata 

införselkvoter för alkohol i samband med 

utlandsresa, men verkar nu har stabiliserat sig. 

Andelen riskkonsumenter av alkohol bland 

befolkningen är högre än före inträdet i EU, 

men ökar inte längre. 

Sedan år 2004 har andelen riskkonsumenter 

av alkohol minskat bland den vuxna befolkningen 

i Trelleborg. 

Folkhälsan i Trelleborg är jämförbar med 

rikets och länets genomsnitt inom de flesta 

områden. Den överrepresentation som tidi 

61 

gare länge funnits i kommunen när det gäller 

rökning har nu börjat plana ut. Minskad rökning 

kommer sannolikt att på lång sikt bidra 

till att den jämförelsevis höga dödligheten i 

sjukdomarna lungcancer och Kol som finns i 

kommunen kommer att minska. 

Utbildningsnivån i kommunen har stor betydelse 

för förhållningssätt till kost, motion och 

rökning. Folkhälsoarbetet i kommunen har en 

tydlig inriktning mot barn och ungdomar.

Inom den fysiska planeringen bör inte minst 

beaktas betydelsen av grönområden och möjlighet 

till sport, idrott och att andas frisk luft. 

Mark 

Inom kommunen finns områden som förorenats 

eller misstänks blivit förorenade av tidigare 

verksamheter. Vissa områden är särskilt 

känsliga för föroreningar. Kända områden 

med förorenad mark eller misstanke därom 

finns i flera centrala lägen i staden, till exempel 

på gamla gasverkstomten i Trelleborg, 

gamla Trebolittomten, inom industriområdena 

vid Sjövik, gummifabriken och inom utfyllnadsområden 

i hamnen. Några av dessa föroreningar 

är konstaterade och utredda men ej 

åtgärdade. 

Deponier 

Inom kommunen finns ett flertal nedlagda 

deponier. 

Radon 

Berggrunden under Söderslätt består av 

kalksten och innehåller ingen radongas eller 

62 

radonhaltigt vatten. Det samma gäller kustområdet. 

Markradon förekommer upp till normalhalter. 

Radonundersökningar genomförs 

kontinuerligt i samband med detaljplanering. 

Vatten 

Grundvatten 

Grundvattnet är den underjordiska delen av 

vattnets kretslopp, det vill säga det vatten 

som finns i de lösa jordlagren och i berggrunden 

en bit under markytan. Trelleborgs 

kommun ligger sydväst om den underjordiska 

Alnarpsströmmen som utmärks genom att 

berggrunden är belägen djupare ner än omgivande 

berggrund samt att ovan berggrunden 

är grövre sand och grussediment avlagrade. 

Dessa sediment innehåller stora uttagbara 

mängder grundvatten. Trelleborgs kommun 

tar sitt dricksvatten från en akvisfär som står 

i viss kommunikation med Alnarpsströmmen. 

Kalkberggrunden inom Trelleborgs kommun 

är mycket vattenrik och uttagsmöjligheter 

enlig vattendommar uppgår till 12 225 kbm/ 

dygn eller ca 4.5 milj kbm / år och kan kapacitetsmässigt 

försörja Trelleborg för många 

decennier framåt. 

Kommunens grundvattentäkter ligger i huvudsak 

i den nordvästra delen av kommunen. 

Skyddet av grundvattentäkterna, inklusive 

reservtäkter, är säkerställt. Detta medför vissa 

begränsningar i bebyggelsen och eventuella 

skyddsåtgärder i vägsystemen.

Dagvatten 

Dagvatten utgörs av tillfälligt avrinnande vatten 

på markytan eller på en byggnad, väg eller 

dylikt. Dagvatten härrör oftast från regnvatten 

men även smältvatten och tillfälligt stigande 

grundvatten räknas in. 

Dagvatten i bebyggelseområden 

Dagvatten från tätbebyggda områden definieras 

som avloppsvatten och detta betecknas 

som miljöfarlig verksamhet och får inte ledas 

till recipient utan föregående rening om ut 

Vattenskyddsområden inre, respektive yttre 

släppet inte kan göras utan risk för olägenhet 

för hälsa eller miljö. 

Östersjön utgör slutlig recipient för allt dagvatten 

i Trelleborgs kommun med undantag 

av ett mindre område norr om Minnesberg, 

som har sin avrinning till Segeå och recipient 

Öresund. 

I bebyggda områden finns olika, tidstypiska, 

lösningar av dagvattenhanteringen. I äldre 

områden finns fortfarande kombinerade 

system där spill och dagvatten tillsammans 

63 

förs till reningsverk innan det släpps ut i 

recipienten. Vanligast förekommande dagvattenhantering 

för bebyggelsen längs kusten 

är anslutningar av dagvattnet från enskild tomt 

till kommunal dagvattenledning eller till jordbruksledning, 

dikningsföretag, från norr om 

liggande åkrar. Systemlösningarna i det sista 

fallet är inte alltid kända liksom dagvattenhanteringen 

i vissa andra bebyggelsegrupper i 

landskapet. Infiltrationslösningar förekommer, 

dessa är dock inte vanliga eftersom möjligheterna 

för infiltration och lokalt omhändertagande 

av dagvatten (LOD) är små i större 

delen av kommunen på grund av jordens 

dåliga genomsläpplighet. 

Vid genomförandet av nya bebyggelseområden 

och anläggningar, till exempel vägar, 

det senaste decenniet, har dagvatten fördröjts 

lokalt, och därmed renats till viss grad, innan 

det släppts vidare till vattendrag eller jordbruksledning 

och recipient. Både fördröjning 

i öppna och slutna vattenmagasin förekommer 

lokalt. 

Dagvatten i landskapet 

Dagvatten i landskapet utgörs i huvudsak av 

avrinnande regnvatten och smältvatten. Från 

åkermarker leds detta vatten i öppna diken eller 

slutna ledningar till vattendrag eller direkt 

till recipient. Om flera markägor är anslutna 

till diken organiseras ansvar och förvaltning 

av dikesföretag. Jordbrukets stordriftsutveckling 

har medfört att dikesstrukturen och åarnas

sträckningar givit vattnet mycket kortare väg 

för att nå recipienten. Detta skapar ett flertal 

problem. 

Dagvattenfrågor 

Aktuella dagvattenfrågor i kommunen handlar 

dels om hur erforderlig reningsgrad uppnås 

vid fördröjningar av dagvattnet lokalt i bebyggelseområden 

och dels om dagvattenproblem i 

befintliga bebyggelseområden. 

Dagvattenproblemen i flera befintliga bebyggda 

kustområden handlar om äldre, ofta okända 

och mindre fungerande system. Nybyggnation 

i dessa områden späder ofta på problemen. 

Här finns således både grundproblem och nya 

problem att lösa och kommunen har tillsatt en 

bred arbetsgrupp för att bringa klarhet i tekniska 

lösningar, miljöfrågor och ansvarsfrågor 

i dessa sammanhang. 

Avledning av regnvatten från åkrarna har 

genom hela 1900talet effektiviserats i takt 

med att jordbruket intensifierats och krävt allt 

större enheter för sin lönsamhet. Torrläggning 

av våtmarker, uträtning av åfåror, täckdikningar 

och konstgödsel har ökat föroreningsgraden 

i vattendrag och recipient samt gett 

ökande vattenflöden. Förutom att kväve och 

fosfor från åkrarna inte hinner renas nämnvärt 

innan vattnet når recipient så utgör förhöjda 

halter av dessa stor påverkan på vattendragens 

vattenkvalitet och de ökande flödena ger 

översvämningsproblem. Detta utgör särskilda 

miljöproblem som engagerar bland annat 

kommunen i nya våtmarksprojekt som står i 

begynnelsen av sin utveckling sett i perspektivet 

av nya miljökvalitetsnormer för våra 

vattenresurser. 

Arbete pågår i kommunen med att ta fram en 

särskild dagvattenstrategi för att ge inriktningar 

hur dagvattenhantering skall ske i olika 

lägen. 

64 

Spillvatten 

Huvuddelen av kommunens spillvatten avleds 

i ledningar till kommunens reningsverk i 

Smygehamn och Trelleborgs stad. Efter rening 

förs vattnet ut till Östersjön. 

Inom kommunens landsbygdsområde finns 

ca 2 000 fastigheter med enskilda avlopp som 

inte uppfyller miljökraven. Kommunen har 

undersökt möjligheten att dels utvidga sitt 

spillvattennät till dessa fastigheter och dels 

förutsättningarna för lokala ”minireningsverk” 

för grupper av bebyggelse. Båda vägarna har

visat sig mycket kostsamma men kommunen 

har tagit beslut om att bygga ut avloppsnätet i 

några områden och arbetar vidare med frågorna 

i övrigt. 

Östersjön 

Sydkusten karaktäriseras av en helt öppen 

kustlinje där den förhärskande ytströmmen 

är västgående. Kommunens kust består till 

största delen av områden med sand och sanddyner, 

dock finns mindre områden längs kusten 

med morän och sten. Långgrunda bottnar 

med en riklig produktion av fisk, framför allt 

plattfisk, dominerar kusten. Särskilt känsliga 

tillväxtområden är havsområdet utmed kusten 

upp till 3 meters djup och kring Kullagrundet 

upp till 6 meters djup. 

Salthalten är låg, omkring 7–9 promille, och 

relativt stabil. Den låga salthalten medför att 

antalet arter är begränsat. Även antalet algarter 

är lägre vid sydkusten än längre upp på 

västkusten. 

Skånes sydkust utgör en del av södra Östersjön 

som är påverkad av övergödning. Den 

långa omsättningstiden i Östersjön (det tar 

30–50 år för vattnet att bytas ut) och förhållandet 

att flera växt och djurarter lever på 

gränsen för sin utbredning på grund av den 

låga salthalten, gör att havsområdet är extra 

känsligt för olika föroreningar. Även dagvattenutsläpp 

bidrar till föroreningssituationen 

i Östersjön. 

Ett särskilt problem med vattenkvaliteten i 

havet utgör den algtillväxt som härleds till 

jordbrukets gödningsläckage från avvattningen. 

Ansamling av illaluktande alger vid vissa 

kustdelar, framförallt väster om Trelleborgs 

stad, ger tyvärr luktproblem över stora delar 

av kustområdet. 

Med ökad kännedom om bottnarna kan 

vissa speciellt känsliga områden bli aktuella 

för skydd utanför kommunens kust. För att 

minska övergödningen längs kusten är det 

väsentligt att minska tillförseln av närings 

65 

ämnen från lantbruket till Östersjön via åar 

och diken. Att anlägga våtmarker i jordbruksintensiva 

områden nära kusten är mycket 

viktigt för att kunna rädda Östersjön från 

fortsatt övergödning. Detta kan kombineras 

med skörd av alger längs kusten. 

Våtmarker och småvatten 

I början av 1800talet fanns i Trelleborgs 

kommun cirka 8 000 hektar våtmark och den 

utgjorde bortåt en fjärdedel av landytan. Idag 

återstår endast 700 hektar, vilket utgör mindre 

än 10 % av våtmarkernas ursprungliga yta.

Utspritt i kommunen finns cirka 1 000 småvatten. 

Dessa småvatten är permanenta ytvattenmiljöer 

liksom Börringesjön, vattendragen 

och Östersjön. 

Småvatten kan vara av olika slag, exempelvis 

vattenfyllda dödisgropar, märgelgravar och 

lertäkter. Småvattnens värde för fåglar som 

rast och häckningslokaler är mycket stort. 

En ridå av träd och buskar runt småvatten 

ökar förutsättningarna för dessa att fungera 

för viltet i jordbrukslandskapet. Däggdjur 

nyttjar småvatten för att tillgodose sina behov 

av dricksvatten. Ett småvatten kan även hysa 

flera fiskarter, groddjur och kräftdjur. 

I länets våtmarksinventering finns sju våtmarker 

upptagna som speciellt skyddsvärda i 

Trelleborgs kommun. Av dessa är Dalköpinge 

ängar mest skyddsvärd. Åmossarna, Fågelviksängar 

och ett litet kärr vid Böste läge återfinns 

i skyddsklassen därefter. 

Avrinningsområden 

Större delen av kommunen avvattnas till 

Östersjön genom sex vattendragssystem med 

en total avvattningsyta om 258 km². Åarna är: 

Albäcksån, Ståstorpsån, Dalköpingeån, Gislövsån, 

Äspöån och Tullstorpsån. Kommunens 

norra del tillhör Segeåns avrinningsområde. 

Vattenprover visar att samtliga åar är kraftigt 

belastade av närsalter. Dalköpingeån utgör 

idag en av södra Sveriges bästa reproduktionsvatten 

för havsöring. 

Dikning och kulvertering av vattendrag har 

skett i mycket stor omfattning. Ungefär 30 % 

av åarnas längd har täckdikats. De förr meandrande 

vattendragen har rätats ut, vilket 

medför en betydligt kortare längd på åarna 

idag. Dalköpingeån är exempelvis endast hälften 

så lång som den var i början av 1800talet. 

Den tid vattnet uppehåller sig i vattendragen 

har således minskat. Transporten av närsalter 

och organiskt material går fortare ut i den slutliga 

recipienten – Östersjön. Växter, mikroorganismer 

och kemiska processer får kortare 

Avrinningsområden (svarta kantlinjer) samt åar (blå) inom kommunen 

66 

tid att ta hand om närsalterna i vattnet när 

vattnet rinner fortare ut i recipienten. Detta 

innebär att vattendragens renande funktion 

minskar. 

Vattendirektivet 

I samband med genomförandet av EU:s 

vatten direktiv har fem vattendistrikt bildats 

med en vattenmyndighet i varje distrikt. 

Trelleborgs kommun tillhör Södra Östersjöns 

vatten distrikt med vattenvårdsdirektör och 

säte i Kalmar.

Vattendirektivet har sin grund i en insikt om 

att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser 

bättre om inte framtida generationer 

ska få sänkt levnadsstandard. Vidare finns 

numera en insikt om att vatten är gränslöst, 

och att vi, om vi skall kunna försäkra oss om 

en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta 

över nationsgränser såväl som andra administrativa 

gränser. 

Vattenförvaltningen omfattar alla förekomster 

av ytvatten och grundvatten inom Sverige, 

oavsett storlek eller andra egenskaper. Av 

praktiska skäl kommer man emellertid att få 

sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen 

och typindelningen av våra så kallade vattenförekomster. 

Vattenområden inom en sjömil 

(1 852 m) utanför kustens och skärgårdarnas 

yttersta skär och kobbar (den så kallade baslinjen) 

omfattas av vattenförvaltningen. 

Målet för vattenförvaltningen är god ekologisk 

och vattenkemisk status i allt inlands, 

kust och grundvatten och som grund för 

detta arbete har vattenmyndigheten tagit fram 

förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram, 

miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. 

Genomförandet av vattenförvaltningen, som 

är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, 

innebär att Sverige ska kartlägga och 

analysera alla vatten, fastställa mål/miljökrav 

och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna 

i Sverige samt övervaka dem. 

Vattenförekomster i Trelleborgs kommun 

Vattenförekomster benämns de områden 

som skall skyddas och i Trelleborgs kommun 

utgörs vattenförekomsterna, förutom av 

grundvatten, Börringesjön och Östersjön, av 

Tullstorpsån, Dalköpingeån, Albäcksån och 

Dybäcksån, som samtliga har ett avrinningsområde 

större än 10 km². 

Den kemiska och kvantitativa statusen på 

grundvatten i Trelleborgs kommun är god. 

Den ekologiska statusen för Tullstorpsån och 

Albäcksån är dålig medan den är måttlig för 

Östersjöns kustvatten. 

Vattenmyndigheten har fastställt kvalitetskrav 

i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, 

grundvatten och skyddade områden inom det 

pågående arbetet med att genomföra EG:s 

ramdirektiv för vatten. Syftet med normerna 

är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras 

och att alla vatten ska uppnå en bestämd 

miljökvalitet. 

Vattenförekomster inom kommunen, grundvatten, Östersjön, Börringesjön samt 4 åar 

67

Arbete med vattenförekomster i Trelleborgs 

kommun 

Undersökningsvärdena av den kemiska statusen 

av våra sex åar med utlopp i Östersjön 

inom kommunen varierar lite år från år. Slutsatsen 

är att närsalthalterna, fosfor och kväve, 

är höga i samtliga vattendrag. Den skånska 

kalkberggrunden medför att pHvärden i kommunens 

åar är höga. 

I syfte att förbättra vattenkvaliteten i vattendrag 

har ett par större våtmarksprojekt påbörjats 

i kommunen i anslutning till Tullstorpsån 

Badvattenprover Trelleborg, Miljöförvaltningen 2008 

och Albäcksån. Detta arbete bidrar även till en 

positiv utveckling i Östersjön. 

Badvatten 

Trelleborgs kommun har tagit fram underlag 

för och bedömt badvattenkvaliteten på 

kommunens badplatser. Resultaten visar att 

badvattenkvaliteten oftast är bra. Resultaten 

är väderberoende och under sommaren flyter 

stora mängder trådalger i land längs stränderna. 

Dessa bedöms påverka bakterietillväxt, 

vattnets grumlighet och lukt. 

68 

Klimat 

Klimatförändringen 

Majoriteten av väldens klimatforskare är överens 

om att klimatet håller på att förändras och 

att vi framöver kan vänta oss översvämningar, 

förändrade nederbördsmönster, varmare 

klimat och ökad frekvens extrema vädersituationer. 

En annan konsekvens är stigande 

havsnivå. 

Enligt FN:s klimatpanel (Intergovermental 

Panel of Climate Change, IPCC) kan havens 

medelvattenyta stiga med 0,18–0,59 meter 

fram till slutet av detta sekel. Då är bidraget 

från förändringar i flödet från smältande inlandsisar 

inte medräknat, vilket kan innebära 

ett tillskott om ytterligare 0,1–0,2 meter enligt 

IPCC. Modeller visar att havsnivåhöjningen 

kan vara ännu högre i Nordsjön och Östersjön 

och SMHI utförde under 2007 beräkningar 

för kuststräckan i Skåne och Blekinge. Dessa 

visar att medelvattenytan hamnar 0,22–0,72 

meter över dagens medelvattennivå och att 

högvattennivåer över 2 meter kan uppträda 

med 100 års återkomsttid. Hänsyn har här tagits 

till landhöjning och att Östersjöns yta kan 

ligga upp mot 0,2 meter över IPCCs globala 

medelvattennivå men inte till isavsmältningen. 

Regeringen tillsatte 2005 en klimat och 

sårbarhetsutredning och i dess slutbetänkande, 

som överlämnades i oktober 2007, framgår 

det nödvändiga i att vi påbörjar anpassningen 

till klimatförändringarna. I utredningen kon

stateras att kusterosion och havsnivåhöjning 

utgör hot mot lågt liggande bebyggelse och att 

detta är pågående och kommer att fortsätta i 

flera hundra år. 

I klimat och sårbarhetsutredningen föreslås 

ett antal åtgärder som bidrag, organisatoriskt 

ansvar och ändring av plan och bygglagen 

vad gäller preskriptionstiden för kommunernas 

skadeståndsansvar från 10 till 20 år. 

Planeringsunderlag 

Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län tog 

under 2007 fram ett planeringsunderlag till 

hjälp för kommunernas fysiska planering i 

lågt liggande kustområden. Till detta material 

finns mätningar och beräkningar från SMHI 

kring havsnivåer. 

Kommunen har nyligen genomfört en marknivåkartering 

inom hela kustavsnittet med 

0,2 meters ekvidistans. Kommunen har också 

gjort flera analyser av bland annat erosionsutbredningen 

i samband med medverkan i 

Interreg II projektet Baltic Master. 

Trelleborgsförhållanden 

Någon officiell (SMHI) mätpunkt för havsnivån 

finns ej i Trelleborgs kommun. Närmaste 

mätpunkter finns i Skanör i väster och i Ystad 

i öster. Utredning av SMHI i ett annat sammanhang 

anger en högsta högvattennivå med 

återkomsttid på 100 år till +1,67 meter över 

medelvattenytan (RH 70). Det är dock oklart 

om denna siffra är jämförbar med siffrorna 

framtagna i havsnivåhöjningssammanhanget. I 

detta sammanhang är motsvarande värden för 

Ystad 1,55 meter och Skanör 1,40 meter. Det 

sista värdet är dock osäkert då det bygger på 

50 års mätningar och inte hundra. 

Med utgångspunkt i det lite osäkra värdet av 

högsta högvatten i Trelleborg respektive anpassning 

till värdena i Ystad ser beräkningen 

av högsta högvatten med återkomsttid 100 år 

för Trelleborg ut så här: 

Trelleborg Ystad 

Högsta högvatten 1,67 m? 1,55 m 

Havsnivåhöjning 0,72 m? 0,72 m 

Isavsmältning 0,10 m? 0,10 m 

Högsta högvatten 100 år 2,49 m? 2,37 m 

69 

Förutom högsta högvatten med återkomsttid 

på hundra år skall, vid prövning av ny 

byggnation, utrymme för grundläggning 

adderas. Detta medför att lägsta nivå för 

bostads byggnads färdig golvnivå skall sättas 

till 3,0 meter. Med hänsyn till att tekniska 

lösningar kan minska behovet av marginal för 

grundläggning kan denna siffra anses även ge 

en viss säkerhetsmarginal och dessutom ge 

tillräcklig säkerhet inom konfidensintervallets 

högsta havsnivåbedömning för Ystad, 2,55 m, 

med återkomsttid 100 år. 

Konsekvenser av stigande havsnivå 

Redovisning av risk för översvämning 

Trelleborgs kommun har karterat marknivåer 

längs hela sin kuststräcka med 0,2 meters 

ekvidistans och har därigenom fått en första 

överblick över vilka konsekvenser en översvämning 

till högsta högvatten i hundraårsperspektivet 

kommer att få. 

Inom kustområdet ligger stora värden för 

människa och natur. Trelleborgs kust är relativt 

tätbebyggd med i huvudsak småhus och 

fritidshus. Lägsta golvnivåer inom denna 

bebyggelse ligger på drygt 2 meter över 

medelvattenytan men huvuddelen ligger med 

golvnivåer mellan 2,5–3,0 meter över havet 

och högre. 

Förutom bebyggelsevärden påverkas stora 

natur och rekreationsvärden längs kusten av 

översvämningar och påverkan på avloppssystem 

kan inte uteslutas.

Redovisning av risk för erosion vid bebyggelse 

Stranderosion orsakas i huvudsak av vattenrörelser 

men även strömmar, isar och vindar 

kan ha eroderande verkan på stränder. Erosionen 

för ut strandens material i havet som 

transporterar bort detta till andra strandlägen 

varpå strandlinjen och ibland bottentopografin 

förändras. 

En kontinuerlig risk för stranderosion förekommer 

mer eller mindre längs stora delar av 

Trelleborgs kust. Stranderosionen i kommunen 

är i stort begränsad till en handfull 

lägen, Skåre, Böste, Simmremarken, Smygehamn 

och Beddingestrand. Därutöver har 

Statens Geologiska Institut noterat erosionsförutsättningar 

på ytterligare tre sträckor. 

I takt med stigande havsnivåer kommer erosionsproblemen 

att öka längs kusten. En 

kelt uttryckt kan en riskzon utpekas inom 

70–100 meter från strandlinjen. Detta område 

samman faller i stort med riskområdet för 

översvämning. Konsekvenserna av erosion är 

till skillnad från konsekvenser av översvämning 

oåterkalleliga. Förutom konsekvenser 

på bebyggelsevärden och natur, kultur och 

rekreationsområden ligger flera tekniska anläggningar 

i riskzonen för erosion. 

Redovisning av risk för höjda havs- och 

grundvattennivåer 

En höjd medelvattennivå innebär även att 

grundvattenytans medelnivå ökar i samma 

utsträckning i området närmast strandlinjen. 

Förutom detta spelar även jordartssammansättningen 

och gradienten på grundvattnet stor 

roll för fluktuationen av grundvattennivån. I 

områden med lättgenomsläppliga grovkorniga 

jordarter med en flack och hög grundvatten 

70 

yta, som redan idag påverkas av nivåfluktuationer 

i havet långt in från kustlinjen är det 

direkta sambandet mellan höjd vattenyta och 

höjning av grundvattnet otvetydigt. Om marken 

istället består av en lerig kompakt morän 

med en kraftig lutning på grundvattenytan 

påverkar havsytenivån inte grundvattennivån i 

nämnvärd utsträckning. 

I Trelleborgs kommun finns inga kommunala 

vattentäkter i anslutning till kusten. Kartläggning 

av grundvattennivå och jordartssammansättning 

finns i de få delar av kustområdet 

som blivit detaljplanelagda senaste decenniet. 

Dessa har uppvisat täta moränleror med näst 

intill ingen fluktuation av grundvattennivån. 

Om ny planläggning skulle aktualiseras i kustområdet 

kommer erforderliga undersökningar 

att göras inte minst för att klarlägga grundläggningsdjup, 

djup på ledningar med mera.

Någon sådan planläggning aktualiseras inte i 

denna plan. 

Särskild uppmärksamhet ska i dessa sammanhang 

ägnas kommunens avloppsreningsverk 

med hänsyn till grundvatteninträngning i 

ledningssystemen. Detta kan bland annat leda 

till kapacitetsproblem, översvämningar och 

miljöpåverkan. Nämnda problem har ännu ej 

uppträtt. 

Karta över markhöjd i en kustnära del av kommunen 

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer, MKN, är juridiskt bindande 

(miljöbalken) krav och styrmedel för att 

förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå 

miljökvalitetsmålen och att genomföra EGdirektiv. 

Det finns idag normer för utomhusluft, 

fisk, mussel, grund och ytvatten samt 

omgivningsbuller. 

Förändringarna av EU:s luftdirektiv och införandet 

av ramdirektivet för vatten kräver nya 

gränsvärden i form av miljökvalitetsnormer. 

71 

Naturvårdsverket har haft i uppdrag av 

regeringen att ta fram ett förslag till reviderad 

förordning om miljökvalitetsnormer för 

utomhusluft. Revideringen baseras på det nya 

luftkvalitetsdirektivet (dir 2008/50/EG) och 

det tidigare redovisade regeringsuppdraget 

”MIKSA”. Den nya förordningen kommer att 

medföra miljökvalitetsnormer för fina partiklar 

(PM2,5). Vidare föreslås att länsstyrelserna 

får en samordningsroll när det gäller kommunernas 

kontroll av miljökvalitetsnormerna för 

utomhusluft. Regeringsuppdraget redovisades, 

i oktober 2008. 

Nuvarande miljökvalitetsnormer luft 

Miljökvalitets Baserat på Uppfylld 

norm direktiv senast 

Kvävedioxid 1999/30/EG Ska vara uppfylld 

Kväveoxider 1999/30/EG Ska vara uppfylld 

Svaveldioxid 1999/30/EG Ska vara uppfylld 

Bly 1999/30/EG Ska vara uppfylld 

Partiklar (PM10) 1999/30/EG Ska vara uppfylld 

Bensen 2000/69/EG Ska vara uppfylld 

Kolmonoxid 2000/69/EG Ska vara uppfylld 

Ozon 2002/03/EG Ska vara uppfylld 

respektive 31 december 2019 

Arsenik 2004/107/EG 31 december 2012 

(eftersträvas) 

Kadmium 2004/107/EG 31 december 2012 


Nickel 2004/107/EG 31 december 2012 


Bens(a)pyren 2004/107/EG 31 december 2012 

(eftersträvas)

Av luftföroreningarna är det kvävedioxid, 

NO 2 , och partiklar, PM10, som har störst betydelse 

för den lokala miljön. 

Kvävedioxid NO 2 

Kvävedioxid (NO 2 ) har i Skåne mest lokalt 

ursprung, men det förekommer även en viss 

intransport. Den största kvävedioxidkällan 

i Skåne är trafiken. Kvävedioxid försämrar 

lungfunktionen och kan förvärra astma och 

allergireaktioner. 

Kvävedioxid får inte förekomma i utomhusluft 

med mer än i genomsnitt 90 mikrogram 

per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 

i genomsnitt 60 mikrogram per 

kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde) 

och i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter 

luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). 

Timmedelvärdet får överskridas 175 gånger 

per kalenderår (98percentil) förutsatt att föroreningsnivån 

aldrig överstiger 200 mikrogram 

72 

per kubikmeter luft under en timme mer än 

18 gånger per kalenderår (99,8percentil). 

Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger 

per kalenderår (98percentil). 

Partiklar PM10 

Partiklar (PM10) är partiklar som är 10 µm 

eller mindre. I Skåne ger trafiken och intransport 

av förorenade luftmassor upphov 

till de högsta halterna av partiklar. De lokala 

utsläppen handlar om fastbränsleanläggningar 

och industriutsläpp. Trafiken emitterar störst 

andel slitagepartiklar under den kalla delen 

av året då de högsta partikelhalterna brukar 

uppmätas. Partiklar i utomhusluft har visat 

sig vara en bidragande orsak till ökningar av 

lungsjukdomar och hjärt och kärlsjukdomar. 

Partiklar PM10 utgör de som inte är större än 

att de kan passera genom ett selektivt intag 

som med 50 procents effektivitet skiljer av 

partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 

mikrometer. Tröskelvärden reglerar när information 

till allmänheten respektive larm skall 

sättas igång. 

Omgivningsbuller 

EUländerna har fått i uppgift att kartlägga hur 

många människor som är exponerade för buller. 

I den första fasen som avser förhållandena 

2006, ingår kommuner med fler än 250 000 

invånare, vägar med mer än 6 miljoner fordon 

per år, järnvägar med mer än 60 000 tåg per 

år och flygplatser med mer än 50 000 flyg

örelser per år. Utifrån kartläggning av bullernivåer 

och beräkning av antalet exponerade 

personer har ansvariga trafikverk och kommuner 

utarbetat åtgärdsprogram. Detta är ej 

aktuellt i Trelleborgs kommun. 

Luften i Trelleborg 

Sedan början av 90talet görs regelbundna 

mätningar i Trelleborgs kommun under 

vinterhalvåret av halterna av svaveldioxid, 

kväve dioxid, partiklar (PM10), bensen och 

övriga kolväten. De uppmätta halterna av 

kväve dioxid och PM10 är så pass höga att 

kommunen är ålagd enligt lagstiftningen att 

utföra mätningar av dessa ämnen. Kommunen 

bedöms ligga långt under de gränsvärden 

som finns för koloxid och bly, varför inga 

mätningar av dessa ämnen utförs. De gällande 

gränsvärdena vad avser kvävedioxid, PM10 

och bensen skärps efter hand. Detta tillsammans 

med att utsläppen från hamnområdet 

också befaras öka gör att halterna i Trelleborg 

successivt närmar sig gränsvärdena. 

73 

Mätningarna i Trelleborg redovisas årligen i 

en rapport och av den senaste framgår att inga 

överskridande av gränsvärden gjorts under 

vinterhalvåret 2007–2008. 

NO 2 dygnsvärden (Miljöförvaltningen) 

Luftkvalitet vintern 07–08 (Miljöförvaltningen)

Vatten 

Vattenmyndigheten har fastställt kvalitetskrav 

i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, 

grundvatten och skyddade områden inom det 

pågående arbetet med att genomföra EG:s 

ramdirektiv för vatten. Syftet med normerna 

är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras 

och att alla vatten ska uppnå en bestämd 

miljökvalitet. 

Miljökvalitetsnormer anger att god kemisk, 

ekologisk och kvantitativ status skall var 

uppnådd för grundvatten år 2015. Tidsfrist 

finns för vissa vattenförekomster till år 2021. 

Vattenförekomster som används för uttag, 

eller reserverats för framtida uttag, av mer än 

10 kubikmeter per dag eller som förser fler än 

50 personer med dricksvatten skall skyddas 

för att garantera tillgången till vatten av god 

kvalitet. Förutom kvalitetskraven i föreslagna 

normer finns för dessa kvalitetskrav i Livsmedelsverkets 

föreskrifter. 

Miljökvalitetsnormer för ytvatten anger att 

god kemisk status och god ekologisk status 

skall vara uppnådd år 2015. Tidsfrister finns 

till år 2021 och 2027 för vissa vatten beroende 

på nuvarande status och bedömd förbättrings 

74 

potential vid genomförande av vattenmyndighetens 

åtgärdsprogram. 

Vattenförekomster i Trelleborgs kommun omfattas 

av miljökvalitetsnormerna. 

Anläggningar 

Vägar, järnväg och hamn 

Buller 

Den främsta bullerkällan i kommunen är 

biltrafiken. Registrerade klagomål kommer 

inte helt oväntat från de områden där trafiken 

är stor och har en stor andel tung trafik, det 

vill säga i huvudsak i anslutning till genomfartsleder. 

Även från en del verksamheter 

genereras buller som kan upplevas störande 

för omgivningen. Ljudnivåerna ligger mellan 

60–65 dBA i de områden som har registrerade 

bullerstörningar. De bullerutsatta områdena i 

kommunen finns vid infarter och genomfarter 

i Trelleborg, Hedvägen i Trelleborg, väg 101 

genom Anderslöv samt vid verksamheter i 

västra och östra hamnområdet. 

Luftföroreningar och partiklar 

Vägtrafiken inom staden, till och från stad 

och hamn, samt färjetrafiken bidrar till försämrad 

luftkvalitet och vid kartering av denna 

framstår trafikens linjekällor och hamnens 

punktkällor tydligt. Gränsvärden överskrids 

ej enligt tillgängliga utredningar. Se i övrigt 

under rubriken Miljökvalitetsnormer.

Risker 

Riskhänsyn utgör en samlande term för hänsyn 

till alla risker som rör hälsa och säkerhet i 

plan och bygglagens mening. Kommunen har 

lagstadgade krav att ta riskhänsyn i samhällsplaneringen 

och riktlinjer från statliga myndigheter 

finns utarbetade. 

Vanligast förekommande olyckor i Trelleborg 

utgörs av trafikolyckor, drunkningsolyckor, 

bränder och fallolyckor i hemmet. Till riskbilden 

hör även farligt godstransporter och 

ett antal anläggningar där olycka eller brand 

skulle orsaka stor skada på liv, egendom och 

miljö. Genom Trelleborgs kommun passerar 

stora mängder farligt gods. Farligt godstransporternas 

omfattning på vägarna är idag 

inte helt känd. Del av den tunga vägtrafiken 

bedöms innehålla farligt gods. Inom farligt 

godskategorin kan graden av ”farlighet” vara 

mycket varierande. 

Farligt godstrafiken på järnväg är betydligt 

mer välövervakad än landsvägstransporterna. 

Genom det så kallade BRAVOsystemet finns 

alla farligt godsvagnar registrerade. De flesta 

farligt godstillbuden på järnväg sker dock 

vid rangering. Utöver järnvägen som passerar 

genom tätorten, utgörs rekommenderade 

farligt godsleder genom Trelleborgs kommun 

av vägarna E6/E22, 108 och 101. 

Industri 

I kommunen finns ett antal verksamheter med 

risk och miljöklassificering. För dessa finns 

schabloniserade skyddsavstånd i planeringssammanhang. 

Dessa avstånd bör dock utredas 

från fall till fall om planeringsfrågor väcks. 

Bensinstationer 

I centrala Trelleborg finns några tappställen 

för fordonsbränsle. Med dagens förutsättningar 

vad avser trafikalstring, miljö, risker 

och inte minst behovet att komplettera stadskroppen 

måste flera tappställens lokalisering 

ifrågasättas och förutsättningarna för omlokalisering 

utredas. En förändrad vägstruktur bör 

kunna underlätta det senare. 

75

Beredskap 

Totalförsvaret 

Den fysiska planeringen skall enligt 3 kap. 

9–10 §§ miljöbalken inriktas på hur mark, 

vatten och verksamheter kan samutnyttjas av 

försvarsintressen och andra intressen, utan 

risk för påtaglig skada för möjligheten att 

nyttja totalförsvarets anläggningar. I samhället 

kan risker för störningar uppstå såväl i fredstid 

som i krigstid. För att på ett bra sätt kunna 

hantera dessa situationer krävs en beredskapsplanläggning. 

I planeringen ska hänsyn tas till 

civilbefolkningens behov av skydd i krig och 

till kravet på att bostäder och samhällsviktig 

verksamhet inte lokaliseras i närheten av viktiga 

mål för totalförsvaret och militära objekt. 

Delar av Trelleborgs kommun är riks intressant 

för totalförsvaret. Generellt gäller att byggnation 

inom dessa områden skall föregås av 

samråd med försvarsmakten. Samrådsplikt 

gäller dock generellt över hela kommunen vid 

prövningar av anläggningar som överstiger 

tjugo meters höjd. 

Syftet är att i så stor utsträckning som möjligt 

upprätthålla ett fungerande samhälle även 

under hotande situationer. 

El och telekablar, gasledningar, energianläggningar 

och liknande anordningar som behövs 

för att upprätthålla ett livskraftigt fungerande 

samhälle är också riksintressanta för totalförsvaret. 

Totalförsvarets intressen skall alltid tillgodoses 

gentemot andra riksintressen, vilket innebär 

att den fysiska planeringen måste inriktas 

på hur mark, vatten och verksamheter kan 

samutnyttjas mellan förvarsintresset och andra 

intressen utan men för totalförsvaret. 

Samråd med försvarsmakten ska alltid ske 

före uppförande av: 

• Objekt som planeras bli mer än 20 meter 

höga i öppet landskap. 

• Objekt som går över 10 meter över högsta 

totalhöjd i redan beslutad detaljplan. 

• Objekt som höjs mer än 3 meter över 

redan hinderprövat objekts topp. 

Skydd mot olyckor 

Kommunens uppgifter avseende skydd mot 

olyckor är befolkningsskydd, räddningstjänst 

i fred och vid höjd beredskap samt förebyggande 

brandskydd. 

Räddningstjänstens uppgifter är i huvudsak 

fastlagda i lagstiftning, förordningar och 

handlingsprogram. Med räddningstjänst avses 

i lagen de räddningsinsatser som kommunen 

skall svara för vid olyckshändelser och 

överhängande fara för olyckshändelser för att 

hindra och minimera skador på människor, 

egendom och miljö. 

Räddningstjänsten i Trelleborg är samordnad 

med angränsande kommuner och insatsen vid 

en olycka kan därför alltid ske med den kom 

76 

muns insatsstyrka som har bäst förutsättningar 

att göra bästa räddningsinsats. Räddningstjänsten 

har en särskild roll vad gäller anläggningar 

som vid olycka kan medföra särskilt 

höga risker för människan och miljön. 

I Trelleborgs kommun ligger huvudbrandstationen 

centralt i Trelleborgs stad, med både 

heltids och beredskapsstyrka. Stationer med 

beredskapsstyrka finns i Ö Klagstorp och Anderslöv. 

För övrigt finns närliggande stationer 

i Vellinge, Svedala och Skurups kommuner. 

Med nuvarande bebyggelse och befolkningsutveckling 

i kommunen påverkas Räddningstjänstens 

verksamhet. För att klara uppsatta 

krav på utryckning undersöks möjligheten att 

bygga en ny huvudstation i Trelleborgs tätort.

Vid större olyckor och hot mot samhället, dess 

medborgare och vitala funktioner finns överordnade 

beredskapsorganisationer på regionalt 

och kommunalt plan. Kommunstyrelsen utgör 

den lokala ledningen i detta sammanhang med 

kommunens säkerhetsavdelning som samordnare. 

Riskkällor i Trelleborgs stad 

77 


hälsa, säkerhet och miljö: 

• Kommunen skall ta fram dagvattenstrategi 

för hantering och rening av dagvatten inom 

bebyggda områden och områden under planering 

• Kommunen skall ta fram strategier och åtgärdsförlag 

för att långsiktigt klara kraven på 

kommunens vattenförsörjning 

• Kommunen skall i planering och genom 

åtgärder verka för att bullerpåverkan, luftföroreningar 

och risker från genomfartstrafik och 

hamnverksamhet minskar 

• Kommunen skall inte planera ny bebyggelse 

med sockelhöjd under 3 meter över havet (RH 

70) 

• Kommunen skall verka för att centralt 

belägna bensinstationer omlokaliseras till 

mindre påverkanskänsliga områden 

• Kommunen skall ta fram strategier och åtgärdsförlag 

för att långsiktigt klara kraven på 

kommunens vattenförekomster 

• Kommunen skall identifiera och analysera risker 

för översvämningar, ras, skred och erosion, 

samt före 2015 ta fram åtgärder för klimatanpassning 

• Kommunen bör ta fram en övergripande riskanalys 

för kommunen 

• Kommunen bör kartlägga och identifiera föroreningar 

i marken

Regleringar och restriktioner 

Fysiska planer 

Detaljplanerade områden 

Markanvändningen regleras juridiskt i detaljplaner, 

vars bestämmelser är bindande och ger 

rättigheter och skyldigheter. Endast mindre 

avvikelser som är förenliga med planens syfte 

kan tillåtas. Kommunens tätorts bebyggelse är 

till största delarna detalj planelagd. Även för 

andra typer av områden upprättas ibland detaljplaner 

till exempel för större anläggningar 

som golfbanor och vindkraftverk. Detaljplanelagda 

områden framgår av kartan. 

Områdesbestämmelser 

Syftet med områdesbestämmelser är att säkerställa 

syften i översiktsplanen genom att till 

exempel införa krav på utökad lovplikt i 

känsliga miljöer. Gällande områdesbestämmelser 

finns för kommunens byar och dessa 

reglerar bygglovsplikten i syfte att bibehålla 

byns värden. 

Samlad bebyggelse 

Samlad bebyggelse är en grupp byggnader, 

tio till tjugo hus, vars tomter gränsar till 

varandra eller bara åtskiljs av väg eller grönområde. 

Termen används i PBL för att reglera 

bygglovspliktens omfattning vid ombyggnader 

och mindre tillbyggnader av småhus och 

tillhörande komplementbyggnader utanför 

område med detaljplan. Trelleborgs kommun 

har i kommunfullmäktigebeslut pekat ut vad 

som är samlad bebyggelse. 

Strandskydd 


strandskyddsområden. Strandskyddsområdet 

längs kusten är anpassat till kustvägens läge, 

det sträcker sig från strandlinjen till kustvägen. 

I övrigt gäller det generella strandskyddet 

om 100 meter. Inom kommunens kustområde 

är strandskyddet i huvudsak upphävt, 

automatiskt eller genom särskilt beslut, inom 

detaljplanelagda områden. 

Övriga strandskyddade områden i kommunen 

utgörs av vattendragen Dalköpingeån, Tullstorpsån, 

Albäcksån och Äspöån samt områdena 

kring Börringesjön och Åmossarna. 

Vattenskydd 

Vattentillgångar är sårbara för utsläpp och 

ingrepp i naturen. Vatten tar inte hänsyn till 

administrativa gränser utan är ofta gemensamma 

angelägenheter för flera kommuner 

och län. Vid varje kommunal vattentäkt finns 

ett bestämt vattenskyddsområde. Ändamålet 

med skyddsområdet är att hindra hantering av 

farliga ämnen som kan påverka vattentäkten. 

Riksintressen 

Riksintresse enligt Miljöbalken 

En av översiktsplanens grundläggande uppgifter 

är att redovisa riksintressen enligt 3 och 

4 kap. miljöbalken. Statliga verk har inom 

79 

sina respektive sakområden och med stöd av 

miljöbalken beslutat om riksintresseområden. 

Ett riksintresse är områden eller objekt som är 

av sådant nationellt intresse att de ska skyddas 

mot åtgärder som kan: 

• Medföra påtaglig skada (bevarandeintressen), 

eller 

• Riskera att påtagligt försvåra möjligheterna 

att utnyttja riksintresset (exploateringsintressen). 

I det fall riksintressen är motstridiga ska företräde 

ges åt det intresse som på mest lämpligt 

sätt främjar en långsiktigt god hushållning 

med marken, vattnet eller den fysiska miljön i 

övrigt. Om området behövs för totalförsvaret, 

ska detta alltid ges företräde.

Kommunen har det direkta ansvaret för riksintressenas 

säkerställande. Länsstyrelsen 

har en tillsynsroll över hela plan och byggnadsväsendet 

medan dess samverkansroll är 

begränsad till planläggningsfrågor. Länsstyrelsen 

uttalar sig således ej i samråd i enskilda 

exploateringsfrågor som berör riksintressen. I 

dessa är kommunernas ansvar entydigt. 

I kommunen finns följande riksintressen: 

För kulturmiljövården: 

M:K 122 Börringe–Anderslöv 

M:K 138 Fru Alstad 

M:K 136 Fuglie–MellanGrevie–Skåre 

M:K 141 Östra Torp–Smygehamn 

M:K 144 Östra Vemmenhög–Tullstorp–Dybäck 

M:K 139 Gylle–Dalköpinge 

M:K 142 Äspö 

För naturvården: 

M:N 91 Kuststräckan Kämpinge–Stavstensudde 

M:N 87 Backlandskapet söder om Romeleåsen 

M:N 90 Dalköpinge ängar 

För kustzonen: 

Ett 3–5 kilometer brett bälte längs hela kuststräckan. 

För friluftslivet: 

Sjö och åslandskapet vid Romeleåsen 

För kommunikationer: 

Väg E6/E22 med del av väg 9 

Väg 108 

Kontinentalbanan, järnvägen mellan Trelleborg och 

Malmö 

Trelleborgs hamn 

Malmö Airport (endast influensområde) 

80 

För yrkesfisket: 

Område enligt karta. 

För totalförsvaret: 

Områden enligt gällande kartor över samrådsområden. 

(kartor redovisas ej)

Regionala och 

mellankommunala frågor 

Skånes utveckling är viktig för såväl enskilda 

personer, som för näringsliv och den offentliga 

sektorn. För samtliga utgör regionen 

vardagen. Människor pendlar mellan bostad, 

arbete, utbildning och fritid. Företag rekryterar 

arbetskraft och en betydande del av småföretagarnas 

affärer görs här. Samma logik 

gäller även kommuner, högskolor och andra 

inom den offentliga sektorn. Alla har intresse 

av att Skåne är så attraktivt som möjligt att bo 

och verka i. 

Regionala utvecklingsprogrammet 

För att nå visionen och de övergripande 

målsättningarna för tillväxt, attraktionskraft, 

bärkraft och balans står Skåne inför ett antal 

utmaningar varav de viktigaste identifieras 

som: en ledande kunskapsregion, ökad delaktighet 

och minskat utanförskap, minskad 

miljöpåverkan och klimatanpassning, utvecklad 

tillgänglighet samt ökad integration i 

Öresundsregionen. 

Infrastruktur 

För att utveckla möjligheterna att verka på 

och ta del av de regionala marknaderna krävs 

goda förbindelser till och från kommunen. 

Kollektivtrafiken 

Kollektivtrafiken bedöms vara den viktigaste 

frågan i det långa och hållbara perspektivet 

och en utveckling där järnvägen utnyttjas för 

pendeltågstrafik är en viktig regional och mellankommunal 

fråga. Planering av persontågstrafik 

till Trelleborg pågår och involverar Vellinge 

och Malmö kommuner. Denna planering 

innefattar lokala fysiska planeringsåtgärder, 

mellankommunala och regionala trafikeringsfrågor 

samt finansiella frågor. 

Vägar 

Väg E6/E22 utgör en nationell och internationell 

länk men har lika stor betydelse ur 

ett regionalt perspektiv. Utbyggnad av vägen 

med hänsyn till kapacitet och trafiksäkerhet 

har planerats i många år och angelägenheten 

81 

av utbyggnad har understrukits av att såväl 

Vellinge och Trelleborgs kommuner som Region 

Skåne. Utbyggnaden pågår och planeras 

vara genomförd till hösten 2011. 

Väg 108 utgör en viktig regional fråga då den 

utgör en inre nordsydlig länk genom Skåne 

och knyter samman flera kommuner och utgör 

huvudstråk till flera regionala målpunkter som 

till exempel Malmö Airport, Trelleborgs hamn 

och utbildnings och arbetsmarknaden i Lund. 

Bitvis är vägstandarden dålig och det ligger i 

flera kommuners intresse att stråket ges tillfredsställande 

standard. 

Väg 9 utgör en regional kustlänk och berör 

Trelleborgs, Ystads och Simrishamns kommuner. 

Vägen har inte minst betydelse som 

turistväg med sin närhet till havet och med 

många målpunkter för turister. Dess utveckling 

som regional länk och turistväg är en 

mellan kommunal fråga. 

Sjöfarten 

Sjöfarten till och från Trelleborgs hamn alstrar 

transportrörelser regionalt och nationellt och 

utgör en viktig länk för transporter mellan regioner 

i Europa. Detta storregionala perspektiv 

handlar inte så mycket om ”vardagen” utan 

om att ge de bästa förutsättningar för EU:s 

inre marknad. Denna marknad är under ständig 

utveckling och utvidgning vilket påverkar 

sjöfarten och Trelleborg.

Cykeltrafiken 

Utvecklingen av biltrafiken och vägnätet för 

bilar sker mycket på cykeltrafikens bekostnad. 

Trafiksäkerhetsriskerna med att blanda bil 

och cykeltrafik ökar väsentligt med ökande 

trafikmängder, snabbare trafik och bilanpassning 

av vägar. Den regionala cykeltrafiken har 

därigenom minskat men borde ges förutsättningar 

att utvecklas i perspektivet av det hållbara 

samhället genom separerade cykelstråk. 

Viktiga cykelstråk att utveckla är från Trelleborg 

till Malmö, från Anderslöv till Östra 

Grevie (när regionaltågen kommer) och längs 

kusten. Flera kommuner berörs i dessa frågor. 

Vindkraft 

Vindkraften berör genom sin synlighet i det 

öppna Söderslättslandskapet flera kommuner. 

Även om de enskilda kommunerna har mycket 

begränsade möjligheter att påverka vindkraftsetableringar, 

även i kommungränsnära 

lägen, måste dialogen vara öppen och respektfull 

i dessa mellankommunala frågor. 

Kommungränser får mindre betydelse och kommunikationer ger ökad valfrihet att välja var vi arbetar, 

utbildar oss och förlägger vår fritid. 

82 

Handel och turism 

Handelsstrukturer tenderar att alltmer bli regionala 

strukturer. Detta medför stora fördelar 

för de konsumenter som anpassar sig till detta 

mönster, vilka uppenbart utgör den köpstarkaste 

gruppen. Denna utveckling medför 

också flera nackdelar som bör diskuteras. Den 

storskaliga handelsstrukturen blir lätt ett hot 

mot svagare lokala marknader och inte minst 

mot lokala handelscentra. Utbudet lokalt kan 

drastiskt minskas i dessa storskaliga strukturer 

och öka miljöpåverkan genom ökat bilberoende 

för konsumtionsresor. I detta krävs 

således både mellankommunala och regionala 

dialoger och medvetna lokala strategier. 

Turismen upplever inga kommungränser. 

Det är därför naturligt att samarbeta mellankommunalt 

i flera Söderslätts och kustfrågor 

samt i frågor som rör det rörliga friluftslivets 

intressen i det sydskånska ås och backlandskapet, 

Romeleåsen mm. Detta sker idag och 

torde ha en bra utvecklingspotential. 

Försörjningsfrågor 

Avrinningsområden 

I samband med genomförande av EU:s vattendirektiv 

måste kommuner med flera arbeta 

tillsammans med förbättringen av kvaliteten i 

vattenresurserna. Avrinningen av vatten från 

marken i Trelleborgs kommun sker i huvudsak 

i lokala vattendrag till Östersjön. I kommunens 

norra del ingår dock mark som tillhör

Segeåns avrinningsområde. Dessa vattenförekommster 

måste förbättras både ur kemisk 

och biologisk synpunkt och detta berör ett 

flertal kommuner. 

Samverkan 

Medvetna samarbeten kommuner emellan och 

ökad grad av valfrihet påverkar flera kommuner 

alltmer. Inom kommunernas förvaltningsområden 

ökar det organiserade samarbetet i 

flera frågor för att kunna upprätthålla kvalitet 

och kapacitet. Trelleborgs kommun ingår i 

organi serade samarbeten med andra kommu 

ner i flera frågor som till exempel räddningstjänst 

och vattenförsörjning. Därutöver kommer 

valfriheten av exempelvis gymnasium 

att påverka enskilda kommuner och därmed 

också skapa samarbetsmöjligheter kommuner 

emellan. 

Både det organiserade mellankommunala 

samarbetet och de kommunöverskridande valen 

av skola och service torde bara vara i sin 

linda av utveckling. 

83

85 

DEL 1 


DEL 2 


DEL 3 



Trelleborgs stad 

Mål: 

Trelleborgs stad ska vara attraktiv för näringsliv 

och boende och erbjuda bra kommunikationer 

till målpunkter i Öresunds- och Östersjöregionen 

och kommunen i övrigt. 

och lades ner kom staden på 1970-talet att 

byggas ut mer perifert. 1980-talets utbyggnader 

innebar att stora nya stadsarealer togs i 

anspråk och österut byggdes staden mer eller 

mindre ihop med bebyggelsen i Gislöv och vidare 

utmed kusten. Utbyggnaderna från denna 

tid ökade stadsarealen markant genom extensiv 

friliggande småhusbebyggelse och markkrävande 

verksamheter. Den tidigare samlade 

stadskroppen löstes upp, i alla fall i kanterna. 

Under den senaste högkonjunkturen, under 

2000-talets första decennium, har stadsut- 

Trelleborgs stad har medeltida anor och firade 

år 2007 sitt 750 årsjubileum. Under reformationen 

förlorade staden sina stadsrättigheter 

men fick tillbaka dessa 1867 då betydelsen av 

sjöfarten till kontinenten kom att bli viktig för 

landet. Den stadsbyggnadsepok som följde 

av stadsrättigheter, stapelrättigheter, reguljär 

sjöfart, industrialism och urbanism är än idag 

starkt präglande för staden. 

Stadens utbyggnader har under lång tid haft 

sitt ursprung i Trelleborgs gummifabriks framgångar 

och arbetskraftsbehov. Bostadsområden 

och verksamhetsområden har etablerats 

till del utmed kusten, som är det historiska 

utbyggnadsmönstret, men framförallt radiellt 

från stadens centrum och hamn. Fortfarande 

på 1960-talet hade staden en samlad stadskropp 

och först när järnvägslinjer flyttades Stadsutveckling i Trelleborgs stad 1920–2008 

87 

byggnaderna fortsatt västerut (Stavstensudde), 

österut (Gislöv), och norrut (Västervång). 

Dessa utbyggnadsriktningar är de som står till 

buds även i framtiden om nu inte möjligheten 

öppnas för att förverkliga drömmen om en 

stad med havskontakt, ”Sjöstaden”. 

Stadens planering fortsätter för nya konjunkturcykler 

och industristaden kommer att 

fortsätta att utvecklas som bostadsstaden, 

hamnstaden kommer att utvecklas till kuststaden 

och den oberoende småstaden blir mer 

och mer en stad i regionen.

Stadens utvecklingsfrågor 

Mål: 

Trelleborgs stad ska svara upp mot de behov 

av utbyggnadsmark som finns för bostäder 

och verksamheter och behoven av ändamålsenlig 

infrastruktur till detta. Stadsbyggandet 

ska förutom detta inriktas på att reparera och 

förtäta inom befintliga strukturer och skapa 

nya strukturer med god havskontakt. 

Stadens utvecklingsfrågor handlar både om 

försörjningsfrågor och om kvalitetsfrågor. 

Frågorna handlar om livskraft och hållbarhet. 

Trelleborgs stad står inför viktiga strukturella 

frågor som berör trafik och bebyggelse. Senaste 

högkonjunkturen har skapat en situation 

där nya utbyggnadsområden för bostäder 

och verksamheter knutits till det befintliga 

huvud vägnätet i staden med följd att detta har 

nått sin kapacitetsgräns i flera avsnitt. För att 

kunna utveckla nya bostadsoch verksamhetsområden 

krävs på kort sikt kompletteringar 

av huvudvägnätet och på lång sikt en robust 

struktur för utvecklingen. 

Stadens livskraft danas i sina upplevelse- och 

utlevelsevärden. Drömmen om stad vid havet 

och behovet att reparera i vår stadsbild har 

gett många uttryck, ”visioner”, över decen- 

nierna. Dessa frågor och många andra är mer 

knutna till upplevelser än till fysiska strukturer. 

Försörjningsfrågorna handlar mycket om var; 

var ska vi utveckla nya områden för bostäder 

och verksamheter?, var kan vi förtäta i befintliga 

miljöer?, var ska vi skapa nya vägar?, 

stråk? ... 

Kvalitetsfrågorna handlar mycket om hur; hur 

kan vi utveckla kontakten mellan staden och 

havet?, hur ska vi reparera luckorna i staden?, 

hur ska skyltarna se ut på Algatan?, hur ska 

vi minska transporterna?, hur ska vi minska 

miljöpåverkan från trafik? ... 

Bostadsutveckling 

Under senaste högkonjunkturer har alltmer 

mark kring staden tagits i anspråk för bostadsutbyggnader 

och verksamhetsområden. 

Denna utveckling väcker frågor kring vilka 

försörjningsbehov vi ska ha beredskap för och 

hur vi ska hushålla med marken, som oftast är 

högklassig åkermark. Det senare väcker i sin 

tur frågan om att utnyttja marken bättre och 

förtäta i befintliga strukturer där det går. 

Dagens inriktningar i bostadsbyggandet har 

utgångspunkt i försörjning men en minst lika 

stor utgångspunkt är kvaliteten i bostadsbyggandet. 

Detta sista ser vi både i utformningen 

av bostadens inre och i läget för bostadsbyggande. 

88 

Bostadsbyggnadsbehovet 

Aktuell befolkningsprognos pekar på ett 

bostadsbyggnadsbehov om cirka 4 000 nya 

bostäder den närmaste 20-årsperioden. Huvuddelen 

av bostäderna bedöms lokaliseras 

till Trelle borgs stad varför kapacitet för dem 

måste skapas. Förutom planering för nybyggnation 

i Trelleborgs stad måste även 

utbyggnads kapacitet skapas i utvecklingsorterna, 

framför allt i Skegrie–Västra Tommarp. 

Bostadsförsörjningen 

Kapacitet för nya bostadsutbyggnader i anslutning 

till staden finns på Västervång, Mellanköpinge, 

Larsgården, Maglarps strand och 

Gislöv/Serresjö. Därutöver bör större förändringar 

i hamnen ge möjlighet för ett stadsbyggande 

vid havet. Planeringen av de 4 000 nya 

bostäder som med hänsyn till befolkningsprognosen 

bör komma till stånd i kommunen 

kan fördelas enligt nedan: 

Trelleborgs stad 3 200 bostäder 

Skegrie–Västra Tommarp 300 bostäder 

Övriga utvecklingsorter 300 bostäder 

Landsbygd och byar 200 bostäder 

Exploateringstal i bostadsområden 

Senaste decenniers bostadsbyggande har i 

huvudsak gällt småhus. Endast enstaka flerbostadshus 

har byggts. Exploateringstalen 

i småhusområdena ligger inom intervallet 

0,15–0,20 med undantag av den byggda etappen 

på Stavstensudde som har 0,1. Med hänsyn 

till markhushållning och möjligheten att

skapa variation i bostadsområden bör följande 

exploateringstal gälla: 

Blandade markbostäder 0,2–0,3 

Radhus 0,4–0,5 

Blandade höga/låga hus 0,5–0,7 

Centrumbostäder 0,7–1,2 

Bostadsbyggnadskapaciteter 

Gemensamt problem för dessa utbyggnadsområden 

är att om nya transportvägar inte skapas 

kommer områdenas trafik att skapa ytterligare 

Karta Utbyggnadsområden 

problem i det befintliga huvudvägnätet. Vid 

val av utbyggnadsordning av dessa områden 

skall därför transportförutsättningarna vara 

vägledande. I detta ligger att områden med bra 

förutsättningar för kollektivtrafik bör öppnas 

först. För valfrihetens skull måste dock utbyggnader 

i 2–3 områden kunna ske samtidigt 

men alla föreslagna kapaciteter kommer att tas 

i anspråk med prognostiserad befolkningsutveckling. 

89 

Trelleborgs stad–Västervång 

Västervång ligger i anslutning till stadens bebyggelse 

och är därmed försörjt med basservice. 

Området är omvittnat populärt, kanske på 

grund av trädgårdsstadsintrycket och närheten 

till fritidsaktiviteter och centrum. Området 

utgörs av högklassig åkermark. 

Planeringsramen för området bör vara 300– 

600 bostäder. Bostadsbyggnationen i området 

bör vara varierad i sina typer med blandade 

markbostäder och flerbostadshus. Exploateringstal 

som bör eftersträvas bör vara i intervallet 

0,4–0,6. 

Förutsättningarna för utbyggnader inom området 

är bland annat att nya vägar genomförs för 

att biltrafiken till och från området inte ska ge 

ytterligare belastningar i centrala gatuavsnitt. 

Trelleborgs stad–Larsgården 

Larsgården ligger i anslutning till stadens bebyggelse, 

relativt nära centrum och är försörjt 

med basservice. Detta utgör till del områdets 

värden. Dessa har stora möjligheter att utvecklas 

ytterligare när persontågshållplats 

etableras i områdets närhet. 






0,5–0,7.

Förutsättningarna för utbyggnader inom området 

är att nya huvudvägar kan fördela trafiken 

till och från området så att denna inte belastar 

befintligt och tidvis överbelagt gatunät. 

Trelleborgs stad–Maglarps Strand 

Maglarps Strands värden ligger i dess läge 

intill havet, en mångfald av rekreativa värden 

i anslutning till detta samt dess goda förutsättningar 

att med buss eller bil nå de stora 

målpunkterna i staden och regionen. Därtill 

utgör åkermarken i området inte den bästa i 

kommunen. Ur hållbarhetssynpunkt måste ny 

kollektivtrafik utvecklas för området. 

Planeringsramen för området bör vara 1 200– 

1 500 bostäder, vilket borde ge förutsättningar 

för en god basservice i området. Bostadsbygg- 

nationen i området bör vara varierad i sina 

typer med blandade markbostäder och flerbostadshus. 

Exploateringstal som bör eftersträvas 

bör vara i intervallet 0,5–0,7. 

Förutsättningarna för utbyggnad av området 

är bland annat att ny vägstruktur kring området 

skapas, något som samspelar med behoven 

ur regional och nationell synpunkt kring 

utbyggnaden av väg E6/E22. 

Trelleborgs stad–Mellanköpinge 

Mellanköpinge ligger i anslutning till stadens 

bebyggelse och är därmed försörjt med basservice. 

Detta utgör till del områdets värden. 

Dessa har stora möjligheter att utvecklas ytterligare 

när persontågshållplats etableras i anslutning 

till området och om det inom området 

utvecklas gemensamma stadsdelsfunktioner. 






0,5–0,7. 

Förutsättningarna för att öppna området är 

rimliga redan idag men större utbyggnader 

inom området bör vara kopplade till ny övergripande 

vägstruktur, ringväg, för att inte få 

överbelastningar i stadens nuvarande vägnät. 

Trelleborgs stad–Förtätning 

Möjligheterna att förtäta i Trelleborgs stad är 

många och ett flertal mycket centrala lägen 

90 

väntar på att bli bebyggda. Störningar från genomfartstrafik 

i det centrala gatunätet och från 

hamnen och dess trafik utgör kvalitetsoch 

miljörisker för viss förtätning. 

Planeringsramen för förtätning bör vara 

500–1 000 bostäder. Bostadsbyggnationen i 

området bör vara varierade stadsmässiga och 

välgestaltade flerbostadshus. Exploateringstal 


0,7–1,2. 

Förutsättningarna för förtätning handlar om 

att klara miljörisker. En annan förutsättning 

är att marknaden bedömer exploatering som 

lönsam ur ekonomisk synvinkel, det vill säga 

det är tillräckligt attraktivt att bo i centrum. 

Planidé Mellanköpinge

Trelleborgs stad–Sjöstaden 

”Sjöstaden” utgör tillfälligt arbetsnamn för utveckling 

av stad och bostadsbebyggelse inom 

de västra delarna av nuvarande hamnområde 

som hamnbolaget avser lämna vid utbyggnader 

av hamn i ett sydöstligare läge. Genomförande 

av ett bra stadsbyggande i detta område 

kommer att ge en helt ny nivå på varumärket 

Trelleborg. 

Kapaciteten inom området bedöms vara 

3 000–4 000 bostäder. Bostadsbyggnationen i 

området bör vara varierade stadsmässiga och 

välgestaltade flerbostadshus. Exploateringstal 


0,7–1,2. 

Utbyggnad av området förutsätter att ett flertal 

komplicerade frågor löses. Dessa handlar 

om hamnens flyttning, trafiken till hamnen, 

hamnens miljöpåverkan, markens miljöstatus, 

vissa omlokaliseringar med mera. Området 

bedöms ej exploateras inom närmaste decenniet 

och även om förutsättningar för att 

närmare planera för stad i detta läge är oklara 

kommer kommunen att verka för en stadsutveckling 

här. 

Skegrie–Västra Tommarp 

Skegrie–Västra Tommarp är populära bostadsorter, 

framförallt för yngre barnfamiljer. 

Deras värden ligger i en småskaliga och 

lugna miljöer och pendlingsnärhet till Malmö/ 

Köpenhamn. Området utgörs av högklassig 

åkermark. 




markbostäder. Exploateringstal som bör eftersträvas 


Förutsättningarna för utbyggnad av orterna är 

att bra cykelförbindelser mellan orterna och 

till Trelleborg utvecklas, att kollektivtrafiken 

utvecklas och basservicen utvecklas. 

Övriga utvecklingsorter 

Övriga utvecklingsorter, Smygehamn–Beddingestrand 

och Anderslöv–Alstad vilar på 

91 

väldigt olika kvaliteter. Av orterna har Beddingestrand 

en särskild attraktion genom 

närheten till havet men också den sämsta 

servicenivån och det största bilberoendet. Planeringsramen 

för orterna bör vara cirka 300 

bostäder. Bostadsbyggnationen i området bör 

vara varierad i sina typer med blandade markbostäder. 

Exploateringstal som bör eftersträvas 


Förutsättningarna för utveckling av dessa orter 

vilar mycket på kollektivtrafikens kvalitet 

och närhet och villkoren för privatbilismen.

Västerstrand 

Bostäder 

Verksamheter 

Hamnfrontskaraktär 

strandpromenad 

Idéskiss Sjöstaden och Västerstrand 

sjöstaden 

stadskaraktär 

Kanaler 

Husbåtar 

småbåtar 

Kajpromenader 

Broar 

alléer 

solfjädern 

92 

Centrum 

station 

Hamn

Landsbygd och byar 

Landsbygden och de 40 kyrkbyarna representerar 

goda boendemiljöer för en begränsad 

men stabil målgrupp. Avsaknad av service, 

dålig kollektivtrafik och därmed ett stort bilberoende 

samt restriktioner kring vatten och 

avlopp kommer att hålla tillbaka landsbygdsbyggandet. 

Bostadsbebyggelsen 

Förutom förtätning i stadscentrum (se särskilt 

kapitel) bör kartering av lågutnyttjad mark ske 

för att staden ska kunna pröva utbyggnader 

inom befintliga strukturer och därmed hushålla 

med åkermarken och tillvarata viktiga 

befintliga värden i stadscentrum. Förtätning 

ska vila både på att utnyttja överloppsmark i 

vår stad och att utnyttja den effektivt. 

Senaste decenniers bostadsbyggande i kommunen 

är starkt präglat av småhusbyggande 

med friliggande styckebyggda villor på relativt 

stora tomter och vissa flerbostadshus i 

halvcentrala lägen. Denna prägling har svarat 

mot marknadens behov och har följdverkan 

på befolkningsstrukturen. Förutom att detta är 

markkrävande skapas ensidighet i våra miljöer 

och strukturer. En höjning av exploateringsgraden 

i våra nybyggnadsområden bidrar således 

inte bara till en hushållning med marken 

och kortare avstånd, utan även till mer sammansatta 

och varierande miljöer. 

I takt med att Trelleborg utvecklas som bostadsstad 

bör bredden av bostadsutbudet öka 

till att även innefatta andra bostadstyper och 

upplåtelseformer. En ökad variation vad gäller 

detta ger en bättre hållbarhetsgrund både från 

ekologisk, ekonomisk och social synpunkt. 

Detta bör prägla alla nybyggnadsområden. 

Verksamhetsområden 

Stadens arbetsplatsområden är lokaliserade 

till de västra respektive östra delarna. Intresset 

har varit mycket stort för det västra området 

medan det varit mindre i det östra området. 

Denna utveckling förväntas bestå fram till 

dess bättre kommunikationer till stadens östra 

delar genomförts. Detta handlar om en ringväg 

men även en östra regionaltågsstation kan 

vara av betydelse. Fortsatta planläggningar 

i anslutning till dessa verksamhetsområden 

bedöms lämpliga men dessa har naturliga 

93 

begränsningar att breda ut sig. I samband med 

att ringväg etableras runt staden måste nya 

verksamhetsområden i anslutning till denna 

och norr om staden övervägas. 

Viktiga miljömål för hållbarhet gör att verksamheternas 

och personalens transportbehov 

inte bör domineras av biltransporter utan av 

kollektivtrafik, gc-trafik eller järnvägstrafik. 

Handel 

En utredning upprättad av Centrumutveckling 

AB 2009 visar att den totala detaljhandeln i 

Trelleborgs kommun omsätter 1,6 miljarder 

kronor fördelat med 900 miljoner kronor för 

dagligvaror och 700 miljoner kronor för sällanköpsvaror. 

Utflödet från kommunen uppgår 

till närmare 500 miljoner kronor fördelat med

cirka 175 miljoner kronor totalt dagligvaror 

och cirka 325 miljoner kronor för sällanköpsvaror. 

Den allra största delen av detta 

utflöde torde gå till Malmö och kanske då 

främst Svågertorp. 

Denna utveckling innebär både ett hot mot vår 

centrumhandel och möjlighet att möta omvärldens 

köpcentra med egna etableringar inom 

ramen för trelleborgarnas samlade köpkraft. 

Intresse för nya handelsetableringar finns både 

vad gäller livsmedelshandel och sällanköpsvaror. 

Detta har naturligtvis en viktig förklaring 

Karta över huvudvägnätet 

i att Trelleborgs samlade köpkraft till delar 

lämnar kommunen. Mycket av stadens attraktionskraft 

vilar på ett levande centrum och ett 

levande centrum bärs upp i hög grad av handel. 

Nya handelsetableringar i halvexterna eller 

externa lägen kan vara motiverade utifrån 

att köpkraft lämnar kommunen. Vid närmare 

utredningar kring detta måste det klarläggas 

att utbudet i dessa etableringar har profil som 

inte övertar centrumhandelns roll. 

94 

Trafiken 

Genomfartstrafik och huvudvägnät 

Trafiken genom Trelleborgs stad består av 

genomfartstrafik på de statliga vägarna E6/ 

E22, 108 och 9. Trafiken på väg 108 och väg 9 

tar sig idag genom det centrala Trelleborg. Av 

detta skapas miljöbelastning både i form av 

buller och i form av utsläpp. Även trafiksäkerhets- 

och risksituationen i dessa avsnitt belastas 

av genomfartstrafiken varav en del utgör 

tung trafik till färjeläget och en del av farligt 

godstransporter. Förutom genomfartstrafik på 

dessa vägar finns en stor del transportutbyte 

mellan delar inom staden. Det sista gör att 

de statliga vägarna även utgör viktiga delar 

av stadens huvudvägssystem. Förutom dessa 

vägar utgör Hedvägen stommen i vårt huvudvägnät. 

Från denna stomme strålar huvudgator 

ut till olika bostadsoch verksamhetsområden. 

Trafikmängderna i vårt huvudvägnät ökar i 

takt med ökande transportbehov och konsekvenserna 

av detta är påtagliga för staden. 

Framkomligheten är stundtals mycket nedsatt 

i vissa avsnitt i nätet. Bullerproblem är identifierade 

till följd av detta. I planering måste 

hänsyn tas till miljöpåverkan och risker vilket 

försvårar stadsbyggandet i vissa avsnitt. 

Genomfartstrafikens konsekvenser kräver 

åtgärder och kommunen kan inte se annan lösning 

än att etablera en ringväg och nya länkar 

i huvudvägnätet.

Ringväg och huvudvägnät 

Ringvägstanken har varit levande i ett par 

decennier. Motiven för och funktionen av en 

ringväg är flera. Motiven handlar om trafikens 

risker och störningar i staden och funktionen 

är att ta bort genomfartstrafik genom staden, 

minska internt transportarbete mellan stadens 

delar och eventuellt ge nya infartsmöjligheter 

för hamnen. Detta ger förutsättningar för staden 

att utvecklas på stadens villkor och med 

kommunens stadsbyggnadsambitioner. 

Ett ringvägssystem är den lämpliga lösningen 

och det kan byggas ut i lämpliga etapper. Här 

måste den totala situationen av rådande miljöbelastning, 

bekvämlighet, utbyggnadsbehov 

med mera ge förutsättningarna för vilka etapper 

som ger störst verkan med minst insats. 

Både kommunen och staten är berörda av 

frågan om ringväg liksom de gemensamt är 

ansvariga för trafikens problem. Med hänsyn 

till detta måste dialogen med Vägverket 

intensifieras i syfte att tillsammans skissera en 

hållbar och genomförbar lösning. 

Gång- och cykeltrafiken 

Gc-nätet i staden är väl utbyggt och fortsatta 

utbyggnader sker både som separata projekt 

och i samband med andra gatu- och parkarbeten. 

Trafiksäkerhetsfrågorna i detta sammanhang 

är viktiga liksom tryggheten att inte 

färdas i partier av mörker i obebyggda delar. I 

den stadsstorlek som Trelleborg representerar 

bör cykeln ha de bästa förutsättningar att vara 

det dagliga färdmedlet. Det är därför av yttersta 

vikt att planera för detta trafikslag. 

Trelleborg uppvisar, trots goda förutsättningar, 

den näst högsta andelen korta resor, upp till 

5 kilometer, med bil i hela Skåne. Förutom 

förbättringar i vårt cykelnät finns således attityder 

att arbeta vidare med. I detta ligger både 

hållbarhets- och folkhälsoaspekter. 

Kollektivtrafik 

Persontågstrafik till Trelleborg utgör en av de 

viktigare utvecklingsfrågorna i kommunen. 

Denna trafik förstärker förutsättningarna för 

både nya och befintliga företagsetableringar 

och bostadsutbyggnader men också den hållbarhet 

vi vill att utvecklingen ska vila på. 

Ett införande av regionaltågstrafik till Trelleborg 

bygger på förutsättningen att kontinentalbanan 

ges tillräcklig kapacitet för att 

klara både godstrafik och persontrafik samt att 

citytunneln öppnas för trafik genom Malmö. 

Ansvaret för ändamålsenliga utbyggnader av 

banan vilar på Banverket och deras planering 

är långt gången för att skapa dessa kapaciteter, 

bland annat genom utbyggnader av mötesspår 

Total restid till Triangeln i Malmö från Trelleborg C och hållplats öster (Trivector) 

95

på delar av sträckan. Ansvaret för planeringen 

av stationsmiljöer ligger på kommunen, 

Skånetrafiken och Banverket gemensamt. Ett 

förslag där Trelle borgs C utgör stationsläget 

och där tågseten angör plattform i och i anslutning 

till befintlig banhall har tagits fram. 

Ytter ligare ett hållplatsläge föreslås lokaliseras 

i stadens östra/nordöstra del. 

Planeringen för persontågstrafik innebär 

strukturförändringar. Terminalen för lokalbussar 

och regionalbussar föreslås flyttas 

till Trelleborg C. På sikt kan även detta läge 

utgöra terminal för landgångspassagerare till 

färjorna. Stationsläget blir målpunkt för gång- 

och cykeltrafiken och för pendlare som måste 

ta bil till tåget och anpassningar i vägnätet för 

dessa trafikslag skall göras. Plats för pendlarparkering 

skall finnas vid både Trelleborg C 

och eventuellt hållplatsläge i öster/nordost. 

96 


stadens utvecklingsfrågor 

• Kommunen skall ha en mark- och planberedskap 

för den prognostiserade befolkningsutvecklingen 

i nämnda utbyggnadsområden 

• Kommunen skall särskilt planera för förtätning 

i befintliga miljöer, för ökad variation i 

bostadsbeståndet och för stadsbyggande med 

havskontakt 

• Kommunen skall ha en mark- och planberedskap 

för verksamhetsetableringar och då 

särskilt för de som kan etableras med god kollektivtrafikkoppling 

eller järnvägskoppling 

• Kommunen skall planera för ett utbyggt och 

kompletterat huvudvägnät för såväl biltrafik 

som gc-trafik i staden 

• Kommunen skall planera för utvecklad kollektivtrafik 

och ny kollektivtrafik med persontåg 

och att lokaliseringar av ny bebyggelse styrs 

till denna trafik 

• Kommunen skall inte tillåta externa detaljhandelsetableringar 

med mindre än att utredningar 

visar att centrumhandelns förutsättningar 

inte försvåras 










folkhälsa. 






Stadsbyggnadskvalitet 

Mål: 

Stadsbyggnadskvaliteten skall värnas både i 

befintliga miljöer och de nya som planeras. Utformingsfrågor 

skall vara centrala vid utvecklingen 

av vår stadsmiljö, vår grönstruktur och 

när vi utvecklar stadens havskontakt. 

God bebyggd miljö 

Planerings- och stadsbyggnadsfrågorna handlar 

både om försörjningen av nya utbyggnader 

och om kvalitet. Det första ses oftast i ett kort 

perspektiv för att lösa ett kvantitativt behov 

medan det senare har med det dagliga livet 

och livskvaliteten att göra i decennier framåt. 

Kvalitetsaspekten i vårt stadsbyggande handlar 

om hur vi upplever vår miljö både i detalj 

och i helhet. Den goda stadsupplevelsen 

handlar om den rätta känslan och är grunden 

för vår kollektiva självkänsla och våra marknadsföringsframgångar 

av kommunen. 

Enskilda evenemang och funktioner ger naturligtvis 

utomordentlig livskvalitet men det 

är staden som helhet som ger den avgörande 

trivseln. Denna utgör scenen för vår vardag 

och fest och kan i mer eller mindre utsträckning 

bidra till vår trivsel. 

Bevarande 

I vår byggda miljö finner vi en tidsdimension 

som är viktig i våra upplevelser. Det kan 

handla om historia, minnen med mera. Vår 

byggda miljö har alltid något att berätta för 

oss och besökare och det är viktigt att vi inte 

avbryter denna berättelse genom att ta bort 

viktiga kapitel i vårt stadsbyggande. 

Stora delar av staden har inventerats utifrån 

byggnaders kulturhistoriska värden. Eftersom 

inventeringen nu är av äldre datum är det 

viktigt att vid förändringar i befintliga miljöer 

Havskontaktidéer genom åren 

97 

klara ut de värden som finns och är bevarandevärda. 

Det handlar således inte bara om 

enskilda hus utan även om hela miljöer. 

Havskontakten 

Trelleborg har sitt ursprung utifrån sin havskontakt. 

Betydelsen är och har varit både 

ekonomisk och rekreativ. Den ekonomiska 

betydelsen är oomtvistad som en av de viktigaste 

livsnerverna för stadens utveckling. Lika 

oomtvistad är trelleborgarnas längtan efter 

en stad som utvecklas vid havet, en kuststad. 

Detta får inte minst uttryck i högkonjunk-

turer genom ständigt nya ”visioner” om hur 

det kunde bli. Denna betydelse kvarstår men 

hamnen ger de rekreativa och upplevelsemässiga 

behoven begränsningar genom de trafikanläggningar 

och inhägnader en internationell 

storhamn kräver. Hamnens utveckling har stor 

prioritet men de rekreativa värdena måste ges 

utrymme inom ramen för hamnens utveckling. 

Stadsbild 

Stadsbilden utgör ett viktigt upplevelsevärde 

kopplat till vårt välbefinnande. Stadsbildsfrågan 

skall alltid vara central i vårt stadsbyggande 

och är särskilt viktig i våra infartsmiljöer 

där staden ger sitt första intryck. Staden har 

infarter genom bostadsområden, utmed havet 

och genom verksamhetsområden. Det är högst 

motiverat att klargöra att ambitionen om en 

kvalitet i stadsbilden gäller alla dessa miljöer. 

Grönstrukturen 

Strukturen 

Den naturliga grönstrukturen har få element i 

Trelleborg och stadens växtlighet har planterats 

efterhand. Trelleborgs stad har mycket få 

naturliga träddungar som kan ge nya utbyggnadsområden 

grönkvaliteter från början. 

Växtlighet är kvalitet i nästan alla stadssammanhang 

och kommunen har en lång tradition 

att tillse att staden förgrönas och förskönas. 

För människor, flora och fauna utgör grönstruktur 

en viktig kvalitet. Den ger oss stråk 

att röra oss i och slingor som vi kan ta oss runt 

i. Strukturen bidrar i mycket hög grad till att 

skapa spridningskorridorer för växter och djur 

och är viktig för vårt välbefinnande. 

Albäcksskogen 

Albäcksskogen har en särskild rekreativ betydelse 

i staden då den utgör det enda sammanhängande 

skogspartiet. Skogen är välbesökt 

av motionärer och skolungdom och har ett 

stort pedagogiskt värde. Skogsområdet är till 

del detaljplanelagt och har under de senaste 

åren kompletterats med våtmarker och ytterligare 

naturområden. Förutsättningar för att 

alBäCKs 

sKogen 

maglarps strand/ 

Kurland 

området ska kunna växa ytterligare i takt med 

att nuvarande avfallsdeponi lämnas skall tas 

tillvara. I samband med utbyggnaden av väg 

E6/E22 och ny vägkoppling mellan Hedvägen 

och väg E6/E22 kommer området att kunna 

växa ytterligare västerut. 

Parker 

Varje park i Trelleborg har sin egen speciella 

karaktär. Stadsparken är romantisk i motsats 

till Östervångsparken med dess stora rena 

ytor. Klosterträdgården har hämtat inspiration 

från en 1200-tals klosterträdgård medan Fla- 

strandparKen 

Väster- 

strand 

Idéskiss Strandparken med kopplingar mot Albäcksskogen, Maglarps strand/Kurland, Väster Strand och 

Sjöstaden 

98

ningen är ett våtmarksområde med rikt fågelliv. 

Österlidsparken är en vacker kvarterspark 

och Albäcksskogen är en skogspark. 

Utveckling av parker och grönstruktur 

Större delen av staden saknar tätortsnära skog 

för rekreation. I stadens östra delar finns närhet 

till havet som ger goda rekreativa värden. 

Vid planeringen av nya bostadsområden enligt 

ovan skall områdena ges både gröna närmiljöer 

på kvartersnivå och grönområden för hela 

området. I vissa områden, till exempel Mellanköpinge, 

måste det bli tal om en park för 

hela stadsdelen. 

Ett öppet dagvattensystem har stort värde ur 

både ekologisk och estetisk synvinkel samt för 

ett hållbart samhälle. Det har positiv påverkan 

på flora och fauna, minskar utsläpp av kväve 

och fosfor till recipient, minskar belastningen 

på VA-systemet och bidrar till en upplevelserik 

miljö. 

Utfyllnadsområdet söder om väg E6/E22 

och mellan Albäcksskogen och ”Sjöstaden” 

(Pergo) bör utvecklas som tätortsnära natur 

med såväl naturvärden som rekreativa värden. 

Denna grönmiljö, ”Strandparken”, kan få 

stor betydelse för alla trelleborgare men vara 

av särskild vikt för de framtida stadsdelarna 

”Sjöstaden” och ”Väster Strand”. Genom denna 

utveckling kommer också Albäcksskogen 

att kunna knytas samman med, och upplevas 

ligga närmare, staden samt ingå i en sammanhängande 

struktur av stadsnära naturmiljö för 

rekreation, utlevelser och kontemplation. 

Då nya utbyggnadsområden på jungfrulig 

mark i Trelleborg utgörs av åkermark saknas 

helt naturligt gröna inslag. Innan områdena 

planeras bör det övervägas om de ska planteras 

med träd och om vattenspeglar och dagvattendiken 

ska etableras, så att en uppvuxen 

grön miljö finns redan vid exploateringen. 

Centrum –trelleborgarnas vardagsrum 

Stadskärnan och stadens centrala delar utgör 

stadens och kommunens mest mångfacetterade 

miljö och är av största vikt för alla 

trelleborgare och besökare i Trelleborg. Detta 

område behandlas i separat kapitel. 

99 


stadsbyggnadskvalitet 

• Stadens byggnader och miljöer skall inventeras 

och klarläggas utifrån sina kulturhistoriska 

värden som underlag för vidare planering och 

åtgärder 

• Vid förändringar i stadens befintliga miljöer 

skall frågan om vad som är värt att bevara 

särskilt belysas, beaktas och säkerställas, till 

exempel i detaljplaneläggning 

• Kommunen skall nyttja möjligheten att belysa 

viktiga stadsbyggnadsprojekt i arkitekttävlingar 

• Kommunen skall ha en aktuell grönstrukturplan 

där nya och utökade grönområden skall 

utpekas 

• Kommunen skall utreda och planera för ett 

kvalitativt stadsbyggande vid havet i Trelleborgs 

stad 

• Kommunen bör i detaljplaneläggning överväga 

öppen hantering av dagvattnet och möjligheten 

till öppna dagvattendammar 


• Kommunen ska ta initiativ till en ’ekostadsdel’ 

med inriktning på kretsloppstänkande. 









folkhälsa. 






Väg- och bebyggelsestruktur 

Mål: 

Den framtida väg- och bebyggelsestrukturen 

skall vara hållbar över tid och ur miljöperspektiv. 

Utbyggnadskapacitet ska tillskapas genom 

framsynt planläggning. 

Utgångspunkter 

Utgångspunkter för de vägval som kommunen 

behöver göra inför beslut om stadens framtida 

väg- och bebyggelsestruktur är både funktionella 

aspekter och hållbarhetsaspekter. De 

vägval vi gör idag måste ge förutsättningar 

för flera decenniers stadsutbyggnad och utgör 

därmed de viktigaste översiktliga planeringsfrågorna 

för staden. I hållbarhetsbegreppet 

ligger självklart även hänsyn till de befintliga 

värden och miljöer som påverkas av beslut om 

och genomförande av en ny översiktlig struktur. 

Frågan om ringväg är intimt förknippad med 

frågorna kring bebyggelseutvecklingen och 

tillsammans utgör dessa frågor de största och 

viktigaste i vår översiktliga planering, speciellt 

som stadens utveckling under den gångna 

högkonjunkturen på flera punkter nått gränsen 

för vad dagens strukturer klarar. 

Detta förslag har inte ambitionen att klargöra 

på detaljnivå utan den nivån, liksom närmare 

konsekvensbeskrivningar, måste fortsätta studeras 

i olika planeringssammanhang. 

En ny väg, ”ringväg” utgör kanske den mest 

strukturella förutsättningen för stadens utveckling 

för mycket lång tid framöver och 

måste därför beredas noga. Beslutet om dess 

läge måste bli hållbart för såväl den mängd 

utbyggnadsfrågor kommunen kontinuerligt 

behandlar som för de många övriga intressen 

som berörs av en ny väg. 

Bebyggelse 

Trelleborgs stads bebyggelseutveckling står 

idag inför behovet av ny väginfrastruktur för 

att kunna fortsätta i önskvärd takt. Dagens huvudvägnät 

utnyttjas tillfullo och nya verksamhets- 

och bostadsområden måste knytas till 

nya väglänkar i huvudvägnätet. I detta ligger 

en direkt koppling till frågan om ringväg men 

även till frågor på en lägre huvudvägsnivå. 

Staden har större verksamhetsområden i sin 

västra del där i stort sett all planlagd mark 

sålts för exploatering. En utveckling av huvudvägnätet 

i denna del, genom en koppling 

av Hedvägen till Maglarps cirkulationsplats, 

skapar ytterligare mark för verksamhetsetableringar 

och påverkar transportrörelserna positivt. 

Denna utveckling är dock kortsiktig vad 

100 

gäller markberedskapen för verksamhetsetableringar 

och löser ej problemen med genomfartstrafiken 

genom stadens centrum. 

I stadens östra del finns ett större verksamhetsområde 

där det ännu finns ledig mark för 

exploatering. Detta område är dock beroende 

av transportvägar genom stadens centrum 

vilket sannolikt påverkar områdets förmåga 

att attrahera etableringar. Endast genomgripande 

förändringar av vägstrukturen, ringväg, 

bedöms förbättra förutsättningarna för etableringar 

i detta verksamhetsområde. 

I det långa perspektivet måste ny mark med 

infrastruktur planläggas för att möjliggöra fler 

verksamhetsetableringar. 

Staden har under senaste högkonjunktur tagit 

allt mer mark i anspråk för bostadsutbyggnader. 

De utbyggnadskapaciteter som identifierats 

har alla påtagliga brister i sin knytning till 

omvärlden då trafiken från utbyggnader här 

till andra regionala mål måste passera stadens 

centrum. 

Därutöver finns sedan decennier en mycket 

stark vision att stadscentrum utvecklas söderut 

i hamnområdet och väster därom med ett 

attraktivt stadsbyggande. 

För Maglarps Strand planeras en ny sträckning 

av väg 511, som förutsättning för utbyggnader 

av väg E6/E22 och fortsatta bostadsutbyggnader 

i detta läge.

För den fortsatta bostadsutbyggnaden på 

Väster vång har kommunen bland annat tydliggjort 

att denna måste vila på ett nytt och 

utbyggt huvud vägnät, framför allt genom en 

ny koppling mellan väg 108 och Hedvägen. 

Utbyggnader inom Larsgårdenområdet är inte 

aktualiserat eftersom dess trafikmatning idag 

endast kan ske från befintligt gatunät i söder, 

Hedvägen. Utbyggnader här kräver således 

utbyggnad av huvudvägnätet med kopplingar 

till riksvägnätet för att undvika genomfartstrafik 

genom staden. 

Planeringen av bostadsutbyggnader i Mellanköpinge/Kyrkoköpingeområdet 

har påbörjats. 

En del av dessa utbyggnader kan ha sina 

transporter i befintligt vägnät men även här 

kommer större utbyggnader att ge oönskad 

miljöpåverkan i centrala staden genom att 

områdets trafikrörelser till det övergripande 

regionala nätet måste ske där. 

Funktioner 

En ny ”ringväg” runt Trelleborgs stad måste 

vara flerfunktionell. Genom åren (se ”tidigare 

planering” nedan) har dess olika funktioner 

givits olika värden utifrån respektive tidsanda 

och behov, både vad gäller transporter och 

bebyggelse. 

Behoven av förbifart, reducering av genomfartstrafik, 

och trafikmatning av nya bostadsoch 

verksamhetsområden är mycket tunga 

motiv för en ny ringväg. 

Förbifart–väg 9/väg108 

I Trelleborgs stad är centrala delar starkt påverkade 

av genomfartstrafik på vägarna 108, 9 

och E6/E22. Denna påverkan utgörs av buller 

och luftföroreningar men även risker med 

farligt godstransporter. Påverkan är stark och 

medför till exempel att bulleråtgärder måste 

genomföras, att planering av bebyggelse måste 

ges extra skyddsavstånd eller kanske inte 

alls komma till stånd i vitala centrala delar 

av staden. Motiven för en förbifart är således 

inte bara miljömässiga utan i högsta grad även 

väsentliga ur ett kvalitativt stadsbyggnadsperspektiv. 

Transporternas framkomlighet och 

bekvämlighet är naturligtvis mervärden ur 

transportsynpunkt vid sidan av miljöeffekter. 

Matning till stadsdelar 

Trafiken mellan stadsdelar och till det externa 

riksvägnätet sker idag i samma centralt belägna 

huvudvägstruktur. 

En ny ”ringväg” måste fungera som koppling 

till det externa riksvägnätet från stadsdelar till 

regionala mål så att denna trafik inte i onödan 

belastar den centrala staden med påverkan på 

miljö och trafiksäkerhet. Trafiken på bland 

annat Hedvägen, med köbildningar och dålig 

trafiksäkerhet speciellt vid utfarter, kan anses 

ha nått kapacitetsgränsen och ytterligare trafiksaneringar 

bedöms endast påverka situationen 

kortsiktigt. 

I perspektivet av utbyggnader av verksamhetsområden 

och bostadsområden kommer även 

101 

det radiella gatunätet från dessa till i huvudsak 

Hedvägen att nå kapacitetstak, sett ur miljö- 

och trafiksäkerhetssynpunkt. Sammantaget 

räcker inte dagens huvudvägnät till för en god 

och önskvärd framtida stadsutveckling. 

Infart till hamnen–väg E6/E22 

Frågan om ringväg är aktuell i perspektivet 

av att Trelleborgs hamn planerar för en flyttning 

av hamnens verksamhet till ett sydostligt 

läge genom utbyggnader av hamnen i havet. 

Utredningar pågår i frågan som underlag för 

beslut kring hamnens utveckling och påverkan 

på kommunens översiktliga planering, särskilt 

vad gäller infartens koppling till det övergripande 

huvudvägssystemet. Infart till hamnen 

antingen från väster eller öster utgör de alternativ 

som ska utredas. Se separat kapitel om 

Trelleborgs hamn. 

Hållbarhet 

Hållbarheten kring en utvecklad väg- och bebyggelsestruktur 

i Trelleborgs stad innefattar 

ett flertal viktiga frågor. 

En viktig aspekt är att den översiktliga struktur 

som skall utpekas måste klara flera decenniers 

och flera högkonjunkturers mark- och 

utvecklingsbehov. I detta ligger att stadens 

utveckling inte kolliderar med en ringväg de 

närmaste decennierna/högkonjunkturerna, det 

vill säga att vägen inom överskådlig tid inte 

blir en barriär för stadens utveckling. Frågan 

om lokaliseringen måste vägas mellan detta

och en rimlig funktion över tiden med hänsyn 

till de värden i övrigt som påverkas. 

En ny väg- och bebyggelsestruktur påverkar 

en mängd intressen, såväl allmänna som enskilda, 

som måste vägas mot varandra. I detta 

ligger såväl konflikter som möjligheter och 

vägningarna är i högsta grad politiska. 

En ny ringväg och nya utbyggnadsområden 

kommer att påverka andra allmänna värden 

i form av naturvärden, kulturmiljövärden, 

bebyggelsevärden med flera. Detta är ofrånkomligt 

och planeringen utgör vägningen 

mellan dessa värden och det allmänna intresset, 

nyttan, av en utvecklad väg- och bebyggelsestruktur. 

I vår stadsutveckling kommer naturligtvis 

också frågor om förtätningar inom staden att 

spela roll. 

Tidigare planering 

Kommunens översiktliga planering har under 

ett par decennier visat viljan att skapa en ringväg 

runt Trelleborgs stad. Denna vilja har lite 

olika utgångspunkter i olika planeringsskeden 

utifrån vad som varit aktuellt i tiden. 

Översiktsplan 2002 har sin utgångspunkt i att 

ringvägen skall leda bort genomfartstrafiken 

med sina belastningar från centrala staden. 

Någon hamnutbyggnad i öster var inte aktuellt 

vid denna tid varför ringvägen hade funktionerna 

förbifart och matning till stadsdelar. 

Dess sträckning runt staden är ganska snäv 

och den medför genom sin sträckning i relation 

till nuläget ingen tidsvinst men den är 

tydlig i sin koppling till kommunens östra 

delar och framtida persontågstrafik. 

Under 2005 togs ett flertal förslag fram för 

ringvägsträckningar i olika förslag till fördjupningar 

av översiktsplanen för Trelleborgs 

stad och västra del. I dessa förutsätts hamnens 

verksamhet ligga kvar i befintligt läge. Ett 

samrådsförslag för heltäckande översiktsplan 

från 2006 visar alternativa ringvägssträckningar 

som nu anpassat sig till hamnens planer 

på en flyttning till ett östra läge med en ny infart 

från öster. I förslagets västra del finns tre 

alternativa sträckningar och i den östra delen 

föreslås ringvägen förläggas väster om järn- 

Ringvägsförslag i tidigare planering 

102 

vägen för att sista sträckan mot hamnen ledas 

under järnvägen och förläggas öster om denna 

och korsa de befintliga industriområdena. 

Trafiken i Trelleborg 

Trafikföringen i Trelleborgs centralort baseras 

på ett huvudvägnät som framgår av karta. Det 

regionala utbytet är till största delen baserat 

på trafikflöden genom det statliga vägnätet, 

E6/E22, vägarna 108 och 9, som löper genom 

staden. Förutom den trafik som har målpunkt 

i hamnen sker det relativt lite genomfartstrafik 

till regionala mål i södra Skåne. Den 

genomfartstrafik som noteras i rusningstrafik 

är således till allra största delen uppkommen 

av kommuninvånare utanför den egentliga 

stadskärnan, som har behov av pendling till 

regionala mål utanför kommunen/staden eller

trafik till Trelleborgs hamn. Av den trafik som 

trafikerar stadens infarter är cirka 30 % ren 

genomfartstrafik. Övrig trafik 70 % har en 

målpunkt någonstans i staden. 

Nationellt är väg E6/E22 till Trelleborgs hamn 

en viktig led. Trafiken till och från hamnen 

fördelar sig så att cirka 70 % av trafiken har 

kommunikationsbehov mot väster, väg E6/ 

E22, cirka 10 % mot norr, väg 108, och cirka 

10 % mot öster, väg 9, medan cirka 10 % har 

målpunkt inne i Trelleborgs stad. Stora delar 

av denna trafik är tung trafik som till största 

delen leds via väg E6/E22. Övrig tung trafik, 

cirka 30 %, leds genom staden. 

Den trafik som idag trafikerar stadens huvudgator 

består till allra största delen av trafik 

som har behov av kommunikation till målpunkter 

inom staden. Någon egentlig mätning 

av denna trafik finns inte men är med all sannolikhet 

mer än 50 % av all trafik på huvudvägnätet. 

För att kunna utveckla staden med nya bostads- 

och verksamhetsområden, ha god 

beredskap för trelleborgarnas pendlingsbehov 

samt minska trafikföringen på en del av det 

befintliga huvudvägnätet, som idag tidvis har 

nått sitt kapacitetstak, krävs en förändring i 

trafikstrukturen. I alla trafikplaner som har 

framställts, har behovet av att bryta det östvästliga 

transportmönstret inom staden poängterats. 

Istället förordas ett radiellt nord-sydligt 

transportmönster till en norr om staden liggan- 

de ringväg. Detta ger möjligheter att fördela 

delar av den befintliga trafiken på ett bättre 

sätt samtidigt som en minskning av trafiken 

kan ske i det mest centralt belägna huvudvägnätet. 

Ett nytt huvudvägnät i den norra delen 

av Trelleborg är en förutsättning för att kunna 

genomföra ny bostadsbebyggelse, det vill säga 

ha god beredskap i samband med kommande 

högkonjunkturer. 

Förslag till ringväg/väg 9/eventuellt E6/E22 

och bebyggelseutveckling 

Ringvägen föreslås lokaliseras, till skillnad 

mot tidigare förslag, längre norrut i dess 

västra och centrala sträckning och öster om 

järnvägen i dess östra del. 

Trafikmängd i huvudvägnätet 

103 

Vägen kommer i hela sin sträckning att utgöra 

ringväg, väg 9 och eventuellt väg E6/E22 vid 

en anslutning till hamnen österifrån. 

Motiven för föreslagen lokalisering i stort 

är att skapa en, för flera decennier/högkonjunkturer, 

hållbar lösning. Erfarenheten av 

högkonjunkturer och dess utbyggnader för 

bostäder och verksamheter visar att stora 

markområden krävs för att möta exploateringsbehovet. 

Sett över gångna decennier är 

det uppenbart att allt mer mark tas i anspråk 

för varje högkonjunktur. Det är naturligtvis 

ett ansvar att bromsa denna utveckling med 

hänsyn till bland annat hushållningsaspekten 

men samtidigt måste beredskap finnas för en 

utveckling med fortsatta utbyggnader.

Föreslagen väg- och bebyggelsestruktur 

104

Vägens lokalisering i stort 

I detta översiktliga skede, strukturskede, 

föreslås inte ett exakt läge för vägen. I vissa 

delar är dess lokalisering ganska flexibel och 

i andra lite mindre flexibel. I stort föreslås 

nedanstående gälla för vägsträckningens korridorer. 

Innan vägens exakta sträckning och 

utformning kan läggas fast krävs att de ytterligare 

utredningar och planeringsfaser som 

tillhör en vägplanering tas fram. 

Vägen föreslås lokaliseras norr om Skegrie, 

dels för att inte skapa barriärer i det område 

där utvecklingsbehovet är starkt för både bostadsutbyggnader 

och verksamhetsområden, 

dels för att kunna vara en naturlig förlängning 

av väg E6/E22 med oförändrad riktning på 

denna, det vill säga skapa naturliga och gena 

transportsträckor och dels för att minska konflikterna 

kring bland annat Maglarps gamla 

by. 

I stadens norra del föreslås ringvägen lokaliseras 

så långt norrut som möjligt för att inte 

i onödan skapa svåranvändbara och störda 

markområden mellan järnväg och väg. Kopplingen 

mellan väg 108 och ringväg föreslås 

i ny trafikplats i anslutningen till befintlig 

järnvägsviadukt alternativt strax söder därom. 

Efter kopplingen till väg 108 föreslås vägen 

lokaliseras utmed järnvägen på dess östra 

sida. Detta för att samla de störande stråken 

och barriärerna och ge möjlighet att utveckla 

staden innanför dessa. 

Den sydöstra delen av vägen föreslås kopplas 

dels till väg 9 och dels till en eventuell tillfart 

till hamnens nya östra läge. Förutsättningarna 

för infart till hamnen om denna byggs ut i ett 

sydostligt läge är komplexa med påverkan på 

bebyggelse, gatunät med mera. Såväl östliga 

som västliga infartsalternativ skall utredas 

vidare. Den nya vägens exakta läge och standard 

samt de korsande vägarnas utforming 

kommer att utredas och bestämmas i fortsatt 

vägplanering. 

Bebyggelseutveckling 

Kommunen står inför nödvändiga kompletteringar 

i stadens huvudvägnät för att överhuvudtaget 

kunna fortsätta utveckla staden. 

Dessa kompletteringar räcker dock inte på 

sikt utan vägnätet måste fortsätta utvecklas. 

Det sista föranleder ett stabilt översiktligt och 

långsiktigt synsätt, planering, med hållbara 

strukturer för flera decennier framåt. Då behovet 

av ringväg är så tydligt måste naturligtvis 

dessa strukturer baseras på och samordnas 

med planeringen av denna väg. 

Förslagets västra del 

Vägdragning 

Väg E6/E22 föreslås fortsätta i den naturliga 

riktning den har norr om Trelleborgs kommungräns 

och norr om Skegrie för att fortsätta 

österut mot väg 108. 

Den principiella inriktningen i denna del är 

att vägen föreslås förläggas norr om Ske- 

105 

grie. Detta hör samman med att ge de bästa 

förutsättningarna för det utbytesbehov och 

de utvecklingsmöjligheter som finns mellan 

Skegrie-Västra Tommarp och Trelleborg vad 

gäller till exempel gc-vägar, skolor, fritidsanläggningar 

och handel. Utöver denna huvudinriktning 

konstateras att vägens sträckning blir 

naturlig med hänsyn till väg E6/E22 riktning 

norr om Skegrie, det vill säga att sträckningen 

blir gen och känns naturlig. 

Befintlig väg E6/E22 föreslås kopplas till den 

nya vägen i en trafikplats och denna avses 

fortsättningsvis utgöra en viktig infartsväg 

till Skegrie/Västra Tommarp med omland 

och Trelleborg, speciellt Maglarps Strand och 

de västra stadsdelarna. På sikt, när området 

mellan Skegrie och Trelleborg utvecklas kan 

Förslag väster

ny, radiell nordsydlig, tillfartsväg skapas med 

koppling till den nya ringvägen i ett läge mellan 

Västra Tommarp och Skegrie. Denna kan 

då tjäna som infartsväg till staden och tillfartsväg 

till Skegrie, Västra Tommarp och landsbygden 

däromkring. 

Från ett läge nordost om Skegrie kan vägen 

förläggas inom ett relativt brett korridorområde. 

Bebyggelse 

Skegrie och Västra Tommarp utgör attraktiva 

bostadsorter inte minst genom deras goda vägförbindelser 

med Malmö, och genom att de 

är små bostadsorter med service bland annat 

i form av skola och förskolor samt har cykelavstånd 

mellan sig och till Trelleborg. Utvecklingen 

av Skegrie–Västra Tommarp behandlas 

i särskilt kapitel. 

Förslagets norra del 

Vägdragning 

Vägen föreslås löpa i öst-västlig riktning 

mellan dess anslutningar till väg E6/E22 och 

korsning med väg 108. 

Den principiella inriktningen i denna del är 

att vägen förläggs så långt norrut som möjligt, 

med hänsyn till järnväg och naturlighet i 

sträckningen. Motivet till detta handlar om att 

ge staden bra förutsättningar att utveckla sin 

bebyggelsestruktur. 

Väster om väg 108 föreslås stadens huvudvägnät 

genom ny nordsydlig länk väster om 

Västervång, anslutas till vägen. Korsningen 

med väg 108 föreslås i två alternativ, ett i anslutning 

till, och med utnyttjande av, befintlig 

järnvägsviadukt och ett söder därom utformat 

som till exempel cirkulationsplats. 

Vägens korsning med järnvägen kan ske i 

anslutning till befintlig korsningspunkt mellan 

väg 108 och järnvägen. Alternativet är en 

punkt sydost om denna och i detta alternativ 

förskjuts korsningen ringväg/väg 108 till ett 

sydligare läge. 

Vägens dragning efter korsningen med järnvägen 

föreslås bli öster om och så nära järnvägen 

som möjligt med hänsyn taget till skyddsavstånd 

och erforderliga mått vid anslutningar 

med andra vägar. 

Förslag norr 

106 

Inom området finns således ett bredare korridorområde 

för vägens sträckning vid korsningen 

med väg 108 och västerut medan 

korridoren intill och öster om järnvägen är 

smalare. 

Bebyggelse 

Den nya vägstrukturen medger och skapar kapacitet 

för stadens utbyggnad norrut både för 

bostäder inom Västervångsområdet och Larsgårdenområdet 

och för verksamheter. Detta 

utgör en huvudriktning för stadens utbyggnad 

och ett fastläggande av vägens dragning definierar 

i stort kapaciteten för stadens utbyggnad. 

Kommunen har svårt att detaljplanera 

och genomföra exploateringar i detta läge utan 

att planerna för vägdragningen lagts fast. 

Inom detta område bör nya verksamhetsområden 

kunna etableras med tanke på de goda förbindelserna 

med omvärlden. Närmare staden 

föreslås nya områden för bostadsutbyggnader. 

Förslagets östra del 

Vägdragning 

Vägen föreslås lokaliseras nära och öster om 

järnvägen. Den principiella inriktningen för 

denna del är att vägen förläggs intill järnvägen 

för att ge minsta intrång i befintliga strukturer 

och samla störningarna i ett stråk. Detta bedöms 

ge de bästa förutsättningarna för nuvarande 

markanvändning öster om spåret och för 

bebyggelseutveckling väster om spåret.

Från ett läge söder om Mellanköpinge och 

söderut föreslås vägen dras österut för att 

ansluta till Dalaslingan och väg 9 i ny korsningspunkt. 

Väganslutningar föreslås till de 

allmänna vägarna 642 (Kyrkoköpinge) och 

667 (Dalköpinge) med kopplingar till stadens 

huvudvägnät i dessa punkter. Väg 640 (Mellanköpinge) 

bedöms ej behöva knytas till den 

nya vägen utan kan passera denna planskilt. 

Järnväg 

Inom området kan en framtida regionaltågstation 

vid järnvägen komma att etableras. Vägen 

måste kunna knyta an till denna station då 

denna inte bara bedöms kunna betjäna närområdet 

utan även bilburna från kommunens 

östra delar som byter till persontåg på sina 

pendlingsresor. I ett längre perspektiv kom- 

Förslag öster 

mer en dubbelspårsutbyggnad av järnvägen att 

aktualiseras. Denna förutsätts ske väster om 

befintligt spår. 

Bebyggelse 

Stadsutbyggnader med i huvudsak bostäder 

föreslås väster om järnvägen inom Mellanköpingeområdet. 

Järnvägen avses även fortsättningsvis, 

nu tillsammans med ringvägen, 

utgöra gräns för stadens bostadsutbyggnader 

i denna riktning. Viss kompletteringsbebyggelse 

med verksamheter kan dock ske i delen 

mellan järnväg och föreslagen ringväg i områdets 

södra del där ringvägen föreslås lämna 

sitt läge utmed järnvägen innan den ansluter 

till väg 9. 

Genomförande och övergångsskeden 

Då ringvägen som helhet kanske inte är genomförd 

de närmaste tio åren måste viktiga 

kompletteringar i huvudvägnätet genomföras 

för att medge övrig utveckling av staden 

Hedvägen–Maglarps cirkulationsplats 

För utveckling av den västra delen av staden 

krävs en utbyggnad av huvudvägnätet med 

anslutning av Hedvägen till den nya cirkulationsplatsen 

vid väg E6/E22 samt en koppling 

mellan Hedvägen och väg 108 vid Västra 

Ringvägen för att betjäna befintlig och planerad 

bebyggelse väster om väg 108. Dessa vägförbindelser 

får en funktion av cityförbindelse 

och bör således vara den mest prioriterade 

utbyggnaden. 

107 

I ett inledningsskede bedöms trafiken på delen 

cirkulationsplats E6/E22–Hedvägen/Västra 

Ringvägen uppgå till cirka 6 000 fordon/åmd 

medan trafiken på delen Hedvägen/Västra 

Ringvägen–väg 108 bedöms bli cirka 5 000 

fordon/årsmedeldygn. Den tunga trafiken 

bedöms uppgå till mindre än 10 %. 

Tanken bakom Hedvägens förlängning västerut 

till Maglarps cirkulationsplats är att: 

• Avlasta ”Västra Ringvägen” och dess bostads- 

och skolmiljöer från tung trafik till 

och från det västra industriområdet samt 

skapa möjlighet att kunna stänga Sjöviksvägens 

anslutning till Västra Ringvägen. 

• Fördela trafiken på två infarter till centrala 

och västra Trelleborg. 

• Skapa förutsättningar för ytterligare utbyggnad 

av verksamhetsområden i västra 

Trelleborg och ge staden en prydlig avslutning 

mot omgivande landskap. 

• Skapa kontinuitet i huvudvägnätet med 

väg 511 som planeras ansluta till Maglarps 

cirkulationsplats och utgöra huvudväg för 

anslutning av bostadsområden på Maglarps 

Strand och Stavstensudde. 

Denna vägutbyggnad bör kombineras med trafiksaneringar 

på nuvarande Hedvägen, bland 

annat bör en cirkulationsplats i korsningen 

Hedvägen och Bryggaregatan genomföras för 

att öka trafikflödet i denna punkt. Kombinationen 

med en utbyggnad av ny huvudväg Hed-

vägen–väg 108 ger ytterligare förbättringar på 

såväl Hedvägen som Bryggaregatan. 

Hedvägen–väg 108 

Hedvägen planeras att knytas ihop med väg 

108 via ny huvudväg. Tanken bakom detta är 

att: 

• Leda trafik, speciellt tung trafik till hamnen, 

från ett störningskänsligt centrum till 

ett perifert läge. 

• Skapa förutsättningar för fortsatt bostadsutbyggnad 

inom Västervångsområdet. 

• Avlasta Hedvägen och Bryggaregatan från 

genomfartstrafik. 

Utveckling av huvudvägnätet i staden 

Väg 511–Maglarps cirkulationsplats 

Väg 511 planeras knytas till Maglarps cirkulationsplats 

i en ny sträckning från Skåre. 

Tanken bakom detta är att: 

• Få en trafiksäkrare korsning mellan väg 

511 och väg E6/E22. 

• Skapa förutsättningar för trafikmatning av 

planerad stadsdel inom Maglarps Strands 

område. 

• Binda ihop huvudvägnätet. 

108 


väg och bebyggelsestruktur 

• Kommunen skall i samverkan med bland andra 

Vägverket planera för en långsiktig trafiklösning 

med en ringväg runt Trelleborgs stad 

• Kommunen skall på kort sikt prioritera kompletteringar 

av stadens huvudvägnät 

• Kommunen skall särskilt utreda infart till ett 

flyttat hamnområde 

• Kommunen skall planera för bebyggelseområden 

som inte behöver medföra genomfartstrafik 

genom staden och som kan knytas till en 

utvecklad kollektivtrafik 


• Kommunen ska i samråd med Trelleborgs 

Hamn AB utreda och överväga ett utanför 

centrum placerat center för lastbilstrafik med 

hamnen som målpunkt.||

Trelleborgs centrum 

Mål: 

Trelleborgs centrum ska vara attraktivt för 

trelleborgarna och besökare. Det vackra 

Trelleborg ska bevaras och det mindre vackra 

utvecklas. Platser för möten skall utvecklas 

liksom förutsättningarna för centrumhandeln 

och stadens utveckling mot havet. 

Stadskärnan 

Stadskärnan och stadens centrala delar utgör 

stadens och kommunens mest mångfacetterade 

miljö och är av största vikt för alla trelleborgare 

och besökare i Trelleborg. 

Stadskärnan är vår allas gemensamma miljö 

och skall fungera som stadens vardagsrum, 

finrum, lekrum och med plats för de flesta av 

våra behov utanför hemmet. Sammantaget 

har livet och kvaliteten i centrum en avgörande 

betydelse i stadens och kommunens 

attraktion och utvecklingskraft. Tillsammans 

med goda kommunikationer och närhet till 

ett regioncentrum brukar ett levande centrum 

framhållas som en framgångsfaktor för en stad 

och dess attraktivitet. Stadscentrum utvecklas 

av flera aktörer. Kommunen, handelsidkarna 

och fastighetsägarna har speciella roller som 

samtliga kan inordnas inom målet för ett le- 

vande centrum. Det är av största vikt att dessa 

aktörer samverkar mot målet hur olika deras 

intressen och tidsperspektiv än är. Innehavare 

av butiker och restauranger med flera avläser 

dagligen livet i centrum när de räknar dagskassan 

medan fastighetsägarnas ekonomiska 

perspektiv är decennier långt. Kommunen 

har med avseende på mandatperioder i många 

fall ett tidsperspektiv som ligger mittemellan 

dessa. Olika tidsperspektiv ger olika utgångspunkt 

för synsättet på vår stadskärna men 

de är ändå lika viktiga för det gemensamma 

målet om ett levande och attraktivt centrum. 

Trelleborgs centrum och dess stadskärna kan 

definieras bland annat utifrån dess attraktionspunkter. 

Attraktionen ligger i dess målpunkter, 

deras täthet och mångfald. Det är detta som 

ger centrum dess liv. Bland målpunkter ska 

inte endast butiker och restauranger räknas in 

utan även platser, torg och parker samt öppna 

funktioner som museum och bibliotek. Det är 

just dessa mångfacetterade helhetsupplevelser 

som ger centrum dess livskraft. 

Hoten mot ett levande centrum handlar i 

mycket stor grad om handelns livskraft. En 

rik centrumhandel ligger till grund för annan 

verksamhet exempelvis restauranger, caféer 

och banker. Externetableringar inom kommunen 

och i regionen kan utgöra ett hot för 

stadskärnan men även bli den utmaning som 

behövs för att utveckla stadskärnan. 

109 

Offentliga rummet 

Det offentliga rummet utgör all den mark som 

inte är privat såsom stadens gator, torg, platser 

och parker, det vill säga den miljö vi alla kan 

vistas i. Vår trivsel beror i hög utsträckning på 

hur vi upplever denna miljö. 

Tillgänglighet 

Ett stadscentrum avnjuts bäst gående. Kvaliteten 

i centrummiljön skall inriktas på bekvämlighet, 

attraktion och trygghet för gående. För 

att kunna nyttja centrum krävs därför goda 

förbindelser till centrum, för bilar, gående och 

cyklande samt kollektivtrafik. Parkeringsmöjlighet 

i anslutning till centrum är en viktig 

centrumfråga. För närvarande råder balans 

mellan utbud och efterfrågan av parkeringsmöjligheter.

För funktionshindrade innebär tillgängligheten 

en särskild och viktig fråga. Det är ett viktigt 

samhällsansvar att denna grupp ges samma 

möjlighet att nyttja våra offentliga miljöer 

som andra har. Att avhjälpa hinder i offentliga 

miljöer gör livet enklare för oss alla, exempel 

på detta kan vara till exempel ramper, hissar 

och automatiska dörröppnare. 

Stadsbild 

Stadsbilden, det vill säga hur vi ser och upplever 

det offentliga rummet, har stor betydelse 

för de som vistas i staden och därigenom värderas 

stadens attraktionskraft mycket utifrån 

denna. 

En viktig del i detta och för ett levande centrum 

är således dess gator, torg och platser 

och de byggnader som kantar dessa. Detta är 

scenografin för mötena och det spontana som 

är så viktigt för upplevelsen av centrum. I 

detta ligger även en trygghetsaspekt, en identitetsaspekt 

och en känsla av att någon bryr 

sig om omsorgen i dessa frågor. Inte oviktigt 

i dessa rum är hur vi möblerar dem med träd, 

uteserveringar, fasadskyltar och blommor. 

Kommunen har ett särskilt ansvar för dessa 

frågor i sin roll som en av aktörerna i centrum. 

De enskilda fastighetsägarna har ett stort 

ansvar för vår gemensamma miljö och stadsbild 

genom sina byggnader och dess innehåll. 

Detta kan handla om ambitioner kring hur 

byggnader är utformade och underhållna, hur 

skyltar och skyltning ser ut, hur uteserveringar 

utformas med mera. Byggnadsnämnden har 

visst ansvar i dessa frågor i lovprövningar 

men dessa är i huvudsak hindersprövningar 

och säkerställer aldrig ambitionsnivån. Detta 

vilar på fastighetsägaren. 

Särskilt viktiga stadsbildsproblem utgörs av 

avrivna tomter och nedlagda butiker i centrum. 

Trelleborgs centrum har flera tomter 

av detta slag. Flera av dessa har länge varit 

avrivna eller saneringsmogna och flera utgör 

synnerligen viktiga centrummiljöer. Det faktum 

att det tar väldigt lång tid att bygga igen 

luckor i staden är sannolikt en blandning av 

stadscentrums attraktionsnivå, bostadskonsumentens 

preferenser, det fastighetsekonomiska 

utbytet i centrum och vissa miljöproblem. 

110 

Grönstruktur 

De gröna inslagen i vårt stadscentrum är påtagliga 

i vårt offentliga rum. Förutom stadsparken 

utgör ett flertal stadsmässiga alléplanteringar 

påtagliga element i staden. 

Mycket vackra och stadsbyggande alléplanteringar 

finns bland annat vid Stortorget, på 

Nygatan, St:a Gertruds väg, Tommarpsvägen 

och Hedvägen. Längs Nygatan växer Skandinaviens 

enda och Europas nordligaste ginkgoallé. 

Det gröna intrycket förstärks sommartid 

av blomsterarrangemang och palmer längs 

med många vägar och centrumgator. Det sist 

nämnda var Trelleborg först med i Sverige. 

I ett översiktligt planeringsperspektiv är det

viktigt att ha målsättningar och inriktningar 

för utvecklingen av våra gröna inslag. 

Handeln 

Centrumhandeln är motorn för ett levande 

centrum. Människor drar till sig människor 

och ”alla vill vara där” inklusive restauranger, 

banker, nöjen, kultur och evenemang. Centrum 

drar till sig kunder och besökare, skapar 

mervärden för handelsföretagen och fastighetsägarna. 

Mervärden som återinvesteras i 

centrum i en god spiral. Externetableringar 

inom kommunen och i regionen kan utgöra 

hot mot centrumhandeln men behöver inte 

göra det. Centrala och externa etableringar 

kan komplettera varandra, speciellt om detaljhandeln 

ges olika innehåll eller det finns en 

köpkraftsflykt till andra kommuner. 

Centrumhandeln i Trelleborg har de senaste 

åren vänt sämre siffror till bättre. Nya etableringar 

och renoveringar har i hög grad bidragit 

till detta. Köpvanor är i högsta grad påverkbara 

och konkurrensen om köpströmmarna riktar 

ständigt om dessa mot nya eller nygamla 

handelsplatser. 

Det finns dock även andra hot än externetablerad 

handel, till exempel att renhållningen inte 

är vad vi förväntar oss i vårt gemensamma 

”vardagsrum”. Ett annat hot är om vi får en 

känsla av att ingen bryr oss om hur det ser ut 

i vårt centrum (”vem bryr sig”). Detta bidrar 

till ett förfall. En vikande centrumhandel får 

gärna en snöbollseffekt som påskyndar ett förfall. 

En vikande centrumhandel handlar även 

i ett större perspektiv om ett undergrävande 

av kommunens totala attraktions- och utvecklingskraft. 

Boende 

Ett levande centrum stänger inte klockan 

sex. Det är viktigt både för att hålla centrum 

levande och för att skapa trygga förhållanden i 

centrum att det finns blandade funktioner där. 

Boende i centrum tryggar dessa föresatser och 

ger ytterligare bidrag till livskraften i centrum. 

Boendet i centrum handlar om både en 

försörjningsfråga och en kvalitetsfråga. Boendet 

är beroende av kvaliteten i centrum och 

centrum är beroende av kvaliteten i boendet. 

Förtätning i centrum är således en fråga som 

går hand i hand med boendekvalitet. Fysiska 

111 

förutsättningar finns för detta men marknadsförutsättningar, 

de ekonomiska förutsättningarna 

och de miljömässiga förutsättningarna 

motverkar många gånger utveckling av avrivna 

tomter och saneringsmiljöer. 

Resecentrum 

Den framtida kollektivtrafiken i och till Trelleborg 

föreslås förändras radikalt genom att 

Trelleborg börjar trafikeras av regionaltåg. 

Efter flera studier av alternativa lägen för 

persontågsstation föreslås nu stationsläge 

vid före detta Trelleborg C, det vill säga i ett 

centrumläge nära hamnen. Avsikten är att ta 

tillvara den gamla banhallen som del av den 

nya terminalen. Att kunna återuppliva denna 

för persontågstrafik är en unik förutsättning

som därtill är mycket naturlig och väl förankrad 

i staden och dess historia. Förutom detta 

stationsläge föreslås ytterligare ett hållplatsläge 

i stadens östra eller nordöstra del. Skånetrafiken, 

Banverket och kommunen har utrett 

trafikeringen av Trelleborg och i dess första 

skede föreslås 30-minuters trafik. Trelleborg 

föreslås utgöra station på sträckan Helsingborg–Lund–Malmö–Trelleborg, 

den största 

linjen i systemet. 

Införandet av persontåg till Trelleborg medför 

att systemlösningen för hela kollektivtrafiken 

föreslås förändras och en ny samlad terminal 

utvecklas i anslutning till persontågsstationen. 

Denna reseterminal föreslås förutom persontågsstation 

utgöras av bussterminal för såväl 

lokalbussar som regionalbussar. Nuvarande 

bussterminal ersätts därmed. På sikt kan även 

denna knutpunkt inbegripa bland annat terminal 

för landgångspassagerarna till färjelinjer 

Särskild studie av utvecklingen av Trelleborg C till resecentrum (Fojab arkitekter AB) 

112 

och turistbyrå, möjligen kan delar av det värdefulla 

stationshuset användas för resandets 

behov. 

Parkering 

Kommunen har i särskild parkeringsutredning 

belyst frågorna kring allmän parkering i Trelleborgs 

centrum. För närvarande råder balans 

mellan utbud och efterfrågan och vid förändringar 

kan de verktyg och synsätt som parkeringsplanen 

anger användas. För kvartersmark 

gäller aktuell parkeringsnorm. 

Utvecklingsmiljöer 

Havskontakten 

En alldeles överskuggande utvecklingsfråga 

för staden är hur dess havskontakt kan utvecklas 

genom spännande stadsbyggande i anslutning 

till havet. Detta är på många sätt en framtida 

kvalitetsfråga för staden. Denna fråga står 

dock i konflikt med hamnens intressen, dess 

läge och transportinfrastruktur. Genom åren 

har ett antal ”visioner” tagits fram för att visa 

stadsbyggande utmed havet vid hamnen. För 

att bereda mark för dessa bilder måste kommunen 

ta aktiva steg i planeringen och vara 

beredd att göra komplicerade och svåra vägningar 

mellan de två stora intressena, staden 

och hamnen. 

Större strukturella utvecklingsområden i centrum 

handlar således om resecentrum och dess 

följdverkningar och hur staden kan utveckla 

sin havskontakt. Det sista hör samman med

hamnens utveckling och i samband med hamnens 

planerade flyttning till ett sydöstligare 

läge öppnas möjligheten att planera för en stor 

utveckling av stadscentrum till dagens västra 

hamnläge och ytterligare västerut. Det bör 

vara en förutsättning för hamnens flyttning 

att de delar denna lämnar kan utvecklas som 

en attraktiv del av Trelleborg och dess centrum, 

”Sjöstaden”. Utbyggnad av ”Sjöstaden” 

förutsätter att ett flertal komplicerade frågor 

löses. Dessa handlar bland annat om hamnens 

flyttning, trafiken till hamnen, hamnens 

miljöpåverkan, markens miljöstatus och vissa 

omlokaliseringar. Området bedöms ej exploateras 

inom närmaste decenniet. Även om 

förutsättningar för stad i detta läge är oklara, 

kommer kommunen att verka för en stadsutveckling 

här. 

Ytterligare delar som tillhör utvecklingen av 

havskontakten kan utgöras av ”Västerstrand” 

och ”Strandparken”. 

Förutom dessa strukturella utvecklingsmiljöer 

finns särskilda mindre utvecklingsområden. 

Särskilda utvecklingsområden 

Precis som tomma lokaler ger en sämre upplevelse 

av vårt centrum ger trasiga miljöer 

samma känsla. Även om kompletteringar och 

reparationer i stadskroppen i huvudsak vilar 

på marknadens villkor är det av största vikt att 

ha identifierat det utvecklingsbehov som finns 

för vissa områden eller kvarter i centrum. 

Detta kan sedan ligga till grund för såväl privata 

som offentliga aktörer och planering. 

Följande utvecklingsområden, sett bland annat 

som stadsbildsfrågor, identifieras i Trelleborgs 

centrum: 

1. Partiet mellan Ångkvarnen och den gamla 

stationen innehåller ett flertal funktioner 

under utveckling. Betydelsen som central 

stadsmiljö kommer att växa betydligt i 

Utvecklingsområden 

113 

samband med att regionaltågstrafik får sitt 

stationsläge vid gamla stationsbyggnaden. 

Miljön kommer att bli pånyttfödd offentlig 

miljö och dessutom första intrycket av 

Trelleborg för många resenärer. Detta kräver 

medvetenhet i arbetet med stadsbild 

och stadsfunktion. En samlad stadsbyggnadsambition, 

med utgångspunkt i de fina 

avsnitt och möjligheter som redan finns,

kan här ge denna del en tillgänglighet och 

attraktionskraft för den flanerande trelleborgaren. 

Det som inte kan anses bidra till 

stadens skönhet och upplevelsen för flanören 

måste ifrågasättas, till exempel bensinstationer, 

liksom det som kan bidra till den 

goda upplevelsen ska bejakas, till exempel 

byggnader och platser. Behovet av parkeringsytorna 

söder om rådhuset är lätt att 

förstå. Från stadsbildssynpunkt, speciellt 

som denna utgör en välbesökt miljö, måste 

här dock läggas samma resonemang som 

ovan. Även här bör i ett stadsbyggnads- 

strandparKen 

perspektiv funktionerna kunna utvecklas 

till attraktivitet och tala till våra hjärtan. 

2. Kv. Betan representerar en infartsmiljö till 

centrum som dagligen upplevs av tusentals 

gående, cyklister och bilister. I ett 

sådant offentligt läge är det av största vikt 

att vi ger den bild vi vill visa av vår stad, 

det vill säga att vi kompletterar med en 

kvalitativ stadsbild. 

3. Fastigheten i kvarteret Sjöjungfrun i korsningen 

Bryggaregatan–Västergatan, den 

gamla smedjan, har betydelse ur allmän 

Västerstrand 

114 

sjöstaden 

synpunkt och är en utvecklingsfastighet. 

Hittills har det visat sig svårt att realisera 

bostadsbyggnation utifrån den hittillsvarande 

utbuds- och efterfrågesituationen. 

4. I samband med att bussterminal flyttas till 

en ny regionaltågsstation vid Trelleborg C 

kommer mark vid nuvarande bussterminal 

att frigöras för stadsbyggande. Innehållet i 

detta stadsbyggande måste utredas närmare. 

5. Kv. Signalen ligger centralt norr om den 

nuvarande bussterminalen. Sett ur ett 

Centrum 

stationen 

Hamnen

stadsbyggnadsperspektiv har detta område 

potential för ett kvalitativt stadsbyggande. 

Kvarteret är en före detta gasverkstomt 

och kostnader för marksanering måste 

vägas in vid utveckling av kvarteret. 

6. Ett nordsydligt gång- och cykelstråk mellan 

hamnen, Ångkvarnen, och lasarettet 

bör prioriteras för att bekvämt och trafiksäkert 

knyta samman flera av centrums 

viktigaste målpunkter lasarettet, bussterminalen, 

Stortorget, handeln och färjeterminalen. 

Utbyggnadsförslag, kvarteret Betan (Plan och byggnadskonst i Lund AB) 

7. Kv. Sparven används i huvudsak som 

markparkering och innefattar en konferensbyggnad, 

konferenscentrum samt två 

äldre karaktärsfulla byggnader som tillhört 

ett bryggeri på fastigheten. Kvarteret ligger 

halvcentralt och borde kunna utvecklas 

för exempelvis bostäder. 

Utvecklingsmiljöerna representerar en stor 

utbyggnadskapacitet för boende, handel och 

arbetsplatser i staden. 

115 


Trelleborgs centrum 

• Kommunen skall verka för förtätningar i stadscentrum 

och att boendets omfattning och 

kvalitet i centrum ökas 

• Kommunen skall planera för en persontågsstation 

med angränsande bussterminal i centrum 

• Kommunen skall verka för att stärka och utöka 

målpunkterna i centrum 

• Kommunen skall parallellt med planer för 

flyttning av hamnen utreda och planera för att 

stadscentrum utvecklas mot havet 

• Kommunen skall planera för balans mellan 

utbud och behov av allmänna parkeringsplatser 

i centrum 

• Handelns livsvillkor i centrum skall värnas genom 

att handelsetableringar utanför stadskärnan 

av detaljhandel och livsmedelshandel över 

3 000 m² endast får ske om det i handelsutredning 

kan visas att livsvillkoren för centrumhandeln 

kvarstår 










folkhälsa. 







Mål: 

Trelleborgs hamn ska utvecklas till Sveriges 

renaste hamn med en hamnverksamhet med 

tydlig och framsynt miljöprofil som tillåter 

staden att utvecklas mot havet. 

Trelleborgs hamn är en av Sveriges största internationella 

hamnar för godshantering till och 

från kontinenten. Trelleborg Hamn AB ägs i 

sin helhet av Trelleborgs kommun och hamnen 

är sedan 2001 utpekad som riksintresse 

med sin farled in. 

Hamnen har genom åren angjorts av tåg från 

öster och bilangöringen av området har successivt 

flyttats allt längre västerut. Inom 

hamnområdet etablerades ett stort antal magasin 

för skeppsvaror. Dessa har successivt rivits 

men kvar finns ett par äldre magasinsbyggnader. 

Norr om dagens inhägnade hamnområde 

och integrerad i staden ligger den gamla 

ångkvarnens magasin, som numera är en vital 

och välbesökt multifunktionsbyggnad. 

Verksamheten 

Trelleborgs hamn har en omfattande gods- och 

persontrafik. Trelleborgs hamn är Sveriges 

näst största godshamn efter Göteborgs hamn. 

Scandlines, TT-Line och Unity Line driver 

färjelinjer till Sassnitz, Rostock, Travemünde 

och Swinoujscie med cirka 20 avgångar och 

ankomster per dag. Godsmängderna som 

passerar hamnen ökar ständigt även om visst 

konjunkturberoende också kan utläsas i detta 

sammanhang. 

116 

Huvuddelen av transporterna till och från 

hamnen utgörs av vägtrafik, huvudsakligen 

lastbilar. Järnvägstransporterna utgör en 

mindre del av transporterna. Personresorna 

utgörs i huvudsak av bilburna passagerare och 

i relation till dessa är andelen landgångspassagerare 

låg. 

Hamnen är under ständig förändring för 

att möta upp förändrade transportbehov. 

Nya kontinentförbindelser som till exempel 

Öresundsbron har inte synligt påverkat Trelleborgs 

hamn men framtida broförbindelse 

Hamnens vision om utveckling

Fehmarn-Bält bedöms av Statens Institut för 

kommunikationsanalys påverka Trelleborgs 

hamns verksamhet negativt. Förändrade miljökrav 

på båt- och biltransporter och ändrade 

transportförutsättningar, bland annat prissättning, 

påverkar även hamnens verksamhet. 

Hamnen i staden 

Hamnområdet är centralt beläget och stort i 

relation till stadens storlek. Stadens utveckling 

mot havet är mycket starkt begränsad, både 

fysiskt och miljömässigt, genom hamnområdet 

och dess tillfarter av järnväg i öster och 

sjöstaden 

Stadens vision om utveckling 

vägtrafik från väster. I ett stadsbyggnadsperspektiv 

utgör detta påtaglig hämning av 

stadens ambitioner att bli en kuststad med 

bebyggelse mot havet. 

Båtar och bilar, framför allt lastbilar, bidrar i 

hög utsträckning till sämre luftkvalitet i staden 

och närmast hamnen uppvisas den sämsta. 

Förutom detta medför hamntrafiken påtaglig 

bullerpåverkan på befintliga miljöer i staden. 

Sammantaget hämmar detta även nybyggnation 

i hamnnära lägen i centrala staden. 

Centrum 

117 

Hamnen 

Hamnens positiva betydelse för staden ligger 

således på annat plan än det stadsbyggnadsmässiga 

precis som dess betydelse ur nationell 

synpunkt. 

Framtiden 

Trelleborgs Hamn AB har till Miljödomstolen 

lämnat in en tillståndsansökan enligt miljöbalken 

för fortsatt utbyggnad. 

Ansökan omfattar totalt 4 nya färjelägen med 

tillhörande uppmarschområden söder och 

sydost om det nuvarande färjeläge 9 samt nya 

vågbrytare som kommer att mynna cirka 500 

m söder om de befintliga. Målsättningen är 

att utbyggnaden skall ske etappvis och vara 

helt genomförd omkring 2015. Hamnens tillståndsansökan 

syftar i första hand till att flytta

ut fartygstrafiken från dagens inre färjelägen, 

närmast Trelleborgs centrum, till nya färjelägen 

sydost om de befintliga. En sådan omlokalisering 

av färjelägen har betydande fördelar 

ur miljösynpunkt, däribland för luftkvaliteten 

i centrala Trelleborg. Utbyggnaden föreslås i 

stor utsträckning ske på nya omfattande utfyllnader 

i havet. 

De utbyggnadsåtgärder som hamnen söker 

tillstånd för är kopplade till åtaganden om att 

ta de nuvarande inre färjelägena ur drift redan 

när den första etappen av utbyggnaden (två 

Framtida infart till hamnen från väster respektive öster 

nya färjelägen) genomförts. Genom dessa 

åtgärder väntas den förorening som påverkar 

centrum reduceras. 

Genom ett aktivt miljöarbete i kommunen, 

hamnen och hos rederierna bör utsläppen av 

bland annat svavel från färjetrafiken kunna 

reduceras väsentligt under de kommande åren. 

Genom att de inre och västra färjelägena tas 

ur drift kommer stora delar av det tidigare 

hamnområdet att kunna frigöras för exempelvis 

stadsbebyggelse i ett attraktivt och centralt 

118 

läge i staden. Detta är en mycket viktig utvecklingsfråga 

ur stadsbyggnadssynpunkt för 

att återfå kontakt mellan stad och hav. Framtidsplaneringen 

bör inriktas på att ”Sjöstaden” 

kan etableras här. 

Vägtillfart till en utbyggd hamn enligt ovan 

kan ske västerifrån eller österifrån. Oavsett 

varifrån måste förutsättningen för såväl hamnens 

utbyggnad och val av tillfartsriktning 

medge att stadens centrum utvecklas med 

stadsbebyggelse i de delar som hamnen lämnar 

inom dagens inre och västra hamnområde. 

I detta ligger att miljöpåverkan av tillfartstrafik 

och hamntrafik inte får hindra denna 

stadsutveckling.

119 



• Funktionen i Trelleborgs hamn och utvecklingen 

av denna skall ske efter vägning mot 

stadens övriga behov 

• En utbyggnad av hamnen enligt redovisat 

förslag får endast ske om staden kan utveckla 

kustnära stadsbebyggelse i de områden 

hamnverksamheten upphör 

• Vägtillfarter till en utbyggd hamn enligt ovan 

skall utredas särskilt och oavsett tillfart från 

väster eller öster skall staden ges möjlighet till 

kustnära stadsbebyggelse 

• Miljöarbetet skall intensifieras i hamnen och 

kring dess transporter, bland annat genom 

att ha en ändamålsenligt järnvägsstruktur 

till hamnen och olika åtgärder för minskade 

utsläpp till luften. 


• Kommunen ska i samråd med Trelleborgs 

Hamn AB utreda och överväga ett utanför 

centrum placerat center för lastbilstrafik med 

hamnen som målpunkt.||

Karta utvecklingsorter 

120

Utvecklingsorter 

Mål: 

I kommunens utvecklingsorter ska den offentliga 

servicen bibehållas och förstärkas. Planeringen 

ska medge utbyggnader i omfattning 

och variation efter behov samt möjligheter att 

stärka och utveckla centrumfunktioner, kollektivtrafik 

och gc-trafik. 

Bakgrund 

En utvecklingsort är en ort där kommunen 

väljer att satsa på viss utbyggnad av bostäder, 

service och infrastruktur. Utvecklingsorter i 

denna plan bedöms ha större efterfrågan på 

byggbar mark eller ha ett strategiskt läge i 

kommunen. 

Kommunens utvecklingsorter är Skegrie– 

Västra Tommarp, Anderslöv–Alstad och 

Smyge hamn–Beddingestrand. Orterna studeras 

i par av anledningen att paren ska kunna 

dra nytta av varandra, till exempel avseende 

offentlig service. Efterfrågan av bostadsbebyggelse 

har ökat i Västra Tommarp, inflyttningen 

till Beddingestrand har ökat och Alstad 

har ett strategiskt läge ur kollektivtrafiksynvinkel. 

Av utvecklingsorterna är det Skegrie- 

Västra Tommarp som har tydligast exploateringstryck 

idag. 

Kännetecknande för en utvecklingsort är 

att den kan erbjuda en viss nivå av service 

för invånarna på orten och för boende i ett 

kringliggande omland. Den ska ha en attraktionskraft 

på något sätt, till exempel en god 

fritidsmiljö eller ett bra pendlingsläge. Andra 

gemensamma nämnare för en utvecklingsort 

är att det finns en viss efterfrågan på byggbar 

mark, främst för bostäder eller att orten har ett 

bra läge avseende kommunikationer. 

Behoven i kommunens övriga orter skall 

inte stå åt sidan för den utveckling som sker 

121 

i utvecklingsorterna men de kan inte alltid 

prioriteras. 

Gemensamma utvecklingsfrågor 

Utvecklingsorterna har skilda utgångslägen 

och är olika till struktur och karaktär. Orterna 

Skegrie, Anderslöv, Alstad och Smygehamn 

erbjuder en viss grad av basservice som till 

exempel livsmedelbutik och skola. Därutöver 

skiftar servicens innehåll och nivå. Kollektivtrafik 

i form av buss, försörjer samtliga utvecklingsorter 

men i varierande omfattning.

I framtida planering bör en större variation i 

bostadsutbudet möjliggöras så att bostäder för 

”livets alla skeden” kan erbjudas i alla utvecklingsorter. 

Det är av vikt att verka för att 

bibehålla den service som finns idag och att 

säkerställa ortens utveckling och överlevnad. 

De verksamheter som är lokaliserade på respektive 

ort bör ges möjligheter att utvecklas 

vidare. 

Gång- och cykelvägar bör byggas ut för att 

underlätta kommunikationer mellan orter och 

till Trelleborgs stad. 

Den lilla orten 

Livet i den lilla orten skiljer sig väsentligt 

från livet i staden och stadens liv. Gemensam 

nämnare och grund för utvecklingsorterna är 

och skall vara den goda boendemiljön. Verksamheter 

i den lilla orten kan vara mycket 

varierande vilket våra utvecklingsorter också 

uppvisar. Fåmansföretag blandas med stora 

företag. Den offentliga servicen kan skifta i 

sitt utbud men minst basservicen måste hävdas. 

Den sociala kontrollen är påtaglig i den 

lilla orten och kommer alltid att finnas på gott 

och ont. 

122 

Förändringar på en liten ort blir påtagliga 

direkt i det dagliga livet för invånarna. Det är 

därför viktigt att utveckling och förändringar 

måste utgå från de lokala behoven. Detta ger 

en alldeles speciell innebörd i gräsrotsbegreppet 

vad gäller påverkan och delaktighet. 

En utvecklingsort definieras som en ort med: 

• Samhällsservice i form av minst skola 

och förskoleverksamhet samt någon form 

av ungdomsverksamhet och äldreomsorg 

samt dagligvaruhandel. 

• Grundläggande servicenivå. 

• God kollektivtrafik. 

• Tillgänglig planlagd mark för lokalisering 

av bostäder och verksamheter och där 

kommunen aktivt verkar för utveckling 

och marknadsföring.

Anderslöv 

Anderslöv har gamla anor och har vuxit fram 

längs den gamla landsvägen mellan Malmö 

och Ystad. Bebyggelsen ligger väl samlad och 

avgränsad mot det omgivande landskapet i 

gränslandet mellan slättlandskapet i söder och 

det kuperade backlandskapet i norr. 

Behov av att utreda nya områden för främst 

bostadsbebyggelse föreligger. Bebyggelsestrukturen 

i Anderslöv är varierad med en bra 

variation i bostadsutbudet med både småhus 

och lägenheter i flerbostadshus. Det är av 

vikt att kunna erbjuda samma blandning i den 

framtida bebyggelsen. 

Befolkningsutvecklingen i orten är positiv och 

invånarantalet har ökat med 131 personer, från 

1 549 invånare år 2000 till 1 680 invånare år 

2005. Medelåldern hos invånarna är 41 år. 

Väg 101 går genom centrala Anderslöv och är 

relativt hårt trafikerad och utgör med detta en 

viss barriär. Anderslöv har ett bra serviceutbud 

sett både ur offentlig som kommersiell synvinkel. 

Här finns bland annat livsmedelsbutik, 

bibliotek, förskola, skola och äldreomsorg. 

Det finns goda kollektivtrafikförbindelser 

mellan Anderslöv och Trelleborg respektive 

Malmö med buss idag. Utpendlingen till 

Malmö är stor varför det är av vikt att skapa 

en förbindelse från Anderslöv till planerad 

persontågsstation i Östra Grevie i framtiden. 

En utbyggnad av idrottsanläggningen vid 

skolan pågår. 

Det finns ett antal större verksamheter på 

orten som bidrar till dess livaktighet. En tillverkande 

industri har krav på skyddsavstånd 

varför det inte är lämpligt med bostäder inom 

det avståndet. 

Det är svårt att utveckla verksamheter i Anderslöv 

på grund den kuperade topografin med 

stort inslag av småvatten i landskapet. 

Skala 1:12 500 

123 

Det finns embryon till grönstruktur i Anderslöv 

men inget sammanhängande stråk för 

närrekreation. 

Utvecklingsfrågor 

Nya områden för bebyggelseutveckling föreslås 

i den sydvästra delen av orten utmed 

Trelleborgsvägen och i området mellan väg 

101 och Sörbyvägen. Ett utredningsområde är 

föreslaget vid den västra infarten norr om väg 

101.

Befintliga verksamheter ska ges möjlighet och 

förutsättningar att utvecklas efter behov. 

Parkmark, gröna gårdar och stigar skulle med 

viss komplettering kunna knytas samman till 

sammanhängande stråk. 

Gc-vägar bör planeras till Alstad och vidare 

mot Östra Grevie och är önskvärda mot Sörby 

och Grönby. 

Bevarandefrågor 

Den äldre bebyggelsen kring kyrkan och gästgiveriet 

är av bevarandevärd karaktär och har 

skydd i gällande detaljplan. 

Intressekonflikter 

Störningar från tillverkningsindustrin påverkar 

utbyggnadsriktningen i Anderslöv. Väg 

101 utgör barriär och linjebullerkälla. Utbyggnader 

kan skapa intressekonflikt med landskaps- 

och naturvärden. 

Alstad 

Alstad har en historia som knutpunkt vid 

korsningen mellan järnvägen Lund–Trelleborg 

och landsvägen Malmö–Ystad. Orten hade en 

blomstring på slutet av 1800-talet. 

Alstads potential som utvecklingsort ligger i 

dess goda pendlingsläge och bra kollektivtrafikanknytning 

till Malmö och andra städer i 

regionen. Denna potential bedöms förstärkas 

när persontågsstation etableras i Östra Grevie. 

Orten har utbud av både offentlig och kommersiell 

service. 

Bebyggelsetrycket är i dagsläget litet i Alstad. 

Här finns planlagd obebyggd mark avsedd för 

bostäder. Orten har utrymme för planläggning 

av fler områden som beredskap för framtida 

behov. 

Bebyggelsestrukturen är idag relativt ensidig 

med övervägande del småhus. Framtida bebyggelsetyper 

bör inbegripa markbostäder för 

livets alla skeden. 

Befolkningen i Alstad har minskat sedan år 

2000 från 267 invånare till 252 invånare år 

Skala 1:12 500 

124 

2005, en minskning med femton personer. 

Medelålder är 40 år. 

Väg 101 går genom Alstad och utgör både en 

livsnerv för orten och en barriär för oskyddade 

trafikanter. 

Kollektivtrafiken trafikerar Trelleborg, Svedala, 

Malmö och Lund med buss. Ett hållplatsläge 

för bussar finns centralt mitt i byn. 

Alstad har ett bra serviceutbud med bland 

annat skola, äldreomsorg, kiosk, bensinmack

och livsmedelsbutik. Denna servicenivå är 

önskvärd att behålla även i framtiden. 

Lantmännen har en spannmålsanläggning i 

byn intill väg 101. Denna är ett landmärke i 

landskapet och medför transporter och viss 

bullerstörning. Det är positivt att det finns 

arbetstillfällen i orten och anläggningen bör 

ges möjlighet till utveckling. I och med att en 

viss omgivningspåverkan finns planeras inga 

bostäder i dess närhet. 

Det finns inget sammanhängande grönstråk i 

Alstad idag. 


Nya områden för bostäder och skolverksamhet 

bör planläggas för att kunna möta en 

förväntad efterfrågan på bostäder i framtiden. 

Områden för bebyggelseutveckling föreslås i 

sydvästra delen av orten och i den nordvästra 

delen intill redan befintliga områden. 

125 

Vid en framtida utveckling av orten bör det 

planeras in någon form av promenadslinga 

och/eller parkmiljö för närrekreation. 

En gång- och cykelväg bör planeras in från 

Alstad till Östra Grevie och till Anderslöv. 


Vid en utveckling och utbyggnad av orten 

är det av värde att byns småskaliga karaktär 

bibehålls. 


Störningar från Lantmännens anläggning kan 

upplevas som olägenheter för boende. Det är 

av vikt att bostäder i framtiden placeras utanför 

dess störningsområde så att anläggningen 

ges möjlighet att utvecklas. 

Gemensamma frågor Anderslöv– 

Alstad 

Ett antal planeringsstrategiska och övergripande 

frågor förenar Anderslöv och Alstad vilket 

gör dem intressanta att studera parallellt. 

Båda orterna ligger utmed väg 101 som passerar 

genom orternas centrala delar. Vägen utgör 

både livsnerv för och barriär inom orterna så 

det är av vikt att vägen bevaras i befintligt 

läge men att kopplingar över den utförs väl 

gestaltade samt säkra och trygga för oskyddade 

trafikanter. 

Från båda orterna, men främst från Alstad, 

finns goda framtida pendlingsmöjligheter till 

Trelleborg och Malmö, inte minst när person-

tåg börjar trafikera Östra Grevie. I samband 

med det bör busstrafiken utvecklas i de båda 

orterna för att underlätta för invånarna att ta 

sig till Östra Grevie och persontåget. 

Skolorna på de båda orterna tillhör samma 

rektorsområde och skolornas lokaler bör 

kunna samnyttjas vid behov. 

Efterfrågan på bostäder är relativt låg idag på 

båda orter men det finns ett förhållandevis bra 

serviceutbud. Det är av vikt att kunna upprätthålla 

servicenivån på båda orterna i framtiden 

varför det är önskvärt med ytterligare nya 

invånare. 


Efterfrågan på bostäder har varit betydligt 

större i Anderslöv än i Alstad under de senaste 

åren. I Anderslöv finns i nuläget ingen 

planlagd mark kvar för bostäder medan det 

sedan cirka fyrtio år finns planlagd mark för 

bostäder i Alstad. En ökning av intresset för 

bostäder är att vänta i både Alstad och Anderslöv 

som följd av att persontåg börjar trafikera 

Östra Grevie i Vellinge kommun. 

Det är cirka 6 km till Östra Grevie från Alstad 

vilket är bra ur pendlingssynvinkel. Närheten 

gör att det finns ett behov av att bygga ut en 

gång- och cykelväg mot Östra Grevie från 

Alstad. 

Att minska väg 101s barriäreffekter inom de 

båda orterna är önskvärt. 


Genomfartstrafiken på väg 101 står i viss 

konflikt med att skapa och upprätthålla en 

trivsam offentlig miljö inne i respektive ort. 

Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter. 

Denna konflikt bör kunna lösas med god 

gestaltning så att vägens intryck av landsväg 

tonas ned då den passerar genom tätbebyggt 

område. 

Skegrie 

Skegrie består av en kyrkby med gamla anor 

och ett före detta stationssamhälle som utvecklades 

då järnvägen mellan Trelleborg och 

Malmö drogs fram på 1800-talet. Skegrie har 

ett bra pendlingsläge sett ur bilpendlingssynvinkel. 

Orten är försörjd med kollektivtrafik 

och buss går till Trelleborg och Vellinge. 

Ett stort antal småhus har byggts i Skegrie senaste 

decenniet och som en naturlig följd har 

även skolan byggts ut. Eftersom efterfrågan 

på bostäder fortfarande är betydande pågår 

planläggning kontinuerligt. Bebyggelsetrycket 

i Skegrie är stort. 

126 

Bebyggelsestrukturen i Skegrie är ensidig och 

orten domineras av friliggande småhus. En 

större variation av bostäder är eftersträvansvärd 

för att få blandad hushållssammansättning. 

Befolkningsutvecklingen är positiv i orten och 

invånarantalet har ökat från 565 invånare år 

2000 till 745 år 2005, en ökning med 180 personer. 

Medelåldern i Skegrie är 32 år, vilket är 

lägst i kommunen. 

Skegrie ligger precis intill väg E6/E22 och 

planeras få en ny tillfart då väg E6/E22 byggs 

ut. Tillfarten planeras bli lokaliserad norr om 

Skegrie. Viss genomfartstrafik förekommer 

idag genom orten på väg 628 av trafik till och 

från Trelleborg via Västra Tommarp.

Serviceutbudet i Skegrie erbjuder bland annat 

förskola, skola, bibliotek och livsmedelsbutik. 

Några större verksamheter finns inte i Skegrie 

och någon efterfrågan på planlagd mark för 

verksamheter finns inte heller i dagsläget. 

Sammanhängande grönstråk eftersträvas i 

Skegrie. Förutsättningar för detta finns både 

utmed Albäcksån och mellan Skegrie och 

Snarringe. 

Skala 1:12 500 


Nya områden för bostäder och skolverksamhet 

planeras för att kunna möta efterfrågan på 

bostäder. Skegries huvudsakliga utbyggnadsriktningar 

är söderut, öster om kyrkbyn och 

Albäcksån och österut mot Snarringe. I det 

senare området bör även skola och förskola 

kunna utvecklas tillsammans med ortens centrala 

grönytor med bollplaner mm. Utbyggnader 

öster om Värlingevägen förutsätter dock 

att trafikomläggningar kan göras när väg E6/ 

E22 blivit utbyggd. 

127 

Ortens ensidiga bostadsutbud behöver förändras 

och utvecklas mot att kunna erbjuda en 

större variation av boendeformer. 

Gång- och cykelväg planeras till Västra Tommarp 

och vidare mot Trelleborg. 


Den gamla kyrkbyn skall skyddas. Fysiskt 

planeras den separeras från övriga Skegrie 

med ett grönstråk i anslutning till Albäcksån. 


Exploatering av bostäder på högklassig jordbruksmark 

Västra Tommarp 

Västra Tommarp består av en äldre kyrkby 

och ett före detta stationssamhälle utmed 

järnvägen mellan Trelleborg och Malmö. På 

senare år har en expansion av orten skett med 

en utbyggnad av småhus. Någon offentlig 

service har inte tillkommit under denna period 

och planeras inte heller. Orten ligger på ett 

acceptabelt cykelavstånd från både Trelleborg 

och Skegrie. 

Efterfrågan på bostäder är påtaglig varför 

planering pågår för ytterligare bostadsbebyggelse. 

Bebyggelsestrukturen i Västra Tommarp är 

ensidig med tyngdpunkt på friliggande småhus.

Väg 628 går genom orten och utgör en viss 

barriär. 

I Västra Tommarp finns ingen service utan 

invånarna är hänvisade till Skegrie och Trelleborg. 

Det planeras ingen offentlig service i 

Västra Tommarp i dagsläget. 

Någon sammanhängande grönstruktur finns 

inte i Västra Tommarp idag. 


Två nya mindre områden för bostadsutbyggnad 

är under planering i Västra Tommarp i 

Skala 1:12 500 

dag. Ortens ensidiga bostadsutbud behöver 

förändras och utvecklas mot att kunna erbjuda 

en större variation av boendeformer. Det sista 

kräver dock en medveten hänsyn till den 

gamla bymiljön. 

Gång- och cykelväg planeras till Skegrie och 

till Trelleborg. 


Den gamla kyrkbyn skall skyddas och exploatering 

i anslutning till denna får ej ske. 

128 


Exploatering av bostäder på högklassig jordbruksmark 

Gemensamma frågor Skegrie–Västra 

Tommarp 

Skegrie och Västra Tommarp berörs av ett 

antal gemensamma planeringsstrategiska och 

övergripande frågor som gör att de studeras 

parallellt. Båda orterna har ett relativt stort 

bebyggelsetryck avseende bostäder. Många 

friliggande småhus har byggts under den 

senaste tioårsperioden. All offentlig service är 

koncentrerad till Skegrie och efterfrågan på 

skola och barnomsorg finns i båda orterna. 

Pendlingsmöjligheterna till Trelleborg såväl 

som till Malmö/Köpenhamn är goda. En ny

koppling till väg E6/E22 från Skegrie planeras 

och kommer sannolikt att bidra till ytterligare 

attraktivitet för orterna som boendeorter. Det 

planeras även ett hållplatsläge och pendlarparkering 

i Skegrie vid väg E6/E22. 

Planer finns för en gång- och cykelväg mellan 

orterna och vidare söderut mot Trelleborg. 


Serviceutbudet har ökat i Skegrie medan det 

inte finns något i Västra Tommarp. Boende 

där är hänvisade till Skegrie eller Trelleborg. 

I dagsläget pågår utbyggnad av småhusområden 

och planarbete för att möjliggöra fler bostäder 

i de både orterna. Efterfrågan på tomter 

är fortsatt stor. 

Smygehamn 

Smygehamn är uppbyggt kring fiske, handel 

och kalkindustri. Orten ligger längs kusten 

utmed väg 9, mellan Trelleborg och Ystad. 

Åt nordväst sträcker sig Smygehamn fram till 

den angränsande kyrkbyn Östra Torp. 

De senaste tio åren har ett område för småhus 

byggts ut väster om skolan. 

Bebyggelsetrycket är måttligt i dagsläget 

förutom de strandnära delarna som har högt 

bebyggelsetryck. Nya planer för bostäder 

129 

behöver tas fram för att återfå en god planberedskap. 

Bostadsutbudet i orten är relativt ensidigt med 

övervägande andel småhus. 

Invånarantalet i Smygehamn var 1174 personer 

vid årsskiftet 2005, fördelat på 609 kvinnor 

och 565 män. Befolkningen har ökat med 

tjugotalet personer sedan 2000. Dess medelålder 

är 45 år. 

En separat gång- och cykelväg löper längs 

med väg 9. Trots denna kan trafiken upplevas

problematisk för oskyddade trafikanter bland 

annat då det saknas övergångsställen. Ur 

trafiksäkerhetssynpunkt är vägen problematisk 

på grund av många och trånga utfarter samt 

relativt stora trafikmängder. 

Smygehamn har en väl utbyggd service och 

erbjuder bland annat skola årskurs F–6, äldreomsorg 

samt livsmedelsbutik. Längs väg 9 

ligger merparten av det kommersiella serviceutbudet 

på orten såsom butiker och hotell. 

Den offentliga servicen som skola, förskola, 

Skala 1:12 500 

äldreboende och idrottsanläggningar ligger i 

de västra delarna av orten. 

Smygehamn har kollektivtrafikförsörjning till 

Trelleborg och Ystad. 

Smygehamn är väl försörjt med grönområden 

och friluftsområden men saknar kopplingar 

mellan dessa. 





130 

Den äldre vägstrukturen på orten försvårar för 

ytterligare nya utbyggnader om dessa måste 

trafikförsörjas via detta trånga vägnät. 

Säkra och tydliga kopplingar ner stranden och 

Smygehuk från norra sidan av väg 9 bör skapas 

för att bland annat minska barriäreffekten 

av vägen. 

Ett sammanhängande grönstråk behöver skapas 

då nya bostadsområden byggs ut. 


Stor del av den äldre bebyggelsen som ger 

mycket av Smygehamns karaktär har visst 

skydd i detaljplaner. 

Intressekonflikter/risker 

I Smygehamn finns vissa erosionsproblem 

som tillsammans med havsnivåhöjningen 

utgör risk för viss befintlig bebyggelse. 

Den äldre bebyggelsen i Smygehamn ger 

mycket av ortens karaktär. En omfattande nybyggnation 

med moderna småhus kan komma 

att förändra ortens karaktär. 

Väg 9 utgör barriär och riskkälla på orten.


Beddingestrand ligger långsträckt utmed kusten 

och väg 9, mellan Trelleborg och Ystad, 

strax öster om Smygehamn. Dess läge vid ett 

vackert och badvänligt strandparti gör orten 

attraktiv för boende och därför pekas den ut 

som en av utvecklingsorterna. 

Beddingestrand har utvecklats från ett område 

med övervägande del fritidshusbebyggelse 

och sommarboende till ett småhusområde med 

fler och fler permanentboende. Förändringen 

har skett tydligt under de senaste tio-femton 

åren. 

Förfrågningarna om planläggning har under 

senaste högkonjunkturen varit många från privatpersoner 

som vill utveckla sina fastigheter 

och sälja av bostadstomter. Omfattningen av 

förfrågningarna bedöms överstiga efterfrågan. 

I orten finns en planberedskap för cirka 40 

småhus idag och större planberedskap än så 

ska inte behövas på orten. Kommunen äger 

ingen mark i Beddingestrand. 

Bebyggelsestrukturen är ensidig med ett övervägande 

utbud av småhus. De i sin tur varierar 

från äldre fritidshus till nybyggda småhus. 

Invånarantalet i Beddingestrand var 644 

personer vid årsskiftet 2005, fördelat på 316 

kvinnor och 328 män. Befolkningen har ökat 

med närmare 70 personer sedan 2000. Medelålder 

är 47 år, vilket är den högsta i kommunen. 

Väg 9 går genom orten och genomfartstrafiken 

är ett problem och skapar barriärer. 

Servicen i Beddingestrand är begränsad i sitt 

utbud, en mindre livsmedelsbutik finns liksom 

pizzeria. En privat förskola finns på orten 

men någon offentlig service finns inte. Skola 

och äldreboende finns i Smygehamn. Fortsatt 

detaljplanering i Beddingestrand bör innefatta 

prövning av en ny förskola och seniorboende. 

Det sista inte minst med hänsyn till åldersstrukturen. 

Bebyggelsen i Beddingestrand är som mest 

omfattande i den västra delen och viss ansamling 

av gemensamma funktioner kan skönjas 

i området mellan den före detta strandrestaurangen 

”Pärlan” och den före detta dansrotundan 

”Granhyddan”. 

I Beddingestrand finns naturreservat och en 

lång strand som utgör dess huvudsakliga grönstruktur. 


Servicen är inte utbyggd och ett läge för 

förskola bör planeras in i kommande utbyggnadsområde. 

Befolkningsstrukturen på orten 

ger flera skäl att överväga utveckling av seniorboenden. 

En framtida utbyggnad av Beddingestrand bör 

med hänsyn till den bristande offentliga servicen 

kompletteras endast i mindre omfattning. 

Barriärverkan av väg 9 bör föranleda åtgärder 

för gc-trafikanter. 

131 





De äldre delarna med gamla fiskarhus och 

kulturhistoriskt värdefull fritidsbebyggelse 

bör bevaras. 


Framtida havsnivåhöjningar står i konflikt 

med det strandnära exploateringstrycket. 

Genomfartstrafiken på väg 9 utgör barriär och 

riskzon. 

Gemensamma frågor Smygehamn– 


Smygehamn och Beddingestrand förenas i ett 

antal planeringsstrategiska och övergripande 

frågor som gör att de studeras parallellt. 

Orterna ligger båda i ett strandnära läge och 

därmed topografiskt lågt, vilket innebär att 

frågan om framtida förväntade havsnivåhöjningar 

måste hanteras. Båda orterna har ett 

relativt högt exploateringstryck. De är båda 

intressanta ur fritids- och rekreationssynpunkt 

för att tillgodose både kommuninvånare och 

andra besökares behov av bad, camping och 

naturupplevelser. 

Exploateringstrycket på kustområdet är ett hot 

mot att hålla stranden öppen för allmänheten 

och det rörliga friluftslivet.

Skala 1:30 000 

132

Utbudet av den offentliga servicen är i det 

närmaste obefintligt i Beddingestrand medan 

den är väl utvecklad i Smygehamn. 

Väg 9 som går genom båda orterna utgör en 

barriär för oskyddade trafikanter och är samtidigt 

en förutsättning för att nå orterna. 


Trycket på nyexploatering av bostäder är 

större i Beddingestrand än i Smygehamn 

i dagsläget. I samband med att det senaste 

området i Smygehamn byggdes ut planerades 

även en utbyggnad av skolan. 

Med hänsyn till de förväntade havsnivåhöjningarna 

i kombination med topografin och 

strandens skyddade natur- och rekreationsvärden 

bör nyexploatering endast ske på den 

norra sidan av väg 9. Risker och skydd för 

befintlig bebyggelse på södra sidan av väg 9 

med avseende på havsnivåhöjningarna måste 

utredas. 

I Beddingestrand har ett antal mindre småhusområden 

planlagts, med en omfattning av 

5–15 villor per grupp. Planläggningarna har 

gjorts på helt privata initiativ och områdena 

har endast till mindre delar blivit utbyggda. 

Minskning av väg 9s barriäreffekter inom de 

båda orterna är angelägen. 


Exploateringstrycket i det kustnära läget står 

i konflikt med framtida väntade havsnivå- 

höjningar, strandskyddets syften och med 

riksintresset kustzonen. 

Med hänsyn till att utbudet av kollektivtrafik 

och service är svagt i orterna finns ett tydligt 

bilberoende. Nyexploatering av bostäder förstärker 

bilberoendet och kan ur den aspekten 

anses motverka en hållbar utveckling. 

133 



utvecklingsorterna: 

• Bebyggelse söder om Dalköpinge strandväg 

och riksväg 9 ska endast i undantagsfall tilllåtas.||

134

Landsbygden 

Mål: 

Kommunens planering av landsbygden skall 

medverka till att goda villkor för jordbruks- 

och besöksnäringarna utvecklas. De ekologiska 

aspekterna vad gäller jordbruk, turism, 

biologisk mångfald samt VA-frågor skall 

utgöra viktiga utgångspunkter. 

Landsbygdspolitik 

Den svenska landsbygdspolitiken har som 

övergripande mål en ekonomisk, ekologisk 

och socialt hållbar utveckling av landsbygden. 

Målet omfattar en hållbar produktion av livsmedel, 

sysselsättning på landsbygden, hänsyn 

till regionala förutsättningar och hållbar 

tillväxt. Landskapets natur- och kulturvärden 

skall värnas och den negativa miljöpåverkan 

minimeras. Ökat fokus behöver läggas på frågorna 

om en långsiktig hållbar produktion, om 

naturresursutnyttjande i de areella näringarna, 

om tillväxt och sysselsättning, om kunskaps- 

och kompetensutveckling och innovation 

samt kring politikens bidrag till omställningen 

inom energiproduktionen. Detta avses ske genom 

produktion av livsmedel och andra varor 

och tjänster i former som innebär en hållbar 

utveckling där landskapets specifika värden 

förvaltas och utvecklas. 

Natur- och kulturlandskapet 

Landsbygden i Trelleborgs kommun är i allra 

högsta grad livaktig med aktiva lantbruk, boende 

i byar och ett stort antal enskilda gårdar. 

Marken brukas av 316 jordbruksföretag med 

med i huvudsak mycket stora markarealer i 

sina näringar. Dessutom finns många verksamheter 

och företag som till stor del utgör 

mellanled mellan lantbrukaren och livsmedelsbutiken. 

Den odlade marken med sin produktion av 

råvaror för mat och energi är en väsentlig 

resurs i ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. 

Att bebygga jordbruksmark innebär att marken 

under överskådlig tid blir obrukbar för 

denna odling. I ett långsiktigt perspektiv är 

det nödvändigt att jordbruket inriktas mot en 

minskad användning av handelsgödsel och 

bekämpningsmedel samt att kretsloppen av 

näringsämnen sluts. Jordbruket har påverkan 

på flera intressen bland andra landskapsbild, 

kulturhistoriska värden, flora och fauna men 

även friluftsliv och turism påverkas. 

Landsbygden i kommunen omfattas av två 

karaktärsområden det ena är Söderslätt som 

är ett låglänt odlingslandskap och det andra är 

Sydskånska backlandskapet som är, i Trelleborgs 

kommun, ett odlat backlandskap. De 

båda områdena är två av få i Sverige, som 

135 

fortfarande har en ekonomiskt bärkraftig 

spannmålsproduktion. 

Generellt sett är andelen allemansrättslig mark 

låg i kommunen som helhet. En utveckling av 

rekreationsområden behövs i närhet av bebyggelse. 

De bör, för områden på Söderslätt, 

ges en utformning som tar hänsyn till slätten 

som karaktärslandskap och identitetsskapare. 

Antalet träd har minskat på landsbygden 

dels genom sjukdomar och dels av hög ålder. 

Pilevallar, alléer och träddungar har minskat i 

omfattning med påverkan på förståelsen och 

upplevelsen av landskapet.

Landsbygdens näringar 

Jordbruket 

Jordbruket dominerar landsbygden och ska så 

göra i denna högklassiga åkerbygd. Jordbrukets 

inriktning är i huvudsak spannmål och 

sockerbetor men även andra grödor förekommer. 

Inom jordbruket finns även ett antal 

gårdar med djurproduktion. 

I backlandskapet har dock djurhållningen 

minskat i omfattning vilket får konsekvensen 

att hävdade betesmarker försvinner i området. 

Antalet mjölkkor har halverats mellan åren 

1993 till 2003. Även antalet svin och fjäderfä 

har minskat i området. 

Produktion av livsmedel och energi ska dominera 

användningen men marken får användas 

för friluftsliv, rekreation, turism och boende 

på produktionens villkor. 

Energiproduktion 

Landsbygden blir mer och mer intressant för 

produktion av energi. Viss energiskogsproduktion 

pågår och allt större åkerarealer be- 

136 

döms ställas om från livsmedelsproduktion till 

odling för biobränsle- och biogasproduktion. 

Därutöver bedöms användningen av åkermark 

för vindbruk öka genom uppförande av vindkraftverk. 


Utvecklingen av energiproduktionsarealer är 

viktig både ur lantbrukarens och ur samhällets 

synvinklar. Det första som led i att bibehålla 

bärkraften i jordbruket och det andra som en 

del av omställningen av vår energiproduktion 

till förnyelsebara energikällor. 

En minskad belastning av växtnäring och bekämpningsmedel 

är en viktig utvecklingsfråga 

både med hänsyn till yt- och grundvatten 

och rekreationsvärden längs kusten samt för 

att skydda Östersjön i stort. Detta förutsätter 

en ökad orientering mot en mer miljövänlig 

produktion med åtgärder för att minska växtnäringsläckage 

och bekämpningsmedelsanvändning 

i kommunen. Åtgärder som ger 

vatten en längre uppehållstid och en naturlig 

rening innan det når havet behöver prioriteras 

eftersom marken är kraftigt utdikad och 

kulverterad. 

Bebyggelse och anläggningar 

Landsbygdens bebyggelsestruktur är tydlig. 

Brukningscentra för jordbruket ligger oftast 

som ensamgårdar i landskapet. Renodlad bostadsbebyggelse 

finns i de 40 byarna, som ofta

etablerats vid landsvägskorsningar, järnvägar, 

eller längs vägarna på landsbygden. 

Landsbygden har fått en ökad inflyttning och 

ett ökat byggande, vilket medfört en exploatering 

av vägar och bebyggelse på värdefull 

åkermark. Detta ger också ökad trafik, avrinning 

från hårdgjorda ytor och bekämpningsmedelsanvändning 

i anslutning till vägar och 

bebyggelse. 

Boendeintresset ska vara rådande över produktionsintresset 

i utpekade områden. För 

resterande mark ska jordbruksintresset, med 

produktion av livsmedel eller för energi vara 

prioriterat. 


Bebyggelsetrycket på landsbygden består i 

huvudsak av enstaka byggnation i byar och 

renodlade landsbygdslägen. Frågorna kring 

byggnation handlar i huvudsak om enskilda 

bostadshus och hästgårdar. I högkonjunktur 

förekommer även förfrågningar om planläggning 

av bostadsgrupper i olika landsbygdslägen. 

Landsbygdsutveckling 

Utveckling av landsbygden pågår bland annat 

genom projektet Leader, vars syfte är att 

genom okonventionella lösningar och nya 

tänkbara vägar till hållbar utveckling på sikt 

få fram och bibehålla arbetstillfällen. Bygdens 

invånare och privata företag får genom metoden 

möjlighet att arbeta med lokal utveckling 

tillsammans med den offentliga sektorn. För 

åren 2009–2013 finns budgeterat 40 miljoner 

kronor för utvecklingsprojekt. Den lokala aktionsgruppen 

(LAG) med intressenter från privat, 

ideell och offentlig sektor beviljar medel 

till projekt. Maktfördelningen är ovanlig 

eftersom medlemmarna oavsett sektorstillhörighet 

har samma tyngd. Det vanliga är annars 

att den offentliga sektorn dominerar gällande 

projektbeslut. En lokal utvecklingsstrategi har 

utarbetats för Leader Söderslätt, den går ut på 

att: 

• stärka förutsättningarna för ett gott liv på 

bygden 

• visa omsorg om och utveckla landskapet 

och dess kännetecken 

• stärka förutsättningarna för företagsamhet 

• utveckla starka relationer till staden 

• utveckla besökarnas Söderslätt 


Olika intressekonflikter finns mellan boendemiljöer 

och jordbruks- och energiproduktionen. 

Konflikter med hållbarhetsperspektivet finns 

om bostadsbyggnation tillåts där service, 

VA-system och kollektivtrafik saknas. 

Jordbruks- och energiproduktionen kan stå i 

konflikt med riksintressen för natur- och kulturmiljövården. 

137 


landsbygden: 

• Ny bebyggelse eller nya anläggningar skall 

endast tillåtas om det är förenligt med jordbrukets 

intressen av livsmedels- och energiproduktion 

• Ny bebyggelse skall anpassas till landsbygdens 

bebyggelsemönster och byggnadstradition 

• Jordbrukets intressen av livsmedels- och energiproduktion 

skall underordnas boendeintresset 

i anslutning till byar som är planlagda med 

områdesbestämmelser eller detaljplan 

• Kommunen skall på egna marker uppmuntra 

ekologiskt jordbruk 

• Kommunen skall i VA-plan tydliggöra utvecklingen 

av spill- och dagvattenhanteringen på 

landsbygden som underlag för miljöåtgärder 

och för prövningar av byggnadsfrågor 


• Kommunen ska verka för att utveckla grönytor 

längs kommunens åar. Grönytorna ska kunna 

fungera som vandringsleder, skyddszoner för 

att förhindra näringsläckage och som naturområden 

i jordbrukslandskapet. 

• För att behålla en levande landsbygd måste 

förutsättningar skapas för lokal verksamhet 

och sysselsättning i byarna. Byarna ska därför 

kunna förtätas.||

138

Vindkraft 

Mål: 

Trelleborgs kommun skall tillåta etablering av 

vindkraftsanläggningar om inte andra väsentliga 

allmänna intressen lägger hinder. 

Vindkraft i Trelleborg 

Genom sitt kustnära läge och öppna landskap 

är Trelleborgs kommun högintressant för 

vindkraftsetableringar. Sveriges första storskaliga 

vindkraftverk etablerades som ett försöksverk 

på Maglarpshöjden i mitten av 1980-talet 

och allt sedan dess har vindkraftsfrågor behandlats 

i kommunen. Etableringen av vindkraftverk 

tog ett första steg på 1990-talet och 

kommunen har flera verk från den tiden. I dag 

har kommunen cirka 20 vindkraftverk i huvudsak 

etablerade i grupper. Verken utvecklas 

kontinuerligt och storleken och energiproduktionen 

ökar. Flera av kommunens tidiga verk 

är i jämförelse med dagens verk mycket små. 

Genom det stora vindkraftsintresset för kommunen 

har frågorna behandlats nogsamt i ett 

tillägg till översiktsplanen 1997 och vidare i 

den gällande översiktplanen från 2002. Gemensamt 

för dessa planeringar har varit att 

skapa rimliga avvägningar mellan den mängd 

intressekonflikter som kommer i dagen vid 

vindkraftsetableringar. Genom åren har kommunen, 

förutom de uppförda verken, haft förfrågningar 

och prövat ett stort antal verk varav 

några bedöms komma till genomförande och 

några bedömts olämpliga. 

Vindenergin inom hela kommunens geografiska 

område uppvisar mycket goda förutsättningar 

för vindkraftsetableringar. Senaste 

Årsmedelvind i m/s 

139 

vindkartering har gjorts på 71 m höjd över 

marken, vilket i stort motsvarar dagens tornhöjder 

på verken. 

Vindkraftsutveckling 

I dagsläget producerar Sverige cirka 1,4 TWh 

vindkraftsel per år men förutsättningarna för 

att öka produktionen bedöms vara bra. Utifrån 

internationella överenskommelser och en tydlig 

politik att ställa om landets energiproduktion 

till förnybara energikällor har nationella

mål satts upp för bland annat vindkraftsutvecklingen. 

Riksdagen har satt upp ett planeringsmål att 

det år 2015 ska vara möjligt att ha vindkraftsbaserad 

energiproduktion om 10 TWh. Potentialen 

för vindkraft är många gånger större. 

Redan 10 TWh förutsätter dock en kraftig 

utbyggnad av vindkraft, på land och till havs. 

Ett planeringsmål för vindkraft är ett sätt att 

i samhällsplaneringen skapa förutsättningar 

för en årlig produktion av el från vindkraft 

på ett visst antal TWh. Ett planeringsmål ger 

därmed signaler om hur mycket vindkraft som 

ska kunna hanteras i den fysiska planeringen i 

kommunerna. 

Energimyndigheten har till regeringen år 2007 

lämnat förslag om ett nytt, högre planeringsmål 

för år 2020 på 30 TWh el från vindkraft, 

varav 20 TWh landbaserat och 10 TWh havsbaserat. 

Detta innebär att antalet vindkraftverk behöver 

öka från knappt 900 i landet till 3 000– 

6 000 stycken beroende på effekt. Potentialen 

för vindkraft i Sverige bedöms av Energimyndigheten 

överstiga det föreslagna planeringsmålet. 

Riksintresse för vindbruk 

Statens Energimyndighet har pekat ut riksintresseområden 

för vindbruk. Inför senaste 

revideringen av dessa år 2008 föreslog Energimyndigheten 

stora områden på land i Trel- 

leborgs kommun som riksintresseområden i 

två omgångar. Kriterierna vid valet av dessa 

förslag dominerades av de goda vindförhållandena 

i kommunen och hänsynen till och 

kunskapen om den mängd intressen som finns 

i vår levande landsbygd var svag. Efter att 

kommunen och Länsstyrelsen klargjort dessa 

intressekonflikter valde Energimyndigheten 

slutligen att inte peka ut något riksintresseområde 

på land inom Trelleborgs kommun. 

Till havs utpekas två områden av riksintresse 

för vindbruk som berör Trelleborgs kommun, 

dels Abbekåsområdet (berör även Skurups 

kommun) och ett område söder om Trelleborgs 

kommun, Kriegers flaksområdet inom 

den svenska ekonomiska zonen (berör även 

Vellinge kommun). Det första området ligger 

som närmast cirka 8 km från kusten och det 

andra väsentligt längre ut, utanför kommungränsen. 

Utvecklingen på vindkraftsområdet 

Tekniken att utnyttja vinden för att utföra 

arbete har funnits länge. Efter energikrisen 

i mitten på 1970-talet och framförallt efter 

kärnkraftsomröstningen 1980 påbörjades 

forskning för att utnyttja vinden för elkraftsproduktion 

i större sammanhang. Vindkraften 

har dock hittills endast stått för en marginell 

del av landets samlade elproduktion, under 

1 %. 

Den första generationens verk hade cirka 35 

meters tornhöjd och en effekt av 100–250 kW. 

140 

Den andra generationens verk hade cirka 55 

meters tornhöjd och en effekt av cirka 800 kW 

och började uppföras på slutet av 1990-talet. 

Dagens vindkraftverk har tornhöjder på cirka 

100 meter och rotordiametrar på cirka 90 meter. 

Effekter på dessa verk är 2–3 MW. 

Med stöd av de nationella målen för vindkraft 

och förändringar av prövningspraxis respektive 

lagstiftning kommer vindkraftsetableringarna 

och aktörerna för dessa att bli större och 

större och de lokala och mindre aktörerna att 

försvinna. Intressekonflikten med kommuner

och enskilda boende kan öka ju större och 

anonymare aktörerna blir. Denna utveckling 

märks redan idag i Trelleborgs kommun där 

aktörer från hela Sverige kontinuerligt ”prospekterar”. 

Utveckling kan även innebära att fastigheter 

köps in av aktörer för att eliminera hinder för 

vindkraftsutvecklingen. En annan möjlig väg 

som i dagsläget är en mer sannolik utveckling 

för att mildra intressekonflikter med berörda 

boende är att dessa ges möjlighet att bli delägare 

i verken. 

Med gällande och föreslaget planeringsmål 

kommer vindkraftsutvecklingen att accelerera. 

Energimyndigheten har påpekat att ett stort 

hinder för denna utveckling är den långsamma 

och dubbla prövningsprocessen. Till följd av 

Äspö kyrka och vindkraftverk 100 meter tornhöjd 

detta har ändringar i såväl plan- och bygglagen 

som miljöbalken trätt i kraft 2009 i syfte 

att underlätta för vindkraftsexploatörer. 

Ändringarna i lagstiftningen kan innebära att 

de vindkraftsanläggningar som kan bli aktuella 

på land i Trelleborgs kommun inte behöver 

prövas enligt PBL utan endast tillståndsprövas 

enligt miljöbalken. Om endast denna prövning 

görs har kommunfullmäktige möjlighet att 

avstyrka etablering genom ett veto. Därutöver 

innebär ändringen vissa lättnader för uppförande 

av så kallade gårdsverk. 


Bland de olika intressen som gör sig gällande 

vid vindkraftsetableringar förefaller 

de enskilda ekonomiska intressena gå hand i 

hand med det nationella intresset. I konflikt 

med detta står ofta lokala allmänna och lokala 

enskilda intressen. Vid dessa konflikter visar 

det sig regelmässigt vid överprövningar att 

det är de lokala intressena som får stå tillbaka 

för de enskilda ekonomiska intressena och de 

nationella intressena. Detta kan upplevas som 

intrång i det kommunala självstyret. 

Den vanligaste intressekonflikten utgörs dock 

av det intrång en enskild boende eller fastighetsägare 

upplever av en vindkraftsetablering 

i sin närmiljö. Detta handlar inte bara om den 

visuella påverkan utan även om den kulturella. 

Förändringen av ett kulturlandskap som fortfarande 

tydligt och entydigt kan härledas ur 


dess brukande och dess näringar kan vara svår 

att förstå och acceptera. Dessutom innebär en 

vindkraftetablering ibland att någon som inte 

har med landskapets traditionella näringar att 

göra, en anonym och yttre aktör, tillåts göra 

så påtagliga intrång för de som lever i och av 

landskapet. 

Allmänna och enskilda intressen 

Dominerande allmänt intresse för vindkraft 

är det nationella planeringsmålet. Detta har 

visat sig alltmer, i utvecklingen av praxis, 

överskugga alla andra allmänna intressen, 

såväl olika riksintressen som lokala allmänna 

intressen. 

I Trelleborgs kommun härstammar de lokala 

allmänna intressena från ett levande kulturlandskap 

sprunget ur seklers bördiga jordbruk. 

Fortfarande är landskapet helt präglat av 

lokala förutsättningar. Åkerlandskapet och det 

finmaskiga vägnätet som binder samman fler 

än 40 levande byar ger Söderslätt dess speciella 

karaktär, landskapsbild och värde. Detta 

landskap och dess byar utgör populära boplatser 

för många och besöksmål för turister. 

Trelleborgs kommun har genom områdesbestämmelser 

för byarna lagt fast dessas värden. 

Byarna är mycket omtyckta boendemiljöer. 

Inom Trelleborgs kommun finns stora områden 

av riksintresse för naturvården, kulturmiljön, 

rörliga friluftslivet och kustzonen.

De enskilda intressen som gör sig gällande vid 

vindkraftsetableringar utgörs dels av ekonomiska 

intressen för vindkraftsexploatörer och 

markägare. Därtill representerar enskilda fastighetsägare 

och boende, som upplever intrång 

i sina vardagsmiljöer genom buller, skuggor 

och förändrade vyer över landskapet, enskilda 

intressen. 

Prövning av vindkraftsetableringar 

Prövningen av vindkraftsetableringar sker i 

huvudsak utifrån plan- och bygglagen (PBL) 

och miljöbalken (MB). Prövningen enligt 

PBL ger en rättighet på fastigheten att använda 

marken för ett visst ändamål och 

prövningen enligt MB ger ett tillstånd för 

en viss verksamhet. I detta förekommer en 

viss dubbelprövning men genom de lite olika 

inriktningarna divergerar inte sällan besluten 

i dessa prövningar. Enkelt uttryckt är PBLprövningen 

en vidare prövning i tid och rum 

och MB-prövningen en djupare prövning av 

verkets miljöpåverkan. Den nya lagstiftningen 

kan komma att mildra dessa effekter. 

Vindkraftsetableringar kräver förutom nämnda 

prövningar ett antal tillstånd, till exempel från 

försvarsmakten och transportstyrelsen. 

Energimyndigheten menar att planering sker i 

kommunerna genom att lämpliga områden för 

vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala 

översiktsplanerna. Detta sista har visat 

sig vara en idealbild som inte har med den 

prövningsverklighet som föreligger när fråga 

om vindkraftetablering väcks från exploatörer. 

Exploatörer styrs inte av var kommunen pekar 

ut områden. Utvecklingen av praxis är tydlig 

vad gäller prövningen enligt PBL. För några 

år sedan gavs de lokala intressena större tyngd 

vid prövningen och vid överprövningar betraktades 

vindkraftsärenden både som planfrågor 

och bygglovsfrågor, det vill säga det 

gjordes både en lämplighetsprövning och en 

hindersprövning. Dessa överprövningar hade 

regeringen som sista instans, det vill säga 

överprövningen gjordes av politisk instans. 


Senare års överprövningar innebär att endast 

hindersprövning görs och överprövningar avgörs 

ofta med förvaltningsdomstol som sista 

instans. Detta innebär att det plankrav som 

kommunerna ofta ställer för att få en allsidig, 

demokratisk och under ordnade former öppen 

process ofta slopas i vindkraftsprövningar. 

Denna förskjutning av praxis är tydlig och naturligtvis 

ett sätt att underlätta för vindkraftsetableringar 

utifrån de nationella målen.

143

Kommunens avvägningar 

Trelleborgs kommun har i sin tidigare översiktsplanering 

valt att peka ut lämpliga områden 

för vindkraftsetableringar. Denna typ av 

planering har visat sig bli mer och mer verkningslös 

efterhand som prövningspraxis utvecklats 

och genom att kommunen inte kunnat 

styra vindkraftsetableringar endast till dessa 

områden. Vindkraftsintresse och förfrågningar 

finns för lokaliseringar överallt i kommunen. 

Kommunen väljer därför att peka ut områden 

och skyddszoner, som inte bör påverkas av 

vindkraftsetableringar. Dessa områden och 

zoner utgörs av: 

• Bebyggda bostadsmiljöer, till exempel 

byar, utvecklingsorter och Trelleborgs stad 

• Planerade eller framtida bostadsmiljöer 

• Kustområdet och andra känsliga rekreationsmiljöer 

• Känsliga landskapsbildsavsnitt 

• Landskapsbilder som domineras av kyrkor 

och andra landmärken 

• Säkerhetszoner vid vägar, ledningar och 

järnvägar 

• Riksintresseområden 

Inom dessa områden skall kommunen inte 

medge vindkraftsetableringar. 

Förutom de lagstyrda kraven på och 

riktlinjerna för etablering av vindkraftverk 

skall, med hänsyn till de motstridiga 

intressen som finns inom området, följande 

riktlinjer gälla 


vindkraft 

• Kommunen skall verka för att vindkraftverk 

placeras i grupper och att grupper ej lokaliseras 

närmare varandra än 4 km i öppet landskap 

• Kommunen skall uppmuntra etableringen av 

små vindkraftverk, så kallade gårdsverk 

• Kommunen ska underlätta för kompletteringar 

i och utbyte av verk i befintliga vindkraftsgrupper 

• Vindkraftsetableringar, förutom gårdsverk, 

skall ej tillåtas närmare samlad bebyggelse 

eller byar med områdesbestämmelser än 10 x 

verkens totalhöjd 


skall ej tillåtas närmare utvecklingsorterna än 

15 x verkens totalhöjd 


skall ej tillåtas närmare Trelleborgs stad än 20 x 

verkens totalhöjd 

• Gårdsverk skall placeras i omedelbar närhet 

till en gårdsbildning så att samhörigheten med 

denna är tydlig 

• Kommunen skall bejaka etablering av havsbaserade 

vindkraftverk 

144

Östersjön och kusten 

Mål: 

Östersjöns och kustens värden skall skyddas 

till gagn för dess växt- och djurliv samt allmänhetens 

tillgänglighet till områdena. För 

det rörliga friluftslivet och för turismen skall 

arbetet med vattenkvaliteten, våtmarker och 

Smygehuk främjas. 

Trelleborgs kommuns 30 kilometer långa kust 

är vacker och omväxlande. Kustvägen går 

fram genom skiftande landskap, genom öppna 

odlingslandskap, förbi strandängar, genuina 

äldre bybildningar och områden med senare 

tillkommen bebyggelse. Vackra vyer öppnar 

sig med utblickar ut över strandängar och 

havet. Kustområdet har attraherat friluftsmänniskor, 

turister och boende i sekler. Anspråken 

på marken längs kuststräckan är många. Det 

är viktigt att en avvägning görs mellan olika 

intressen. 

Östersjön–Baltic Master 

Trelleborgs kommun har under några år varit 

engagerad i ett EU-projekt kring Östersjöns 

utveckling och dess miljö- och riskfrågor, 

Baltic Master. Projektet har gett ökad kunskap 

kring östersjöfrågorna och kring metoder att 

hantera dessa, inte minst inom miljöområdet. 

Strandskydd 


strandskyddsområden. Förutom kusten finns 

motsvarande strandskydd kring flera av våra 

åar, några småvatten och sjöar. Strandskyddsområdet 

längs kusten är anpassat till kustvägens 

läge, dvs det sträcker sig från strandlinjen 

till kustvägen. I övrigt gäller det generella 

strandskyddet om 100 meter. Inom kommunens 

kustområde är strandskyddet i huvudsak 


upphävt, automatiskt eller genom särskilt 

beslut, inom detaljplanelagda områden. 

Kustområdet i Trelleborgs kommun har i hela 

sin omfattning ett markant bebyggelsetryck 

med påföljande dispensansökningar från 

strandskyddet. Kommunen prövar dispenser 

enligt miljöbalken och kommunen handlägger 

efterföljande prövningar av bygglovsansökningar 

enligt plan- och bygglagen. Kommunen 

har regelmässigt inte kunnat medge lov 

med hänsyn till det stora bebyggelsetrycket.

Kommunen utgör tillsynsmyndighet för 

strandskyddet. 

I ändringar i PBL 2009 läggs ansvar på kommunerna 

att i sin översiktsplan redovisa 

sådana områden för landsbygdsutveckling i 

strandnära områden som kan bli föremål för 

dispens- och upphävandeprövning, det vill 

säga där strandskyddets syften kan tillgodoses 

trots viss exploatering. Några sådana områden 

bedöms ej finnas i Trelleborgs kommun. 

Riksintresset kustzonen 

Längs hela kusten är ett mellan 3–5 km brett 

bälte utpekat som område av riksintresse för 

kustzonen. Detta riksintresse utgör en sammanlagring 

av ett flertal intressen och syftar 

till att ny bebyggelse inom kustzonen ska 

prövas restriktivt så att allmänhetens tillgång 

till och tillgänglighet till strandområdena inte 

påverkas negativt. 

Många av kommunens bebyggelseområden 

ligger inom riksintresset och de bör kunna 

utvecklas inom ramen för riksintresset. 


Kulturmiljöer 

Längs kuststräckan finns flera områden som 

utpekats som riksintresse för kulturmiljön som 

därmed ska skyddas. 

I övrigt är den genuina bebyggelsen i de små 

fiskelägena av stort värde och viktig att bevara. 

Böste skyddas av områdesbestämmelser 

och i övriga bebyggelseområden finns det 

detaljplaner med olika skyddsbestämmelser 

för den äldre bebyggelsen. 

Någon ny bebyggelse inom riksintresseområdena 

planeras inte. 

Naturmiljöer 

Dalköpinge ängar är tillsammans med kuststräckan 

Kämpinge–Stavstensudde klassat 

som natur av riksintresse. 

Någon ny bebyggelse inom riksintresseområdena 

planeras inte. 

Fårabackarna utgör naturreservat 

Friluftsliv, rekreation och turism 

Kuststräckan är viktig för friluftsliv och av 

stor betydelse även sett i ett regionalt perspektiv. 

Friluftsliv utmed kusten handlar om att 

röra sig utmed promenadvägar i det till ytan 

ganska begränsade området. Man kan promenera 

längs hela kusten med avbrott endast 

inne i Trelleborgs stad. 

Kusten är en stor tillgång som rymmer värdefulla 

naturmiljöer och erbjuder friluftslivet

i Trelleborg stora utvecklingsmöjligheter. De 

längsta sammanhängande rekreationsstråken 

i Trelleborg är stränderna som, förutom att 

erbjuda bad, är utmärkta som strövområden 

och för fiske. 

Att kunna gå ut till och promenera längs havet 

är av stort värde. Idag är Trelleborgs stads 

centrala delar helt avskärmade från havet på 

grund av rangerbangården och hamnverksamheten. 

Flera förslag finns hur denna barriäreffekt 

skall kunna mildras. 

Kuststräckan har stor betydelse för Trelleborgs 

attraktionskraft för turismen. Den stora 

attraktionen är Smygehuk, Sveriges sydligaste 

udde, men även kusten i övrigt med 

dess vackra kustväg, små fiskelägen, de långa 

stränderna och strandhedarna är en stor tillgång. 

Fiskelägena med sin charm och de långa 

fina stränderna lockar turisterna att stanna. 

Många hyr fritidshus, köper fritidshus eller 

campar vid eller i närheten av Trelleborgs 

kust. Bad, sol och den vackra kuststräckan 

lockar till besök. 

Dalabadet är kommunens största badplats med 

camping, servering, kiosk, övernattningsstugor 

och badbrygga beläget alldeles intill det 

vackra naturområdet Dalköpinge ängar. Det 

finns flera sträckor av kusten som erbjuder 

mycket fina badstränder. Vid Beddingestrand 

finns bad- och campingplatser. 

Friluftsliv, rekreation och turism utgör viktiga 

intressen som dock måste ta hänsyn till de 

restriktioner som finns inom området. 

Trafiken 

I samband med utbyggnad av väg E6/E22 

planeras nya trafikplatser att byggas som 

öppnar intressanta kopplingar mot kustområdet. 

Ny sträckning av väg 511 från Skåre till 

väg E6/E22 trafikplats vid Maglarp är under 

utredning. Den befintliga kustvägen mellan 

Skåre och Albäcksskogen planeras med denna 

förändring bli lokal gata. 

Öster om Trelleborg löper väg 9 mot Ystad. 

Denna gamla vägsträckning är vacker med 

gatuhus och hus ganska nära vägen och med 

siktgluggar som visar att havet finns nära. Endast 

på några få ställen är marken obebyggd 


och öppen. I Beddingestrand ligger fritidshusbebyggelse 

såväl norr som söder om vägen. 

Trafiken genom de små samhällena längs 

väg 9, (2 500–3 500 fordon per dygn) utgör en 

barriär i orterna Böste, Smyghamn och Beddingestrand. 

Det är särskilt den tunga lastbilstrafiken 

som är besvärande. Samtidigt är det 

dock så att en del trafik ger orterna liv och 

puls. Försvinner trafiken minskar möjligen underlaget 

för butiksservice på orterna. 

Ett cykelstråk finns sedan en tid utmed 

hela kusten och väg 9 från Trelleborg till 

Beddinge strand. 

Vid konflikter med den mängd andra intressen 

och värden som kusten representerar skall 

biltrafiken underordna sig dessa. 

Bebyggelse och mark 

Hela Trelleborgs kommuns kust utgör högexploaterad 

kust med stort bebyggelsetryck. 

Åretruntbebyggelsen längs kusten kännetecknas 

av traditionella hus, ofta vitkalkade eller 

murade, låga, smala, med sadeltak, och liggande 

utmed gatulinjen. 

I Gislövs strandmark, Simremarken och Beddingestrand–Skateholm 

är andelen fritidshus 

fortfarande stor. Karaktären i områden med 

fritidshusbebyggelse skiljer sig från permanenthusområdena. 

Husen är oftast av trä, 

tomterna stora naturtomter och vägstandarden 

enkel. Kustområdet är allt mer intressant som

oendemiljö och förändringen från fritidshusboende 

till permanent boende fortskrider 

i snabb takt oftast genom att äldre fritidshus 

rivs och nya villor byggs. 

Detaljplaner finns för samtliga bebyggelseområden 

utmed kusten utom för Böste som 

omfattas av områdesbestämmelser. Detaljplanerna 

är i huvudsak av äldre datum och 

för stora delar av området finns detaljplaner, 

byggnadsplaner, från 1940-talet. 

Ingen ny bebyggelse föreslås söder om kustvägen 

och inom kustzonen i stort utgör Smygehamn 

och Beddingestrand utvecklingsorter 

och i anslutning till Trelleborgs stad fortsätter 

planeringen av den, sedan tidigare översiktsplaner, 

utpekade framtida bostadsstadsdelen 

Maglarps Strand. 

Smygehuk 

Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, är ett 

populärt turistmål och en av Trelleborgs kommuns 

mest välbesökta platser. Platsen fungerar 

väl idag men det finns en stor potential för 

utveckling som skulle göra den mer attraktiv. 

Det är viktigt att besöksnäringen inte tillåts ta 

över så att platsens värden och karaktär går 

förlorad. 

Under de senaste decennierna har intresset för 

utveckling av Smygehuk varit stort och olika 

idéförslag har avlöst varandra. Att arbeta med 

utveckling i ett så restriktionsrikt område kan 

inte göras utan att utvecklings- och bevaran- 

defrågor går hand i hand, det vill säga blir 

föremål för planering. Detta synsätt har förankring 

hos Länsstyrelsen som också bejakar 

en planläggning för att lägga fast värden och 

spelregler för området. 

Syftet med planeringen är att säkerställa 

bevarandet av Smygehuks speciella karaktär 

och värden samtidigt som möjlighet ges för 

utveckling av besöksnäringen. Viktiga frågor 

som planläggningen bör besvara är: Vilka 

Utvecklingsförslag 


värden finns och bör bevaras och vad kan 

utvecklas? Hur stor grad av kommersiella 

verksamheter kan accepteras innan konflikten 

mellan besöksnäringen och platsens befintliga 

värden blir för stor? 

Karaktärsområden 

Smygehuk kan delas in i ett antal delområden 

med olika karaktär. De olika områdena är.

1. Fyren: 

Längst i väster ligger Smygehuks fyr 

med tillhörande bebyggelse. Fyren är inte 

längre i bruk men fyrvaktarbostaden fungerar 

som vandrarhem och fyren är öppen 

för besök under sommaren. 

2. Västra strandängen: 

Landskapet mellan fyren och hamnen 

består av öppen strandäng som ingår i ett 

större naturvårdsområde. 

3. Hamnen: 

Hamnen, ett gammalt kalkbrott som gjorts 

om till hamn för fritidsbåtar och fiske, består 

av en inre hamnbassäng och en yttre 

del med pirarmar. 

4. Turiststråket och södra udden: 

Längs vägen ner mot hamnen och Sveriges 

sydligaste udde finns småskalig bebyggelse 

innehållande olika verksamheter 

som riktar sig till besökarna. I anslutning 

till grusplanen finns en nybyggd utsiktsplattform 

som markerar den södra udden. 

5. Entréområdet: 

Det finns två infarter till Smygehuk längs 

kustvägen och området kring dessa används 

idag framför allt som parkering. 

6. Grönområdet med kulturminnen: 

Mitt i Smygehuk finns ett område med 

flera kulturhistoriska z, t ex en gammal 

kupolkalkugn och en bronsåldershög. 

Större delen av området består av öppen, 

böljande strandäng som genomkorsas av 

ett flertal klippta grässtigar. I norr finns 

en samling almar och en 350 år gammal 

blodbok. 

7. Köpmansmagasinet: 

Den stora vitkalkade byggnaden med tillhörande 

gårdsmiljö och mangårdsbyggnad 

är ett av Smygehuks mest karaktärsgivande 

element. Hela gården är privatägd men 

magasinet och gårdsmiljön arrenderas av 

kommunens utvecklingsbolag. 

8. Östra strandängen: 

Mellan Smygehuk och Smygehamn finns 

Karaktärsområden 


en öppen strandäng som till stor del används 

som betesmark. 

9. Norr om kustvägen: 

Norr om kustvägen ligger en mindre grupp 

bostadshus med vacker utsikt över hamnen. 

Väster om bebyggelsen tar det öppna 

jordbrukslandskapet vid och i öster ligger 

Smyge kärr med högt naturvärde och ett 

rikt djurliv.

Utvecklingsfrågorna 

Utvecklingsfrågorna kring Smygehuk handlar 

om att hitta balansen mellan bevarande av de 

värden som finns och utvecklingen av de intressen 

som finns. Turismen dominerar bland 

utvecklingsintressen. 

Planeringsinriktning 

Målet med planeringen är att bevara och 

förstärka platsens befintliga värden samtidigt 

som förutsättningar ges för besöksnäringen att 

utvecklas. Området kring Smygehuk är rikt på 

natur- och kulturmiljöer och det är denna karaktär 

som eftersträvas även i framtiden. Nya 

inslag och byggnader ska vara småskaliga och 

anpassas till den befintliga karaktären. Genom 

att skydda de befintliga miljöerna samtidigt 

som tillgängligheten och strukturen inom 

området utvecklas kan Smygehuk göras mer 

attraktivt som besöksmål och för rekreation 

och friluftsliv. 

Utifrån analysen av Smygehuks värden och 

brister har programområdet delats in i olika 

delområden beroende på om målsättningen 

är att bevara eller utveckla. Indelningen har 

gjorts i tre kategorier. 

Bevaras 

Områden med starkt bevarandevärde ska 

behålla sin nuvarande karaktär och skyddas 

från exploatering samtidigt som de sköts så att 

befintliga värden förstärks. Det gäller framför 

allt strandängarna och kulturmiljöerna kring 

fyren och Köpmansmagasinet. 

Försiktig utveckling 

Områden där viss utveckling kan ske men där 

den nuvarande karaktären behålls. Hit räknas 

hamnområdet och vägen ner mot den södra 

udden. Kompletterande bebyggelse för hamnverksamhet 

och besöksnäring tillåts. 

Utvecklas 

Områden där förändring behövs för att 

Smyge huk ska utvecklas till ett mer attraktivt 

besöksmål. Här får exploatering ske under förutsättning 

att det görs med hänsyn till Smygehuks 

befintliga värden. De områden som avses 

är entréområdet och platsen för eventuell ny 

camping norr om kustvägen. 

150 


Östersjön och kusten 

• Kommunen skall värna strandskyddet längs 

kuststräckan. 

• Kommunen skall bejaka utvecklingen av våtmarks- 

och naturområden utmed kusten. 

• Kommunen skall utveckla möjligheterna för 

allmänhetens tillgång till strandområdet ur 

frilufts- och fritidssynpunkt. 

• Kommunen skall planera för bevarande och 

utveckling av Smygehuksområdet. 


• Kommunen skall utreda och utarbeta mål för 

havsmiljön i den ekonomiska zonen.||

151

152

153 

INNEHÅLL 

DEtaLjEraD 

INNEHÅLLsförtEckNINg

DEL 1 

Utgångspunkter .............................................................7 

Översiktsplanering .............................................................9 

Samlad framtidsbild .......................................................9 

Juridiken .........................................................................9 

Användning av mark och vatten ................................10 

Förankring ....................................................................10 

Relation till detaljplaner och 

områdesbestämmelser ...............................................10 

Relation till andra kommunala 

planer och program .....................................................10 

Översiktsplan 2002 .....................................................11 

Motiv för en ny översiktsplan .....................................11 

Ny översiktsplan ..........................................................12 

Planprocessen .............................................................12 

Trelleborgs kommun .......................................................13 

Jordbruksbygden .........................................................13 

Trelleborgs stad ...........................................................13 

Kust och hav ................................................................14 

Trelleborg i siffror .........................................................14 

Trelleborgarna ...................................................................15 

Folkmängd och befolkningsprognos .........................15 

Utbildning och inkomst................................................15 

Förvärvsarbete .............................................................16 

154 

Pendling/arbetsresor ...................................................16 

Hushållens sammansättning och boende ................16 

Trelleborg i omvärlden ...................................................17 

Hållbarhet .....................................................................17 

Miljö ...............................................................................17 

Regioner .......................................................................18 

Region Skåne och Öresundsregionen .................18 

Östersjöregionen ..................................................19 

Social hållbarhet ..........................................................20 

Tryggt, robust, jämställt och tillgängligt ................20 

Folkhälsa ..............................................................21 

Demokrati och integration ....................................21 

Upplevelser och skönhetsvärden .........................22 

Trelleborgs framtid ...........................................................23 

Trelleborgs kommun i regionen .................................23 

Att bo i Trelleborgs kommun ......................................24 

Att arbeta och vara verksam i 

Trelleborgs kommun ...................................................24 

Att uppleva och besöka 

Trelleborgs kommun ...................................................24

DEL 2 

Allmänna intressen ....................................................29 

Bebyggelse .........................................................................31 

Strukturer ......................................................................31 

Boende ..........................................................................31 

Bostadsbyggnadsbehovet ....................................32 

Verksamheter ...............................................................32 

God bebyggd miljö .....................................................33 

Mark, landskap och vatten ...........................................35 

Jordbruket .....................................................................35 

Kulturmiljövård .............................................................36 

Riksintressen .......................................................36 

Regionala intressen ............................................38 

Naturvärden ..................................................................41 

Natura 2000 .........................................................41 

Riksintresse för naturvården ................................41 

Regionala naturvärden .........................................42 

Naturvårdsplanering .............................................44 

Naturreservat .......................................................45 

Marina naturvärden ..............................................45 

Landskapsbild .....................................................45 

Kustzonen .....................................................................46 

Yrkesfisket............................................................46 

Strandskydd .........................................................46 

Stora anläggningar och stråk .....................................48 

155 

Service ..................................................................................49 

Kommunal service .......................................................49 

Skola och förskola ................................................49 

Social omsorg ......................................................49 

Teknisk försörjning .......................................................50 

Vattenförsörjning ..................................................50 

Avloppshantering .................................................50 

Avfallshantering ....................................................50 

Energi ...................................................................50 

Friluftsliv och rekreation ................................................53 

Rörliga friluftslivet .................................................53 

Fritidsanläggningar...............................................53 

Bullerfria områden ................................................53 

Näringsliv och turism ......................................................55 

Industri .................................................................55 

Jordbruket ............................................................55 

Handel ..................................................................55 

Turism ..................................................................55 

Kommunikationer och infrastruktur ..........................57 

Vägar .............................................................................57 

Järnvägstrafik ...............................................................57 

Kollektivtrafik ................................................................58 

Gång- och cykeltrafik ..................................................59 

Sjöfarten/Hamnen .......................................................59 

Luftfarten .......................................................................60

Hälsa, säkerhet och miljö .............................................61 

Folkhälsopolitiken ........................................................61 

Folkhälsan och folkhälsoarbete i Trelleborg .........61 

Mark...............................................................................62 

Deponier...............................................................62 

Radon...................................................................62 

Vatten ............................................................................62 

Grundvatten .........................................................62 

Dagvatten .............................................................63 

Spillvatten.............................................................64 

Östersjön ..............................................................65 

Våtmarker och småvatten ....................................65 

Avrinningsområden ..............................................66 

Vattendirektivet .....................................................66 

Badvatten .............................................................68 

Klimat ............................................................................68 

Klimatförändringen ...............................................68 

Konsekvenser av stigande havsnivå ....................69 

Miljökvalitetsnormer ....................................................71 

Nuvarande miljökvalitetsnormer luft .....................71 

Kvävedioxid NO2 ..................................................72 

Partiklar PM10......................................................72 

Omgivningsbuller .................................................72 

Luften i Trelleborg ................................................73 

Vatten ...................................................................74 

Anläggningar ................................................................74 

Vägar, järnväg och hamn .....................................74 

Industri .................................................................75 

156 

Bensinstationer ....................................................75 

Beredskap ....................................................................76 

Totalförsvaret........................................................76 

Skydd mot olyckor .......................................................76 

Regleringar och restriktioner .......................................79 

Fysiska planer ..............................................................79 

Detaljplanerade områden .....................................79 

Områdesbestämmelser ........................................79 

Samlad bebyggelse..............................................79 

Strandskydd .................................................................79 

Vattenskydd ..................................................................79 

Riksintressen ................................................................79 

Riksintresse enligt Miljöbalken .............................79 

I kommunen finns följande riksintressen ..............80 

Regionala och mellankommunala frågor ...............81 

Regionala utvecklingsprogrammet .........................81 

Infrastruktur ..................................................................81 

Kollektivtrafiken ....................................................81 

Vägar....................................................................81 

Sjöfarten ...............................................................81 

Cykeltrafiken ........................................................82 

Vindkraft ........................................................................82 

Handel och turism .......................................................82 

Försörjningsfrågor .......................................................82 

Avrinningsområden ..............................................82 

Samverkan ...........................................................83

DEL 3 

Mark-, vatten- och 

bebyggelseutveckling ..............................................85 

Trelleborgs stad ................................................................87 

Stadens utvecklingsfrågor ..........................................88 

Bostadsutveckling ................................................88 

Bostadsbyggnadsbehovet ....................................88 

Bostadsförsörjningen ...........................................88 

Exploateringstal i bostadsområden ......................88 

Bostadsbyggnadskapaciteter ...............................89 

Bostadsbebyggelsen ............................................93 

Verksamhetsområden ..........................................93 

Handel ..................................................................93 

Trafiken ................................................................94 

Stadsbyggnadskvalitet ................................................97 

God bebyggd miljö ...............................................97 

Bevarande ............................................................97 

Havskontakten .....................................................97 

Stadsbild ..............................................................98 

Grönstrukturen .....................................................98 

Centrum –trelleborgarnas vardagsrum ................99 

Väg- och bebyggelsestruktur ...................................100 

Utgångspunkter ..................................................100 

Bebyggelse ........................................................100 

Funktioner ..........................................................101 

Hållbarhet ...........................................................101 

Tidigare planering ..............................................102 

Trafiken i Trelleborg ...........................................102 

157 

Förslag till ringväg/väg 9/ev. E6/E22 

och bebyggelseutveckling ..................................103 

Förslagets västra del ..........................................105 

Förslagets norra del ...........................................106 

Förslagets östra del............................................106 

Genomförande och övergångsskeden ...............107 

Trelleborgs centrum ..................................................109 

Stadskärnan .......................................................109 

Offentliga rummet ...............................................109 

Stadsbild ............................................................110 

Grönstruktur .......................................................110 

Handeln .............................................................. 111 

Boende ............................................................... 111 

Resecentrum ...................................................... 111 

Parkering ............................................................112 

Utvecklingsmiljöer ..............................................112 

Trelleborgs hamn .......................................................116 

Verksamheten ....................................................116 

Hamnen i staden ................................................117 

Framtiden ...........................................................117 

Utvecklingsorter ..............................................................121 

Bakgrund ............................................................121 

Gemensamma utvecklingsfrågor .......................121 

Den lilla orten .....................................................122 

Anderslöv ....................................................................123 

Utvecklingsfrågor ...............................................123 

Bevarandefrågor ................................................124 

Intressekonflikter ................................................124

Alstad ..........................................................................124 



Intressekonflikter ................................................125 

Gemensamma frågor Anderslöv–Alstad ................125 



Skegrie ........................................................................126 




Västra Tommarp ........................................................127 




Gemensamma frågor Skegrie– 

Västra Tommarp ........................................................128 


Smygehamn ...............................................................129 



Intressekonflikter/risker ......................................130 

Beddingestrand ..........................................................131 




Gemensamma frågor Smygehamn– 

Beddingestrand ..........................................................131 


158 


Landsbygden ...................................................................135 

Landsbygdspolitik ......................................................135 

Natur- och kulturlandskapet .....................................135 

Landsbygdens näringar ............................................136 

Jordbruket ..........................................................136 

Energiproduktion ................................................136 


Bebyggelse och anläggningar .................................136 


Landsbygdsutveckling ..............................................137 

Intressekonflikter .......................................................137 

Vindkraft .............................................................................139 

Vindkraft i Trelleborg .................................................139 

Vindkraftsutveckling ..................................................139 

Riksintresse för vindbruk ....................................140 

Utvecklingen på vindkraftsområdet ....................140 

Intressekonflikter .......................................................141 

Allmänna och enskilda intressen........................141 

Prövning av vindkraftsetableringar .........................142 

Kommunens avvägningar ..................................144 

Östersjön och kusten ....................................................145 

Östersjön–Baltic Master .....................................145 

Strandskydd ...............................................................145 

Riksintresset kustzonen............................................146

Kulturmiljöer ...............................................................146 

Naturmiljöer ................................................................146 

Friluftsliv, rekreation, turism .....................................146 

Trafiken .......................................................................147 

Bebyggelse och mark ...............................................147 

Smygehuk ...................................................................148 

Karaktärsområden..............................................148 

Utvecklingsfrågorna ...........................................150 

Planeringsinriktning ............................................150 

Detaljerad innehållsförteckning ......................153 

159 

Appendix A 

Konsekvensbeskrivning ................................A1–A19 

Vad handlar översiktsplanen om? (enklare språk) .A21–A26 

Appendix B 

Kommunfullmäktiges 

beslut 2010-06-21 .............................................B1–B16 

Appendix C 

Länsstyrelsens 

granskningsyttrande ....................................... C1–C10 

Appendix D 

Sammanställning av inkomna 

synpunkter under utställningen .............. D1–D10 

Appendix E 

Utlåtande ...................................................................E1–E3 

Sammanfattning 

förändrad markanvändning ........SEPARAT KARTA

APPENDIX A - SIDA 1 

Appendix A 

KonseKvens- 

besKrivning

APPENDIX A - SIDA 2

Vad säger lagstiftningen 

En översiktsplan är ett strategiskt planeringsdokument 

som ger vägledning men den är inte 

juridiskt bindande. 

Sedan juli 2004 finns nya bestämmelser om 

miljöbedömning av bland annat översiktsplaner 

i miljöbalken. Syftet med en miljöbedömning 

är att integrera miljöaspekter i översiktsplanen 

för att främja en hållbar utveckling. (6 

kap. 11 § miljöbalken) 

Enligt 4 kap. 2a § plan- och bygglagen ska vid 

upprättandet av miljöbedömmningen bestämmelserna 

i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken 

tillämpas om planen kan antas medföra 

en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 

§ miljöbalken. 

MKB-förordningen (SFS 1998:905) med 

bilagor gäller miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar 

enligt 6 kap. miljöbalken. 

Enligt 4 § MKB-förordningen anges 

att en översiktsplan kan antas medföra en 

betydande miljöpåverkan. Detta innebär att 

alla översiktsplaner skall miljöbedömas. 

Översiktsplanen ska redovisa konsekvenser 

och intressekonflikter som uppkommer 

till följd av planeringen. Syftet med det är 

att konflikter ska kunna åtgärdas och uppmärksammas 

på tidigt stadium. På grund av 

översiktsplanens strategiska hållning kan en 

konsekvensbeskrivning inte vara heltäckande, 

utan den ger enbart en övergripande bild 

samt vägledning om när fullvärdig miljökonsekvensbeskrivning 

kan komma att krävas. 

Utöver detta kan vid en framtida behovsbedömning 

av detaljplan visa att en fullvärdig 

miljökonsekvensbeskrivning behövs. 

Samråd med Länsstyrelsen har ägt rum i juni 

2009. 

Läsanvisning: 

I konsekvensbeskrivningen beskrivs först huvudalternativet 

(ÖP 2010) i korta drag. Därefter 

ges en bild av nollalternativet, det vill säga 

den fortsatta utvecklingen utan antagande av 

ÖP 2010. 

En konsekvensmatris för ÖP2010 ger en översiktlig 

bild av tänkbara konsekvenser. 

Konsekvenser av genomförandet av ÖP 2010 

beskrivs sedan närmare och förändringar gentemot 

tidigare planering tas upp. 

Påverkan på de för kommunen aktuella miljömålen 

redovisas under rubriken Miljömålshänsyn. 

Miljömålen finns beskrivna i delarna 

1 och 2 i översiktsplanen. 

Sist finns en sammanfattning på lättförstålig 

svenska av vad en översiktsplan är, vad som 

föreslås i ÖP 2010 och dess konsekvenser. 

APPENDIX A - SIDA 3

Utbyggnadsområden i Trelleborgs stad, ur del 3 ÖP2010. 

APPENDIX A - SIDA 4

Översiktsplan 2010 

Övergripande drag 

Stadens utbyggnad och planering fortsätter för 

nya konjunkturcykler och industristaden kommer 

att fortsätta att utvecklas som bostadsstaden, 

hamnstaden kommer att utvecklas till 

kuststaden och den oberoende småstaden blir 

mer och mer en stad i regionen. 

Trelleborgs stad ska vara attraktiv för näringsliv 

och boende samt erbjuda bra kommunikationer 

till målpunkter i Öresunds- och Östersjöregionen 

liksom till kommunen i övrigt 

Kommunen skall ha en mark- och planberedskap 

för den i ÖP 2010 redovisade befolkningsutvecklingen. 

Kommunfullmäktige har arbetat fram en vision 

för Trelleborgs kommun: 

Trelleborgs kommun skall vara en framgångskommun 

med hög livskvalitet och en 


Visionen om Trelleborgs kommun har sin 

utgångspunkt i utvecklingen av livskvaliteten 

för trelleborgaren inom ramen för en långsiktigt 

hållbar utveckling och sammanfattas i: 

• Trelleborg når man med bekväma, snabba, 

hållbara och säkra kommunikationer både 

på väg, järnväg och till sjöss. 

• Trelleborg är en aktiv och attraktiv kommun 

i en progressiv och hållbar europaregion. 

• Trelleborgs naturlandskap, landsbygd 

och kustområde lever och är tillgängliga 

för såväl människorna som för flora och 

fauna. 

• Samhällsservicen präglas av kvalitet, 

mångfald och närhet både vad gäller dess 

lokalisering, innehåll och hur den svarar 

upp mot människornas behov. 

• Våra vardagsmiljöer och stadscentrum är 

utvecklade för trelleborgarnas trivsel och 

lockar även fler att bli kommuninvånare. 

Utvecklingsorter i Trelleborgs kommun, ur del 3 ÖP 2010. 


Våra turistmiljöer medverkar till att bilden 

av Trelleborg ger mersmak och lockar till 

fler besök. 

• Utvecklingen av Trelleborg präglas av en 

långsiktighet i tillvaratagandet av de värden 

som finns likväl som de möjligheter vi 

har.

Utbyggnadsområden i Trelleborgs stad, ÖP 2002. 

APPENDIX A - SIDA 6

Nollalternativet 

Nollalternativet finns med för att spegla en 

trolig utveckling i det fall översiktsplanen 

ÖP 2010 inte antas. Miljökonsekvenser av i 

översiktsplanen föreslagna utbyggnader ska 

ställas mot nollalternativet. 

För Trelleborgs kommun innebär nollalternativet 

att ÖP 2002 fortsätter vara den gällande 

översiktsplanen, det vill säga nya områden 

planläggs och ianspråktas enligt intentionerna 

i ÖP 2002 och fördjupad översiktsplan för 

Stavstensudde 2005. Dagens tankar och synsätt 

kommer därmed inte att på samma givna 

sätt bli en del i planeringen. 

Översiktsplanen från 2002 visar huvuddragen 

för utvecklingen. Avvikelser från den, i nuvarande 

planering, är främst strukturerna i ”Vägoch 

bebyggelsestruktur i Trelleborg”, som är 

ett underlag för ÖP 2010, antaget av kommunfullmäktige, 

och som anger viljeinriktningen 

för utbyggnader kring Trelleborgs stad. Även 

tankarna för utveckling inom hamnområdet 

samt viss utökning av stadsdelen Maglarps 

Strand utgör avvikelser i planeringen. 

Övergripande drag i ÖP 2002 

Kommunens gällande översiktsplan antogs 

i juni 2002. Den är fortfarande aktuell som 

vägledning för beslut tills ny översiktsplan 

antagits. 

Tiden från 2002 fram till 2008 präglades av 

högkonjunktur för byggandet. Mycket plane- 

ring och byggande har skett runt om i kommunen. 

Detta har i huvudsak skett utifrån översiktsplan 

2002s intentioner. Bland det som 

genomförts kan nämnas: 

• Utbyggnader av bostadsområden, i bland 

annat Västervång, Skegrie, Dalköpinge/ 

Gislöv, Stavstensudde och Smygehamn. 

• Områdesbestämmelser har antagits för alla 

kyrkbyar. 

• Våtmarker och utveckling av grönområde 

vid Albäcksskogen har delvis genomförts. 

• Enstaka förtätning i Trelleborgs centrum 

har genomförts. 

Bland det som blivit inaktuellt eller inte 

genomförts av förslagen i översiktsplan 2002 

kan nämnas: 

• Ringväg har inte byggts. 

• Kommunens riktlinjer för vindkraftsutbyggnader 

har minskat i betydelse på 

grund av att statens synsätt och praxis succesivt 

har ändrats. 

• Förtätning av flera utvecklingsområden i 

centrum har uteblivit. 

• Regionaltågsutbyggnad till Trelleborg har 

inte kommit till stånd. 

Inriktningar i 

”Väg och bebyggelsestruktur” 

• Ringvägen lokaliseras längre från Trelleborgs 

stad. 


• Anslutning till väg E6/E22 norr om Skegrie. 

• Fler utbyggnadsområden. 

Inriktningar vid utveckling av hamnområdet 

• Om hamnverksamheten flyttar åt sydost 

skall kommunen verka för stadsutbyggnad 

i den del som hamnen lämnar. 

Inriktningar i planprogrammet för 

Maglarps Strand 

• Tätare bebyggelse med högre exploateringsgrad 

än i ÖP 2002 och fördjupad 

översiktsplan 2005 är föreslagen. 

En fortsatt utveckling utan antagande av 

ÖP 2010 torde innebära: 

• Osäkrare grunder för bostadsutbyggnad/ 

stadsdelsutbyggnad på Maglarps Strand. 

• Fortsatt planeringsarbete avseende väg- 

och bebyggelsestrukturen. 

• Dålig planberedskap i Trelleborgs stad och 

till viss del i utvecklingsorterna. 

• Lägre exploateringsgrader i allmänhet. 

• Mindre variation i bostadsbyggandet. 

• Större osäkerhet för stadsutbyggnad i områden 

som hamnen eventuellt lämnar. 

• Kommunala inriktningar vid vindkraftsutbyggnader 

kommer att saknas. 

• Kommunala inriktningar för utvecklingsorterna 

blir bristfälliga.

APPENDIX A - SIDA 8

Konsekvenser ÖP 2010 

–Bostäder 

Trelleborgs stad – nya områden 

Beskrivning 

Huvuddelen av de bostäder som kommer att 

behövas under kommande 20-årsperiod bedöms 

lokaliseras till Trelleborgs stad. Kapacitet 

för nya bostadsutbyggnader i anslutning till 

staden finns på Västervång, Mellanköpinge, 

Larsgården, Maglarps Strand, Gislöv/Serresjö 

och Sjöstaden. Områdenas nära koppling till 

staden ger dem möjlighet att dra nytta av och 

utveckla redan befintlig basservice. Samtliga 

områden, förutom Sjöstaden, består i dagsläget 

av brukad jordbruksmark. Komplettering 

av infrastruktur kommer att krävas för att 

möjliggöra byggnation i samtliga områden. 

Alternativ 

I nollalternativet, ÖP 2002, finns det tre utbyggnadsområden 

utpekade för bostäder i stadens 

utkant, Västervång, Larsgården och Mellanköpinge. 

Dessa pekas även ut i ÖP 2010. 

En del av Västervångsområdet är redan idag 

utbyggt. Dessa tre områden anses inte tillräckliga 

för att möta upp det bedömda behovet av 

bostäder den kommande 20-årsperioden. 

Alternativa utbyggnadsområden i anslutning 

till staden är mycket svårt att hitta då områdena 

måste kopplas till en hållbar infrastruktur. 

Ett exempel skulle vara byggnation på den 

östra sidan om järnvägen norr om befintligt 

verksamhetsområde. Detta område utgörs idag 

till största delen av jordbruksmark men ett 

koloniområde återfinns i den sydvästra delen. 

I området närmast järnvägen finns verksamheter. 

Området skulle ha nära koppling till 

eventuell framtida regionaltågshållplats, men 

skulle vara avskiljt från staden av järnvägen 

som utgör en tydlig och stark barriär. Ringvägen 

föreslås dras öster om järnvägen i detta 

område. Den sammantagna bedömningen är 

att detta område inte är tillräckligt intressant i 

dagsläget att planera för. 

Miljömässiga konsekvenser 

Utbyggnaden av föreslagna bostadsområden 

bedöms inte ha någon negativ påverkan 

på uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. 

Miljömål som kan beröras är ”Ett rikt odlingslandskap” 

då jordbruksmark kommer att tas i 

anspråk för samtliga områden förutom Sjöstaden. 

Jordbruksmarken i Trelleborgs kommun 

är av hög klass och det är därför av största 

vikt att kommunen hushåller med den. Detta 

görs genom att bygga i lägen som är direkt 

kopplade till befintlig samhällsstruktur och 

genom en tätare bebyggelse med god variation 

i utbudet av bostadstyper. Maglarps Strand är 

det utbyggnadsområde som har lägsta klass på 

åkermarken, klass 8. 

Alla utbyggnadsområden kommer att beröra 

riksintresset för kustzonen. Denna påverkan 

bedöms ej som påtaglig, då områdena har 


starka kopplingar till befintlig byggnation och 

infrastruktur i Trelleborgs stad. 

Västervångsområdet kommer även i sin norra 

del att beröra riksintresset för kulturmiljön, 

Fuglie–MellanGrevie–Skåre och det yttre vattenskyddsområdet 

norr om Trelleborg. 

Den norra delen av Maglarps Strand berör ett 

område som finns omnämnt i ”Kulturmiljöprogram 

för Skåne”. 

Områden med bra förutsättningar för kollektivtrafik 

bör exploateras först. Mellanköpinge, 

Sjöstaden och möjligen även Larsgården 

ligger nära stationslägen. Västervång kommer 

att trafikeras med lokal busstrafik, precis som 

Gislöv/Serresjö. För Maglarps Strand finns 

förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning 

av antingen lokal eller regional busstrafik eller 

en möjlig kombination av de båda. En framtida 

satsning på Light-rail längs med kusten 

skulle framför allt gynna områdena Maglarps 

Strand och Gislöv/Serresjö. 

Ekonomiska konsekvenser 

Investeringar i vägar och teknisk infrastruktur 

krävs för att möjliggöra byggnation i 

samtliga områden. Vid val av utbyggnadsordning 

av områdena ska möjligheten till god 

kollektivtrafik och annan infrastruktur vara 

vägledande. Utbyggnad i stadsnära lägen ger 

ett effektivare utnyttjande av de investeringar 

som krävs.

Mark i havsnära läge så som Maglarps Strand, 

Sjöstaden och Gislöv/Serresjö betingar ett 

högt värde. 

Nya kommuninvånare genererar ökade skatteintäkter. 

Sociala konsekvenser 

Attraktivt boende av hög kvalitet och variation 

genererar liv och rörelse och ökar hållbarheten. 

Utbyggnaden av Sjöstaden kommer 

att öka centrums utbredning ner mot havet. 

Kvalitativt stadsbyggande nära havet ger en 

naturlig attraktion och nya mötesplatser kommer 

till stånd. 

Genom den föreslagna bebyggelsen på Maglarps 

Strand och Mellanköpinge kommer 

förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning, 

verksamheter och service att finnas och 

områdena kommer att innefatta nya stadsdelscentra. 

Samlad bedömning 

För att klara framtida behov av bostäder krävs 

en planberedskap i flera områden i Trelleborgs 

stads närhet. För valfrihetens skull är 

det önskvärt med utbyggnader i 2-3 områden 

samtidigt. 

Ianspråkstagandet av jordbruksmark i anslutning 

till staden måste ställas mot behoven 

för en växande befolkning och utnyttjandet 

av befintliga samhällsstrukturer, så som vägar, 

ledningar, kollektivtrafikförsörjning med 

mera. 

Trelleborgs stad – centrumförtätningar 

Beskrivning 

Möjligheterna att förtäta i Trelleborgs stad 

är många. Boende i centrum håller centrum 

levande och skapar trygga förhållanden då 

fler rör sig i området även efter det att affärerna 

har stängt. Förtätning i centrum är en 

fråga som går hand i hand med boendekvalitet. 

Några projekt har kommit till stånd, om 

än inte så många som man önskat. Pågående 

projekt är bland annat kvarteren Skarpskytten 

och Betan där planläggning för flerbostadsbebyggelse 

pågår. Andra områden som pekas ut 

för bostadsbyggnation i ÖP 2010 är kvarteren 

Sjöjungfrun, Signalen och Sparven. Flyttning 

av bussterminalen, Trelleborg Övre, till Trelleborg 

C, frigör mark för stadsbyggande. 

Alternativ 

Nollalternativet följer ÖP 2002, som pekar ut 

flera kvarter möjliga för utveckling inom staden. 

Dessa är Betan, del av kvarteren Sjöjungfrun 

och Kronan. Kvarteret Kronan har blivit 

bebyggt med ett flerbostadshus och projekt 

pågår enligt ovan för de två andra kvarteren. 

Alternativa förtätningsområden kan vara 

områden som idag används som grönområden 

eller öppna platser i stadsbilden. Dessa är 

dock ofta av stor vikt vad gäller kvaliteten i 

stadsbilden och upplevelsen av centrum. Att ta 

grönområden i anspråk i en stad där det finns 

lite allemansrättslig mark och naturliga inslag 


av grönt är konfliktfyllt och kan leda till en 

sämre miljö för både boende och besökare. 


Förtätning av staden hindrar inte att miljökvalitetsnormer 

och miljömålen uppfylls. 

Störningar från genomfartstrafik i det centrala 

gatunätet och från hamnen och dess trafik 

utgör kvalitetsoch miljörisker för viss förtätning. 

Nyttjandegraden av befintlig struktur ökar, 

vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt 


Ett attraktivare centrum leder till att fler vill 

vistas där, vilket, ur ekonomisk synvinkel, 

framförallt är positivt för handeln. Centrum 

drar till sig kunder och besökare, skapar 

mervärden för handelsföretagen och fastighetsägarna 

och möjliggör för en breddning av 

utbudet. Detta är mervärden som återinvesteras 

i centrum i en god spiral. 


Med ökat antal människor som rör sig i centrum 

ökar känslan av välbefinnande och trygghet 

och centrum blir mer levande. 

Ett mer varierat bostadsutbud ger social hållbarhet 

då det ger större valfrihet för hur man 

vill bo. Äldre människor kan lämna sina hus 

och flytta till lägenhet och det samma gäller 

för ungdomar som vill flytta hemifrån.


Förtätning av staden kan endast ses som positiv. 

Det finns stora möjligheter att skapa en 

attraktivare stad och ett mer levande centrum 

då befintliga ”sår” utvecklas till vackra miljöer. 

Förutsättningarna för förtätning är att miljöriskerna 

klaras av men även att marknaden 

bedömer exploatering lönsam. 

Utvecklingsorter 

Beskrivning 

Utvecklingsorter kännetecknas av att de kan 

erbjuda en viss nivå av service och att de har 

en attraktionskraft på något sätt. Här har kommunen 

valt att satsa på viss utbyggnad av bostäder, 

service och infrastruktur. Kommunens 

utvecklingsorter är Skegrie–Västra Tommarp, 

Anderslöv–Alstad och Smygehamn–Beddingestrand. 

Orterna studeras i par av anledningen 

att paren ska kunna dra nytta av varandra. 

Av utvecklingsorterna är det Skegrie–Västra 

Tommarp som har tydligast exploateringstryck 

idag. Detta beror troligtvis på det strategiska 

läget nära väg E6/E22 med närhet till 

Malmö och Köpenhamn. 

Alternativ 

Nollalternativet innebär att det bara är Skegrie, 

Anderslöv och Smygehamn som är 

kommunens utvecklingsorter. I ÖP 2002 

föreslagna utbyggnadsområden inom Anderslöv 

och Smygehamn har till viss del bebyggts. 

I Skegrie har all föreslagen mark för bostäder 

byggt ut. 

Alternativa utvecklingsorter i kommunen 

skulle kunna vara Västra Vemmerlöv, som har 

ett strategiskt läge längs med järnvägen. Med 

en framtida station i byn skulle ortens attraktivitet 

öka oerhört. Någon sådan station planeras 

dock inte i dagsläget, då det inte finns 

tillräckligt stort resandeunderlag. 

En annan ort som tidigare haft viktig roll för 

sitt omland är Klagstorp. Här finns dock ingen 

efterfrågan på bostäder i dagsläget och servicenivån 

blir allt lägre. 


Miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas inom 

föreslagna utbyggnader. Miljömål som påverkas 

är ”Ett rikt odlingslandskap” då jordbruksmark 

tas i anspråk för alla utpekade utbyggnadsområden 

i utvecklingsorterna. 

Riksintressen som påverkas är riksintresse 

för naturvården ”Backlandskapet söder om 

Romeleåsen” riksintresse för kulturmiljön 

”Fuglie–MellanGrevie–Skåre”, ”Östra Vemmenhög–Tullstorp–Dybäck” 

och ”Äspö” samt 

riksintresse för kustzonen. Alla föreslagna 

utbyggnadsområden ligger i direkt anslutning 

till befintlig bebyggelse, vilket minimerar 

påverkan på berörda riksintressen. 

Ökad befolkning i utvecklingsorterna innebär 

en ökad pendling till och från arbetsplatser, då 

många av orterna saknar verksamheter som 


kan försörja de boende med arbete. Kollektivtrafik 

finns i samtliga orter, men de flesta reser 

trots allt med bil. 

Nyttjandegraden av befintliga strukturer ökar, 

då områden byggs i direkt anslutning till befintlig 

bebyggelse. 


Ökat invånarantal ger ökat underlag för service, 

kollektivtrafik och övrigt utbud. 


Ökat invånarantal i utvecklingsorterna ger en 

levande landsbygd och skapar trygghet. 


Nya utbyggnadsområden i utvecklingsorterna 

utgör en viktig faktor för att vidmakthålla servicenivå 

och möjliggöra utveckling av denna. 

Övrigt boende på landsbygden 

Beskrivning 

Den odlade marken är en väsentlig resurs i ett 

långsiktigt hushållningsperspektiv. Att bebygga 

jordbruksmark innebär att marken under 

överskådlig tid blir obrukbar för odling. Det är 

kommunens riktlinje att ny bebyggelse endast 

ska tillåtas om det är förenligt med jordbrukets 

intressen. 

Alternativ 

Bebyggelse på landsbygden står inte omnämnt 

i ÖP 2002. Därmed innebär nollalternativet 

att dagens förhållningssätt, där varje enskilt

ärende utreds separat, fortsätter att gälla och 

att det inte finns något samlat synsätt i frågan. 

Alternativet till ett restriktivt förhållningssätt 

till ny byggnation är att tillåta all efterfrågad 

byggnation på landsbygden. Detta innebär att 

jordbruket kan bli påverkat negativt, särskilt 

då det finns restriktioner för brukandet av 

jorden i närheten av bostadsbebyggelse, men 

även då mer jordbruksmark kommer att tas i 

anspråk jämfört med förslaget i ÖP 2010. 


Miljökvalitetsnormerna och miljömålen kommer 

att kunna uppfyllas, dock kan viss jordbruksmark 

komma att tas i anspråk. Påverkan 

på riksintressena måste utredas från fall till 

fall. 

Avlopp på landsbygden kan vara svåra att 

koppla till det kommunala nätet. Detta kräver 

att särskilda godkända system anordnas för att 

avloppet inte ska bli en belastning för miljön. 

Boende på landsbygden är till stor del bilberoende 

för transport till och från arbetsplatser 

och fritidssysselsättningar, då det i glesbebyggda 

lägen oftast är svårt att använda kollektivtrafiken. 


Ökat boende på landsbygden innebär ökade 

transportkostnader för samhället genom den 

service som samhället håller med, som till exempel 

brevbärare, skolskjutsar och hemtjänst. 


Ökad befolkning på landsbygden medverkar 

till en mer levande landsbygd. 


Kommunens förhållningssätt är att bejaka enstaka 

nybyggnation på landsbygden om frågor 

kring vatten och avlopp kan lösas och konflikter 

med jordbrukets näringar inte föreligger. 

–Verksamheter 

Turism 

Beskrivning 

Kuststräckan har stor betydelse för Trelleborgs 

attraktionskraft för turismen. Den 

största målpunkten är Smygehuk, Sveriges 

sydligaste udde, men även kusten i övrigt med 

dess vackra kustväg, små fiskelägen, de långa 

stränderna och strandhedarna är en stor tillgång. 

Många turister hyr eller köper fritidshus 

eller campar vid eller i närheten av Trelleborgs 

kust. 

Det finmaskiga vägnätet genom kommunen 

lockar även många turister på cykelsemester. 


Miljökvalitetsnormer kan uppfyllas och miljömål 

kommer inte att påverkas negativt av 

en ökad turism. Riksintresset för kustzonen, 

kulturmiljön och naturvården kan komma att 

beröras. 

Fler turister ger en något ökad trafik inom 

kommunen samtidigt som natur- och kul- 


turmiljön i och runt turistmålen får en ökad 

belastning. 


Vissa investeringar krävs för att utveckla 

befintliga turistmål och för att marknadsföra 

dessa. 

Kommunens attraktivitet som besöksmål ökar, 

vilket är en viktig inkomstkälla för turistnäringen. 


En ökad turism medverkar till en levande 

landsbygd och ger arbetstillfällen. 


Turismen har stor möjlighet att utvecklas 

inom kommunen med positiva sociala och 

ekonomiska konsekvenser. 

Vindkraft 

Beskrivning 

Trelleborgs kommun är högintressant för 

vindkraftsetableringar genom sitt kustnära 

läge och öppna landskap, som är goda förutsättningar 

för hög vindenergi. Idag har kommunen 

cirka 20 vindkraftverk, huvudsakligen 

etablerade i grupper. Kommunens inriktning 

för vindkraftsetablering innebär att vindkraftsanläggningar 

ska tillåtas om regelkrav är 

uppfyllda och inte andra väsentliga allmänna 

intressen lägger hinder. I ÖP 2010 har därför 

områden och skyddszoner, som inte bör påverkas 

av vindkraftsetableringar pekats ut.

Alternativ 

I ÖP 2002 pekas område möjliga för nya 

vindkraftsetableringar ut i de östra delarna av 

kommunen. Denna typ av planering har visat 

sig bli mer och mer verkningslös efterhand 

som prövningspraxis utvecklats och genom 

att kommunen inte kan styra vindkraftsetableringar 

endast till dessa områden. 


Uppfyllandet av miljökvalitetsnormer och 

miljömål påverkas positivt av att fler vindkraftverk 

uppförs, som alstrar förnyelsebar 

och miljövänlig energi. Påverkan på riksintresseområdena 

är beroende av verkens lokalisering. 

De största konsekvenserna av vindkraftverk 

i landskapet är buller- och skuggproblem. 

Det finns dock strikta regler för hur detta får 

påverka berörda fastigheter. Även landskapsbilden 

kan komma att påverkas genom nya 

vindkraftsetableringar. 


Investeringar i tillståndsansökningar, elnät, 

tillfartsvägar, fundament och själva verken 

krävs. Detta bekostas av intressenterna/exploatörerna 

och är inget som påverkar kommunen. 

Genom nya vindkraftverk ökar energiförsörjningen 

av förnyelsebar energi. 


Några betydande sociala konsekvenser kan 

inte konstateras. 


Det allmänna intresset av vindkraftsetableringar 

som del av omställningen till förnybara 

energikällor är starkt. Detta intresse måste 

dock nogsamt vägas mot riksintressen och de 

allmänna intressena av boende och landskapsbild. 

Nya verksamhetsområden 

Beskrivning 

Arbetsplatsområdena i staden är lokaliserade 

till de västra respektive de östra delarna. 

Intresset har varit mycket stort för det västra 

området medan det varit mindre i det östra 

området. Denna utveckling förväntas bestå 

fram till dess bättre kommunikationer till 

stadens östra delar skapats. Fortsatta planläggningar 

i anslutning till befintliga verksamhetsområden 

bedöms lämpliga, men dessa har 

naturliga utbredningsbegränsningar. I samband 

med att ringväg etableras bör verksamhetsområden 

i anslutning till denna övervägas, 

främst norr om staden. 

Företagsstrukturen i kommunen är blandad 

med ett antal små och medelstora företag i 

huvudsak inom tillverkningsindustrin och 

logistikbranschen. Kännetecknande för den 

sista kategorin är att dessa verksamheter är 

personalextensiva, ytkrävande och transportintensiva. 


Alternativ 

I ÖP 2002 pekas verksamhetsområden ut i 

de västra delarna av staden i anslutning till 

befintliga verksamhetsområden och längs med 

föreslagen ringväg. Stora delar av dessa områden 

är idag planlagda för verksamheter och 

även bebyggda. Även mindre områden pekas 

ut väster om järnvägen vid Mellanköpinge, 

norr om koloniområdet öster om järnvägen 

och öster om befintligt verksamhetsområde i 

öster. Inga av dessa verksamhetsområden har 

kommit till stånd. 

Några alternativa utbyggnadsriktningar än 

ovan nämnda bedöms för närvarande inte 

föreligga. 


Möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormer 

och miljömål är till stor del beroende av 

vilken sorts verksamhet som föreslås. Behovet 

av miljöbedömning måste ske från fall till fall. 

Viktiga miljömål för hållbarhet gör att verksamheternas 

och personalens transportbehov 

inte bör domineras av biltransporter utan av 

kollektivtrafik, gc-trafik eller järnvägstrafik. 

Miljömål som kan beröras är ”Ett rikt odlingslandskap” 

då jordbruksmark kommer att tas 

i anspråk för samtliga områden. Jordbruksmarken 

i Trelleborgs kommun är av hög klass 

och det är därför av största vikt att kommunen 

hushåller med den. Detta görs genom 

att bygga i lägen som är direkt kopplade till

efintlig samhällsstruktur och genom mer 

personal intensiva verksamheter. 

Riksintresset för kustzonen berörs vid etablering 

av nya verksamhetsområden väster om 

staden. Områden längs med ringvägen norr 

om staden kommer att beröra riksintresseområde 

för kulturmiljön ”Fuglie–MellanGrevie– 

Skåre”. 

Hänsyn ska tas till vattenskyddsområden norr 

om staden i enlighet med gällande skyddsbestämmelser. 

Nya eller utökade verksamhetsområden innebär 

en ökning av trafiken till och från dessa 

områden. Detta medför buller- och luftpåverkan 

i områdena. 


Investeringar för nya verksamhetsområden 

krävs i form av planläggningar och infrastruktur. 

Ökad verksamhet i kommunen innebär ökad 

sysselsättning. 


Ökad andel arbetstillfällen. 

Stadsbild och upplevelse. 


Tillgången på mark för nyetablering av verksamheter 

är en mycket viktig fråga för kommunen. 

Investeringar i nya företag ger nya arbetstillfällen 

inom kommunen och gör därmed 

kommunen mer attraktiv. Verksamhetsområden 

kan dock stå i konflikt med andra intressen, 

som stadsbild, bostäder och rekreation. 

–Infrastruktur 

Regionaltåg 

Beskrivning 

Persontågstrafik till Trelleborg utgör en av de 

viktigare utvecklingsfrågorna i kommunen. 

Denna trafik förstärker förutsättningarna för 

både nya och befintliga företagsetableringar 

och bostadsutbyggnader. Förutsättningar för 

regionaltågstrafik är att kontinentalbanan ges 

tillräcklig kapacitet för att klara både godstrafik 

och persontrafik samt att citytunneln 

öppnas för trafik genom Malmö. Trelleborgs 

C föreslås utgöra stationsläge och ytterligare 

ett hållplatsläge föreslås lokaliseras i stadens 

östra/nordöstra del. Terminalen för lokal- och 

regionalbussar föreslås flyttas till Trelleborg 

C. 

Alternativ 

Även ÖP 2002 lyfter frågan om pendeltågstrafik 

till Trelleborg med stationsläge vid 

Trelleborgs C och på öster. Nollalternativet 

innebär därmed att planeringen för regionaltågstrafik 

har samma inriktning som förslaget 

i ÖP 2010. 


Effekterna på miljömål och på möjligheten 

att uppfylla miljökvalitetsnormer bedöms bli 

mycket positiva då mycket av dagens väg- 

APPENDIX A - SIDA 14 

transportarbete, till exempel bilpendling, kommer 

att flyttas över till järnväg. 

Ökad tågtrafik på järnvägen kommer att 

medföra ökad bullernivå i området närmast 

järnvägen. Ingen ny bebyggelse planeras så 

pass nära att bullernivåerna inte kan åtgärdas 

med skyddsåtgärder såsom bullerskydd. Även 

riskaspekter påverkar bebyggelsens närhet till 

järnvägen. 


Investeringar krävs både i kontinentalbanan, 

med utbyggnad av mötesspår, och på sikt dubbelspår, 

och för föreslagna stationer. 

Restiden till andra orter i länet kommer att 

förkortas, vilket underlättar pendling både till 

arbete och fritidsaktiviteter. 


Järnvägar innebär alltid barriärer. Både visuellt 

och fysiskt. Barriäreffekten bedöms 

inte bli större då järnvägen redan idag har sin 

sträckning runt staden. 

Regionaltågstrafik underlättar pendling, vilket 

är positivt för det sociala livet då mojligheterna 

att välja bosättning och arbetsplats ökar. 

På så sätt kommer rörligheten till och från 

Trelleborg att öka. 


Persontågstrafik på kontinentalbanan är positivt 

ur både miljö-, hållbarhets- och ekonomiaspekter. 

Det är en stor fördel för staden och

dess attraktionskraft att ha regionaltågstrafik 

och Trelleborg blir därigenom än tydligare en 

del i regionen. 

Ringväg 

Beskrivning 

Ringvägen föreslås lokaliseras, till skillnad 

mot tidigare förslag, längre norrut i dess 

västra och centrala sträckning och öster om 

järnvägen i dess östra del. Motiven för föreslagen 

lokalisering är att skapa en, för flera 

decennier/högkonjunkturer, hållbar lösning. 

En ringväg runt Trelleborg måste vara flerfunktionell. 

Den måste fungera som en förbifart 

för att undvika genomfartstrafik genom 

staden. Den måste mata trafik till och från 

olika stadsdelar, för att avlasta det centrala 

vägnätet. Ringvägen måste även kunna fungera 

som transportled till hamnen om denna 

flyttar sin verksamhet. 

Alternativ 

I ÖP 2002 föreslås en ringväg med anslutning 

till väg E6/E22 söder om Maglarp i höjd med 

Maglarps cirkulationsplats. Den sträcker sig 

sedan i en båge tätt intill staden i norr för att 

gå söderut parallellt med järnvägens västra 

sida till Mellanköpinge, där den korsar järnvägen 

för att ansluta till väg 9 i korsningen med 

Dalköpinge Strandväg. 

Flera alternativ till ringväg har diskuterats 

genom åren. I förslag till översiktsplan 2006 

förekom två alternativ där det var anslutning- 

en till väg E6/E22 i väster som skiljde de två 

alternativen åt. Båda föreslogs dock ansluta 

till nuvarande E6/E22 mellan Skegrie och 

Maglarp. 


Miljökvalitetsnormerna för luftmiljön kommer 

inte överskridas till följd av vägutbyggnaden. 

Uppfyllandet av miljömålen kommer inte 

påverkas negativt. Detta skall utredas närmare 

när vägdragningen detaljstuderas. Vägen och 

stadens utbyggnader kräver i olika omgångar 

ianspråktagande av jordbruksmark. Detta är 

ett ställningstagande som måste vägas mot 

samhällsnyttan av åtgärden. 

Vägen kommer att påverka riksintresset för 

kulturmiljön ”Gylle–Dalköpinge” och ”Fuglie–MellanGrevie–Skåre” 

samt riksintresset 

för kustzonen. Vägen kommer även att beröra 

vattenskyddsområdet norr om Trelleborgs 

stad. 

Buller- och luftsituationen kommer att förändras 

både i staden och längs vägens sträckning. 

Trafikflödet bedöms minska på det centrala 

vägnätet. Nybyggnation i centrum, regionaltågsterminal 

med mera kommer att ge en viss 

trafikökning. De radiella länkarna från staden 

till ringvägen kommer att få viss trafikökning. 

Denna ökning bedöms inte påverka den 

befintliga miljön i någon större utsträckning. 

Genomfartstrafiken genom staden kommer 

att minska. Enstaka fastigheter i närheten av 

föreslagen ringvägssträckning kommer att 


påverkas bland annat ur bullersynpunkt. Detta 

skall utredas i den fortsatta planeringen. 

Särskild MKB kommer att upprättas för vägen. 


Investeringar krävs för byggnation av vägen. 

Restiden kommer att minska. 

Ny vägstruktur kommer att skapa möjligheter 

för nya bostadsoch verksamhetsområden att 

utvecklas. 


Vägen utgör en barriär i landskapet, både 

fysiskt och visuellt. Dess föreslagna dragning 

bygger på att minska barriäreffekten utifrån 

stadens utvecklingsperspektiv. Barriäreffekter 

för det lokala vägnätet och det rörliga friluftslivet 

uppstår till följd av vägen oavsett lokalisering. 

Trafiksäkerheten både i centrum och i stadens 

utkanter kommer att öka. 

Ringvägen kommer att medföra möjligheter 

till stadsutveckling. 


En ny väg i jungfruligt läge, som föreslagen 

ringväg/väg 9/eventuellt E6/E22, medför alltid 

konflikter och konsekvenser för omgivningen. 

För att dessa ska bli så små som möjligt krävs 

vägningar mellan de värden som påverkas och 

den nytta vägen ger.

Den översiktliga planeringen av väg- och 

bebyggelsestrukturer ger i ett långsiktigt perspektiv 

förutsättningar, som i stort inte finns 

idag, för bland annat: 

• Utveckling av nya verksamhetsområden i 

norra delen och i anslutning till ringväg. 

• Utveckling av nya bostadsområden. 

• Utveckling av stadscentrum med bostäder 

med mera. 

• Minskande av miljöbelastningen i Trelleborgs 

centrum. 

Hamn 

Beskrivning 

Trelleborgs hamn är idag en av de största 

hamnarna i Skandinavien mätt i antal hanterade 

ton. Trelleborgs hamn utpekades 2001 som 

riksintresse. Huvuddelen av transporterna till 

och från hamnen utgörs av vägtrafik, huvudsakligen 

lastbilar. Järnvägstransporterna utgör 

en mindre del av transporterna. 

Hamnen planerar för en fortsatt utbyggnad 

med fyra nya färjelägen söder och sydost om 

nuvarande färjeläge nio. Även nya vågbrytare 

som kommer att mynna cirka 500 meter söder 

om de befintliga planeras. Frågan om tillfarten 

till den utbyggda hamnen skall ske från 

väster eller öster är i dagsläget ej klarlagt. De 

västra och inre färjelägena föreslås tas ur drift 

när hamnen expanderar söderut, vilket ger 

möjlighet för attraktiv stadsbebyggelse i detta 

område. 

Alternativ 

I ÖP 2002 finns inga utbyggnadsplaner för 

hamnen redovisade. Nollalternativet innebär 

därmed att hamnverksamheten även fortsättningsvis 

ska ske inom befintligt område. Detta 

innebär även att det inte finns någon möjlighet 

för staden att utvecklas söderut med möjlighet 

till havskontakt. 

Flera alternativa lokaliseringar av hamnens 

utbyggnad har diskuterats genom åren. 

Samtliga har stor omgivningspåverkan då de 

innebär radikala förändringar av framförallt 

infrastrukturen men även av miljökvaliteten i 

närområdet. Att utveckla hamnen västerut gör 

det omöjligt för staden att återta den havskontakt 

som Trelleborg som kuststad har mycket 

att vinna på i form av stadsmässig kvalitet. Ett 

västligare läge ger även problem med bland 

annat anslutning till järnvägen. 


Särskild MKB har upprättats för hamnprojektet. 


Stora investeringar krävs både inom hamnområdet 

och för tillfarter. Trelleborgs hamn ger 

arbetstillfällen. 

Stora stadsbyggnadsintäkter kan möjliggöras. 



Trelleborgs hamn ger arbetstillfällen. 

Stora stadsbyggnadskvaliteter kan möjliggöras. 


Hamnen är under prövning och utredning ur 

miljömässiga och ekonomiska aspekter varför 

en samlad politisk bedömning inte har gjorts 

av föreslagen utbyggnad av hamnen.

Miljömålshänsyn 

Åtgärder i ÖP 2010 för att minska miljöpåverkan 

i relation till de 16 miljömålen, som är: 

1. Begränsad klimatpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. (Storslagen fjällmiljö) 

15. God bebyggd miljö 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Redovisningen är i kronologisk ordning och 

i vissa fall grupperad då några åtgärder ger 

positiv effekt på flera miljömål. Detta utgör 

en del av de åtgärder som kommunen arbetar 

med inom ramen för det lokala miljömålsarbetet. 

1,2,3 (Begränsad klimatpåverkan, Frisk 

luft, Bara naturlig försurning) 

Trelleborgs kommun skall: 

• Verka för miljövänlig uppvärmning av 

bostäder och kommunala fastigheter. 

• Lokalisera bebyggelse så att den kan kollektivtrafikförsörjas. 

• Verka för en övergång av vägtransporter 

till mer miljöanpassade transportslag 

(spår-, sjö-transport). 

• Verka för minskade utsläpp från sjöfarten. 

• Planera för persontågstationer i Trelleborg. 

• Verka för fortsatt utbyggnad av 

fjärrvärme nätet. 

• Verka för att trafikflödet styrs ut från 

staden. 

4 (Giftfri miljö) 


• Verka för ekologiskt jordbruk på kommunens 

jordbruksmark. 

• Verka för minskad användning av bekämpningsmedel 

inom vattenskyddsområden. 

• Kommunen skall dokumentera förorenad 

mark, vatten och nedlagda deponier. 

5 (Skyddande ozonskikt) 

Kan ej påverkas genom kommunal planering. 

6 (Säker strålmiljö) 

Detta miljömål behandlas i huvudsak i detaljplanerings- 

och bygglovsprövningen. 

7 (Ingen övergödning) 



• Anlägga våtmarker inom kommunen, ett 

arbete som är aktivt pågående. 


mark. 

• Verka för att åarna inom kommunen 

restaureras i syfte att minska utsläppen av 

gödningsämnen till Östersjön. 

• Verka för att arbetet med att ansluta fastigheter 

med enskilda avlopp till det kommunala 

nätet fortsätter. 

8,9,10 (Levande sjöar och vattendrag, 

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans 

samt levande kust och skärgård) 




• Verka för minskad användning av bekämpningsmedel 

inom vattenskyddsområden. 



• Upprätta VA-plan. 

• Verka för minskade belastningar från enskilda 

avlopp. 

• Hålla kusten fri från etablering av bebyggelse. 

• Kommunen skall dokumentera förorenad 

mark, vatten och nedlagda deponier.

11 (Myllrande våtmarker) 




• Skydda och utveckla befintliga våtmarker. 

12 (Levande skogar) 


• Verka för att skogen i Trelleborgs kommun, 

huvudsakligen inom riksintresseområdet 

söder om Romeleåsen MN87, ska 

skyddas. 

13 (Ett rikt odlingslandskap) 






• Verka för ett för allmänheten tillgängligare 

landskap och förstärka upplevelsen av 

kulturarvet. 

15 (God bebyggd miljö) 


• Vid förändringar i befintliga miljöer belysa 

frågan vad som är bevarandevärt och 

säkerställa dylika värden, genom exempelvis 

detaljplaneläggning. 

• Utreda och planera för ett kvalitativt stadsbyggande 

vid havet i Trelleborg. 

• Verka för ett tätt och attraktivt centrum 

utan avrivna tomter. 

• Planera för bebyggelseområden som inte 

medför genomfartstrafik genom centrum 

och kan kollektivtrafikförsörjas. 

• Verka för variation och blandning av bebyggelsen. 

• Verka för att kommunen hushåller med 

marken vid planering av nya bostadsoch 

verksamhetsområden samt ny infrastruktur. 

• Verka för att minska bullerpåverkan i bebyggda 

områden. 

16 (Ett rikt växt- och djurliv) 




• Skydda och utveckla befintliga grönområden 

och våtmarker samt utveckla nya. 

• Ta fram en grönstrukturplan där nya och 

utökade grönområden skall övervägas. 

APPENDIX A - SIDA 18

Behovsbedömning för områden 

som antas medföra betydande 

miljöpåverkan 

Vindkraft 

Vindkraft ska alltid antas medföra en betydande 

miljöpåverkan enligt 1a stycket 3§ MKBförordningen 

1998:905 för: 

1. verksamhet med två eller fler vindkraftverk 

som står tillsammans (gruppstation) 

och vart och ett av vindkraftverken inklusive 

rotorblad är högre än 150 meter, 

2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad 

är högre än 150 meter och står tillsammans 

med en sådan gruppstation som 

avses i 1, eller 


är högre än 150 meter och står tillsammans 

med ett annat sådant vindkraftverk, 

om verksamheten påbörjas efter att verksamheten 

med det andra vindkraftverket 

påbörjades. 

eller verksamhet med 

1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans 

(gruppstation) och vart och ett 

av vindkraftverken inklusive rotorblad är 

högre än 120 meter, 


är högre än 120 meter och står tillsam- 

mans med en sådan gruppstation som 

avses i 1, eller 

3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett 

inklusive rotorblad är högre än 120 meter 

och står tillsammans med så många andra 

sådana vindkraftverk att gruppstationen 

sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, 

om verksamheten påbörjas efter att 

verksamheten eller verksamheterna med 

de andra vindkraftverken påbörjades. 

Hamn 

Hamn ska alltid antas medföra en betydande 

miljöpåverkan enligt 1a stycket 3§ MKB-förordningen 

1998:905 då trafik medges för fartyg 

med en bruttodräktighet på mer än 1 350. 

Vid förändringar i Trelleborgs hamn kommer 

MKB att upprättas. 

Ringväg 

Anläggandet av ny ringväg antas medföra en 

betydande miljöpåverkan, MKB upprättas i 

samband med vägplan. 

Nya verksamhetsområden 

I det fall kommande detaljplan tillåter verksamhet 

enligt 1a stycket 3§ MKB-förordningen 

1998:905, ska miljökonsekvensbeskrivning 

upprättas för detaljplanen. 



Vad handlar översiktsplanen om? 

Översiktsplanen 

tas fram fÖr att redovisa: användning 

av mark och vattenområden, Utveckling 

av byggd miljÖ och hUr riksintressen och miljÖkvalitetsnormer 

fÖljs 


Arbetet med översiktplanen 

Det är lag på att varje kommun ska ha en 

översiktsplan. I översiktsplanen beskrivs vad 

kommunen vill göra. Alla kommunens invånare 

har möjlighet att påverka översiktsplanens 

innehåll och därmed kommunens framtida utveckling. 

Under arbetet med översiktsplanen 

hålls informationsmöten för allmänheten. På 

dem kan man få veta mer om planens innehåll 

och komma med synpunkter. Har man 

synpunkter går det bra att skriva ner dem och 

lämna dem till kommunen.

Innehåll i en översiktsplan 

Översiktsplanen beskriver hur stad och landsbygd 

ska utvecklas på ett så bra sätt som möjligt 

under de närmaste 20 åren. Den beskriver 

hur mark- och vattenområden kan användas 

på bästa sätt och hur nya bebyggelseområden 

och grönområden kan komma att växa 

fram. Naturförhållanden, trafikutveckling och 

vägstruktur beskrivs men också levnadsförhållanden, 

sociala förhållanden, behov av service 

och fritidsaktiviteter. Översiktsplanen ska 

tydligt visa brister, behov och utvecklingsmöjligheter. 

Sammanfattning av ÖP 2010 

I Trelleborg finns en översiktsplan från 2002, 

ÖP 2002. Denna behöver uppdateras och 

arbetas om och därför har nu ett förslag till 

en ny översiktsplan, ÖP 2010, tagits fram. 

Under rubrikerna nedan kan du läsa om vad 

som föreslås i kommunen för den kommande 

20-årsperioden. 

Bostäder 

Trelleborgs kommun består av en rik jordbruksbygd, 

en lång kust och ett tydligt stadscentra, 

Trelleborgs stad. År 2008 hade Trelleborgs 

kommun en befolkning på 41 500 

invånare. Denna hade ökat med cirka 540 

personer sedan året innan. Om man räknar 

med fortsatt ökning av befolkningen behövs 

det cirka 4 000 nya bostäder de närmaste 20 

åren. 

Översiktsplanen föreslår utbyggnad av bostäder 

i Trelleborgs stad och i sex av de mindre 

orterna i kommunen. Dessa mindre orter är: 

Skegrie, Västra Tommarp, Anderslöv, Alstad, 

Smygehamn och Beddingestrand. Eftersom 

kommunen vill satsa på nya bostäder i dessa 

orter kallas de för utvecklingsorter. 

De flesta av bostäderna, cirka 3 200 bostäder, 

kommer att byggas i Trelleborgs stad. Cirka 

300 bostäder kommer att byggas i Skegrie och 

Västra Tommarp. Övriga 500 bostäder kommer 

att byggas i de övriga utvecklingsorterna. 

Karta över Trelleborgs kommun och områden för bostadsutbyggnad 


Olika sorters bostäder behövs så att alla själv 

kan välja hur de vill bo. Alla vill inte ha en 

trädgård att sköta och när man blir äldre är 

det skönt att slippa trappor och höga trösklar. 

Översiktsplanen föreslår en variation i bostadsbyggandet 

så att alla kan bo nästan var 

och hur de vill. 

Verksamheter 

Områden för verksamheter, till exempel 

industrier, finns främst i de västra och östra 

delarna av staden. Det är många som vill ha

sina verksamheter i väster och kommunen 

måste förbereda mer mark för verksamheter i 

det området. I den östra delen är det inte lika 

attraktivt för verksamheter och här finns fortfarande 

mark ledig för nya verksamheter. 

Trelleborgs hamn är en av Sveriges största 

hamnar. Stora mängder gods transporteras 

varje dag till och från Sverige via Tyskland 

och Polen. Hamnen vill bygga ut på nya utfyllningar 

i havet i söder och öster. Då hamnen 

flyttar lämnar den stora områden i väster. 

Dessa kan användas för stadsbebyggelse. 

Vägar och järnväg 

Idag är det mycket trafik i Trelleborgs stad 

och vissa tider på dygnet är det långa köer 

med bilar och lastbilar. För att underlätta för 

transporter och för att slippa köra genom 

staden planerar kommunen för en väg runt 

staden, en ringväg. En ringväg är också viktig 

för att nya bostadsområden och verksamhetsområden 

ska kunna byggas. Ringvägen 

är tänkt att kopplas på väg E6/E22 norr om 

Skegrie och till väg 9 öster om järnvägen, vid 

Dalköpinge Strandväg. Om hamnen bygger 

ut i söder och öster måste nog också transporterna 

dit gå på ringvägen. 

Kommunen arbetar mycket för att persontåg 

ska börja köra på järnvägen mellan Trelleborg 

och Malmö. Det hade underlättat pendling till 

skolor och arbete på andra orter. Det är också 

bra för miljön om många kan åka med tåg 

istället för med bil. 

Landsbygden 

Jordbruksmarken i Trelleborgs kommun tillhör 

den bästa i Sverige. Jordbruket dominerar 

landsbygden och ska få fortsätta med det. Ny 

bebyggelse på landsbygden ska bara få byggas 

om jordbruket inte påverkas negativt. 

Vindkraft 

I Trelleborgs kommun blåser det mycket och 

därför finns det mycket bra förutsättningar 

för vindkraftverk. Vindkraftverk påverkar hur 

man upplever landskapet. Kommunen vill 

bland annat inte att framtida vindkraftverk ska 

påverka de som bor på landet, stränderna och 

kusten. Kommunen tycker inte heller att man 

ska bygga vindkraftverk i områden där landskapet 

är särskillt vackert. 

Kusten 

Trelleborgs vackra kust är cirka 30 km lång. 

Kusten är attraktiv för friluftsliv, turism och 

boende och många vill vara nära havet. Det är 

viktigt att kusten även i framtiden är tillgäng- 


lig för alla. Därför föreslår översiktsplanen 

ingen ny bebyggelse söder om kustvägen. 

Konsekvenser av översiktsplanen 

För att samhället ska utvecklas på ett bra och 

hållbart sätt måste miljöpåverkan av förslagen 

i översiktsplanen har beskrivas. Både positiv 

och negativ påverkan måste lyftas fram. 

Den negativa påverkan ska vara så liten som 

möjligt. 

Allmänna intressen 

Allmänna intressen är något som är av värde 

för oss alla. Viktiga allmänna intressen i en 

översiktsplan är naturvärden, kulturvärden, 

miljöfrågor och landskapsfrågor. Dessutom 

finns speciella värden som är viktiga för hela 

landet. De kallas för riksintressen. Det är samhällets, 

det vill säga kommunens och statens, 

uppgift att skydda och utveckla de allmänna 

intressena. 

Översiktsplanens förslag till utveckling av 

samhället kommer att påverka flera av de ovan 

nämnda allmänna intressena. Det är kommunens 

vilja att skydda det som är värdefullt och 

utveckla det som kan bli bättre. 

Riksintressen 

Geografiska områden kan innehålla värden 

som är av intresse för hela landet. Detta kallas 

att områdena är av riksintresse. Områden av 

riksintresse kan exempelvis innehålla naturvärden 

eller kulturvärden. Riksintressen kan 

även vara bland annat vägar och järnvägar

eller någon energianläggning, exempelvis 

vindkraft. Områden som är viktiga för friluftsliv 

eller fiske kan också vara av riksintresse. 

Det är Länsstyrelsens uppgift att se till så att 

landets alla riksintresseområden inte skadas 

av till exempel ett nytt bostadsområde. 

Längs med hela kusten finns det riksintresse 

för kustzonen. Flera av de föreslagna utbyggnaderna 

ligger inom detta område. Andra 

riksintressen som kan komma att påverkas 

av översiktsplanens förslag är riksintresse 

för kulturmiljön och naturvården. Föreslagna 

utbyggnader ska planeras på sådant sätt att 

påverkan på riksintressena ska bli så liten som 

möjligt. 

Miljömålen 

Riksdagen har satt upp mål för att skapa en 

bättre miljö. Målen beskriver hur vi vill att 

Sveriges miljö ska förbättras och ska: 

• främja människors hälsa 

• värna den biologiska mångfalden och 

naturmiljön 

• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska 

värdena 


• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 

• trygga en god hushållning med naturresurser 

Förslagen i översiktsplanen bedöms inte 

påverka miljömålen så att målen inte kan 

nås. I översiktsplanen föreslås åtgärder för 

att minska miljöpåverkan. Dessa åtgärder har 

redovisats tidigare i översiktsplanen. 

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer är regler som har tagits 

fram av regeringen för att skydda människors 

hälsa och miljön. Idag finns normer för bland

annat utomhusluft, ytvatten, grundvatten och 

omgivningsbuller. Trafik och jordbruk är exempel 

på aktiviteter som kan påverka miljön. 

Förslagen i översiktsplanen bedöms klara alla 

miljökvalitetsnormerna. 

Konsekvenser av utbyggnaderna 

När staden växer kommer mark som idag 

används för jordbruk istället användas för 

bostäder och verksamheter. När man bygger 

på jordbruksmark kan den aldrig igen brukas. 

Jordbruksmark kommer att försvinna då man 

bygger i utkanten av staden och i utbyggnadsorterna. 

Även ringvägen kommer att medföra 

att jordbruksmark försvinner. 

Eftersom jordbruksmarken i Trelleborg är 

bland den bästa i Sverige måste man vara 

sparsam med den. För att spara på jordbruksmark 

och få mer liv i Trelleborgs centrum kan 

man förtäta staden genom att bygga på platser 

som idag inte används eller som används på 

ett dåligt sätt. 

När man bygger fler hus i de mindre orterna 

på landet kommer det att innebära att fler 

måste pendla till jobbet. Om alla tar bilen 

kommer avgaserna att öka. Men om fler bor 

på orten kan kanske bussen köra oftare och 

då behöver man inte ta bilen. Kanske har man 

då också råd att bygga cykelvägar och behålla 

affär och skola. 


Vad händer innan man får börja bygga? 

När ett område pekas ut för en viss användning 

i översiktsplanen, till exempel bostäder, 

betyder det inte att man kan börja använda 

området direkt. Om man vill bygga nytt måste 

området oftast undersökas närmare. Det gör 

man i en så kallad detaljplan. I en detaljplan 

utgår man från översiktsplanen och sen undersöker 

man närmare hur man kan bygga och 

hur man inte kan bygga. Det som bestäms i 

detaljplanen är bindande för alla. 

Här bredvid finns ett exempel på en detaljplan 

för bostäder som man gjort inom ett område 

som föreslogs för bostäder i ÖP 2002. Kartan 

med bestämmelser på kallas plankarta och 

den är juridiskt bindande, det vill säga att den 

måste alla följa. Till plankartan hör beskrivningar 

och oftast en illustration som visar hur 

området kan tänkas bebyggas och användas. 


Till vänster: 

I översiktsplanen pekas ett område i norra delen 

av staden ut som lämpligt för bostäder. Den gula 

färgen känns igen som användning för bostad. 

Nedan till vänster: 

En arkitekt tar fram ett ritningsförslag till ett 

bostadsområde. På vägen till färdig detaljplan 

utreds bland annat var det finns ledningar, 

hur man ska komma till området, var det finns 

förskola och skola och om kan det bli för 

mycket trafik? De som bor intill får komma med 

synpunkter under arbetet. 

Nedan: 

Så här ser sen en plankarta till en detaljplan ut. I 

exemplet betyder gul färg bostad och grön park. 

det vita är gata. Olika användningar visas med 

olika färgfält för att de ska vara lättare att läsa. 

Kartan illustreras med illustrationen.

APPENDIX B - SIDA 1 

APPENDIX B 

KommuNfullmäKtIgEs 

BEslut 2010-06-21

APPENDIX B - SIDA 2

APPENDIX B - SIDA 3

APPENDIX B - SIDA 4

APPENDIX B - SIDA 5

APPENDIX B - SIDA 6

APPENDIX B - SIDA 7

APPENDIX B - SIDA 8

APPENDIX B - SIDA 9

APPENDIX B - SIDA 10




APPENDIX B - SIDA 14



APPENDIX C - SIDA 1 

APPENDIX C 

LäNsstyrELsEN 

grANskNINgsyttrANDE

APPENDIX C - SIDA 2

APPENDIX C - SIDA 3

APPENDIX C - SIDA 4

APPENDIX C - SIDA 5

APPENDIX C - SIDA 6

APPENDIX C - SIDA 7

APPENDIX C - SIDA 8

APPENDIX C - SIDA 9

APPENDIX C - SIDA 10

APPENDIX D - SIDA 1 

APPENDIX D 

SAmmANStällNINg Av 

INkomNA SyNPuNktEr 

uNDEr utStällNINgEN

APPENDIX D - SIDA 2

ÖVERSIKTSPLAN 2010 

Trelleborgs kommun, Skåne län 

Sammanställning av inkomna synpunkter 

under utställningen 

Förslaget, Översiktsplan 2010, har under tiden 2010-02-08 till 

2010-04-09 varit utställt enligt 4 kap. 6 § PBL. 

Utställningsförslaget utsändes 2010-02-05 enligt sändlista. 

Offentliga informationsmöten hölls på ICA Maxi 2010-03-04, 

Valen köpcentrum 2010-03-12 och CityGross 2010-03-25. 

Information har även skett i flera andra sammanhang. 

Förslaget har funnits tillgängligt på biblioteken i Trelleborg, 

Skegrie, Anderslöv och Smygehamn samt i Rådhuset i Trelleborg. 

Hela förslaget har även varit tillgängligt på kommunens hemsida. 

Inkomna yttranden 

Utan erinran - Byggnadsnämnden 

- Fritidsnämnden 

- Svedala kommun 

- Polismyndigheten 

- Fastighetsägarna Syd 

- Sysav 

Med synpunkter Länsstyrelsen 

Kommunala nämnder 

- Tekniska nämnden 

- Miljönämnden 

- Fastighetsnämnden 

- Räddningsnämnden 

- Individ och familjeomsorgsnämnden 

Övriga offentliga organ 

- Region Skåne 

- Malmö Stad 

- Vägverket 

- Banverket 

- Fiskeriverket 

- Skånetrafiken 

Politiska partier i kommunfullmäktige 

- SPI 

- Socialdemokraterna 

- Miljöpartiet 


Länsstyrelsen 

- Sverigedemokraterna 

Företag och övriga organisationer 

- Byarådet i Trelleborgs kommun 

- E.ON. 

- Kulturmiljöföreningen i Grönby–Sörby 

- Lantbrukarnas Riksförbund Skåne 

- Naturskyddsföreningen i Trelleborg 

- Nätverket Hamngruppen 

- Söderslättspartiet 

- Trelleborgs Hamn 

- Valen Företagarförening 

- Östersjöterminalen 

Privatpersoner 

- Areskoug Mikael 

- Arvidsson Brita & Arvidsson Alf 

- Bengtsson Pernilla & dr. Williams Ben 

- Björk Blixt Lena & Blixt David 

- Brandin Madeleine 

- Ek Ivar 

- Ekberg Gustaf 

- Jörgensen Eva & Jörgensen Peter 

- Laneryd Mauritz för Villaföreningen Västerjärsborna 

- Lindvall Marcus & Lindvall Sandra 

- Michelsen Annika & Michelsen Jan 

- Nimbeck Magnus 

- Reinius Karin 

- Stahnke Nicolaj 

- Svensson Nils 

- Svensson Sven 

Länsstyrelsen 

Länsstyrelsen menar att översiktsplaneförslaget inte är 

godtagbart utifrån statens intressen och preciserar detta till att 

en sammanställd markanvändningskarta för hela kommunen 

saknas och preciserar i övrigt det ej godtagbara till: 

- Planerna för utbyggnadsområdet Maglarps Strand kan komma 

att innebära påtaglig skada på natur – och kulturvärden som är 

kopplade till riksintresset för kustzonen varvid länsstyrelsen 

kan komma att överpröva kommande detaljplanering. 

- Utbyggnad av väg och vindkraftverk inom riksintresseområde 

för kulturmiljön kan komma att innebära påtaglig skada på 

kulturvärden varvid länsstyrelsen kan komma att överpröva 

kommande detaljplanering. 

- Planer för verksamhetsområde norr om Trelleborg kan 

innebära risker för människors hälsa och svårigheter att följa 

miljökvalitetsnormerna för vatten varvid länsstyrelsen kan 

komma att överpröva kommande detaljplanering. 

- Riktlinjer för planering av vindkraftsutbyggnad (i relation till

iksintresseområden) 

Kommentar: 

Länsstyrelsens yttrande reser i övrigt många frågetecken som i 

huvudsak kommenterats tidigare och dessa upprepas ej här. 

Utbyggnaden av Maglarps Strand vilar på en fördjupning av 

översiktsplanen från 2005 som godtagits av länsstyrelsen. Påverkan på 

riksintresset kustzonen har länsstyrelsen påtalat först i samband med 

detaljplaneprogram för utbyggnaden under 2008 och 2009. Detta har 

föranlett flera dialoger med länsstyrelsen och detaljplaneprogrammet 

har genomgått omarbetning utifrån detta. Länsstyrelsen har ej i nu 

aktuellt yttrande klargjort på vilket sätt riksintressets natur- och 

kulturvärden skadas. I nu aktuellt översiktsplaneförslag 2010 har 

kommunen redovisat omfattningen av området så att dess utbredning 

kan missuppfattas. 

Översiktsplaneförslaget föreslår inga vindkraftverk inom 

riksintresseområden. Länsstyrelsens synpunkt i denna del tolkas, och 

har bekräftats vid möte med länsstyrelsen, som att vindkraftetablering 

ej skall ske inom riksintresseområden. Vad gäller ringväg och dess 

anslutning till väg E6 kommer denna sträckning att beröra 

riksintresseområde för kulturmiljön oavsett lokalisering. Lokalisering 

av ringväg, som förutses utpekas som riksintresse, vilar på tunga 

avvägningar i samhällsplaneringen och kommunen och länsstyrelsen är 

överens om att i den vidare planeringen kommer bl a miljöbedömning 

att vara nödvändig i syfte att kunna göra de bästa avvägningarna i 

intressekonflikter. 

Kommunen visar i planförslaget tydlig medvetenhet kring eventuella 

konflikter med vattenskyddsområde i anslutning till ringväg och 

föreslaget verksamhetsområde omedelbart norr om Trelleborgs stad. 

Kommunen har självklart inga andra mål kring dessa frågor än 

länsstyrelsen. Kommunen och länsstyrelsen är överens om att i den 

vidare planering kommer miljöbedömning att krävas. Denna och den 

fördjupade kunskapen som i övrigt framkommer vid detaljplanering 

kommer att ligga till grund för förändringar av planområdet, 

förändringar av vattenskyddsområdet, skyddsåtgärder mm. 

Miljökvalitetsnormer för grundvatten gäller här precis som i alla andra 

delar av kommunen och skall efterföljas på samma sätt som övriga 

miljökvalitetsnormer, dvs. utgör normal planeringsförutsättning vid all 

förändrad markanvändning. 

Vad gäller riktlinjer för planering av vindkraftsutbyggnader tolkas 

länsstyrelsens synpunkt, som har bekräftats vid möte med 

länsstyrelsen, att vindkraftetablering ej skall ske inom 

riksintresseområden. 

Kommunala nämnder 

Tekniska nämnden - Det är viktigt att det inte råder tveksamheter om 

investeringsbehovet i tekniska system för att svara upp mot 

utbyggnadsbehoven, särskilt utbyggnaden av Maglarps Strand 

och elanslutning av färjor. 

- Planen bör kompletteras med särskilt kapitel om bredband. 


- Kommunens avfallsplan bör integreras i ÖP 2010. 

Kommentar: Enligt miljöbalken skall varje kommun ha en avfallsplan 

och denna är en del av renhållningsordningen. Större markanspråk i 

sammanhanget kan vara en del av översiktsplaneringen och skall 

övervägas när sådana presenteras. Detta gäller även bredband. 

Miljönämnden - Understryker vikten av de synpunkter som nämnden framfört i 

samrådsskedet. 

- Målet att Trelleborg skall bli ett kretsloppssamhälle är 

angeläget att tydliggöra. 

- Infrastrukturen runt centralorten skall medföra mindre 

miljöbelastning och jämnare trafikflöden och korsningar med 

ringleden skall vara planskilda. 

- Ökad användning av järnvägstransporter till lands och med 

fartyg för fjärrtransporter. 

- Utlokaliserade bensinstationer skall samordnas med ett 

truckcenter där lastbilar ställs upp i avvaktan på färjeavgång. 

- Vill att naturområdet vid Dalköpingeån inte ska beröras av 

vägdragningen och sista sträckan fram till hamnområdet skall 

dras nedsänkt och täckt. 

- Vill komplettera med inriktning att bostäder kan varvas med 

arbetsplatser, av icke störande natur, så att samhället är 

levande och behovet av transporter minimeras, Speciellt som 

följd av text på sid 30 i utställningsförslaget. 

- Önskar att redovisade åtgärder för att minska miljöpåverkan 

skall överensstämma med kommunens miljömålsarbete och 

ÖP 2010 måste kompletteras. 

- Önskar att ÖP 2010 redovisar platser för återvinningsstationer. 

- Vid etablering av nya områden skall mark reserveras för 

uppsamlingsdammar för dagvatten. 

- Önskar att Barnkonventionen ges egen rubrik i planen. 

Kommentar: Förslag för korsningar till ringvägen, nedsänkning av 

ringväg i dess östra del, hänsyn till naturområdet Dalköpingeån, 

truckcenter norr om staden och markreservat för dagvatten skall 

behandlas i fortsatt planering. 

Frågor om återvinningsstationer behandlas lämpligast i avfallsplanering 

om det inte gäller tydliga och större markanspråk. 

Barnkonventionen är alltid en förutsättning för kommunens beslut, 

handlande och utveckling. 

Fastighetsnämnden - Har inga ytterligare synpunkter på utställningshandlingen 

utöver de som redan framställts i yttrandet till 

samrådshandlingen. Betonar vikten av att dessa beaktas i den 

fortsatta planprocessen. 

(- Bra material som ger goda förutsättningar för vidare planering. 

- Positiv till föreslagen vägstruktur. 

- Hamnens utbyggnad bör vägas mot andra kommunala intressen. 

- Regionaltågsförbindelse är på sikt nödvändig. 

- Positivt att föreslå förtätning av centrum 

- Positiv till utbyggnaden av Maglarps Strand men skjutbanan är viktig. 

- Kollektivtrafiken och servicen viktig till och i utvecklingsorterna. 

- Vindkraftverk i landskapet kan vara störningsmoment och andra energislag, 

som solenergi och vattenkraft bör övervägas. 

- Viktigt med avvägning mellan olika markanspråk för kuststräckan.) 

Kommentar: Synpunkterna skall övervägas inför fortsatta beslut kring

översiktsplanen 

Räddningsnämnden - Kompletterar tidigare yttrande: 

- En aspekt som måste beaktas vid planeringen för en framtida 

brandstation är hur räddningstjänstens insatstider påverkas av 

utbyggnaden av vägnätet och då framförallt den planerade 

ringvägen. 

- Vill att fastigheten 3:13 Havrejordsvägen, Lille vång anges som 

plats för ny brandstation. 

Individ och 

familjeomsorgsnämnden 

Kommentar: Föreslagen lokalisering av ny brandstation får anses 

innefattas i förslaget och i övrigt hänskjutas till framtida 


- Vidhåller tidigare synpunkter. 

(- Behovet av mark för olika boendeformer för ungdomar och 

funktionshindrade personer ska särskilt beaktas. Marken ska vara belägen i 

lättillgängliga områden med närhet till kommunikationer och service. 

- För att trygga en social hållbarhet ska vi i stadsbyggandet fullfölja att 

stadens delar och funktioner blir tillgängliga, så att alla oavsett ålder eller 

eventuella hinder kan vara delaktiga i samhället.) 

Kommentar: Synpunkterna skall övervägas inför fortsatta beslut kring 


Övriga offentliga organ 

Region Skåne - Finner att det osannolikt att en light-rail utmed kommunens 

kuststräcka skulle kunna aktuellt, även sett i ett mycket långt 

perspektiv 

- Hänvisar i övrigt till yttrandet i samrådsskedet: 

(- Dokumentet är lättläst med utförliga resonemang och motiveringar. 

- Välkomnar det regionala perspektivet i översiktsplanen. 

- Skulle gärna se att de regionala frågorna belyses mer, ex diskussion kring 

utbyggnadsområden i regionalt perspektiv. 

- Förslaget om handelns utveckling kan gärna utökas. 

- Grönstrukturen kan lyftas fram mer i förslaget och kan gärna kopplas till 

”Strategi för en grön struktur i Skåne”. Stråket längs Dalköpingeån har pekats 

ut som utvecklingsstråk i ovan nämnda strategi. 

- En yteffektiv planering är särskilt aktuell i kommunen pga. den värdefulla 

åkermarken. Tankarna kring förtätningar, bättre utnyttjande av lågutnyttjad 

mark, yteffektiv markanvändning i stationsnära lägen och mindre 

markkrävande bostadstyper stöds därför. 

- Vindkraftsfrågan får en kort och klar analys i förslaget. Region Skåne pekar 

på vikten av mellankommunal samverkan i dessa frågor. 

- Det är mycket viktigt att ställningstagande görs kring hur tillfarten till 

framtida hamnanläggning skall ske, innan vidare planering kring en framtida 

ringled genomförs. 

- Pågående utbyggnad av E6 är inte anpassad för den dragning av förbifart 

norr om Skegrie som presenteras i översiktsplanen. Motorvägsutbyggnaden 

norr om Skegrie till Maglarp är möjligen inte korrekt lösning om hamnens 

infart ska ske från öster. 

- En utbyggd Trelleborgsbana med Pågatågstrafik mellan Trelleborg och 

Malmö står mycket högt på Region Skånes behovslista. 

- Framhåller kulturvärdenas betydelse i planeringen och ser gärna att de 

starka kulturmiljövärdena i kommunen lyfts fram mer.) 




Malmö Stad - Välkomnar utbytet av arbetskraft mellan Trelleborg och Malmö 

men menar att detta resande måste ske på ett långsiktigt 

hållbart sätt. 

- Önskar en tydligare redovisning hur kommunens 

bostadsområden kopplas till regionens arbetsmarknader med 

hjälp av kollektivtrafik som stöd för sina ansträngningar att 

minska biltrafiken i Malmö. 



Vägverket - Påpekar att orterna Smygehamn och Beddingestrand inte 

uppfyller översiktsplanens krav på en utvecklingsort 

beträffande god kollektivtrafikförsörjning och menar att dessa 

inte bör betecknas utvecklingsorter. 

- Deltar gärna i framtida diskussioner kring exploatering av 

utvecklingsorter 

- Hänvisar i övrigt till tidigare yttrande: 

(- Anser att kommunens exploateringar i allt väsentligt bör ske genom 

förtätning i orter med en utbyggd service och/eller i kollektivtrafiknära lägen 

för att minska bilberoendet. 

- Ju längre från staden som en ny ringled etableras desto mindre avlastande 

effekt på staden kan förväntas. 

- Konstaterar att planens förslag till ringvägens sträckning medför att de 

investeringar som nu planeras för väg E6 i mindre omfattning långsiktigt 

kommer att utnyttjas för den övergripande trafiken. 

- Ur trafikanternas perspektiv utgör det skånska landskapet ett överskådligt 

område med många vyer som oftast endast begränsas av terrängens variation 

eller uppvuxna vegetationsbälten. Vindkraftsanläggningar är ett nytt inslag i 

landskapsbilden som kan ge en tilltalande variation. Verkens placering 

upplevs oftast mindre störande i grupp. 

- Det bör tydliggöras i kommunens inriktning och riktlinjer för vindkraft att 

av säkerhetsskäl tillåts inte etablering av vindkraftverk närmare allmän väg 

än ett avstånd motsvarande verkets totalhöjd, dock aldrig närmare än 50 

meter.) 



Banverket - Påpekar att orterna Smygehamn och Beddingestrand inte 

uppfyller översiktsplanens krav på en utvecklingsort 

beträffande god kollektivtrafikförsörjning och menar att dessa 

inte bör betecknas utvecklingsorter. 

- Deltar gärna i framtida diskussioner kring exploatering av 

utvecklingsorter 

- Hänvisar i övrigt till tidigare yttrande: 

(- Banverket tveksamt till ytterligare exploatering i främst Smygehamn– 

Beddingestrand och på landsbygden då de anser att kommuner bör vara 

ytterst restriktiva med ny bostadsbebyggelse i områden som är svåra att 

försörja med kollektivtrafik. 

- Det är bra att man eftersträvar en högre andel med flerbostadsbebyggelse i 

utbyggnadsområdena. 

- Banverket har inte utrett alternativ med fler än ett tåguppehåll i Trelleborgs 

stad. 

- Planerad bostadsbebyggelse i de västra delarna av hamnområdet får inte 

riskera funktionen av hamn av riksintresse. 

- En ny ringväg förbi Trelleborgs stad kommer i praktiken utgöra en yttre 

gräns för stadens tillväxt. Exploateringen innanför denna bör därför vara så 

pass hög att man motverkar tendensen till ytterligare stadsutbredning.) 

Kommentar: Synpunkterna skall övervägas inför fortsatta beslut kring


Fiskeriverket - Anser att det i appendix borde finnas en sammanfattande 

redogörelse av miljökonsekvenserna till följd av utfyllnad och 

flytt av hamnen 

Kommentar: Miljöprövning av hamnens utbyggnad pågår. 

Skånetrafiken - Bra att huvuddelen av utbyggnaderna placeras i Trelleborg 

- Ser det uttalade målet om hållbar utveckling och 

kollektivtrafikens del i denna utveckling som positivt 

- Anser det angeläget med en utbyggnadsförskjutning från 

Skegrie – Västra Tommarp mot Anderslöv – Alstad , då 

pendlingstiden (med pågatåg i Östra Grevie) från dessa orter 

förkortas avsevärt. 

- Anser att Västra Tommarp och de östra utbyggnadsområdena i 

Skegrie blir svåra att kollektivtrafikförsörja. 

- Menar att Hedvägen bör utformas för busstrafik med lämpliga 

hållplatslägen för att kunna kollektivtrafikförsörja Maglarps 

Strand, där det kan vara svårt för kollektivtrafiken att 

konkurrera med bil. 

- Sjöstaden är bra lokaliserat ut kollektivtrafiksynpunkt 

- Menar att man vid utbyggnad bör inleda med södra delen av 

Larsgården och östra delen av Västervång. 

- Anser att det är viktigt att hållplatser finns kvar i centrum även 

efter att resecentrum omlokaliseras till före detta Trelleborgs C. 



Politiska partier i kommunfullmäktige 

SPI - En flyttning av hamnen i sydostlig riktning ger vinster för 

miljön och tillgängligheten till havet. 

- Hamnens kapacitet är tillräcklig idag och en utbyggnad är inte 

befogad. Utbyggnaden bör begränsas till utbyggnad av 

pirarmarna. 

- En del av investeringskostnaderna bör bäras av staten. 

- Tillfarten till hamnen bör ske västerifrån. 

- Ringväg i ett östligare läge förordas och denna ska inte anslutas 

till hamnen. 

- Önskar en klart uttalad viljeyttring om hur vindkraft ska få 

etableras. 

- Vill ej att handelsområde utreds i stadens västra delar och 

menar att detta inte är förenligt med miljömålen. Ifrågasätter 

trovärdigheten i handelsutredning. 

- Vill utveckla en levande stadskärna och bevara centrum som 

attraktiv mötesplats. 

- Vill ha närhetsbutiker i alla kommunens orter. 

Kommentar: Beslut kring utbyggnaden av hamnen och dess framtida 

tillfart ligger utanför översiktsplaneförslaget. 

Socialdemokraterna - Alternativa infarter till hamnen ska prövas ur ett socialt, 

ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Tunnelalternativ ska 


övervägas. 

- Ett utanför centrum placerat center för lastbilstrafik med 

hamnen bör övervägas. 

- Ytan inom utvecklingsområdet Maglarps Strand ska minskas i 

dess västra delar. Bostadsbebyggelse belägen under 3,0 m ö h 

ska inte medges. 

- Exploatering i Beddingestrand i strandnära lägen ska inte ske. 

- Bebyggelse ska endast ske i undantagsfall utanför 

utvecklingsområdena. 

- Parkmark och ”gröna ytor” bör bättre skyddas och förtätning 

får inte ske på bekostnad av dessa. 

- Miljökonsekvensbeskrivningar ska fördjupas för att nå en 


- Väsentliga delar av Natur- och kulturmiljöplanen ska tillfogas 

ÖP 2010 för att dessa värden beaktas i det översiktliga 

utvecklingsarbetet i kommunen. 

Kommentar: Särskild utredning pågår f n kring framtida infart till 

hamnen. Tunnelalternativ ska belysas i denna. Förutsättningarna för 

ett lastbilscenter bör studeras närmare innan det tas in i 

översiktplanen. Minskning av ytan på Maglarps Strand skall göras i de 

södra delarna och i övrigt övervägas. Natur- och kulturmiljöplanen är 

ett viktigt underlagsmaterial till översiktsplanen. Hur mycket av 

underlagsmaterial som tas in i översiktsplanen är alltid svårbedömt. 

Övriga synpunkter kan övervägas medföra förtydliganden i 

planförslaget. 

Miljöpartiet - Vill att den storskaliga ringvägen tas bort från förslaget. 

- Lyft in möjligheten att låta västra infarten (anmärkn: till 

hamnen) gå i tunnel. 

- Lyft fram möjligheter till utveckling i befintligt hamnområde 

och samarbete med andra skånska hamnar. 

- För in en framtidsvision om spårvagn längs kusten. 

- Utveckla grönytorma kring kommunens åar. 

- Ta bort handelsområdet på västra industriområdet. 

- Minska antalet bostadsoch verksamhetsområden norr om 

Trelleborg. 

- Ta bort södra delen av bostadsområdet Maglarps Strand m h t 

marknivån. 

- Förtäta i byarna 

Kommentar: Södra delen av bostadsområdet Maglarps Strand tas bort. I 

övrigt skall synpunkterna övervägas inför beslut. 

Sverigedemokraterna - Öp 2010 är ett välarbetat och tydligt förslag som dessutom är 

lättläst. 

- Av alternativa dragningar av ringvägen är den södra streckade 

dragningen vid korsningen med järnvägen att föredra. 

- Avloppshanteringen kunde varit utförligare belyst. 

- Skjutbanan i Maglarp är en av Skånes bästa och detta måste 

vägas in vid planeringen av Maglarps Strand. 

- Olägenheterna med den planerade hamnutbyggnaden, och 

därtill den otroligt stora skuldsättning som krävs, gör att SD 

inte kan medverka till att utbyggnaden genomförs. 

Kommentar: Dragningen av ringvägen vid järnvägen skall studeras 

närmare i kommande planering varvid SDs förslag ska övervägas.

Byarådet i 


Lösningar där såväl skjutbana som bostadsutbyggnader är lokaliserade 

vid Maglarp är under utredning. Beslut kring utbyggnaden av hamnen 

ligger utanför översiktsplaneförslaget. 

Företag och övriga organisationer 

- Frågan om säker skolväg till och från skolan bör vara med i ÖP 

2010 

- Transporter till och från den planerade biogasanläggningen i 

Jordberga kommer att ge störningar utmed transportlederna 

- Menar att inriktningarna för vindkraftsetableringar gällande 

grupper, avstånd mellan grupper och avstånd till samlad 

bebyggelse ej skall vara en självklarhet. 



E.ON. - Yrkar att kommunen genom översiktsplanen säkerställer att 

området vid Fredshög, i kommunens västra del, så långt 

möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra 

tillkomsten av befintliga och framtida ledningar. 

- Påtalar vikten av att E.on blir underrättade vid prövning av 

etableringar av vindkraftsverk och master och att hänsyns- och 

försiktighetsmått tas in i översiktsplanen bland annat för att 

säkerställa möjligheten att åtgärda ledningsnätet. 

Kulturmiljöföreninge 

n i Grönby-Sörby 

Lantbrukarnas 

Riksförbund Skåne 

Kommentar: Kommunen är medveten om att området vid Fredshög är 

intressant för landanslutningar av kablar och ledningar men att 

tillräckligt samlat underlag saknas för att peka ut området i 

översiktsplanen. Kommunen är medveten om de hänsynsmått som 

gäller vid ledningar. Byggherren har ansvar vid etableringar av 

vindkraftverk och master att klara ut de krav som ställs från 

ledningshuvudmän, Transportstyrelsen, Försvarsmakten m fl. 

Kommunen remitterar så långt möjligt vid prövningar nämnda 

ärendetyper till sakägare och bl a ledningshuvudmän m fl. Riktlinjer för 

vindkraft i ÖP 2010 kan kompletteras för att särskilt uppmärksamma 

prövande myndigheter och byggherrar på behovet att remittera till 

ledningshuvudmän. 

- Samlad bebyggelse bör likställas med stort antal fastigheter 

även över större yta (Vindkraftskapitel) 

- Eventuellt minska avstånd (anmärkn: till samlad bebyggelse?) 

till 7 x verkens totalhöjd. 

Kommentar: Samlad bebyggelse är ett juridiskt begrepp utifrån plan- 

och bygglagen. Synpunkterna i övrigt skall övervägas inför fortsatta 

beslut kring översiktsplanen 

- Anser att skälen att flytta hamnen österut inte är tillräckliga 

och att grunden för ringväg faller med detta. Vidare utredning 

behövs. 

- Behovet att bevara åkermark för produktion av livsmedel och 

energi är mycket stort och bevarandet skall prioriteras. 

- Ringvägen är ett brott mot miljöbalken 


Naturskyddsföreningen 

i 

Trelleborg 

Nätverket 

Hamngruppen 



- Vidhåller tidigare synpunkter: 

(-Ytor och åtgärder för utökande och bevarande av skyddsvärda biotoper, 

flora och fauna, allemansrättlig mark mm skall bli större. 

- Vill ha naturreservat i kommunens norra del. 

- Sammanhängande grönområden i nordsydlig riktning i staden bör skapas. 

- Naturvärden bör skyddas närmast kusten vid exploatering av Sjöstaden för 

söderifrån kommande eller längs kusten flyttande fåglar, insekter mm 

- Öster och väster om själva staden bör man gå längre för att skydda kusten 

och stranden. 

- Planen bör visa en beredskap för hur man ska skydda kustremsan, dess 

flora och fauna, mot en framtida höjning av vattenståndet. 

- Projektet ”Pärlan” passar inte alls in i miljön och ligger inom 

erosionsriskområde och ger trädskövling. 

- Planen bör lyfta fram hur andelen resor med cykel ska öka samt visa ett 

tydligt cykelvägnät. 

- Kommunen bör vidta kraftfulla åtgärder mot det dåliga badvattnet i Gislöv 

och bör visa hur man ska lösa problemet med dagvatten. 

- Menar att dagvatten från Maglarps Strand rinner rakt ut i havet. 

- En eventuell flyttning av hamnen kommer att förstöra värdefull natur- och 

kulturmark, kompensationsåtgärder måste skapas och lastbilsuppställning 

flyttas bort från hamnen. 

- Ringvägen bör samlokaliseras med järnvägen i hela sin sträckning, även 

närmast kusten och inte passera tvärs Dalköpingeån. 

- Kraftig ökning av godstransporter på lastbil till hamnen är inte förenligt 

med skapandet av en attraktiv stad. 

- Tror ej att hamnen avvecklar inre färjelägen efter planerad utbyggnad.) 



- Hamnen bör inte styra ÖP och en flyttad fördubblad hamn med 

tillfart via ringväg från öster är fel framtid för Trelleborg. 

- Den ”yttre ringvägen” avlastar inte dagens trafik på Hedvägen. 

- Önskar annan inriktning för stadscentrums utveckling. 

- Saknar idéer eller strategi för turism- och 

landsbygdsutveckling. 

- Föreslår att trafiken till hamnen går nedsänkt, från 

Maglarpsrondellen, västerifrån till hamnen. 

- Föreslår upphöjd gångförbindelse i CB Friisgatans förlängning 

över till Mittelbron för att öka stadens kontakt med havet. 

- Önskar satsningar på de gemensamma rummen, gator, torg och 

parker. 



Söderslättspartiet - Ringvägssträckningen är omotiverad utan godstransporter till 

hamnen och staden behöver en inre ringväg. 

- Planen bör innehålla tunnlar, nedsänkta vägar och viadukter 

för den tunga trafiken. 

- Saknar en strategi för spårbunden trafik som knyter ihop 

bostadsoch verksamhetsområden. 

- Saknar förslag på åtgärder för luftföroreningarna från hamnen i 

centrum. 

- Hamnens intrång bör begränsas och broar och tunnlar bör 

knyta ihop staden med hamnens kajer. 

- Levande centrum kan endast åstadkommas med ett ökat utbud 

av mötesplatser med aktiviteter.

- Önskar bättre kommunikationer på landsbygden och 

pendlarparkeringar vid kollektivtrafik. 

- Önskar bostadsbyggande så att ungdomar kan bo kvar centralt 

och studera på andra orter. 

- Hela kuststräckan bör utvecklas för det rörliga friluftslivet och 

besöksmål utvecklas. 



Trelleborgs Hamn - Positiv till föreslagen väg- och bebyggelsestruktur och vill att 

infarten till hamnen kommer österifrån utmed befintligt 

järnvägsspår från riksväg 9. 

Valen 

Företagarförening 

Kommentar: Frågan om infart till hamnen är föremål för särskild 

utredning. 

- Manar till försiktighet med etablering av handel och arena 

m.h.t. hotet mot centrumhandeln. 

- Idén om Sjöstaden är mycket positivt. 



Östersjöterminalen - Önskar ytterligare belysning av det framtida behovet för 

verksamhetsetableringar och konstaterar att markberedskapen 

i huvudsak är knuten till bl a infrastruktursatsningar och 

otillräckligt i det korta perspektivet. 

Kommentar: Synpunkterna är relevanta. Om möjligt bör planförslaget 

kompletteras annars bör kommunen särskilt utreda och peka ut nya 

områden för verksamhetsetableringar för närmaste åren. 

Privatpersoner 

Areskoug Mikael - Negativ till östlig hamnutbyggnad. Menar att hamnens vision 

är förlegad och att ett genomförande av denna skulle innebära 

omfattande åverkan för stora delar av Trelleborg. 

- Negativ till ”lång” ringled, då den medför avsevärt längre 

färdväg för alla fordon som anländer och avreser med färja från 

E6 och därmed onödiga utsläpp av koldioxid och partiklar. 

- Menar att hamnens utrymmesbehov för längre färjor kan 

tillgodoses genom utbyggnad i väst och att trafik till hamnen 

bör gå i tunnel från Maglarpsrondellen till söder om DUX/ICA 

MAXI. 

Arvidsson Brita & 

Arvidsson Alf 



- Bestrider föreslagen vägdragning från Snarringe via Söderlid. 

- Den goda jordbruksmarken ska bevaras och menar att vägen 

lika väl kan gå från Västra Tommarp (befintlig väg) eller till 

rondellen i Skegrie, så sparas jordbruksmark. 



Bengtsson Pernilla & 

Dr Williams Ben 

Björk Blixt Lena & 

Blixt David 


- Bestrider den yttre dragningen av Ringvägen och det norra 

verksamhetsområdet 

- Skriver att förslaget påverkar dem negativt, inte bara som 

grannar utan också med hänsyn till Sveriges riksintressen. 

- Anser att översiktsplan 2010 inte tar hänsyn till följande 

angelägna frågor inför framtiden: 1) vattentillgångar i det 

snabbt skiftande klimatet, 2) livsmedelsförsörjning i det snabbt 

skiftande klimatet, 3) reducera koloxidutsläppen, 4) verklig 

förnybar energiproduktion. 

- Hemställer att Trelleborgs kommun tar bort planerna på en 

yttre dragning av Ringvägen med omgivande 

verksamhetsområde från Översiktsplanen 2010. 



- Är mycket kritiska till en yttre dragning av den så kallade 

ringvägen, det vill säga en ny vägdragning av E6 nordöst om 

Skegrie och norr om V. Tommarp. 

- I den nya översiktsplanen dras ytterligare en motorväg på 

norra sidan Skegrie vilket resulterar i att byn kläms in mellan 

två nya motorvägar. 

- Kommunen bör utreda möjligheter med en tunnel med 

sedumtak samt reningsanläggning för avgaser för befintlig 

västlig vägtrafik till och från hamnen. 

- Analysera möjligheterna med ökad godstrafik via tåg i stället 

för lastbil till och från hamnen. 

- Utred potentialen att förbättra in- och utfarten till Trelleborg 

via väg 108 så att inte västra Trelleborg belastas med alla trafik 

- Förbättra kollektivtrafiken till närliggande orter kring 

Trelleborg, exempelvis Skegrie. 

- Anser att Trelleborg är i akut behov av en ringväg och att den 

bör byggas snarast enligt förslaget i översiktsplan 2002, menar 

att inget hindrar staden från att växa utanför ringvägen. 



Brandin Madeleine - Uppfattar för lite framtidstro och för lite stolthet i Trelleborg. 

- Menar att översiktsplanen inte visar metoder för att avhjälpa 

problemen med t.ex. invånarnas låga utbildningsnivå, att det 

uppenbarligen finns för få investerare som vill satsa på 

speciella boendemiljöer, och att centrum och handelsmiljön 

bitvis känns gammal och hankar sig fram. 

- Menar även att planen trots många verbala önskeuttryck inte 

visar en modern, lockande och intressant boendekommun utan 

att hamnens utbyggnad och dess tillfarter dominerar och styr 

planen. 

- Anser att Maglarps Strand, Gislöv, Västervång och kanske även 

Sjöstaden är ansatser i rätt riktning. Men att Sjöstaden inte är 

drivkraften i planen utan det är hamnens expansion och att 

detta präglar planen. 

- Menar att hamnens utbyggnad kan bli av men att Sjöstaden är 

undermåligt utredd. 

- Menar att utgår från hamn och väg och sedan, kanske någon

gång om någon generation? ska Sjöstaden förverkligas. 

- Anser att en ny översiktsplan ska tas fram och att 

kommunfullmäktige inte ska låta anta denna, där hamnen helt 

fått styra inriktningen. 



Ek Ivar - Anser att översiktsplanen inte ger ett hållbart samhälle. 

- Anser att översiktsplanen inte innehåller någon ekonomisk 

verklighet som möjliggör ett genomförande. 

- De olika projekten bör tidsbestämmas och kostnaden 

samordnas med kommunens troliga framtida ekonomi. 

- Bostäder, industrier och infrastruktur blandas så det blir 

skadligt för invånarna 

- Vill ej ha ringväg för den tunga trafiken utan låta infart till 

hamnen ligga kvar i väster 

- Flytta bangårdsområdet till västra industriområdet och bygg 

bostäder på nuvarande bangårdsområde 

- Placera inte ringväg i anslutning till bostadsområden 

- Låt ringvägen börja i Maglarpsrondellen 

- Närmaste vägen för tung trafik till hamnen är ett måste för att 

värna hälsa och miljö 

- Bygg i första hand ut hamnen åt väster, i andra hand på en ny ö 

utanför Alnarpsån (Anmärkn: Albäcksån?) och låt hamnen 

endast vara till för passagerare och personbilstrafik 

- Järnvägstrafiken ska endast inriktas på passagerartrafik 

- Bygg bostäder på östra industriområdet och nya industrier 

utmed väg E6. 



Ekberg Gustaf - Menar att förslaget med ringled norr om Skegrie bör överges 

till förmån för förslaget ur ÖP2002 eller en lösning med tunnel. 

- Anser att ringvägsförslaget skapar barriärer då byarna kläms in 

mellan ringled och E6 

- Anser att den nya ringvägssträckningen är olämplig på grund 

av: riksintresse kulturmiljö och vattenskyddsområden, bördig 

åkerjord och större vattensalamanderns lekområde. 

Jörgensen Eva & 

Jörgensen Peter 



- Protesterar mot kommunens förslag till översiktsplan när det 

gäller Västra Ringvägens förlängning mot väg 108 (DP107) 

- Finner att det är olämpligt att dra ytterligare trafik med farligt 

gods förbi en skola. 

- Skriver även att samtliga villor vars tomter vetter mot den 

planerade vägen kommer att minska kraftigt i värde 

- Menar att den övergripande planeringen borde fastslås innan 

man detaljplanerar och därmed gör kostnadskrävande och 

tillfälliga undermåliga lösningar. 


översiktsplanen men i huvudsak övervägas i pågående 



Laneryd Mauritz för 

Villaföreningen 

Västerjärsborna 

Lindvall Marcus & 

Lindvall Sandra 

Michelsen Annika & 

Michelsen Jan 

- Positiva till Sjöstaden, Visionen om en kustnära bebyggelse är 

något som staden verkligen behöver, vill dock att infartsfrågan 

och pågatåg löses först. 

- Positiva till Strandparken, vill dock att sikten mot havet inte 

störs, ex. genom högre växtlighet eller lightrail. 

- Önskar en upprustning av västra småbåtshamnen, anser att 

den kan vara ett bra komplement till Sjöstadens marina. 

- Positiva till ny ringväg och föreslagen placering, anser att den 

skall byggas snarast. 



- Är ytterst bekymrade vad det gäller den bit i översiktsplanen 

som berör en fyrfilig motorväg tvärs över söderslätts bördiga 

kulturmark. Oron grundar sig främst det buller vägen medför 

samt att barnen kommer att leva så pass nära en fyrfilig 

motorväg. 

- Känner sig bedragna eftersom den nya översiktsplanen är långt 

ifrån de översiktsplaner (2002, 2006) de studerade innan de 

flyttade. 

- Anser det som självklart att ringväg enligt 2002 års 

översiktsplan byggs. 

- Anser att man bör stärka upp befintliga vägar, färdigställa 

motorvägen till Trelleborg, samt stärka väg 108 till Svedala till 

2+2 väg. 

- Menar att man inte i nuvarande form kan godkänna den 

översiktsplan som nu är ute på samråd utan att den del som rör 

den nordliga dragningen av ringvägen bör plockas bort ur 

planen. 



- Bestrider den del av Översiktsplanen som berör flytt av 

hamnen och den yttre dragningen av den så kallade ringleden 

- Menar att hamnens flytt genomsyrar översiktsplanen, önskar 

ekonomisk redovisning av påverkan på Trelleborgs stad. 

- Skriver att Skegrie kommer att ha en motorväg på varje sida 

och oavsett hur det blåser kommer föroreningar och buller att 

påverka dem. 

- Många föräldrar uttrycker oro för att låta barnen växa upp 

mellan två motorvägar. 

- Menar att en ringled av föreslagen storlek och dragning 

påverkar luften, vattendragen, marken, jordbruket, 

kulturmiljön och den estetiska miljön 



Nimbeck Magnus - Anser att Översiktsplanen uppvisar klara brister där man på ett 

mycket partiskt sätt tagit ställning för en dragning av 

”ringvägen” norr om Skegrie. 

- Menar att i Öp 2010 belyses ringvägens sträckning i stort sett 

enbart utifrån det behov och de fördelar den medför för 

trafikanten.

- Menar att föreslagen ringväg inte avlastar den lokala trafiken 

inom Trelleborgs stad. 

- Anser att man bör utgå från intentionerna i översiktsplan 2002 

för att få en fungerande ringväg. 

- Föreslagen dragning av ringvägen och övriga tillfartsvägar i 

ÖP2010 kommer avsevärt att försämra boendemiljön för orten 

(Skegrie –Västra Tommarp) och tar ej hänsyn till påverkan 

beträffande buller och luftföroreningar. 



Reinius Karin - Önskar en promenadväg med jämn beläggning vid 

Tollebjersjön (anmärkn:tolkning av handskrift) mellan 

Fiskaregatan och Pålsvägen 

Kommentar: Synpunkterna överlämnas till tekniska förvaltningens 

parkavdelning. 

Stahnke Nicolaj - Bestrider ringväg enligt dragningen i Översiktsplan 2010. 

- Menar att en ringväg inte utgör en barriär för stadsutveckling, 

visar Århus, Roskilde, och Malmö. 

- Anser att man bör bygga ut ringväg enligt förslaget i ÖP2002, 

då staden kan utvecklas under ytterligare 40 år innanför 

ringvägen. 

- Önskar halvtimmes trafik med buss till Skegrie och Västra 

Tommarp. 

- Föreslår att hamntrafik dras på Strandridaregatan söder om 

Pergo och ICA 

- Anser att ringvägsförslaget med väg norr om Skegrie skall tas 

bort ur planförslaget. 



Svensson Nils - Vill uppmärksamma att ringvägen är inritad norr om järnvägen 

efter rondellen vid järnvägsviadukten. 

- Protesterar mot ringvägens dragning då vägen kommer att ta 

mycket mark i anspråk och gå nästan ända in i hans trädgård. 

- Föreslår att vägen dras söder om järnvägen för att man ska 

slippa låta ringvägens trafik korsa järnvägen. 

- Finner det ofattbart att hamnen måste flytta österut, föreslår i 

stället att det finns stora områden vid Pergo och Maxi 

stormarknad som kan användas för kajplatser. 

- Menar också att de boende längs den västra infarten har bosatt 

sig vid en trafikerad väg och därmed inte kan klandra 

trafikintensiteten. 

- Finner det underligt att man ska tvinga hamntrafiken som 

huvudsakligen kommer från väst att köra runt hela Trelleborg. 



Svensson Sven - Menar att översiktsplanen saknar information om jordbrukets 

villkor inom kommunen. 

- Menar att Översiktsplanen beskriver hamnen som den mest 

växande näringen inom kommunen, anser att hamnen är ett 


mycket riskabelt ekonomiskt projekt. 

- Menar vidare att eftersom hamnen inte kommer att expandera 

som översiktsplanen anger finns inget behov av den planerade 

ringvägen runt Trelleborgs stad. Ringvägen löser inte några 

problem med den hårt trafikerade Hedvägen utan där måste en 

koppling utföras till väg 108 samt mot väster till väg E6. 

- Anser vidare att väg 108 till väg E65 i Svedala ska förbättras 

betydligt. 

- Menar att nuvarande väg till hamnen bör förbättras på 

nuvarande sträckning, eventuellt nergrävd, samt att en ny 

utfyllnad söder om Ica Maxi och Duxfabriken också skulle 

kunna användas för att leda trafik direkt in på hamnområdet. 

- Anser att planering av handelscentrum utanför centralorten 

skall minimeras. 

- Föreslår att hamnens utbyggnad och flyttning mot öster 

bordlägges. 

- Vill att ringväg runt Trelleborg avskrivs från planerna. 

- Vill att Hedvägens anslutning till väg 108 vid Västervång 

förlänges mot öster söder om Järnvägen. Denna väg ansluter 

till trafikplatsen vid F.D. Svensk Bilprovning. 

- Vill att vägen till hamnen förbättras på nuvarande sträckning. 

- Vill att kommunen prioriterar jordbruksmarkens bevarande vid 

utbyggnader. 

- Vill att Trelleborgs kommun vid planering av handelscentrum 

skall överväga möjligheterna för affärerna i centrum att finnas 

kvar, anser dessutom att det finns en del mindre butiker på 

landsbygden som bör bevaras. 



Övrigt - Utöver synpunkter ovan har värdefulla synpunkter tillförts av 

tjänstemän. 

Justeringar 

Separat utlåtande redovisar förslag till justeringar av 

översiktsplaneförslaget. 

Trelleborg 2010-04-26 

Stefan Ferm John Wadbro 

Samhällsbyggnadschef Utredningsarkitekt

APPENDIX E - SIDA 1 

APPENDIX E 

UtlåtANDE

APPENDIX E - SIDA 2

APPENDIX E - SIDA 3

Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun (PDF-dokument, 14,6 MB)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?