Vaket, Nummer 1 2003

Årgång 26 

Nummer 1 2003 

VAKET 

Medlemstidning för 

Stenungsunds Sportfiskeklubb 

Årsmöte 2003 

Kallelse och dagordning 

Ledare 

Ordföranden har ordet 

Vårens aktiviteter 

Flugbindning & Praktiskt fiske 

Tio frågor 

Vem frågas ut denna gång? 

Sjöfiske 

Brunöring i Lysevatten 

Juniorsidan 

Ungdomsverksamheten i SSFK 

Notiser 

Information till medlemmarna 

Flugor 

En popper för gäddfisket 

och lite annat smått & gott! 

1

2 


Så har återigen ett år gått mot sitt 

slut och det är dags för bokslut. År 

2002 har glädjande nog inneburit 

en kraftig medlemsökning för 

SSFK och trenden ser ut hålla i sig. 

Klubben har lokalt ett mycket gott 

renommé, som vi skall leva upp till 

och försvara. Kanske är det ibland 

bättre än vad vi förtjänar. SSFK 

har nu fler än trehundra medlemmar 

varav en tredjedel är juniorer. 

Det ökande medlemsantalet ställer 

extra krav på klubben. Vi måste 

framför allt hjälpas åt att ta hand 

om våra yngre medlemmar. Du 

som kan tänka dig att arbeta med 

SSFK’s ungdomar, kontakta någon 

i styrelsen. Vi lovar allt stöd! 

Våra aktiviteter 

Klubben skall generellt också se 

till att kunna leverera det medlemmarna 

önskar och förväntar sig. Vi 

i styrelsen har kommit fram till att 

klubbens medlemmar prioriterar 

goda fiskemöjligheter före andra 

gemensamma aktiviteter. Rätta 

oss om vi har fel! Flera fiskande 

ökar trycket på våra befintliga sjöar 

och reser automatiskt frågan om vi 

skall försöka arrendera fler sjöar. 

Skall vi kanske skaffa en sjö med 

vitfisk, abborre och gädda eller är 

det bara ”ädelfisk” som gäller? Om 

någon i klubben känner till någon 

lämplig sjö och/eller kan hjälpa 

till att förmedla kontakter med 

markägare kontakta styrelsen. 

Fortfarande är klubbens huvudproblem 

- kommunikation. Hur 

informerar vi tillräckligt snabbt 

våra medlemmar om vad som är på 

gång. Återigen ber jag alla som har 

e-mailadress att uppge denna till 

klubben. Hoppas utrymme skall 

finnas på nästa års inbetalningsavi. 

Alla NI som är intresserade av att 

hjälpa till och jobba med klubben, 

registrera detta intresse hos 

styrelsen så att vi vet vart vi kan 

vända oss när vi behöver arbetskraft. 

Under hösten har två större 

projekt genomförts. Gjutningen av 

kläckningsrännan i Gårdsjöbäcken 

och brobygget i Kronsjön. Ett stort 

tack till alla de som ställt upp och 

jobbat hårt. Inför nästa år planerar 

vi att genomföra ytterligare två 

projekt – dämmet vid Lysevatten 

och byggandet av några vindskydd. 

Virke kan vi få från taket vid Gårdsjön. 

Jag har nyligen hört att en och 

annan medlem ibland känner ett 

visst utanförskap. Att det alltid är 

en liten klick av medlemmar som 

deltar i alla aktiviteter och som 

driver klubben. Detta är synd och 

definitivt inte meningen. Varje 

medlem kan när som helst kontakta 

vem som helst i styrelsen och 

föreslå aktiviteter. Om medlemmen 

i fråga dessutom är beredd att 

ta på sig att leda och organisera en 

klubbaktivitet skulle vi i styrelsen 

vara mer än tacksamma. Klubben 

har nu blivit så stor att vi inte 

längre känner varandra och detta 

innebär tyvärr att varje enskild 

medlem måste aktivera sig för att 

deltaga. 

Kom ihåg att vi i SSFK fiskar för 

att få rekreation inte för att fylla 

frysen. Var rädd om våra sjöar och 

klubbens övriga egendom!!! 

Ett försenat God jul och en god 

fortsättning på det nya fiskeåret! 

Gösta 

Ordförande: 

Gösta Bring 

0303-81857 

gosta.bring@epsilon.telenordia.se 

Besöksadress: 

Göteborgsvägen 2 

Postadress: 

Box 272 

444 24 STENUNGSUND 

Postgiro: 

23 17 71 - 7 

Webbplats: 

http://ssfk.tripod.com/ 

Om Vaket 

Detta nummer: 

Årgång 26 

Nummer 1 2003 

Redaktör: 

Martin Ekelund 

Södra Säterigatan 3 

418 76 GÖTEBORG 

031-510781 

martin_ekelund@swipnet.se

Omslagsbild: 

havsöringsfiske 

på Samsø hösten 

2002. 

Foto: Fries Rods 

Nästa nummer 

För att vi skall kunna göra 

en tidning som är intressant 

behöver vi hjälp. Får vi inte in 

material från medlemmarna 

blir tidningen tunn och alla 

vill väl kunna se fram emot 

nästa nummer av Vaket med 

vetskapen om att det blir en 

trevlig stunds läsning! 

För att detta skall bli verklighet 

måste vi få in material; både 

texter och bilder. Det behöver 

inte vara perfekt skrivet eller 

professionell kvalité på bilderna, 

det viktiga är att du skickar in 

material som har anknytning till 

SSFK eller sportfiske i stort. 

Vill du ha hjälp med korrekturläsning 

så ordnar vi 

naturligtvis detta också. Kan 

du skicka in ditt material i 

elektronisk form (Word eller 

liknande) blir vi ännu gladare! 

Sista datum för material till 

nästa nummer är den 

17 april 2003 

Skicka ditt material till 

vaket@flugfiskesidan.com 

eller Martin Eklund med post 

Index 

2 Ledare Gösta Bring 


4 Årsmöte 

Kallelse och dagordning till årsmötet 2003 

5 Juniorsidan 

Juniorernas egna sida med information om vad som händer 

6 Notiser 

Lite av varje som berör oss alla 

7 Lysevatten Gunnar Dahlqvist 

Summering av året som gått 

8 Sjöfiske efter brunöring i Lysevatten Mikael Båth 

Här beskrivs grunderna för ett lyckat sjöfiske med fluga 

22 Jämtländsk sommarnatt Johan Borgström 

–Vi får nog göra något litet åt det där, sade jätten Jorm! 

24 Vårens aktiviteter 

Möten, juniorträffar och kurser under våren 2003 

25 Tio frågor Robert Etander 

Katarina Etander svarar på frågorna denna gång 

26 Kronsjön Robert Etander 

Ett reportage om klubbens brobygge vid sjön 

27 Klubbfunktionärer 

Vilka som gör vad i klubben och hur man får tag på dem 

28 Flugmönster Krister Olausson 

En gäddpopper bjuds vi på i denna mönsterbeskrivning 

3

Årsmöte 2003 Kallelse & Dagordning 

Årsmöte 2003 

Kallelse till årsmöte för Stenungsunds sportfiskeklubb 

Torsdag 20 februari 2003, kl. 19.00 

Plats: Klubblokalen, Göteborgvägen 2, Stenungsund 

Dagordning 

1. Mötets öppnande. 

2. Fråga om mötets behöriga utlysande. 

3. Godkännande av dagordningen. 

4. Val av ordförande för mötet. 

5. Val av sekreterare för mötet. 

6. Val av två justeringsmän för mötet. 

7. Val av två rösträknare för mötet. 

8. Föredragning av verksamhetsberättelsen för år 2002. 

9. Föredragning av kassaberättelsen för år 2002. 

10. Föredragning av revisionsberättelsen för år 2002. 

11. Fråga om styrelsens ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2002. 

12. Fråga om stadgeändringar. Föredragning av styrelsen. 

13. Val av ordförande, jämte 4 ledamöter, samt en suppleant till styrelsen för 2 år. 

14. Val av två revisorer, samt två suppleanter för dessa, för år 2003. 

15. Val av klubblokal- och sjö– intendenter för år 2003. 

16. Val av två ledamöter till valberedningen för år 2003. 

17. Arvode till ordförande, kassör och sekreterare för år 2003. 

18. Fastställande av antal styrelsemedlemmar för år 2004. 

19. Fastställande av inträdes och medlemsavgifter för år 2004. 

20. Behandling av i enlighet med stadgarna inkomna motioner och förslag. 

21. Fastställande av fiskeregler i klubbens sjöar för år 2003. 

22. Årsmötet avslutas.

Junior - Vårens träffar 

Den här sidan är till för alla våra 

juniorer i föreningen. Denna 

gång är det inte så mycket att läsa 

men i nästa nummer kommer vi 

rapportera om vad som har hänt 

på de olika träffarna under våren 

och vad som kommer att ske under 

hösten. 

Juniorträffar 

Då antalet juniorer i klubben 

ökat kraftigt under 2002 har 

klubben beslutat att återigen 

arrangera speciella aktiviteter för 

ungdomar. Under våren kommer 

fyra sammankomster att anordnas 

för att testa om det finns intresse 

för sådan verksamhet. 

De två första kommer att vara 

förlagda till vår klubblokal och 

handla om flugbindning. Vid den 

första juniorträffen, i början av 

mars, binder vi havsöringsflugor 

som du har möjlighet att testa 

vid den tredje träffen. Den ger 

dig möjlighet att, under 

sakkunnig ledning, testa 

praktiskt havsöringfiske. 

Träff nummer två gäller 

också flugbindning, men 

denna gång koncentrerar 

vi oss på flugor för 

Lysevatten. Fjärde och 

sista vårträffen äger 

rum i maj och har 

fiske i Lysevatten på 

programmet. 

Om du har några frågor 

kan du vända dig till de 

kontaktpersoner som 

du finner på sidan med 

vårprogrammet. Där 

finner du också när och 

var vi träffas. 

OBS! Vid allt praktiskt fiske 

gäller att flytväst alltid skall 

användas. 

Juniorsidan 

Har du egen, ta med den. 

Klubben har ett antal att låna ut, 

men egen väst är bättre. 

Vaket, 1 2003 

Erik B.B. 

2002 

5

6 

Notiser 


Notiser - och lite annat läsvärt 

Torsdagen 24 april, Lördagen den 

3 maj samt Lördagen den 10 maj 

är båtarna i Lysevatten reserverade 

för deltagarna i kurserna “Praktiskt 

sjöfiske efter öring och regnbåge” & 

“Juniorfiske Lysevatten”. 

Bommen vid Kronsjön låst 

Bommen över vägen till Kronsjön är 

numera låst av markägarna. Parkera 

vid bommen och promenera den 

sista biten. Tänk på att inte blockera 

infarten till vägen utan ställ bilen 

så att de med nyckel till bommen 

kommer fram. 

Klubblokalens öppethållande 

På grund av bristande intresse från 

klubbens medlemmar har styrelsen 

beslutat att klubblokalen i fortsättningen 

inte skall hålla öppet sista 

torsdagen i varje månad, så som den 

hittills har varit. Vi ser dock gärna 

att lokalen utnyttjas så mycket som 

möjligt. Om du vill hålla någon 

verksamhet där, binda en fluga eller 

kanske bara dra ihop några klubbkompisar 

på en fika, kontakta gärna 

vår stugvärd Sigge Forsström (tel. 

010-692 80 30) så kommer han och 

öppnar. 

Medlemskap i Sportfiskarna 

SSFK beslutade vid förra årsmötet 

att klubben skall gå med i Sportfiskarna 

i enlighet med den nya 

anslutningsformen från och med 

2003. Detta innebär att klubben 

centralt betalar alla medlemsavgifter 

och att alla medlemmar i SSFK 

också är medlemmar i Sportfiskarna. 

Du som tidigare betalat egen 

medlemsavgift (175 kr/år), och är 

medlem i SSFK, behöver därför 

inte betala denna avgift för år 2003 

och i framtiden. 

Nytt på webbplatsen 

Nu finns det även en lösenordsskyddad 

avdelning under knappen 

”anslag”. Här kan man skriva sådant 

som man bara vill att medlemmar i 

SSFK skall läsa. Det kan t.ex. vara 

någonting allmänt om klubben, 

våra sjöar eller om man söker en 

fiskekompis. Du besöker väl vår 

webbplats regelbundet? 

Nytt från redaktören 

Som ni säkert redan har upptäckt 

har utseendet på Vaket ändrats 

högst radikalt från och med detta 

nummer. Att det nummer du nu 

håller i handen har ett annat format 

och en annan layout än tidigare 

beror på att vi numera har tillgång 

till betydligt kraftfullare verktyg 

samt bättre fingerfärdighet än tidigare, 

detta tack vare vår relativt nye 

medlem Mikael Båth. Mikael är 

bl.a. chefredaktör för den virtuella 

flugfisketidskriften ”The Flyfishing 

Magazine” (se www.ffmagazine.com) 

samt en mycket duktig flugbindare. 

Mera mums från honom och andra 

duktiga flugfiskare hittar du också 

på www.flugfiskesidan.com. Ni som 

inte har tillgång till Internet eller 

känner att datorer är er ”kopp te”, be 

någon i er närhet eller i klubben att 

hjälpa er med detta. Dessa hemsidor 

är väl värda ett besök. Se också Mikaels 

artikel om fisket i Lysevatten i 

denna tidning. Vill du sedan lära dig 

ännu mer från detta flugfiskeorakel, 

kan jag rekommendera att du går 

någon av de kurser som Mikael 

kommer att arrangera under våren. 

Då kan du bland annat lära dig 

att binda gäddflugor, tafsar samt 

tömma Lysevatten på fisk. 

Skriv! 

Under året som gick utkom två 

nummer av Vaket under vinter/ 

våren. Grunden för dessa båda nummer 

var vårens respektive höstens 

program samt ordförandens uppmaningar, 

tankar och funderingar, 

kryddat med artiklar skrivna av 

några gamla ”godingar”. 

En positiv överraskning var de 

välskrivna artiklar inskickade av, 

i detta sammanhang, nya klubbmedlemmar. 

”Tio frågor” är också 

en ständigt återkommande artikel 

där du får tillfälle att bekanta dig 

lite mer med någon i klubben som 

du kanske bara känner till namnet 

tidigare, om ens det. Har du själv 

svår skrivklåda? Tveka då inte att 

skicka in en rad eller två, gärna ihop 

med någon trevlig bild, så för vi in 

det i nästa nummer. Din artikel 

kan handla om vad som helst, t.ex. 

någon fisketur du har gjort, en bra 

fiskebok du har läst, ett föredrag du 

har lyssnat på, ett fiskespö du har 

köpt eller varför inte en bild och 

mönsterbekrivning på din favoritfluga. 

Har du själv några idéer om 

vad som skall vara med i tidningen 

så skicka in dem samtidigt. Vaket 

är en klubbtidning, skriven av och 

för klubbmedlemmarna. Det är bara 

vi själva som kan påverka vad som 

skall stå i den. Om ingen skriver 

några artiklar är vi raskt nere på ett 

A4 papper med kommande säsongs 

program. Det tror jag ingen vill. 

Dina artiklar och funderingar 

skickar du på valfritt sätt med post 

eller E-mail enligt adress på sidan 

2-3. 

Skêtfêske! 

Martin

Lysevatten - år 2002 

Vi har under 2002 tagit upp 

fler fiskar totalt ur Lysevatten 

än någonsin under min tid som 

intendent. Och vi kan ju konstatera 

att den som vill ha bra fångster ska 

fiska i maj och juni, oavsett art. 

Det verkar ju bero på årstiden, 

alltså insekter på och i vattnet samt 

hungern efter vintervilan. Senare på 

året blir vattnet så pass varmt att 

fisken söker sig neråt, och huggviljan 

med den, vilket ger att vi får svårare 

att nå fiskarna. 

Tangerat rekord 

Vi (de som fiskat) har i Lysevatten 

tagit upp över 140 fiskar även 

i år. (Tangerat rekord från 

2001). Sannolikt finns här ett 

mörkertal på ej registrerade och 

tjuvfiskade firrar på minst 10%. 

Regnbågsisättningen har i stort 

sett tagits upp igen, medan 

antalet uppdragna rödingar 

minskat avsevärt från förra året. 

Sammantaget kan man säga att det 

varit ett bra år för dom som lade 

sina fiskedagar i maj och juni. Att 

fisket sedan drastiskt försämrades 

under juli till september berodde 

inte bara på den osedvanligt 

varma sommaren utan det verkar 

vara en trend för Lysevatten. 

Ett tråkigt faktum. Många 

gillar ju det sena höstfisket utan 

knotten. Knotten var under vissa 

sommarkvällar mycket besvärande, 

t.o.m. så undertecknad fick 

avbryta en fiskekväll för att inte 

bli sönderstucken. T.o.m. under 

kepsen kröp dom in. Fy för dom 

lede! 

Tjuvfiske 

Ett annat otrevligt inslag var 

dom två tjuvfiskare jag tog på bar 

gärning en söndagskväll. Polisen 

kunde inte bistå, så jag fick själv 

se till att avhysa inkräktarna. Dom 

som pratat med mig om tjuvfiskare 

har fått rätt. Det är ju bara att 

hoppas att det inte förekommer i 

någon större utsträckning. På tal 

om tjuvar, så har vi blivit av med 

ett par åror från en båt i sommar 

och det låga vattenståndet samt 

stenarna vid angöringsplatsen har 

gått hårt åt båt nr. 4 i fören. Vi får 

försöka ordna någonting där till 

nästa säsong. 

Avelsfisket 

Till slut vill jag tacka för all hjälp 

med upptagningen av båtarna 

i samband med avelsfisket den 

3 november. Tack också för 

grillmyset till Sigge, klubbens 

korvgubbe. Det hade ju varit några 

minusgrader nätterna före, så det 

låg is i vikarnas skuggsidor. Vi fick 

få fiskar i näten, men till slut räckte 

det i alla fall för att fylla några 

kläcklådor. Under fisket fick vi 

bl.a. en mycket fin regnbågshanne 

som visades upp och beundrades 

av nyfikna anhöriga. 

Nu hoppas jag på en fin isvinter så 

att vi kan träffas på blanka fjärdar 

och kolla vad våra balanspirkar kan 

uträtta. Om inte annat kanske vi 

kan ha mästerskap i hålborrning. 

Håll krokarna vassa! 

Text: Gunnar Dahlqvist Vaket, 1 2003 

Foto: Tore Ottosson 

7

8 

Text & foto: Mikael Båth Vaket, 1 2003 

Sjöfiske - Brunöring i Lysevatten 

När man fiskar i en sjö som 

Lysevatten kan man lätt bli lite 

rådvill och börja ro runt i sjön i hopp 

om att hitta öringarna. Detta är inte 

alltid den bästa taktiken och när du 

har läst den här artikeln hoppas jag 

att du har fått lite nya idéer som du 

kan prova vid ditt fiske under den 

kommande säsongen. 

Det finns ett antal faktorer som 

gör öringfisket i västsvenska sjöar 

ganska svårt under långa perioder. 

Samtidigt finns det andra faktorer 

som lättar upp det hela för oss. 

Antalet tillfällen under året då 

fiskarna är selektiva är ganska få, 

under den övriga tiden äter de i 

princip vad som helst vilket gör 

att vi inte behöver ha så hemskt 

många olika flugor i våra askar för 

att ha förutsättning att lyckas med 

fisket. Vi har alla tillgång till båt 

och kan röra oss fritt i sjön vilket 

är en mycket stor fördel, om inte 

annat så är det väldigt bekvämt och 

effektivt. 

Sjöns bottenstruktur är mycket 

varierad och det ger oss ytterligare 

möjligheter i vårt fiske. Stora 

stensatta grundbottnar som ger 

oss möjlighet till siktfiske (fiske 

på öringar som man ser under 

vattnet), djupare partier med 

intressanta grund, långa slänter 

som sakta stiger mot ytan, en 

tjärnliknande del som ofta bjuder 

på överraskningar, badstrandens 

mjuka sandbotten och långa 

partier med stensatta kanter som 

är mumma för öringfiskaren. Man 

får nog leta ganska länge för att 

hitta en sjö med större potential i 

västsverige! 

Säsongen 2002 var min första i 

Lysevattnet och jag spenderade 

därför en ganska stor del av 

vårens och försommarens fiske i 

just denna sjö för att lära mig hur 

öringarna beter sig i sjön. 

Det är alltid spännande att börja 

fiska i en ny sjö, speciellt när den 

är så pass stor som Lysevatten, 

och veta att det tar flera år att lära 

känna den ordentligt. För att lyckas 

med detta måste man vara ganska 

systematisk i sitt sätt att fiska. Mitt 

första tips brukar vara att lämna 

spinnspöt hemma om man vill 

flugfiska, annars är det lätt hänt 

att man lägger flugspöt åt sidan om 

fisket är lite trögt. Det kanske inte 

går bättre med spinnspöt men det 

är så de flesta av oss fungerar om 

vi har möjlighet att välja redskap. 

Med enbart flugspö tvingas man 

till att lära sig var fisken står under 

olika förhållanden. 

Till att börja med skall vi titta 

på den utrustning man har 

användning för vid sjöfiske efter 

brunöring. 

Flugspön 

Beroende på taktik och vind kan 

man använda både lättare och 

tyngre linklasser. Har man flera 

spön tycker jag att man skall 

välja den lättaste utrustning som 

fungerar vid ett speciellt tillfälle. 

Ett flugspö i linklass #3 räcker 

gott för att drilla en öring på ett 

kilo eller två, men det är mycket 

känsligt i vinden. Ett spö i linklass 

#6-8 klarar vinden bra men är 

tråkigare att drilla fisk på. 

Har du möjlighet att välja tycker 

jag att du skall ta med spön i 

linklass #3, #5 och #7-8. Detta 

ger dig mycket goda möjligheter 

att få ut maximalt av din fiskedag, 

oberoende av vad vädergudarna 

hittar på och de fiskemetoder du 

väljer att använda dig av. 

Längden på spöna diskuteras ofta 

och jag är en anhängare av kortare 

spön. 7’-8’6” långa spön är lätta att 

kasta med och har bättre precision 

än långa spön. Helaktion, 

toppaktion eller progressiv 

aktion är, liksom spölängden, en 

smakfråga. Välj det du har eller det 

du känner dig mest komfortabel 

med. Det är ju ändå rekreation vi 

håller på med.

Engelsmännen, som är de verkliga 

experterna på sjöfiske, fiskar oftast 

med 9’6”-10’ spön i linklass #7-8. 

Bakom detta ligger det faktum 

att de mest fiskar med sjunklinor 

och långa tafsar. Långa spön 

gör det lättare att kontrollera 

tafsarna och den högre linklassen 

gör lyften med sjunklinor lite 

mindre ansträngande. Lite längre 

fram i denna artikel beskrivs 

engelsmännens driftfiske lite mer i 

detalj. För fiske på grundområden 

och djupkanter duger våra vanliga 

spön bra. 

Lintyp Praktiskt fiskedjup 

(m) 

Flytlina 

(F) 

Intermediate Tip 

(F/I) 

Intermediate, 

Långsam (Is) 

Intermediate, 

Normal (In) 

Sjunk typ II 

(S2) 

Sjunk typ III 

(S3) 

Sjunk typ IV 

(S4) 

Sjunk typ V 

(S5) 

Sjunk typ VI 

(S6) 

Sjunk typ VII 

(S7) 

Sjunk typ VIII 

(S8) 

Linor 

När vi kommer till ämnet linor blir 

det lite svårare. För att klara alla 

situationer vid sjöfisket behöver vi 

faktiskt fyra eller fem olika linor. De 

flesta har inte mer än en flytlina som 

möjligen är kompletterad med en 

långsamsjunkande (intermediate) 

lina. Med dessa två linor kommer 

vi dock mycket långt och det finns 

inget omedelbart behov av att 

rusa till sportfiskebutiken för att 

komplettera med nya rullar och 

linor även om en snabbsjunkande 

lina nog måste till lite senare. 

0 0.35 

Sjunkhastighet 

(cm/sek) 

0.05 0.60 3.0 5.0 

0.15 0.60 1.0 2.0 

0.20 0.90 3.0 5.0 

0.60 1.50 5.0 7.5 

0.90 2.10 7.5 10.0 

1.20 3.10 10.0 12.5 

1.80 3.90 12.5 15.0 

2.40 4.50 15.0 17.5 

4.50 9.00 17.5 22.5 

5.00 12.00 20.0 25.0 

Sjöfiske - brunöring i Lysevatten 


Flytlina 

Den vanligaste lintypen som har 

ett praktiskt fiskeområde från 

ytan ner till 35 cm djup. Även om 

man låter en nymf eller streamer 

sjunka djupare innan man börjar 

fiska hem den kommer den inte 

fiska riktigt förrän den nått sitt 

rätta djup, vilket ligger kring just 

35 cm. I år introducerar Cortland 

en flytlina med en klar, flytande, 

spets som borde fungera mycket 

bra vid sjöfisket. Jag har tidigare 

provat hela klara flytlinor med 

mycket lovande resultat. De 

har nackdelen att de är svåra att 

se under vissa ljusförhållanden 

men fördelarna med att man 

kan korta ner tafsens längd är 

mycket stora då det kommer 

precisionsfiske och presentation. 

Flytlina med intermediate spets 

Denna lintyp, som nästan alltid har 

en klar spets, är kanske den största 

nyheten på linfronten under hela 

slutet på 1900-talet. Den långsamt 

sjunkande spetsen ger öringfiskaren 

vid såväl ström som sjö möjlighet 

att fiska av de strandnära 

partierna på ett sätt som tidigare 

inte varit möjligt. Det effektiva 

arbetsområdet är från 5 cm till 60 

cm och det kan tyckas vara ganska 

likt flytlinan men ger oss möjlighet 

att presentera våra flugor rätt, 

på det magiska djupet kring 50 

cm, vilket flytlinan inte klarar av. 

Intermediate lina (sjunklina Typ I) 

En klassisk lina som under senare 

år har hamnat lite i skymundan. 

En Normal intermediate lina 

sjunker långsamt och stilla vilket 

ger oss ett effektivt fiskedjup från 

9

10 



20 cm ner till knappa metern. Det 

finns även intermediate linor som 

sjunker lite långsammare men de 

har idag ersatts av flytlinor med en 

klar intermediate tip. 

En del av de moderna, klara, 

intermediate linorna är i själva 

verket sjunklinor i klass II. Dessa 

linor fiskar betydligt djupare och 

gör att vi missar ett viktigt område 

där öringen hämtar sin föda. Läs 

alltid noga på asken innan du 

betalar dyra pengar för din nya 

lina. Du har mycket större glädje 

av en sjunk III:a än en sjunk II:a 

när du fiskar i våra Nordiska sjöar! 

Sjunklina Typ III 

En ganska normal sjunklina 

som ofta hittar fisken när 

det inte har fungerat med de 

Int. Tip 

Int. Slow 

Intermediate Normal 

Sjunk II 

Sjunk III 

Sjunk IV 

Sjunk V 

Sjunk VI 

Sjunk VII 

Sjunk VIII & LC-13 

ovanstående linorna. Man skall 

alltid köpa sjunklinor som är 

densitetskompenserade. Detta 

innebär att spetsen på linan är den 

del som ligger djupast i vattnet 

vilket underlättar en hel del om 

Den kände spöbyggaren Bjarne Fries från 

Danmark besökte Lysevatten våren 2002 

det ligger grenar och vassa stenar 

på botten. En mer traditionell 

sjunklina ligger alltid djupast femsex 

meter in på klumpen eftersom 

den avsmalnande fronttaperingen 

på linan inte sjunker lika fort. 

Detta gör att linan lätt kommer 

att släpa på botten vilket ger oss 

en fluga som inte fiskar ”rent” i 

vattnet. Det effektiva fiskedjupet 

för denna lintyp är mellan 1 och 

2 meter. Trollar du med linan 

efter roddbåten kommer den fiska 

betydligt ytligare eftersom den 

konstanta farten drar upp linan när 

man ror och en sjunk III:a fungerar 

då mer som en intermedaite lina 

och skall fiskas som en sådan. 

Sjunklina Typ VI-VIII 

För att komma ner riktigt på 

djupet behövs en rejäl sjunklina. 

För ett effektivt sjöfiske behöver vi 

åtminstone en sjunklina i klass VI. 

För de riktigt stora djupen behövs 

kanske en sjunklina i klass VII eller 

VIII. 

I avsnittet om driftfiske står det lite 

mer om hur du bäst använder en 

snabbsjunkande lina för ditt fiske

i Lysevatten eller någon annan 

öringsjö. 

Vet du med dig att du skall ro runt 

med en fluga på djupet tycker jag 

att en ren blylina (Lead Core) är 

bättre. Cortland har en som heter 

LC-13 som passar perfekt för ett 

spö i klass #7 eller #8. Denna typ 

av lina väger 27 gram per meter 

och går naturligtvis inte så bra att 

kasta med utan är mest till för 

trolling. 

Tafsar 

Tafsar kan bli en hel vetenskap 

men vi skall här nöja oss med att 

prata om längden samt slitspetsens 

dimension. Brunöring som går i 

sjöar av Lysevattens storlek är inte 

särskilt skygga. Detta gör att vi 

varken behöver särskilt långa eller 

tunna tafsar. För flytlinor är en tafs 

på 9’-10’ helt perfekt. Längre tafsar 

kommer bara ställa till det för oss 

i vinden samtidigt som det ställer 

högre krav på vår kastskicklighet. 

För linorna av intermediate typ 

är en tafs på 6’-7’6” perfekt. För 

sjunklinorna räcker det med en 

tafs på 2’-3’ om vi inte skall fiska 

med flera flugor samtidigt. 

Detta kan låta ovanligt kort för 

många men sanningen är att vi i 

Norden ofta använder alldeles för 

långa tafsar när vi fiskar i sjöarna. 

Vi har helt enkelt tagit med oss 

vårt arv från fiskesemestern i 

strömmande vatten där det är helt 

andra faktorer som styr. Fiskarna 

i Lysevatten är inte krokvana, de 

har aldrig känt på vad fisketryck 

betyder, de tar mycket lite av sin 

föda på ytan och vet helt enkelt inte 

vad en fluga med tillhörande tafs 

är. Kan vi väcka deras huggreflexer 

så tar de också våra flugor, även om 

vi inte använder en tafs som är 18’ 

lång med en spets på 0.10 mm. 

Detta är naturligtvis något vi skall 

utnyttja i vårt fiske! 

När det kommer till spetsens 

dimensioner fiskar de flesta 

med alldeles för tunna tafsar. 

Den enklaste regeln är att ta 

krokstorleken och dividera med 

tre. En fluga på krokstorlek #12 

skall fiskas med en tafs som är 

Södra viken i Lysevatten skiljer sig ganska markant 

från resten av sjön. Här en kall vårdag 2002 



Dimension Krok 

7X 0.10 #20-24 

6X 0.12 #16-20 

5X 0.15 #12-16 

4X 0.17 #10-14 

3X 0.20 #8-12 

2X 0.22 #4-8 

1X 0.25 #2-4 

4X (0.17mm). En stor streamer 

bunden på krok #6 fiskas sålunda 

bäst med en tafs som är 2X 

(0.22mm). Vänder vi på denna 

ekvation så kommer vi snabbt 

fram till att de som fiskar med en 

7X (0.10mm) slittafs också skall 

använda sig av flugor i storlek 

#20-21. Fiskar du i en klar ström 

i England, på Nya Zeeland eller 

till och med i Danmark kan det 

dock vara på sin plats med lite 

längre och tunnare tafsar, men nu 

är vi i Lysevatten och skall ha det så 

trevligt vi bara kan. 

Följer du tabellen här ovanför 

kommer du kunna presentera alla 

dina flugor på ett smidigt och 

bekvämt sätt. 

Fiskar du med sjunklina skall du 

alltid ta lite tjockare tafsmaterial så 

att flugan inte sätter sig så lätt. 

Enligt min uppfattning är en 

god presentation av flugan värd 

oändligt mycket mer än snobberi 

med tunna tafsar och därtill 

följande luftknutar och annat 

trassel som kan få vem som helst 

att bli på dåligt humör. 

11

12 



En ask med småflugor kan vara bra att ha 

med sig när man är ute efter regnbågarna på 

Flugor 

För ett lyckat fiske i Lysevatten 

räcker det med en handfull flugor. 

Naturligtvis blir det mycket 

roligare om man fiskar med många 

olika flugor men vi behöver det 

inte och det är utan tvekan lättare 

att lära sig ett nytt vatten om man 

använder lite färre mönster. 

Är du ny på att fiska med sjunklinor 

skall du alltid använda dig av ett 

mycket litet antal flugor eftersom 

du då mycket snabbare kommer att 

få in känslan för på vilket djup du 

fiskar. Det är bättre med ett dussin 

flugor av varje mönster än femtio 

olika mönster i askarna. 

Här presenterar jag några av de 

flugor som, enligt min erfarenhet, 

gör sig bäst i Lysevatten. En del 

av er kommer med all säkerhet att 

sakna någon eller några av era egna 

favoriter. Detta betyder inte att de 

är sämre än de flugor jag har valt 

utan att de troligtvis fungerar lika 

bra som något av de mönster du 

kan hitta här. Ersätt då mitt snarlika 

flugval med 

din egna 

favorit, det 

viktigaste är 

att du inte 

använder för 

många olika 

m ö n s t e r 

innan du har 

lärt dig sjön 

ordentligt. 

Alla flugor på 

dessa bilder 

är plockade 

direkt ur 

den flugask 

som jag använde under 2002 i 

Lysevatten (de flugor som har kvar 

tafsen i krokögat har dessutom fångat 

fisk i sjön). 

Goddard Caddis, G&H Sedge 

En riktig klassiker som fungerar 

som en ren attraktionsfluga för 

att locka upp öringen samtidigt 

som den är en utmärkt fluga vid 

nattsländekläckningarna. Klipp 

inte bort antennerna från denna 

fluga, de är mycket viktiga när man 

stripar hem flugan över vattenytan. 

Stoppa ner många i flugasken och 

variera storlekarna mellan #8-12. 

Flugan på bilden har en grön 

garntråd som kroppsmarkering på 

undersidan. 

Orange Muddler 

Detta är en mycket effektiv fluga 

som kan fiskas både torrt och 

vått. Som torrfluga imiterar den 

nattsländor och i blöt skepnad 

fungerar den som fiskyngel. Även 

här använder vi ganska stora 

flugor i storlek #6-8. Valet mellan 

natur/orange eller någon annan 

färgkombination är helt öppet, de 

fiskar alla mycket bra men ljusare 

flugor har fungerat bäst i sjön. 

Sjösandsländenymf 

Ephemera Nymph 

Den kanske viktigaste flugan i 

asken. Detta är en allroundfluga 

för våra Svenska öringsjöar och 

den har fungerat mycket bra i 

Lysevatten. Släng ut den gamla 

Flicksländenymfen ur flugaskarna 

och använd denna istället! Jag 

binder min nymf som en variant 

på Roman Moser’s klassiker. 

Blandningen av klippt hjorthår och 

Fly-Rite i kroppen fungerar mycket 

bra. Vill man fiska flugan i ytfilmen 

får guldkulan utelämnas och 

ersättas med ett par amnesiaögon

istället. På bilden syns en lite 

kortare variant med polygarn i 

stjärten medan den andra är 

bunden på en lite längre krok 

med Marabou Turkey i stjärten. 

Sjösandsländekläckare 

Ephemera CDC Emerger 

Sjösandsländan som kläckare är en 

av de absolut bästa CDC-flugorna 

och dess förträfflighet har även visat 

sig i Lysevatten. Överst på bilden 

syns en fluga med naturfärgat sälhår 

och fasantjärt. Den undre flugan 

är bunden med hjorthår/FlyRiteblandningen 

i bakkroppen och 

med Veniards förträffliga ”Fish 

Hawk”-dubbing i framkroppen. 

Husmask 

Case Caddis – Tobacco Caddy 

Husmasken är en fluga som jag har 

blandade känslor till men under 

den gångna säsongen har jag gett 

denna fluga en riktigt ärlig chans 

och det har visat sig att den är 

precis så bra som en del av mina 

vänner har påstått under många år. 

Tobacco Caddy heter mitt mönster 

som är en garanterad fiskfångare 

i Lysevattnet. Använd flugan i 

storlek #6-10 beroende på vilken 

spöklass du fiskar med. De ljusare 

varianterna har fungerat bäst 

och detta tycks gälla för de flesta 

mönster i sjön. På bilden ser du 

också en Slim Case Caddis med 

kropp av ”Fish Hawk”. 

Tunn Hjorthårsstreamer 

Slim Deer Streamer 

En attraktionsstreamer som har 

gått bäst i färgkombinationerna 

Vit-chartreuse och Vit-gul. I 

grunden är detta en vanlig muddler 

med guldkula som har klippts ner 

mycket hårt. Det är faktiskt så 

att detta mönster kom till när jag 

råkade klippa en muddler lite väl 

hårt. Flugan är lätt att kasta och 

fiskar underbart med en flytande 

lina med intermediate spets. Binds 

i storlek #2-12 och fiskas under 

hela säsongen med alla typer av 

linor. Guldkulan är ett måste på 

denna fluga om du inte använder 

riktigt snabbsjunkande linor. 

Kompletterande flugor 

För att kunna matcha de tillfällen 

då öringarna siktar in sig lite mer 

på en specifik insekt måste man ha 



med sig några mönster som inte 

fiskas mer än vid dessa speciella 

tillfällen. 

Sjösandslända dun/Spinner 

Ephemera Dun/Spinner Mayfly 

Har man tur och råkar vara vid sjön 

när det blir en lite mer koncentrerad 

sjösandsländekläckning är dessa 

mönster ett absolut måste i 

flugasken. Under senare år har jag 

mer och mer gått över till att fiska 

med en spinner även när sländorna 

kläcker. Det fungerar utmärkt i 

våra sjöar men visade sig vara helt 

oanvändbart i kalkströmmarna när 

öringarna selekterade på allvar. 

Prova att fiska med en spinner i varje 

fall för de är lättare att presentera 

bra och mycket hållbarare är de 

flesta dunimitationer. 

Byt slittafsen ofta om du märker 

att tafsen tvinnas av dessa flugor så 

ökar antalet tillslag. 

13

14 



En vacker våröring från Lysevatten. Denna individ 

är lite större än snittvikten. Våren 2002 

Myra 

Ant 

Myrimitationer kan vissa dagar vara 

mycket effektiva. För det mesta 

fiskar jag med en skogsmyrsvariant 

i storlek #12 eller #14. Mörkbrun 

fram och bakkropp med ett svart 

hackel gör detta till en riktigt 

snabbunden fluga. Detta är en 

fluga som lika gärna kan fiskas 

dränkt som flytande på ytfilmen. 

En mycket beväm fluga när 

man använder flytlinor med 

intermediate spets och fiskar helt 

in till land under buskar och annat 

otyg som fångar flugor och tafsar. 

Nästa år har jag nog flyttat up 

detta mönster till den övre listan. 

Björkmask 

Den mest lättbundna fluga vi skall 

använda i sjön. Lite grönt ullgarn 

på en krok, eventuellt kompletterat 

med en guldkula om man vill fiska 

lite djupare. Lägg ut flugan med 

slak tafs och låt den sjunka helt 

ostörst under eller vid sidan av 

uthängande grenverk. När tafsen 

rör på sig lite lyfter du försiktigt 

på spötoppen så att öringen krokar 

sig. Det tar ofta lite tid innan 

öringen blir rädd och rusar iväg 

men det är bara spännande att 

vänta några sekunder för att se 

om det händer något efter det att 

man har krokat fisken. Tycker du 

att de är svårt att se när fisken tar 

kan en nappindikator hjälpa dig 

på traven. Jag binder denna fluga 

på en sedge-krok i storlek #12 och 

fiskar den mest tidiga mornar när 

sommarvärmen börjar komma i 

maj-juni. 

Special Pupa & Copper Nymph 

Dessa två flugor fiskar jag i regel 

som en tandemfluga. Med detta 

menar jag att jag först binder 

på Special Pupa på tafsen för 

att sedan binda fast en Copper 

Nymph i krokböjen. Tafsen mellan 

de två flugorna skall inte vara 

mer än 10-20cm. Sedan fiskas 

denna kombination antingen på 

grundvatten efter öring som går 

och letar efter mat mycket ytnära 

eller vid regnbågsfisket ute på 

öppet vatten. Puppan i storlek 

#12-#16 och nymfen bunden på 

en krok i storlek #14-#18. För det 

mesta tittar fisken på torrflugan för 

att sedan ta nymfen i ”förbifarten” 

när den får syn på den. På öppet 

vatten kan det vara på sin plats 

med en lite längre tafs för att inte 

störa regnbågarna som ofta är 

mycket försiktiga när de går och 

plockar i vattenytan.

Fisketeknik 

Förhoppningsvis har vi nu det 

vi behöver för att kunna fiska av 

hela sjön. Har du inte tillgång 

till sjunklinor fungerar sjunkande 

poly-tafsar bra även om de aldrig 

fiskar flugan på samma fina sätt 

som en riktig sjunklina. 

Fram till midsommar fungerar 

fisket mycket bra dagtid. Själv 

fiskade jag under 2002 i regel 

mellan klockan tio på förmiddagen 

och fem på eftermiddagen. 

Senare på sommaren, när det 

blivit varmt i vattnet, måste 

man fiska på tidiga mornar, sena 

kvällar eller rent nattfiske för att 

lyckas locka upp öringarna från 

de svalare vattenskikten i sjön. 

Som tumregel tycker jag att man 

inte skall fiska över huvud taget 

när vattnet blir varmare än 20 

grader eftersom fisken inte brukar 

överleva en återutsättning vid dessa 

vattentemperaturer. 

Strandnära fiske 

Det fiske undertecknad tycker 

är roligast i sjöarna är just det 

strandnära fisket från båt, in 

mot land. Egentligen 

fiskar man åt “fel håll” 

eftersom man för 

flugan ut mot djupare 

vatten. Detta gör dock 

inte så mycket eftersom 

vi bara skall fiska 

flugan några meter i 

varje kast. 

Öringarna står nära 

land redan i april när 

vattentemperaturen 

börjar stiga. Det 

räcker med mycket 

små temperaturskillnader för att 

insektslivet skall ta fart i vattnet. 

Detta lockar in fisken till de 

grundare områdena även om det 

är en behagligare temperatur på 

lite djupare vatten. Fiskarna gör nu 

rena räderna in på grundvattnet för 

att plocka åt sig så mycket mat de 

hinner under kort tid och placerar 

du bara din fluga på rätt ställen så 

hugger fiskarna gärna. 

Fisketekniken är densamma hela 

säsongen, även om man periodvis 

får fiska på något djupare vatten. 

Grunden är att man lägger båten 

15 meter från land. Det överlägset 

effektivaste sättet att fiska av 

stränderna är att ha en roddare 

med sig. Ju bättre fiskare denna 

är desto effektivare blir ens eget 

fiske eftersom man inte behöver 

ge instruktioner särskilt ofta. 

Två erfarna fiskare som känner 

varandra och delar båt fiskar 

av stränderna mycket effektivt, 

troligtvis effektivare än om det hade 

haft varsin båt och fiskat själva hela 

dagen. Alternativ nummer två är 

att fiska ensam med dragg. Genom 

Vid båtplatsen är det bekvämt att slå upp ett tält 

om man vill ligga över och fiska tidigt dagen efter. 



att lägga ut en dragg kommer 

båten sakta att pendla fram och 

tillbaka på den längd tamp man 

gett draggen. Gillar man att fiska 

själv i båten kan det vara klokt 

att köpa en egen, extra, dragg. 

Med hjälp av denna kan man 

komplettera den första draggen 

för att båten skall ligga helt still vid 

något extra intressant område. Det 

tredje alternativet som man kan 

använda sig av, när vinden är svag 

och ligger på i rätt rikting, är fri 

drift längs med strandkanten. Det 

är ofta ganska jobbigt att driva fritt 

om man är ensam i båten eftersom 

man antingen måste korrigera 

båtens avstånd från stranden eller 

linmängden hela tiden. Blåser det 

lite mer kan man lägga ut draggen 

som ett drivankare eller tom låta 

draggen släpa på botten efter båten 

för att sänka farten. 

Vill man fiska med torrfluga skulle 

man kunna tänka sig att linvalet är 

självskrivet till en flytlina. Detta är 

naturligtvis också det vanligaste 

valet men det finns tillfällen när 

en intermediate lina eller flytande 

15

16 



Flicksländorna var betydligt piggare än fiskarna 

denna dag i början av Juli. Vik i SV Lysevatten. 

lina med intermediate spets i 

kombination med en torrfluga kan 

fungera mycket bra. 

Vill man fiska med en nymf 

eller streamer fungerar alla tre 

lintyperna lika bra. Skillnaden är 

bara fiskedjupet som kan skilja från 

någon centimeter ner till ungefär 

en meters djup. Har man bara 

tillgång till en flytlina är flugor 

med lite vikt lösningen. Guldkulor 

i de mindre storlekarna ger flugan 

lagom mycket vikt samtidigt 

som blänket utan tvekan lockar 

till sig fisken. Vill man behålla 

mönstrets ursprungliga utseende 

använder man sig av tungsten eller 

möjligtvis bly. En polytafs av typen 

intermediate eller sjunk II fungerar 

också bra på dessa förhållandevis 

blygsamma djup. 

Grundkastet för det strandnära 

fisket är ett rakt kast som skall sluta 

med en sträckt tafs och flugan skall 

placeras så nära land man klarar av. 

Det kan vara värt att sätta en och 

annan fluga i buskarna eftersom 

det är lätt att ro in och hämta dem, 

det går ju alltid att komma tillbaka 

till samma ställe lite senare om 

man tror att det står fisk på något 

speciellt ställe. 

Fiska hem flugan tre eller fyra 

meter innan du lyfter linan i ett 

enda nytt bakkast och lägger 

ut igen. Med denna kastteknik 

vinner vi två saker; för det första 

skrämmer vi inte fisken med en 

lina som sveper över vattenytan 

och för det andra så är det ett 

mycket bekvämt fiske då kasttiden 

är minimerad så mycket det bara 

går. Är vinden besvärlig eller om 

man vill ändra vinkel lite mer i det 

nya utlägget kan det dock krävas ett 

nytt blindkast i luften för att man 

skall få en riktigt bra presentation. 

Presentationen av flugan kommer 

alltid före antalet blindkast. 

Torrfluga och flytlina 

Det som gäller vid detta 

fiske är nästan uteslutande 

nattsländeimitationer. Själv fiskar 

jag Goddard Caddis till 80% vid 

detta fiske och kompletterar det 

hela med en Ephemera CDC 

Emerger emellanåt. Vad som är 

gemensamt för båda dessa flugor 

är att de kan/skall dras fram över 

vattnet, stripas, med små knyck som 

imiterar insekternas ryckiga gång. 

Ta hem flugan i ett par små knyck 

och låt den sedan ligga still i tre 

fyra sekunder innan hemtagningen 

får fortsätta. Lyft linan försiktigt 

och lägg ut igen någon halvmeter 

vid sidan om det föregående kastet. 

Torrfluga med sjunkande lina 

Nu kommer Orange Muddler till 

sin rätt. Lägg ut som ovan och låt 

flugan vila några sekunder medan 

linan går igenom ytfilmen. Fiska 

hem muddlern en till en och en 

halv meter som om det vore en 

vanlig, torr, nattslända. Knyck 

sedan till lite med spötoppen och 

muddlern går under ytan och 

börjar fiska som en smolt. Ofta 

kommer hugget nästan direkt när 

flugan går under vattenytan. När 

du fiskat hem fyra fem meter är det 

dags att lyfta och göra ett eller två 

blindkast för att få bort vatten ur 

flugan samtidigt som du lägger ut 

mer lina igen. Detta är ett mycket 

effektivt fiske som också passar 

perfekt i näckroskanterna eller 

precis utanför vassen. Skulle du få 

syn på ett vak inom räckhåll när du 

förflyttar dig med båten är det inte 

heller fel att lägga ut en muddler. 

I mina ögon ser de kanske inte 

direkt ut som en nattslända men de 

fungerar definitivt bra så öringen 

har nog andra referensramar än vad 

jag har. Kanske är det så att fiskarna 

i själva verket brukar ta nattsländor 

som av en eller annan anledning

har hamnat på sidan och då blir lite 

mer orörliga, och mer lättfångade, 

innan de hunnit resa sig upp igen. 

Nymf & Streamer 

Fiskar man nymf eller streamer 

anpassar man helt enkelt 

hemtagningen så att den efterliknar 

det naturliga bytet så bra som 

möjligt. Huruvida man skall starta 

hemtagningen omedelbart när 

flugan gått i vattnet eller vänta 

lite beror på vattendjupet, och 

linans eventuella sjunkhastighet. 

Värt att tänka på när man köper 

en ny lina är att lättare linklasser 

sjunker långsammare än linorna i 

högre klasser. Detta beror på att 

mängden sjunkmedel (i regel 

tungsten) som ligger i linan 

minskar på de lättare 

linklasserna. På de 

flesta askar står det 

angivet hur fort 

linan sjunker 

i ett intervall, 

e x e m p e l v i s 

2-3in vilket 

betyder 5-7.5cm 

per sek. Den 

l å n g s a m m a r e 

sjunktiden gäller 

då för de lättare 

l i n k l a s s e r n a . 

Fiskar du med 

en förtyngd 

fluga skall 

hemtagningen 

starta omedel– 

bart för att 

rätt gång skall 

erhållas på 

flugan i vattnet. 

Det tar tid att 

lära sig hur olika 

mönster beter sig i vattnet så det 

tar ett tag innan fångstfrekvensen 

går upp. Börja med ett litet antal 

mönster och utöka senare med 

andra när du har börjat lära dig, och 

uppskatta, fisket under vattenytan. 

En del flugfiskare är nästan 

renodlade torrflugefiskare och de 

har ofta inte tålamodet att lära sig 

finesserna, och upptäcka att fisket 

under ytan kräver minst lika stor 

skicklighet som torrflugefisket. 

Kopplar man på tålamodet får man 

dock ganska snart en ny dimension 

att lägga till sitt flugfiske. 



Fiske på djupkanterna 

Detta är de regioner i sjön som de 

flesta spinnfiskare når från land och 

under rätt förhållanden erbjuder 

djupkanterna ett mycket givande 

fiske. Oftast behöver man komma 

ner en bit varför sjunklinor av olika 

typer kommer till sin rätt vid detta 

fiske. 

Tidigt på säsongen när vattnet 

fortfarande är kallt är den bästa 

tiden för detta fiske då öringen ofta 

patrullerar längs djupkanterna. 

Senare på säsongen befinner sig 

också fiskarna här innan de går in 

på grundvatten 

för att jaga. När 

de senare är på 

väg ut på djupt 

vatten verkar 

det inte som 

om de stannar 

på vägen ut, 

utan går direkt 

ut i djuphålorna 

varför fiske 

tidigt på dagen 

ofta inte ger 

något längs med 

djupkanterna. 

För att bli duktig 

och lyckas med 

detta fiske, 

från gång till 

gång, behöver 

man vara lite 

systematisk i 

sitt fiskande. 

Ett helt planlöst 

och oplanerat 

fiske kan ena 

gången ge bra 

med fisk för att 

nästa gång inte 

17

18 



ge någonting. Oftast beror detta 

på att man inte riktigt vet vad man 

gjorde gången innan. 

Vid fiske med sjunklina är det 

vetskapen om på vilket djup du 

fiskar som är den absolut viktigaste 

faktorn för att lyckas. Detta är 

inte särskilt svårt, man räknar helt 

enkelt tiden från det att linan skär 

ytfilmen. Har du en sjunklina av 

klass V så vet du att den sjunker 

med exempelvis 15cm i sekunden. 

Detta innebär att det tar mellan 12 

och 24 sekunder för linan att nå det 

fiskedjup du önskar. Använder du 

en densitetskompenserad sjunklina 

med kort tafs kan du efter lite 

träning fiska av mycket exakta djup 

utan att fastna i botten. 

Utrustning 

För detta fiske använder du 

helt vanlig utrustning under 

förutsättning att du inte använder 

långa tafsar med flera flugor (se 

under Driftfiske). Eftersom det 

är sjunklinor som används mest 

för djupkanterna behöver man 

lite kraftigare utrustning och 

minimum är klass #5 även om 

jag själv föredrar klass #7 när jag 

skall hantera snabbsjunkande 

linor med tunga lyft. 

Sjunklinor har en mycket hög 

lufthastighet varför det egentligen 

inte behövs något långt spö för 

själva kastet men det är mycket 

lättare att lyfta en sjunklina 

från vattnet med ett spö som är 

mellan nio och tio fot. Har du 

bara ett kortare spö fungerar det 

naturligtvis även med detta. 

Flugor 

Väljer du att fiska med en enkel 

fluga på tafsen är det olika typer 

av streamers som gäller; Muddler, 

Viva och Cat’s Whisker är klassiska 

flugor vid sjöfiske efter öring med 

sjunklinor. Prova även med en Slim 

Deer Streamer i färgkombination; 

vitt & chartreuse. Husmask och 

Sjösandsländenymf fungerar även 

de på lite större djup. Överlag har 

ljusare flugor fungerat bäst för mig 

under 2002 i Lysevattnet. 

Fisketeknik 

Börja med en snabbsjunkande 

lina i klass IV-VI (beroende 

på fiskedjup) som du låter gå 

ganska nära botten för att sedan 

arbeta dig upp mot ytan allt 

eftersom tills du stöter på fisken. 

Titta i tabellen tidigare i denna 

artikel och välj en lina som 

sjunker till lagom djup på 

ungefär 10 sekunder, detta ger 

dig en bra rytm i ditt fiske. 

Lägg ut linan, räkna och ta hem 

flugan i ganska långa svepande drag. 

Har du inte känt av något efter ett 

tag börjar du hemtagningen lite 

tidigare så att du fiskar av de olika 

djupen systematiskt. När du har 

kommit upp en bit måste du byta 

till en lina som inte sjunker lika fort 

för att veta vilket djup du fiskar på. 

Behåller du den snabbsjunkande 

linan och börjar ta hem linan 

nästan direkt kommer du fiska på 

väldigt varierande djup under varje 

kast eftersom linan sjunker så fort. 

Det är värt besväret att byta lina. 

Fiskemetoden som står beskriven 

under Driftfiske, här nedan, 

fungerar mycket bra och är att 

föredra om vattendjupet är mer än 

två meter. 

Driftfiske över öppet vatten 

Denna metod är kanske den 

effektivaste i sjöar samtidigt som 

fiskemetoden knappt utövas i 

Sverige över huvud taget. Vad som 

gäller är sjunklinor med två eller 

tre flugor på 5-6 meter långa tafsar. 

Anledningen till att man fiskar 

med flera flugor är den att man 

på detta sättfiskar av flera olika 

djup samtidigt. Vad det hela går

ut på är att hitta fiskens födozon 

eller rättare sagt fiskens synfält i 

vattnet. 

Ofta kan det vara så att när man 

kommer på morgonen vakar fisk 

lite sporadiskt här och där vilket 

tyder på att de befinner sig högt i 

vattnet. Så fort solen kommer fram 

dör sedan all aktivitet. De flesta vill 

i detta läge fiska med en flytlina 

eftersom de har sett fisken. När 

det inte fungerar byter man till en 

intermediate bara för att lite senare 

byta till en sjunklina. Frustrationen 

växer i takt med att tiden går och 

antalet linbyten. Receptet är att 

börja med en snabbsjunkande lina 

i klass VI direkt. Regel nummer 

ett; kan du inte se fisken så räkna 

med att de går djupt. 

Utrustning 

Driftfisket sker bäst med lite 

tyngre utrustning i klass #7 eller 

#8. Spöna får gärna vara 9’6” eller 

10’ så att det blir lättare att lyfta 

sjunklinorna och de långa tafsarna. 

Ibland använder jag ett snabbt 

spö på 10’ i klass #5 för att spara 

lite på min klena kroppsbyggnad. 

Har man fysiken tycker jag 

dock att man kan hålla sig till 

de högre linklasserna hela tiden. 

Använder du dig av en lina med 

utbytbara spetsar, sink-tip linor 

(som inte är densitetskompenserade) 

eller en vanlig flytlina med polytafsar 

skall du tänka på att dessa 

inte kommer gå djupare efter det 

att du börjat ta hem flugan utan 

snarare har en tendens att dras 

upp mot ytan av linans flytande 

del. Lösningen på detta problem är 

att låta linan sjunka djupare innan 

hemtagningen påbörjas. Det blir 

inte lika exakt avfiskat djupmässigt 

jämfört med en hel sjunklina 

och det blir inte lika många kast 

(möjligheter till fisk) under en 

fiskedag. 

Tafs och flugor 

För att lyckas hitta fisken snabbt 

skall en lång tafs på ungefär sex 

meter bindas på. Två meter in på 

tafsen binds en upphängare på 20 

centimeter följt av ytterligare en 

två meter längre bort på tafsen. 

Flugvalet är alltid Orange/Peach/ 

Olive Blob eller Orange Muddler 

på de två yttersta tafsspetsarna. Som 

upphängare (dropper) använder jag 

oftast en Viva eller Cat’s Whisker 

om jag vill ha en riktigt ljus 

fluga. Blob-flugorna är en ganska 

ny uppfinning av den Engelske 

flugfiskaren Dave Doherty från 

Rutland. En ganska lik föregångare 

till Blob’s är Captain Scarlet 

av Martin Introna. De är utan 

tvekan det mest effektiva vapen du 

kan använda vid öringfiske med 

sjunklina. De imiterar Daphnia 

som ofta simmar i täta klumpar 

på lite djupare vatten. Färgvalet 

får man anpassa efter de Daphniaarter 

som lever i sjön. I Lysevatten 

är det en ganska mörkoliv sort som 



är de dominerande (åtminstone 

nära land där jag har sett dem) 

men orange-persika är en mycket 

gångbar färg i sjön. 

Teknik 

I detta exempel förutsätter vi att 

vi har en sjunklina i klass VI som 

sjunker med 15cm i sekunden. 

Har fisken precis slutat att vaka 

och jag tror att de fortfarande är 

relativt nära ytan börjar jag med 

att räkna till 10 (1001, 1002...) 

innan jag börjar ta hem flugan. 

Upphängaren befinner sig nu på 

1.5 meters djup men de två Blobflugorna 

inte har sjunkit lika långt. 

Linan fortsätter dock att sjunka 

hela tiden under hemtagningen 

varför upphängaren kommer gå 

allt djupare samtidigt som Blobflugorna 

dras ner fort när man 

tar hem linan. Skall vi fiska av ett 

speciellt vattendjup skall därför 

flugorna tas hem mycket fort, dels 

19

20 



för att ligga på ungefär samma 

djup men också för att de fiskar 

mycket effektivt när man tar hem 

linan med hög hastighet. Ett bra 

mått på hur fort man skall ta 

hem flugan är att göra det så fort 

man kan (i långa svepande drag). 

Känner du inte av någon fiske efter 

ett 20-tal kast måste du börja fiska 

djupare genom att räkna till 20 

istället för tio. Räcker inte heller 

detta en sommardag får man ta till 

en sjunklina i klass VIII som kan 

fiska ända ner till 12 meters djup. 

Detta är ett ganska tungt fiske, 

som jag sällan praktiserar, och 

kräver långa kast så att linan når 

ner på djupet utan att bli liggande 

vertikalt i vattnet. Ett annat 

alternativ är en blylina med en eller 

två Boobynymfer som får gå ända 

ner till botten. Får du ingen öring 

så brukar i varje fall någon vildsint 

röding falla för dessa flugor på 

djupet. 

Märker du att öringarna tar din 

ändfluga i början av hemtagningen 

fiskar du för djupt och bör byta 

till en lina av typen sjunk III 

istället. Byter du till en sjunklina 

som inte går ner lika fort tycker 

jag att antalet flugor kan minskas 

till två och tafsen behöver då inte 

vara mer än fyra meter lång. Dels 

vet du ju ganska väl var fisken 

befinner sig efter fisket med sjunk 

VI:an samtidigt som det är mycket 

bekvämare med en kortare tafs. 

Får du fisk på den första upp– 

hängaren i mitten eller slutet av 

hemtagningen fiskar du för ytligt 

och får räkna lite längre innan du 

börjar ta hem linan. Alternativt 

skulle man kunna tänka sig att 

man byter till en sjunklina som går 

ännu djupare men jag tycker gott 

att man kan ta en lite längre paus 

istället och njuta av livet en stund. 

Det är mycket lättare och effektivare 

att börja fisket med en snabb 

sjunklina och behålla denna tills 

man har klart för sig var fisken står. 

För mycket linbyten eller många 

spön i båten blir bara krångligt och 

materialfixerat. Ägna så mycket tid 

som möjligt åt fisket när du är ute 

vid vattnet, materialvård skall ske 

före och efter fisket. 

Driften 

När man fiskar med sjunklina 

på djupt vatten är driftfiske det 

ända rätta. Ro upp båten till sjöns 

läsida och låt den sedan driva över 

vattnet medan du fiskar. Blåser 

det svagt kan båten driva fritt. 

Vid något mera vind (framåt 

tiotiden) släpper man ner draggen 

ett par meter under båten som 

ett drivankare. Vid ännu hårdare 

vind kan man låta draggen släpa 

efter båten eller ännu hellre 

använda ett riktigt drivankare 

som ger dig stora möjligheter att 

bestämma hastigheten på båten. 

Som vanligt är dock den 

smidigaste lösningen att ta med 

sig en roddare som fixar allt till 

det bästa. Fiska, ro upp till läsidan 

och guida din fiskekamrat över 

sjön. Byt sedan roller och fortsätt 

tills ni har fiskat av det område 

som ni har bestämt er för innan. 

Den gröna, lilla forsbåten, är 

trevlig att ro men driver mycket 

fort i vinden. Mellanbåten driver 

lagom fort och är bäst om man 

är ensam. De två stora båtarna är 

stabila och definitivt att föredra om 

man är flera i båten.

Kasta alltid lite snett framåt i 

driftens rikting. Kastar du bakåt så 

kommer allt att släpas med bakom 

båten, kastar du rakt föröver kör du 

snabbt över hela linan och det blir 

omöjligt att fiska hem flugorna. 

Sammanfattning 

Bestämmer du dig för att praktisera 

sjöfiske med sjunklinor och ger dig 

själv lite tid för eftertanke kommer 

du snart att upptäcka att du fångar 

mycket mer fisk än tidigare. 

Kanske till och mer betydligt 

mer än vad din spinnfiskande 

kamrat gör. Detta skulle ju vara 

trevligt för dig men det skulle 

samtidigt bli en stor belastning 

på Lysevattnet om uttaget av fisk 

skulle bli för stort. Jag har under 

det gångna året hört från ett flertal 

medlemmar att inga öringar skall 

återutsättas i sjön på grund av att; 

a. De blir krokvana och sedan kan 

inte någon fånga dem. 

b. Tar man inte upp öringen 

kommer de att dö av ålderdom. 

Att fisken i Lysevattnet skulle bli 

krokvan ser jag som en trevlig 

utopi eftersom det skulle innebära 

att det fanns gott om mycket 

skickliga och aktiva medlemmar i 

föreningen. Låt oss diskutera denna 

sak närmare när medlemmarna 

har blivit så duktiga på att fånga 

fisken, och återutsätta den, att 

fångstkvoterna minskar. 

Att ta upp fisken med motiveringen 

att de annars ändå kommer att dö 

är delvis sann. Alla större individer 

tycker jag att man med fördel kan 

ta med sig hem så att det blir lite 

plats för uppväxtfisken. Helt 

ovetenskapligt har jag personligen 

lagt en gräns på öringen vid 1.4kg, 

alla fiskar som väger mer tar jag 

upp för sjöns överlevnad och 

min egna trevnad vid matbordet. 

Mindre fisk måste ju ändå 

återutsättas så att vi har någon fisk 

att fiska på i framtiden. Skulle det 

bli så att ett betydligt större antal 

fiskar tas ur sjön under 2003 bör 

väl de kloka sätta sig ner och titta 

efter en lösning som håller för 

alla, både fiskare och fiskar. Som 

enskild medlem kan man ju alltid 

titta i fångstjournalen innan man 

börjar fiska och se hur mycket fisk 

som har tagits den senaste tiden. 

Är det mycket fisk som har tagits 

upp kanske man skall vara lite mer 

restriktiv själv. 

Sjön lär kunna producera ungefär 

400kg om året inkluderat fiskande 

fåglar, tjuvar, fiskerättsinnehavare 

och naturlig avgång bland 

åldringarna i sjön. Detta ger vid 

hand att medlemmarna kanske 

inte bör ta upp mer än ett par 

hundra fiskar per säsong. 

Lysevatten är en mycket trevlig 

sjö och jag tycker att alla som är 

medlemmar i SSFK skall ta chansen 

att lära sig fiska efter brunöring 

i denna sjö. Den har de bästa 

grundvattenförhållanden jag sett 

på västkusten, den är tillräckligt 

stor för att bedriva ett meningsfullt 

driftfiske, de många djupkanterna 

och grunden erbjuder många fina 

fisketillfällen och det går till och 

med bra att bedriva dappingfiske 

i sjön vilket jag kanske skall skriva 

om i en annan artikel, någon 

annan gång . 

För de av er som har blivit lite 

mer nyfikna efter att ha läst 

denna, allt för långa, artikel och 

vill bättra på sina kunskaper 

ännu lite mer så kommer jag 

att hålla några kursdagar under 

våren, både i klubblokalen och 

uppe vid Lysevatten. Alla är mer 

än välkomna men antalet platser 

kommer att begränsas. 

Gå igenom din utrustning nu, 

innan säsongen börjar, och 

inventera det du eventuellt behöver 

byta ut eller komplettera med. Som 

pryltokig måste jag alltid ha något 

nytt att prova för att fiskedagen 

skall bli helt lyckad. Bind eller 

köp lite nya flugor för vårens och 

försommarens fiske. Provdra den 

där tio år gamla backingen och 

kontrollera att den inte har ruttnat. 

Köp nytt tafsmaterial som passar 

för flugorna du skall använda och 

så ses vi vid sjön när solen har 

återvänt och båtarna ligger i sjön.# 

Mikael Båth 



21

22 

Text: Johan Borgström Vaket, 1 2003 

Jorm - © PennFilm Studio 2002 

Jämtlänsk sommarnatt 

–“Jämtländsk sommarnatt”! Vid 

något tillfälle i unga år uttalade 

jag tydligt och prövande just de 

två orden, tänkta som ett begrepp. 

Föreställningen tycktes rymma 

närapå obegränsade resurser. Redan 

då hade flugfiske i tacksamma 

vatten, stillhet och bördighet samt 

en självklar och ständig närvaro 

av mytiska väsen, sina givna rum i 

drömbilden. 

Genom åren har scenen till dels 

tagits i ägo av erfarenheter. Såsom 

militärtjänstgöringen på I5 

i Östersund eller skivsamlingens 

expansion med verk av Peterson- 

Berger. Som en självklar och 

naturlig förstärkning av ramverket 

och kanske till och med en version 

av samma föreställning vilar 

Beppe Wolgers film “Dunderklumpen”, 

äventyret i den jämtska 

midsommarnatten med de tecknade 

figurerna och elvaårige Jens. 

Ålning medelst hasning 

Återkomsten till Östersund knappt 

tjugo år efter militärtjänstgöringen 

medförde tack och lov inte någon 

patetisk nostalgisk känslostorm. 

Snarare en lättnadens suck över att 

slippa bepansra sig ånyo, springa 

runt i skogarna och öva försvar av 

fosterlandet eller “ålning medelst 

hasning”. Samtidigt bekräftades 

intrycket av ett inbjudande öppet 

landskap med varierande inslag 

- från Åreskutan i fjärran via 

Frösön, skogen, vallarna, Storsjön 

och slutligen stadens småputtriga 

livliga med ändå inte långsamma 

livsföring. 

Den veckolånga semester som låg 

för mig i slutet av juli bestod i två 

väsenskilda inslag: Storsjöyran följd 

av tre dagars flugfiske i Hottagsströmmen. 

Tre dagars kraftig fest 

och jämtsk självhävdelse med 

presidenten Evert Ljusbergs tal på 

Stortorget som kulmen målade 

en sorts förståelsens fond till de 

kommande fiskafängena. Och de 

romantiska drömmerierna om 

den jämtländska sommarnatten 

bekräftades förstås allt som oftast. 

Ressällskapet lämnade mig allen i 

hela Jämtland. Efter ett par besök 

på friluftsmuseet “Jamtli” (ett besök 

och en upplevelse Du inte FÅR 

underlåta om Du besöker Östersund 

under sommarhalvåret) hade 

jag kommit i tillräcklig “jämtsk” 

stämning för att ge mig iväg norrut 

i en liten hyrd, billig och röd bil. 

Vid resmålet var det från början 

tänkt att en guide skulle möta upp 

och visa mig tillrätta vid ström- 

kanten. Emellertid fick han ett 

mer spektakulärt och säkert mer 

ekonomiskt fördelaktigt uppdrag - 

att guida ett par huvudstadsbor vid 

laxfiske i Norge. Tips om flugval 

fick jag av honom per telefon. En 

mödosamt detaljerad karta över 

strömmen ritad på båda sidorna av 

ett A4-ark hade han därtill lämnat i 

Laxvikens turiststuga - en blandras 

mellan camping, stuguthyrning 

och turistinformation - där jag slog 

upp mina tältpinnar för tre mycket 

speciella nätter. 

–“Fisket är som allra bäst mellan 

elva på kvällen och två på morgonen”, 

hade den till Norge flydda 

fiskeguiden hunnit informera mig 

om. Och det där fisket kände man 

ju till sedan förut. Även om jag inte 

hade särskilt stora erfarenheter av 

det. 

Svensk femtiotalsfilm 

Efter ankomsten under eftermiddagen 

tog jag min karta och 

knallade längs strömmen på en 

rekognoseringstur. Det granklädda 

landskapet och ljudet från den 

forsande strömmen dränkt i ohöljt 

solsken fick sinnet att förlora sig i 

någon svartvit svensk romantisk 

långfilm med flottarkärlek mellan 

ungsven och blond mö och den 

förföriskt vackra men livsfarliga 

strömmen. (Man kanske borde söka 

för alla de här idéerna?). Men detta 

var “realtid” och i verkligheten och 

jag slogs snart över hur tydlig och 

väl ritad min karta var. 

Det fåtal personer jag konverserade 

under de här dagarna beklagade sig 

alla över den låga vattenföringen

och de stora mängderna sten som 

syntes blottlagda vid strömfåran 

bekräftade just det förhållandet. 

Det blev på ett sätt inget vidare 

bra fiske. Utan istället en ganska 

lång ovisshet huruvida jag skulle 

få lämna den fagra lokalen och de 

erkänt fina fiskevattnen lottlös. Och 

hur jag i sådant fall skulle förhålla 

mig till de omständigheterna. 

De två första dagarnas och nätternas 

fiske började egentligen först 

fram på eftermiddagen. Forsarnas 

ljud leder en - redan efter några 

timmar - bort från vardagslivets 

små oroshärdar och tidsfixerade 

skyldigheter. Såtillvida var ett av 

semesterdagarnas syften tidigt 

infriat. 

I den becksvarta natten bekräftades 

historierna om mycket grov öring 

av plumsande ljudliga vak långt 

utom kasthåll. Med tiden fann 

jag mig också någorlunda tillrätta 

med de opraktiska omständigheter 

mörkret medförde. 

Du har något på näsan 

Tiden började emellertid bli knapp 

och jag hade inte vare sig sett eller 

känt någon fisk under de två första 

dagarnas fiske. Några rykten om 

fångst fanns i övrigt heller icke. Så 

det var med någon förnöjsamhet 

som jag under sista dagens eftermiddag 

landade två små harrar, 

som varsamt återutsattes. Nu hade 

man ju då och i alla fall fått fisk. 

Bland annat efter några minnesvärda 

våfflor med grädde och 

hjortronsylt påbörjades sista 

kvällens och nattens fiske. Gängse 

dygnsrytmer var redigt kullkastade 

så jag hade lovat mig själv att inte 

fiska längre än till klockan ett på 

natten för att försöka bringa någon 

ordning i förhållandena. 

Under det att mörkret föll - i alla fall 

som jag minns det nu i efterhand - 

vandrade tankarna till jätten Jorm 

just i filmen “Dunderklumpen”. 

(Ni som sett filmen vet precis och 

glömmer heller aldrig!) 

–“...och han har en stuga på 

näsan”, vill jag minnas Beppe 

berättade med sin lugnande 

stämma i filmen. 

När jag då traskade längs strömmen, 

undrar jag om inte jätten 

Jorm kanske kliade sig lite på 

stugan på näsan, tittade ner på mig 

och tänkte: 

–“Vi får nog göra något litet åt det 

där”! 

Tvärställd Zonker 

Jag vadade ut på ett synnerligen 

lättvadat parti där strömmen 

delade sig inför mötet med en ö. 

Första forsnacken på öns ena sida 

erbjöd ett intuitivt intryck av populär 

ståndplats för öringen. Det 

bekräftades också av en notering 

i min karta. Tiden rann undan i 

följe med vattnets rytm. Knappt 

urskiljde jag en fiskebroder på 

andra sidan strömmen. Jag är inte 

säker, men tror han blev vittne till 

vad som skedde mitt i den jämtska 

sommarnatten. Om inte åsyna 

vittne, så hörde han förmodligen 

min reaktion på händelsen. 

I mitt flugkasts prydno - d v s då 

Zonkerflugan vände sidan mot 

strömmen - ryckte det stumt i 

linans ände. Så började en dans 

med en bångstyrig öring som med 

strömmens kraft säkert förlängdes 

i flera minuter. Det var ingen stor 

öring, något under ett kilo, men 

det var en av de vackraste fiskar jag 

fångat. Eller var det mörkret som 

gjorde att jag förskönade bilden 

av den öring jag varsamt krokade 

av och återgav friheten? I minnet 

kvarstår i alla fall en fisk vars 

kött och muskulatur var anmärkningsvärt 

koncentrerade över den 

kraftiga nacken och mot ett litet 

huvud. När fisken återhämtade 

sig och ivrigt återvann sitt fria rum 

började jag skratta högt och ganska 

länge. Fiskebrodern på andra sidan 

gladdes nog över avståndet till mig, 

om han nu hörde det. Anade han 

i mörkret orsaken så tror jag han 

förstod. 

Jag sneglade på klockan som visade 

kvart över tolv. Det blev några 

förströdda kast till, okoncentrerade 

pga. upplevelsen och mörkret som 

var som djupast. 

Jag lämnade strömmen med 

luftiga steg, fylld av tacksamhet till 

mina, för en gångs skull verkliga, 

upplevelser av den jämtländska 

sommarnatten. 

Strax invid korsade jätten Jorm 

fingrarna över magen, log en aning 

och slöt ögonen samtidigt som han 

förnöjt konstaterade: 

–”Sedärja...!!” 

Jämtländsk sommarnatt Vaket, 1 2003 

23

24 

Vårens aktiviteter 


Program - Vårens aktiviteter 

Torsdag 20 februari 19.00 

Klubblokalen 

Årsmöte 

Vi samlas för att avhålla ordinarie 

årsmöte. Efter mötets avslutande 

är det dags för fika och eftersnack. 

Kontaktperson: Gösta Bring, 

telefon 0303-81857 eller E-mail: 

gosta.bring@epsilon.telenordia.se. 

Lördag 15 mars 9.00–16.00 

Klubblokalen 

Kurs: Flugbindning gäddflugor 

Se kursprogram längre fram på 

nästa sida. 

Lördag 22 mars 10.00–14.00 

Klubblokalen 

Juniorträff: Havsöringsflugor 

Kontaktperson: Joakim Andreasson 

tel. 0303–227748 eller E-mail 

jocke.andreasson@swipnet.se. Se 

artikel på annan plats i denna 

tidning. 

Lördag 29 mars 10.00–14.00 

Klubblokalen 

Juniorträff: Flugor för Lysevatten 

Kontaktperson: Bengt Rönnefors 

tel. 0303–83914 eller E-mail: 

bengt.ronnefors@tela.com. Titta på 

Juniorsidan för mer information. 

Lördag 5 april 9.00-16.00 

Klubblokalen 

Kurs: Fluglinor & tafsar 


nästa sida. 

Torsdag 10 april 19.00 

Klubblokalen 

Klubbmöte 

Bo Hall kommer och pratar 

havsfiske på vårens klubbmöte. 

Titta in på www.havsfiske.net och 

läs mer om honom och hans fiske. 

Håll också utkik på vår webbplats 

eller på vår anslagstavla hos 

Björn’s i Stenungsund efter mer 

information om detta klubbmöte 

i havsfiskets tecken. 

Lördag 12 april 9.00–14.00 

Samling klubblokalen 

Juniorträff: Havsöringsfiske 

Kontaktperson: Robert Etander, 


robert.etander@swipnet.se 

Titta på Juniorsidan för mer 

information. 

Torsdagen 24 april 8.00-19.00 

Lysevatten 

Kurs: Praktiskt sjöfiske 


nästa sida. 

Observera att båtarna i Lysevatten 

är reserverade för deltagarna i 

denna kurs! 

Torsdag 1 maj 10.00 

Lysevatten 

Familjedag 

Vi samlas vid badstranden, 

Lysevatten, kl. 10.00 för en trevlig 

familjedag. Fiske och korvgrillning 

står på programmet. Båtar kommer 

att finnas tillgängliga att fiska ifrån. 

Klubben står för korv och dricka. 

Tag med flytväst, om du har, 

annars finns det att låna på plats. 

Anmäl gärna att du kommer så att 

vi kan skaffa fram tillräckligt med 

korv etc. 

Kontaktperson: L-E Lindmark, 

Telefon: 0304-678045, E-mail: 

ftx875j@ninet.se. 

Lördag 3 maj 8.00-19.00 

Lysevatten 

Kurs: Praktiskt sjöfiske 


denna sida. 


är reserverade för deltagarna i 

denna kurs! 

Lördag 10 maj 14.00 – 19.00 


Juniorträff: Fiske Lysevatten 

Kontaktperson: Göst Bring 


gosta.bring@epsilon.telenordia.se. 


är reserverade på eftermiddagen! 

Lördag 24 maj 17.00 


Havsöringssafari 

Vi samlas vid klubblokalen, 

beväpnade med fiskegrejor och 

fika, för gemensam avfärd ut 

på havsöringsfiske någonstans 

längs kusten. Samåkning 

kan ordnas. Anmäl att du 

kommer till Martin Ekelund, 

tel. 031-510781 eller E-mail: 

martin_ekelund@swipnet.se. 

Kurser våren 2003 

Vi har under de senaste åren haft 

mycket få aktiviteter i vår klubblokal. 

I vår gör vi ett försök att ändra 

på detta. En av våra nya medlemmar, 

Mikael Båth, har erbjudit 

sig att hålla ett antal kurser med 

anknytning till flugfiske. Mikael 

är en duktig flugbindare och flugfiskare 

som har massor att lära ut. 

De i klubben, gäller såväl nybörjare 

som drivna flugfiskare, som önskar 

utveckla sina kunskaper och metoder 

rekommenderas skarpt att 

ta del av dessa kurser. Anmälan 

fortsättning på nästa sida

1. Namn? 

Katarina Etander. 

2. Hur länge har du 

varit med i klubben? 

Sedan jag blev ihop 

med min man. Detta 

var 1998, med andra 

ord 4 år. 

3. Har du någon 

särskild uppgift i 

klubben/skulle du 

kunna tänka dig en 

uppgift? 

Nej, det har jag inte. Jag har fullt upp med mitt arbete och 

min familj och känner att jag inte hinner med att åta mig 

en uppgift i klubben. Sedan tycker jag att det räcker med 

att min man är med i styrelsen. 

4. Vilken är din favoritfisk? 

Regnbåge är min favorit i insjö och spätta i havet. Dom är 

godast att äta och därför vill jag gärna få dom på kroken. 

5. Vilken är din favoritfiskemetod? 

Fiske med haspelspö, men i havet föredrar jag fiske från båt 

med vanlig dörj. Har en liten träeka som varit min farfars. 

Den är vi ibland ute i på somrarna hela familjen. 

6. Har du någon favoritklubbsjö? 

Ja, Kronsjön. Den är lättåtkomlig och lagom stor med 

olika möjligheter för fiske. Från båt, från flotte eller bara 

kasta från ön. Sedan finns där ju också bra möjligheter till 

att grilla korv. 

7. Hur stor är den största fisk du har fått? 

Ja, hur stor var den? Det är faktiskt en regnbåge tagen i 

Lysevatten i somras. Den var väl ca 45-50cm. Tagen på en 

liten rosa 4g spinnare. 

8. När fiskade du senast? 

Text & foto: Robert Etander 


Tio frågor - Katarina Etander 

till deltagande kan göras direkt till 

Mikael på telefon 031-180279 eller 

via E-mail: mikael.bath@telia.com. 

Anmälan skall vara gjord senast 14 

dagar innan kursstarten. För att 

täcka direkta kostnader och öka 

motiveringen att närvara efter 

anmälan, kommer en mindre 

avgift att tas ut. Avgiften skall 

snarast efter anmälan sättas in på 

klubbens postgirokonto 231771-7. 

När insättningen är gjord är du definitivt 

anmäld. Avgiften kommer 

inte att betalas tillbaka om du inte 

kommer till kursen. Antal deltagare 

är satt till minst 4 och max 

8. Vid mindre än 4 anmälningar 

förbehåller vi oss rätten att ställa 

in kursen. 

Lördag 15 mars kl. 9.00–16.00, 

Klubblokalen 

Kurs: Flugbindning gäddflugor 

De flesta förknippar flugfiske enbart 

med så kallade ”ädelfiskar”. 

Det kan många gånger vara väl så 

spännande att flugfiska efter både 

abborre och gädda. En femkilos 

gädda på grunt vatten slår det 

mesta. Kursen vänder sig till dom 

som har en viss flugbindningsvana. 

Vi kommer att binda tre olika 

mönster som fungerar bra vid vårfisket. 

Max 8 deltagare, kostnad 150:-. 

Material ingår i kursavgiften. 

Lördag 5 april kl. 9.00-14.00 

Klubblokalen 

Kurs: Fluglinor & tafsar 

De flesta talar gärna och mycket 

om spön och rullar. De viktigaste 

faktorerna är dock hur man presenterar 

sina flugor med hjälp av 

rätt linor och rätt utformning av 

tafsen. Under dagen ges en genomgång 

av olika fluglinor och hur de 

skall användas tillsammans med 

olika tafstyper. Vad är det för skillnad 

på en heldragen färdig tafs vi 

köper i affären och en vi gör själva? 

Vi binder egna tafsar och lär oss 

vad som skiljer olika tafskonstruktioner. 

Ta med ditt flugspö och 

lina till kursen! 



Torsdagen 24 april 8.00-19.00 

& Lördag 3 maj kl. 8.00-19.00 

(Samma kurs vid två tillfällen.) 

Lysevatten 

Kurs: Praktiskt sjöfiske efter 

öring och regnbåge 

På våren och försommaren ges 

de bästa tillfällena att komma i 

närkontakt med öringen i våra 

svenska sjöar. Var hittas fisken i 

sjön och hur bär man sig åt för att 

fånga den? Teori varvas med praktiskt 

fiske från klubbens fyra båtar 

i sjön. Deltagarna ges under dagen 

möjlighet att prova olika spön och 

linor för att lära sig mer om de 

möjligheter som står till buds vid 

sjöfiske. Tag med egen utrustning 

och lär dig hur du utnyttjar denna 

på bästa sätt vid ditt fiske! 

Du har under dagen möjlighet att 

prova utrustning som är anpassad 

för sjöfiske. Det ges även möjlighet 

på att prova ut linor som passar 

riktigt bra på Ditt egna spö. 



Dessa kurser är till viss del sponsrade 

av Thomas & Thomas Rodmakers, 

Cortland Line Company 

och Maxima Manufacturing Co. 

Oj, det var länge sedan det! Det var nog i Kronsjön i 

höstas, tror jag, eller så var det ett sista fiske efter havsöring 

i september. Länge sedan är det! 

9. Finns det någon aktivitet i klubben som du saknar? 

Nej, inte vad jag kan komma på. Flugbindning kanske, 

fast det lär mig min gubbe. 

10. Finns det något vi kan bli bättre på i klubben? 

Mera tjejer i klubben kanske? Man ser eller hör väldigt lite 

ifrån tjejerna i klubben. Finns det några? 

25

26 

Text & foto - Robert Etander 


Kronsjön - Brobygge 

Så har det återigen gått en sommarsäsong uppe vid 

Kronsjön. Om man tittar i fångstrapporten så har 

sjön varit besökt av er medlemmar ganska flitigt i år, 

vilket jag tycker är roligt. Flotten över till ön har fått 

vara ifred från skadegörelse och ute på ön har det varit 

hyfsat välstädat och rent hela tiden. Under nästa år 

kommer det att fixas nya årtullar till båten och en ny 

sittplats kommer att byggas runt eldstaden. Eventuellt 

kommer ett litet vindskydd att byggas om det finns 

intresse för detta och om ni medlemmar är villiga att 

hjälpa till. 

En del av er har kanske märkt att bron över utloppet 

under året började vittra sönder. I slutet av sommaren 

rasade den så slutligen ihop. Nu i höstas har vi byggt en 

helt ny bro i tryckimpregnerat trä som förhoppningsvis 

skall stå sig i många år. Jag vill rikta ett särskilt tack till 

er som hjälpte till med byggandet och utbärning av allt 

material. Det har även lagts ut nya spänger att gå på. 

Nytt är också att bommen ner till sjön numera är låst 

utav markägarna. När ni parkerar bilen; ställ den inte 

då rakt framför bommen så att ni blockerar infarten.

Funktionärer 

STYRELSEN 

Ordföranden Gösta Bring 0303-81857 gosta.bring@epsilon.telenordia.se 

Vice ordförande Kåre Trengereid 0303-771346 xnb889u@ninet.se 

Kassör Bengt Rönnefors 0303-83914 bengtr@telia.com 

Sekreterare Robert Etander 0303-81294 robert.etander@swipnet.se 

Vice sekreterare Anders Hjelm 0303-778413 ah7216@hotmail.com 

Styrelseledamöter Joakim Andreasson 0303-227748 jocke.andreasson@swipnet.se 

Martin Ekelund 031-510781 martin_ekelund@swipnet.se 

Lars-Erik Lindmark 0304-678045 ftx875j@ninet.se 

Ulf Nilrud 0303-52373 ulf.nilrud@pleon.sigma.se 

Dan Skogberg 031-515700 dan.skogberg@volvo.com 

Suppleanter Mikael Nilsson 0303-775327 mikael.nilsson@gesab.se 

Krister Olausson 0303-776048 krister@lkb.se 

INTENDENTER 

Klubblokalen Sigvard Forsström 0303-771729 

L:a Holmevatten Kjell Kaspersen 0303-82284 

Krokvatten Martin Ekelund 031-510781 martin_ekelund@swipnet.se 

Kronsjön Robert Etander 0303-81294 robert.etander@swipnet.se 

Lysevatten Gunnar Dahlqvist 0303-777914 yta486z@tninet.se 

FUNKTIONÄRER 

Kontaktombud Mikael Nilsson 0303-775327 mikael.nilsson@gesab.se 

för ungdom Krister Olausson 0303-776048 krister@lkb.se 

Programkommitté Mikael Nilsson 0303-775327 mikael.nilsson@gesab.se 

Krister Olausson 0303-776048 krister@lkb.se 

Kåre Trengereid 0303-771346 xnb889u@tninet.se 

REVISION 

Revisorer Kjell Kaspersen 0303-82284 

Helge Pettersson 0303-777636 

Revisorsuppleanter Per-Erik Gassander 0304-663840 

Lars Johansson 0303-82951 

SEKTIONER 

Fiskevård Kennet Henriksson 0303-81473 csf062a@tninet.se 

VALBEREDNING Björn Holmstedt 0303-779100 

Sylve Ström 0303-82672 

WEBMASTER Tore Ottosson 031-573003 toreson@yahoo.com 

VAKET 

Redaktör Martin Ekelund 031-510781 martin_ekelund@swipnet.se 

Layout & Teknik Mikael Båth 031-180279 mikael.bath@telia.com 

Artiklar & Bilder Redaktionen vaket@flugfiskesidan.com 

Klubbfunktionärer 


27

28 

För att få till en bra och 

välfiskande popper bör den förberedas långt i förväg. Inhandla 

en eller flera flaskor rödvin innehållande druva Cabernet 

Sauvignon. Tillaga sedan en kulinarisk måltid som avnjutes i 

trevligt sällskap. Tidigast morgonen därpå kan själva tillverkningen 

påbörjas, beroende lite på hur många ”popper ämnen” som 

gått åt kvällen innan. 

Tag en krok av storlek 3/0-5/0. Den 

bör vara ganska tunn i godset 

annars blir själva poppern för 

tung att kasta med flugspöet. Korken 

formas med en vass kniv till ett ämne ca 10x10x10 

mm med ena ytan lite snedskuren och ett 2 mm djupt spår 

på undersidan. Limma därefter fast huvudet på kroken med lim av typen 

Super epoxy. Nu är själva grundämnet till poppern klart och det är 

bara att vänta tills limmet härdat varefter huvudet 

bör målas för att få ett stryktåligare och snyggare utseende. 

Färgvalet jag brukar använda är vitt huvud med stora 

gula ögon. Använd vanlig husfärg, typ utomhus 

oljefärg. 

När detta skett sätts kroken i bindstädet 

och låt sedan fantasin flöda fritt. 

Popper a´la Carte 

Fjädrar och glitter kan med fördel plockas från julgran och påskris. Själva 

utseendet spelar inte så stor roll och gäddorna är inte speciellt kräsna 

vad det gäller färgerna på poppern. Det är själva poppandet som dom 

tänder på. Färdig bör poppern vara 10-20 cm lång. 

Det skall skvätta, plaska och bubbla 

Poppern fiskas med fördel med ett klass 7-9 flugspö, och använd för allt 

i världen flytlina! Tafsen görs på enklaste vis utav 1,5 m. heldragen 0,45 

nylon för att stå emot vass och annan växtlighet men glöm för sjutton inte 

ståltafs. Utan den är det snart tomt i flugasken. Lägg kasten in mot vassar 

eller över grunda vikar med lite vegetation där gäddorna kan gömma sig. 

Dra igång poppern med ett rejält ryck i fluglinan och fortsätt att rycka 

hem poppern hela vägen. Om spöspetsen pekas ned mot yta i riktning mot 

poppern under hemtagningen uppnås bäst poppande. Det skall skvätta, 

plaska och bubbla rejält om poppern, då går den bra. 

När själva hugget kommer (och det gör det kan jag lova) är det bland det 

häftigaste man kan råka ut för med ett flugspö i näven. Inte sällan ser du en 

rejäl svallvåg bakom poppern när gäddan jagar ikapp den och sedan 

ett våldsamt plask när hon skall ”döda” den. Då gäller det att ha is 

i magen och låta henne stänga gapet runt poppern. Om du gör mothugg 

när du ser henne i vitögat drar du ut poppern ur gapet. 

Lycka till med bjudningen av vännen din samt efterföljande poppande!!! 

Sharp hooks, 

Krister Olausson (Text & illustration) 

FISKE - FISKEKORT - VAPEN - AMMUNITION 

BÅTUTHYRNING - FRITIDSKLÄDER 

Medlemmar i SSFK har 

-SSFK’s Anslagstavla! 

-Vi har SSFK-gästfiskekort hos oss! 

-Det senaste skvallret! 

-Heta tips! 

-Fiskeprylarna Du bara måste ha! 

-Båturhyrning med hemliga kartor! 

-Alla sorters beten, vad Du än fiskar med! 

-Storfiskeregistrering gör Du hos oss! 

-Kläderna som håller Dig varm och torr! 

-Glöm inte medlemkortet! 

15% RABATT!

Vaket, Nummer 1 2003

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?