31649 Arbetstider - Arbetsgivarverket

Lag och avtal
Gällande lag
Regler om arbetstid finns dels i lag, dels i kollektivavtal. Den ordinarie arbetstiden
får enligt lagen uppgå till högst 40 timmar i veckan. Lagen innehåller
också bestämmelser om jourtid, övertid, mertid samt regler om hur
arbetstiden ska förläggas för att arbetstagaren ska få tillräcklig vila. Lagen är
dispositiv, vilket innebär att avsteg från reglerna får göras genom kollektivavtal.
Arbetstidslagens bestämmelser har i stor utsträckning tillkommit för
att skydda arbetstagarna. Därför krävs det medverkan av en central arbetstagarorganisation
för att göra avsteg från bestämmelserna i övergripande
frågor. Kortvariga avvikelser får dock göras från vissa bestämmelser med
stöd av kollektivavtal på lokal nivå.
Den 23 november 1996 infördes EGs arbetstidsdirektiv som ett tillägg till
den svenska arbetstidslagen. Tillägget innebär att kollektivavtal om avvikelser
från arbetstidslagen måste uppfylla direktivets krav. I annat fall blir
kollektivavtalet ogiltigt. En sammanfattande kommentar om vad direktivet
innebär för det statliga området återfinns i bilaga 3.
Kollektivavtal
Inom stora delar av arbetsmarknaden har parterna helt eller delvis ersatt
arbetstidslagens regler med kollektivavtal. Avtalen är olika och tar av naturliga
skäl hänsyn till varje sektors specifika önskemål och behov. Arbetstidens
längd varierar och arbetstidsfrågorna hanteras inte på samma sätt inom verkstads-
och processindustrin som inom den statliga tjänstesektorn. Det finns
dock en stor överensstämmelse när det gäller viljan att skapa flexibla
arbetstidslösningar.
När man jämför arbetstidens längd mellan de olika avtalsområdena bör årsarbetstiden
användas och olika möjligheter till ledighet beaktas.
Om man tar hänsyn till semesterns längd t ex har arbetstagare inom staten
kortare faktisk arbetstid per år än arbetstagare på övriga områden.
7