31649 Arbetstider - Arbetsgivarverket

Den myndighet som vill ha en jämn fördelning av arbetstiden över veckan
och året behöver inte göra några beräkningar av arbetstidens längd.
Den myndighet som är nöjd med säsongsvariationerna i de tidigare sektoravtalen
med sommar- och vinterarbetstid kan fortsätta med denna arbetstidsförläggning
utan att genomföra några beräkningar.
Vilket alternativ man än kommer fram på myndigheten, 39 tim och 45 min,
behålla sommar- och vinterarbetstid eller annan lösning, ska frågan om veckoarbetstidens
längd regleras i ett lokalt kollektivavtal.
Beräkningen av den genomsnittliga veckoarbetstidens längd framgår av bilaga
6.
Exempel på säsongsvariation
Om säsongsvariationer i arbetstiden ska tillämpas krävs ett mått för det
totala antalet arbetstimmar under året. Eftersom årsarbetstiden varierar mellan
olika år bl a beroende på hur många helgdagar som infaller måndag–
fredag, måste årsarbetstiden beräknas för varje enskilt år.
I bilaga 5 finns en modell för en sådan beräkning.
I exemplet nedan beskrivs hur en myndighet som vill variera arbetstiden
under en viss period kan gå tillväga.
Exempel: Säsongsvariation i arbetstidsförläggningen 1999.
Årsarbetstidsmått 1999 före reduktion för förkortade
arbetsdagar: 2003,40 timmar = 252 arbetsdagar à 7,95
timmar
Önskemål: arbetstidsförläggning med 45 timmar per
vecka under maj och juni av verksamhetsskäl, dvs
9 arbetstimmar per dag.
Antal arbetsdagar under perioden måndag–fredag:
Maj 1999: 19 arbetsdagar, varav 1 klämdag som ska
arbetas in.
Juni 1999: 21 arbetsdagar
Totalt 40 arbetsdagar à 9 timmar = 360 timmar
21