Nr 9 september 2012 - Journalen
Nr 9 september 2012 - Journalen Nr 9 september 2012 - Journalen
8 Journalen Härnösand • Kramfors Roliga citat ur patientjournaler: ✰ Nuvarande sjukdomar: telefonbehandlad schizofreni. ✰ Nyligen varit på kontroll hos gynekolog som friat. ✰ Ont i buken som vandrar fram och tillbaka. ✰ Ont i vänster växellåda. ✰ Orkar inte julpyssla som vanligt. Inlägges på IVA för observation. ✰ Patienten avtacklad och försvagad p.g.a. dåliga tändstifter. (=stifttänder) ✰ Patienten dog i juni -90 och detta har tagit honom mycket hårt. ✰ Patienten får gin och mor n intravenöst. ✰ Patienten går själv före operationen med 2 levande stöd efter. ✰ Patienten har framfotsframfall. ✰ Patienten har grön snuva. Fina färger. ✰ Patienten har inte ont för jämnan, bara för det mesta. ✰ Patienten har små frimärken i vagina. (=rivmärken) ✰ Patienten har tidigare haft öron men dessa har ramlat bort. ✰ Patienten har återigen fått ont i värken. ✰ Patienten läggs ut för inredning. ✰ Patienten mår bra utom när hon mår illa. ✰ Patienten svarar ej på tilltal. Avliden. Gråt inte Det här med att hacka lök utan tårar är något som det finns många knep kring. Sanningar eller myter, det bästa är nog att prova själv vad som fungerar för dig. Tänk vad lustigt det måste se ut där ute i stugorna. Tävla och vinn med ditt födelsedatum! DATUMJAKTEN Så här går det till: Hittar du din födelsedag under rubriken DATUMJAKTEN, som du fi nner på sidorna 4, 10 & 28 tillhör du de lyckligt lottade som kan medverka i vår tävling. Leta sedan rätt på det antal bilder (fi nner du i svarskupongen intill) som vi frågar efter. När du hittat det rätta antalet bilder fyller du i kupongen intill och skickar in den till oss på Journalen. Bland de rätta svaren drar vi tre vinnare som vinner följande: 1:a pris 600:- 3:e pris 100:- 2:a pris 300:- Det som händer när man skär i en lök är att den helt enkelt går till försvar eftersom vi ”attackerar” den. När lökens celler krossas frigörs enzymer som påverkar lökens svavelhaltiga ämnen i en kemisk kedjereaktion. När det nybildade ämnet når våra känsliga hornhinnor uppfattar vi smärta samtidigt som tårkörtlarna aktiveras och tårarna börjar spruta. I regel svider det värst i ögonen alldeles i början av lök-hackandet. Det beror på att det nybildade ämnet får maximal koncentration efter 30 sekunder, därefter avtar det. Vi frågade runt om hur folk gör för att slippa tårar i köket. 1. Värm upp löken innan den skalas och hackas. Enzymerna i löken förändras då så att det svidande ämnet inte kan bildas. 2. Kyl löken en stund i frysen, eller spola under iskallt vatten. 3. Använd alltid en vass kniv så trasas mindre lökceller sönder, och löken blir inte heller besk så snabbt. 4. Stå under köksfläkten eller annan bra ventilation. 5. Medan du hackar ska du ha ett par tändstickor i munnen med svavlet utåt. 6. Cyklop, simglasögon, stora solglasögon eller linsbärande partner! (Ingår ej) 7. Att ha vanligt vatten i munnen medan löken hackas ska tydligen fungera som magi, och trollar bort alla tårar. 8. Ett brinnande ljus intill är ett husmorsknep som följt oss sedan... husmoderns tid. 9. Skala under rinnande vatten, dela löken på mitten och skölj båda halvorna ordentligt. Placera en tandpetare i munnen och hacka medan stekpannan blir varm på spisen. 10. Börjar tårarna ändå rinna: Stick huvudet i frysen och vad du gör - peta inte i ögonen! Tänk vad lustigt det måste se ut där ute i stugorna när det ska hackas lök, med simglasögon, tändstickor i munnen, vatten som skvalar och tända ljus för den lilla löken. Fakta: Illustrerad vetenskap nr. 13/2002 s. 13 Anja Björkland Hur många ”JOKRAR” (se bilden till vänster) hittar du i tidningen? 5 6 7 8 Ringa in det rätta alternativet. Kupongen skall vara oss tillhanda senast 15/10 -12 under adress Journalen Härnösand • Kramfors, Tjärnsjö 144, 871 91 Härnösand. (Märk kuvertet med DATUMJAKTEN) Namn:.................................................................................................... Födelsedatum:...................................................................................... Adress:.................................................................................................. Postadress:........................................................................................... Telefon:.................................................................................................
Ek På Visingsö i Vättern nns en 360 hektar stor plantering av ek som under sin storhetstid i mitten av 1800-talet omfattade 300 000 ekar. Denna stora ekplantage utgjorde kärnan i det naturmaterial som användes till skeppsbyggen framför allt till krigsmakten. Man kan lite hårddraget påstå att det var den tidens industri för krigsmaterial. Denna enorma ekskog nns fortfarande kvar på Visingsö, men användningsområdet för detta ädla träslag är numera betydligt fredligare. Bland annat svensk möbelindustri har glädje av de ekstockar som idag fälls. Eken är ett ståtligt och högväxt träd med en vid krona och en grov stam. Bladen är avlånga och ikiga. Har man till äventyrs en ek på sin tomt har man svårt att fördra dess blad när de fälls på hösten. De antar färg och form som brunt pergamynt, och är inte helt lätta att få att förmultna utan måste som regel brännas. Eken trivs bäst på djup och näringsrik jord och rotsystemet blir då mycket djupgående vilket Journalen Härnösand • Kramfors 9 gör att trädet står säkert i storm. Vissa år faller stora mängder av relativt grova grenar vilket kan uppfattas som att eken håller på att dö. Så är det emellertid inte. I själva verket är detta en självreglerande åtgärd då trädet ”rensar” sin krona. En företeelse som för övrigt kan förekomma hos andra trädarter som alm, asp och sälg. Det svenska beståndet av ek är koncentrerat till södra Sverige och den äldsta kända eken står i Norra Kvill i Småland och bär namnet Rumkullaeken. Ekens nordliga gräns går i princip vid Dalälven. Den påstås vara mellan 900 och 1000 år gammal, men exakt åldersbestämning låter sig inte göras eftersom alla gamla ekar är ihåliga. I manlig brösthöjd har Rumkullaeken en omkrets av enorma 13 meter. Människan har i alla tider uppskattat eken eftersom dess ved är hård och motståndskraftig. Det var med andra ord ingen tillfällighet att man valde ekplankor till skeppsbyggen. Under många hundra år tillhörde också alla Sveriges ekar kronan just för dess användningsområde. Om man tog sig före med att hugga ner en ek var det belagt med stränga straff, och till och med späda ekplantor hade samma skydd. Eken har en fruktsättning, ekollon, som även de kan användas av människan. Dels användes den förr till svinfoder men dels också som kaffesurrogat, även om den höga halten av garvsyra gjorde ekollon mindre lämplig som människoföda. Förr i tiden användes även ekens bark till att bereda läder i garverierna eller för att färga svart. Ek heter robustus på latin som betyder stark eller hård och det syftar just till trädets hårda ved. Det svenska namnet ek förekom redan år 1165 i Östgötalagen. Bild: Staffan Ullström Text: Kjell Stockhaus
- Page 1 and 2: Nr 9 september 2012 Telefon 0611-26
- Page 3 and 4: På skattjakt SKINNGRUPP Monza med
- Page 5 and 6: DRÄKTJACKA 299:- SHOP AT KAPPAHL.C
- Page 7: Journalen Härnösand • Kramfors
- Page 11 and 12: Journalen Härnösand • Kramfors
- Page 13 and 14: TEMA: Hus & Hem Journalen Härnösa
- Page 15 and 16: En helt ny generation underhållsfr
- Page 17 and 18: TEMA: Hus & Hem Journalen Härnösa
- Page 19 and 20: TEMA: Hus & Hem Journalen Härnösa
- Page 21 and 22: TEMA: Hus & Hem Journalen Härnösa
- Page 23 and 24: Sunnanåker 2:2 Köpare: Johansson,
- Page 25 and 26: Välkommen till mötesplatser för
- Page 27 and 28: Den rätta lösningen skall vara os
- Page 29 and 30: Dubbelsidiga Rabattkuponger Fira 1
- Page 31 and 32: Med Höstkanapéer, filtar och någ
Ek<br />
På Visingsö i Vättern nns<br />
en 360 hektar stor plantering<br />
av ek som under<br />
sin storhetstid i mitten<br />
av 1800-talet omfattade<br />
300 000 ekar. Denna stora<br />
ekplantage utgjorde kärnan<br />
i det naturmaterial<br />
som användes till skeppsbyggen<br />
framför allt till<br />
krigsmakten. Man kan lite<br />
hårddraget påstå att det<br />
var den tidens industri<br />
för krigsmaterial.<br />
Denna enorma ekskog<br />
nns fortfarande kvar<br />
på Visingsö, men användningsområdet<br />
för<br />
detta ädla träslag är<br />
numera betydligt<br />
fredligare.<br />
Bland annat<br />
svensk möbelindustri<br />
har glädje<br />
av de ekstockar<br />
som idag<br />
fälls.<br />
Eken är ett ståtligt<br />
och högväxt träd<br />
med en vid krona<br />
och en grov stam.<br />
Bladen är avlånga<br />
och ikiga. Har man<br />
till äventyrs en ek på<br />
sin tomt har man svårt<br />
att fördra dess blad när<br />
de fälls på hösten. De antar<br />
färg och form som brunt<br />
pergamynt, och är inte helt<br />
lätta att få att förmultna<br />
utan måste som regel brännas.<br />
Eken trivs bäst på<br />
djup och näringsrik jord<br />
och rotsystemet blir då<br />
mycket djupgående vilket<br />
<strong>Journalen</strong> Härnösand • Kramfors 9<br />
gör att trädet står säkert i<br />
storm. Vissa år faller stora<br />
mängder av relativt grova<br />
grenar vilket kan uppfattas<br />
som att eken håller på<br />
att dö. Så är det emellertid<br />
inte. I själva<br />
verket är<br />
detta<br />
en självreglerande<br />
åtgärd<br />
då trädet ”rensar” sin<br />
krona. En företeelse som<br />
för övrigt kan förekomma<br />
hos andra trädarter som<br />
alm, asp och sälg.<br />
Det svenska beståndet av<br />
ek är koncentrerat till södra<br />
Sverige och den äldsta<br />
kända eken står i Norra<br />
Kvill i Småland och bär<br />
namnet Rumkullaeken.<br />
Ekens nordliga gräns<br />
går i princip vid<br />
Dalälven.<br />
Den påstås vara mellan<br />
900 och 1000 år gammal,<br />
men exakt åldersbestämning<br />
låter sig inte göras<br />
eftersom alla gamla ekar är<br />
ihåliga. I manlig brösthöjd<br />
har Rumkullaeken en omkrets<br />
av enorma 13 meter.<br />
Människan har i alla tider<br />
uppskattat eken eftersom<br />
dess ved är hård<br />
och motståndskraftig. Det<br />
var med andra ord ingen<br />
tillfällighet att man valde<br />
ekplankor till skeppsbyggen.<br />
Under många hundra<br />
år tillhörde också alla Sveriges<br />
ekar kronan just för<br />
dess användningsområde.<br />
Om man tog sig före med<br />
att hugga ner en ek var det<br />
belagt med stränga straff,<br />
och till och med späda<br />
ekplantor hade samma<br />
skydd.<br />
Eken har en fruktsättning,<br />
ekollon, som även<br />
de kan användas av<br />
människan. Dels användes<br />
den förr till<br />
svinfoder men<br />
dels också som<br />
kaffesurrogat,<br />
även om den<br />
höga halten<br />
av garvsyra<br />
gjorde ekollon<br />
mindre lämplig<br />
som människoföda.<br />
Förr<br />
i tiden användes<br />
även ekens bark<br />
till att bereda läder<br />
i garverierna eller för<br />
att färga svart.<br />
Ek heter robustus på<br />
latin som betyder stark<br />
eller hård och det syftar<br />
just till trädets hårda<br />
ved. Det svenska namnet<br />
ek förekom redan år 1165 i<br />
Östgötalagen.<br />
Bild: Staffan Ullström<br />
Text: Kjell Stockhaus
Change language