Nr 9 september 2012 - Journalen

6 Journalen Härnösand • Kramfors
Historie
dax
Lärarinnan
tillrättavisade
en pojke som
hade svurit.
– Varför säger du inte
bara ”kära nån då” i stället för
fula ord? sa hon. Din pappa
svär väl inte? – Nej, fröken, sa
pojken. – Anta att han arbetar
i trädgården och plötsligt tar
ett steg bakåt och trampar på
en kratta som yger upp och
drämmer till honom i bakhuvudet.
Vad tror du han skulle
säga då? frågade lärarinnan.
– Han skulle säga: ”Du kommer
hem tidigt idag, älskling.”
En polisbil rullade sakta fram
utanför OLearys i Gällivare precis
efter stängningsdags. Precis då
vinglade Pekka ut genom dörren,
praktfullt på lyset och med
bilnyckeln i högsta hugg. Polisbilen
stannade och konstaplarna
betraktade med häpnad hur Pekka
beslutsamt kämpade sig fram mot
parkeringen, där han provade
nyckeln på inte mindre än fem
bilar innan han hittade sin egen
och mödosamt tog sig in bakom
ratten. Där satt han sedan alldeles
stilla i tio minuter, varpå han startade
vindrutetorkarna (det var en
vacker sommarkväll och inte ett
moln på himlen). Därefter tände
och släckte han strålkastarna
några gånger, tutade och slog
på och av varningsblinkern. Sen
startade han motorn och la med
ett skrapande i en växel. Bilen tog
ett kort skutt framåt och motorn
dog. Han försökte några gånger
till, alltmedan parkeringen tömdes
på bilar. Till sist, när han var ensam
kvar, lyckades han få bilen att
börja rulla framåt, tog sig ryckigt
ut på gatan och satte kurs norrut.
Poliserna, som väntat tålmodigt,
slog nu på sirener och blåljus samt
körde fram och stoppade Pekka
och bad honom blåsa. Dom trodde
knappt sina ögon när apparaten
inte gav något utslag!
– Du får lov att följa med oss och
ta ett blodprov, det måste vara fel
på apparaten, sa en av poliserna.
– Tvivlar jag på, inade Pekka. Det
är jag som är lockfågel ikväll!
Doktorn har ordet
Livskvalitet
Uttrycket livskvalitet använder vi
ofta – men vad är det egentligen?
De flesta av oss har säkert en uppfattning
om vad vi själva anser att
ordet livskvalitet betyder. Jag tror
att många skulle svarar att deras
livskvalitet är att ha god hälsa.
Men för livskvaliteten är det lika
viktigt att må bra även ur andra
synpunkter. Enklast kan man
kanske säga att en bra livskvalitet
är att må bra eller att det är hur
personen själv trivs med sitt liv.
Idag görs mycket forskning på
hur olika behandlingar påverkar
livskvaliteten. Då blir det viktigt
att veta vad som menas med livskvalitet.
Att mäta livskvalitet är
lättare sagt än gjort eftersom man
måste hitta ett mått på det. Plötsligt
blir det, som verkar enkelt,
komplicerat!
WHO (Världshälsoorganisationen)
definierar livskvalitet som
individens uppfattning av sin
livssituation i relation till rådande
kultur och normer samt i förhållande
till sina egna mål, förväntningar,
värderingar och intressen.
Definitionen utgår alltid från personens
egen uppfattning.
Hälsan betyder mycket men även
annat i livet spelar roll för livskvaliteten,
som till exempel familjen
och vårt umgänge såväl med
vänner som i arbetet. Ekonomin
har betydelse liksom hur vi bor,
vilken utbildning vi har och hur
vi känner samhörighet med andra
människor.
När man mäter livskvalitet används
olika former av formulär.
Det kan vara ett formulär för en
viss sjukdom eller tillstånd och
kallas då för specifika formulär.
Formulären gör att det går att
få en detaljerad uppfattning om
en viss sjukdom eller ett visst
hälsoproblem. Idag är de specifika
formulären allt mer vanliga.
Allmänna formulär innehåller
frågor som inte är direkt knutna
till en speciell sjukdom. Ett sådant
formulär gör det möjligt att
jämföra olika patientgrupper.
Att fråga en frisk befolkning hur
de bedömer sin livskvalitet vid
en tänkt sjukdom, för att jämföra
med värderingarna hos sjuka, är
ett problem. Har man inte upplevt
sjukdom är det ju svårt att
värdera eller ge en siffra på en
tänkt livskvalitet.
I olika undersökningar använder
man uttrycket hälsorelaterad
livskvalitet. Med det menas hur
hälsan påverkar den allmänna
livskvaliteten. Det är alltså inte
bara hur en åtgärd i sjukvården
påverkar besvären och överlevnaden,
utan också hur personen
uppfattar hela sin livssituation.
För den som fått en livshotande
sjukdom är det inte bara hur
många månader eller år livet med
en viss behandling kan förlängas.
Lika viktigt är hur livet kommer
att vara under den tiden.
En svårighet när man mäter är
att livskvalitet kan förändras när
tiden går. Den som drabbas av
cancer får en kraftigt nedsatt livskvalitet
i början. Ofta anpassar
man sig till den nya situationen
och då ändras också upplevelsen
av situationen. En annan svårighet
är att de som är svårast sjuka
ofta inte orkar delta i en undersökning
av livskvaliteten.
Det finns ett stort antal metoder
för att sätta siffror på den hälsoekonomiska
livskvaliteten. Man
använder olika mått för att göra
hälsoekonomiska jämförelser av
olika sätt att behandla samma
sak. Ett exempel är att man med
olika metoder jämför kostnaden
för behandling för att vinna ett
levnadsår med bra livskvalitet.
Eftersom vi rent medicinskt kan
göra mer än vad vi har råd med
gör man idag olika hälsoekonomiska
bedömningar. Enkelt
uttryck skulle man kunna säga:
- Vilken behandling ger bäst effekt
till lägsta kostnad? Det är
då som man inte bara tar hänsyn
till den rent medicinska effekten
utan även hur behandlingen påverkar
livskvaliteten.
Hur mycket tycker vi att en viss
förbättring av livskvaliteten får
kosta? Det här är naturligtvis
mycket svårt att svara på men
ändå sådant som kommer att
måsta bestämmas om vi inte har
råd att göra det som är tekniskt
möjligt. Idag används de här
beräkningarna när det beslutas
om vilka läkemedel som ska ingå
i läkemedelsförmånen. Det är det
som avgör om vi får en nedsättning
av kostnaden eller inte för
en medicin.
Du kan läsa alla mina tidigare
artiklar på Journalens hemsida
(www.journalen.nu). Välj ”Doktorn
har ordet”. Vill du läsa om
något speciellt som inte finns i
tidigare artikel kan Du mejla eller
skriva till Journalen.
Claes Ehinger
Specialist i allmänmedicin
Claes Ehinger