Cykelplan.pdf - Trollhättan
Cykelplan.pdf - Trollhättan Cykelplan.pdf - Trollhättan
2.5 Avgränsningar Planen omfattar hela kommunen, d v s även småtätorterna och cykelförbindelserna mellan tätorterna. Av naturliga skäl ligger innehållets tyngdpunkt på den storleksmässigt dominerande Trollhättans tätort. Cykelplanen är i första hand en fysisk plan som tar sikte på fysiska åtgärder för att nå planens mål. Även andra viktiga åtgärder, såsom information, utbildning och hjälmanvändning berörs dock också. 3. VAD HÄNDER I OMVÄRLDEN Allmän bakgrund kring cykel och transporter 3.1 Cykelhistoria Cykeln är troligen världens mest spridda persontransportmedel. Den är ett mycket viktigt transportmedel i tredje världen, men även i högt utvecklade länder såsom Danmark och Nederländerna. Den cykelmodell som är vanligast i Sverige är ca 100 år gammal. Den utvecklas dock ständigt. Cyklandet varierar väsentligt inom landet och mellan olika städer. Variationerna beror bl a på klimat, stadsstorlek, stadsstruktur, befolkningssammansättning, topografi och cykeltraditioner. Under 1970- och 1980-talet ökade cyklandet kraftigt. En undersökning från Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI) om cyklisters resvanor visar dock att cyklandet bland äldre och yngre personer nu minskar. Däremot ökar cyklandet i åldrarna 45-64 år. Ungdomar går mer, åker buss eller är bilpassagerare. Det är viktigt att ta reda på orsaken till minskningen. Cykelresor står idag för ca 12% av alla personresor i Sverige. 3.2 Fördelar med cykel Cykeln är ett på många sätt idealiskt fordon: •= Cykeln är det mest miljövänliga fordonet genom frånvaron av avgaser och buller samt det minskade behovet att bygga ut biltrafikanläggningar •= Att färdas med cykel är hälsosamt och till gagn för både samhället och enskilda •= Att cykla är ekonomiskt och ökad cykling innebär vinster även för samhället 6
•= Cykeln har ofta bättre framkomlighet i tätorter än bilen •= Om samhället blir cykelanpassat får barnen större möjligheter att förflytta sig på egen hand. 3.3 Cykeln och trafiksäkerheten Cyklisternas villkor Mopedister, motorcyklister, fotgängare och cyklister är i förhållande till trafikarbetet de mest olycksdrabbade trafikantslagen. En orsak är att de är oskyddade. Cykelns speciella villkor är därför viktig i planeringen. Cykeltrafikanterna består av en brokig skara beträffande förutsättningar såsom kunskaper, mognad, ålder m m. Cyklistens egna beteende spelar in vid många olyckor, och vid kollision med gående kan cykeln vara farlig. Mycket p g a att cykeln är tyst, nära och hastig i förhållande till fotgängaren som kanske inte uppfattar faran i tid. I sin bok ”Planera för cykeln” (1997), pekar Krister Spolander på bl a följande faktorer som bör beaktas vid trafikplanering: •= Cykeln drivs av muskelkraft vilket bl a innebär stor variation mellan olika cyklisters hastighet och krav på god sikt. •= Cykeln är instabil •= Cykeln har inga energiupptagande krockzoner •= Cyklister är sociala varelser och cyklar gärna i bredd under samtal, vilket bör påverka dimensionering och siktförhållanden. •= Människan är ingen maskin. En cyklist måste ibland utföra flera uppgifter på samma gång, exempelvis bromsa och ge körriktningstecken. Det finns gränser för detta. •= En del cyklister har inte körkort och har dåliga trafikkunskaper Olycksfall Av den statistik som presenteras i Vägverkets nationella strategi för cykeltrafiken 1999 framgår bl a följande: •= Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen. Skadorna blir dock vanligtvis högre vid kollisioner med motorfordon. 58 st cyklister omkom 1998 varav 80% i kollisioner med personbilar eller tunga fordon. •= Närmare 90 % av skadefallen med cykel inträffar inom tätbebyggt område. Vad gäller dödsfall är motsvarande siffra 55%. I tätort inträffar 80% av kollisionerna cykel/motorfordon i korsningar. På landsbygd inträffar dessutom ofta omkörnings- och upphinnandeolyckor. Mörkertalen, speciellt för lindrigt skadade cyklister, är stora och undersökningar visar att bara knappt en tiondel av alla cykelolyckor finns med i statistiken. Uppskattningar visar på ca 20 000 skadade cyklister/år varav 4 800 läggs in på sjukhus. 7
- Page 1 and 2: AB Stadsbyggnad - översiktlig plan
- Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. SAMMA
- Page 5 and 6: 1. SAMMANFATTNING Cykelplan Trollh
- Page 7: 2.2 Uppdrag, syfte och övergripand
- Page 11 and 12: •= 1998 års mätningar visar bl
- Page 13 and 14: Vägverket har, tillsammans med Sv
- Page 15 and 16: Exempel på andra kommuner som gjor
- Page 17 and 18: ter och kunskap rekommenderas att d
- Page 19 and 20: Korsningar cykel- och biltrafik Ett
- Page 21 and 22: 4.3 Vägvisning Busshållplats vid
- Page 23 and 24: Målpunkter för resor i Trollhätt
- Page 25 and 26: 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av de f
- Page 27 and 28: mun. Om man i en beräkning utgår
- Page 29 and 30: Personbil 30% Trafikolyckor i Troll
- Page 31 and 32: 5.2 Aktuella projekt i Trollhättan
- Page 33 and 34: ana längs del av Albertsvägen ske
- Page 35 and 36: Tunnel under Rv 45 vid Pettersbergs
- Page 37 and 38: Av tabellen framgår att cykeltrafi
- Page 39 and 40: Exempel på vägarbete vid cykelvä
- Page 41 and 42: 15. Albertsvägen från Torsredsvä
- Page 43 and 44: Förbättringar i korsningspunkter
- Page 45 and 46: Cykelparkering •= Riktlinjer bör
- Page 47 and 48: Skolan har naturligtvis en viktig d
- Page 49 and 50: 7.2 Tre scenarier Planen redovisas
- Page 51 and 52: LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 2 •
•= Cykeln har ofta bättre framkomlighet i tätorter än bilen<br />
•= Om samhället blir cykelanpassat får barnen större möjligheter att förflytta sig på<br />
egen hand.<br />
3.3 Cykeln och trafiksäkerheten<br />
Cyklisternas villkor<br />
Mopedister, motorcyklister, fotgängare och cyklister är i förhållande till trafikarbetet<br />
de mest olycksdrabbade trafikantslagen. En orsak är att de är oskyddade. Cykelns<br />
speciella villkor är därför viktig i planeringen. Cykeltrafikanterna består av en brokig<br />
skara beträffande förutsättningar såsom kunskaper, mognad, ålder m m. Cyklistens<br />
egna beteende spelar in vid många olyckor, och vid kollision med gående kan cykeln<br />
vara farlig. Mycket p g a att cykeln är tyst, nära och hastig i förhållande till fotgängaren<br />
som kanske inte uppfattar faran i tid.<br />
I sin bok ”Planera för cykeln” (1997), pekar Krister Spolander på bl a följande faktorer<br />
som bör beaktas vid trafikplanering:<br />
•= Cykeln drivs av muskelkraft vilket bl a innebär stor variation mellan olika cyklisters<br />
hastighet och krav på god sikt.<br />
•= Cykeln är instabil<br />
•= Cykeln har inga energiupptagande krockzoner<br />
•= Cyklister är sociala varelser och cyklar gärna i bredd under samtal, vilket bör<br />
påverka dimensionering och siktförhållanden.<br />
•= Människan är ingen maskin. En cyklist måste ibland utföra flera uppgifter på<br />
samma gång, exempelvis bromsa och ge körriktningstecken. Det finns gränser<br />
för detta.<br />
•= En del cyklister har inte körkort och har dåliga trafikkunskaper<br />
Olycksfall<br />
Av den statistik som presenteras i Vägverkets nationella strategi för cykeltrafiken<br />
1999 framgår bl a följande:<br />
•= Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen. Skadorna blir dock vanligtvis högre<br />
vid kollisioner med motorfordon. 58 st cyklister omkom 1998 varav 80% i kollisioner<br />
med personbilar eller tunga fordon.<br />
•= Närmare 90 % av skadefallen med cykel inträffar inom tätbebyggt område. Vad<br />
gäller dödsfall är motsvarande siffra 55%. I tätort inträffar 80% av kollisionerna<br />
cykel/motorfordon i korsningar. På landsbygd inträffar dessutom ofta omkörnings-<br />
och upphinnandeolyckor. Mörkertalen, speciellt för lindrigt skadade cyklister,<br />
är stora och undersökningar visar att bara knappt en tiondel av alla cykelolyckor<br />
finns med i statistiken. Uppskattningar visar på ca 20 000 skadade<br />
cyklister/år varav 4 800 läggs in på sjukhus.<br />
7
Change language