Cykelplan.pdf - Trollhättan

Behovet av cykelparkering kan inte enbart tillgodoses på gatu- och allmän platsmark
utan fastighetsägare måste även ta sitt ansvar för att anordna cykelparkering inom
kvarteren. En möjlighet för kommunen att påverka fastighetsägare är att ange en
parkeringsnorm för cyklar som rekommenderas vid nyplanering och bygglov.
Cykelparkering i allén, Drottningtorget i Trollhättan
5. HUR ÄR DET I TROLLHÄTTAN IDAG?
5.1 Cykeltrafik, säkerhet och miljö
Förutsättningar, målpunkter
Trollhättans tätort
Trollhättans tätort är en ganska kompakt bebyggd stad med avlång form. Tätortens
längd är ca 9 km, bredden som mest ca 5 km. Större delen är belägen öster om
Göta älv. Drygt 44 000 invånare bor i centralorten ( 84 % av kommunens totala folkmängd)
varav närmare 37 000 i delarna öster om Göta älv. Förutsättningarna för
cykeltrafik är bäst på den östra sidan om älven på grund av den flacka topografin.
Västra delen av centralorten är väsentligt mer kuperad. Nästan hela Trollhättans tätorts
befolkning bor inom 5 km radie från dess centrum. Drygt 75 % bor inom 3 km
radie.
Gatunätet i Trollhättans kommun omfattade 1997 ca 218 km. 75 km var GC-väg.
Längden av GC-väg utgjorde således 34 % av gatunätets längd. Det är en ganska
genomsnittlig siffra i förhållande till andra kommuner av motsvarande storlek men
variationen är stor mellan kommunerna. Om man jämför med kända ”cykelkommuner”
som Gävle och Umeå, så är deras andelar 46 resp 50 % av totala gatulängden.
20