Rehabiliteringspolicy vid Högskolan i Kalmar

Rehabiliteringspolicy vid Högskolan i Kalmar
Inledning
Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och
arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga
och förutsättningar för ett normalt liv.
Arbetsgivaren har en skyldighet att utforma dessa rutiner på ett sådant sätt att medarbetare, så tidigt
som möjligt, får stöd i sin egen rehabilitering, eller anpassning av arbetsplatsen/arbetsuppgifterna.
Den enskilde medarbetaren har skyldighet att medverka i rehabiliteringen.
Chefer på olika nivåer i organisationen har ansvar för personalen, vilket innebär ett ansvar att tidigt
uppmärksamma behov av rehabiliterande insatser och att aktivt arbeta för att söka lösningar för den
enskilde medarbetaren. Till stöd och hjälp för chefer och enskilda medarbetare finns
personalhandläggare och företagshälsovård.
Mål med rehabilitering
Målet med rehabiliteringsarbetet vid Högskolan i Kalmar är att anställda, som pga sjukdom eller
dylikt fått sin arbetsförmåga nedsatt, så snart som möjligt ska kunna fullgöra ett för sig själv och
Högskolan meningsfullt arbete – i första hand genom att återgå till sitt vanliga arbete.
Vår strävan ska alltid vara att, såväl praktiskt som känslomässigt, bistå den anställde, i syfte att återfå
arbetsförmåga i så stor utsträckning som möjligt och med arbetsuppgifter som är utformade på ett
sätt som gör en tidigare återgång i arbetet möjlig.
Skäl för rehabilitering
Lagreglerade skäl
Enligt Arbetsmiljölagen och Lagen om allmän försäkring har arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar för
att
ha en förebyggande verksamhet genom att bl a
- ha en fungerande arbetsanpassnings- och rehabiliteringsorganisation
- utreda arbetsskador
- undersöka risker
- anpassa arbetsförhållanden till arbetstagarens särskilda förutsättningar
ha en åtgärdande verksamhet genom att bl a
- svara för individens rehabilitering i samråd med denne
- göra rehabiliteringsutredningar
- samarbeta med och meddela försäkringskassan
- vidta individinriktade effektiva rehabiliteringsåtgärder
Sociala skäl
Gemenskap på arbetsplatsen är en betydelsefull del av tillvaron för de flesta av oss. Erfarenheten
visar att man ganska snabbt tappar kontakten med arbetsplatsen vid en längre sjukledighet. Ju längre
tid som går desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetslivet – man går in i en sjukroll. Följden
blir ofta utanförkänslor med förlorad identitet och dåligt självförtroende som följd.

Den sjukskrivnes egna resurser att bidra till sin rehabilitering reduceras avsevärt redan efter 3 till 6
månaders sjukskrivning. Efter 8 månader är ”rehabiliterings-potentialen” endast omkring 30 %.
Ekonomiska skäl
Ur såväl nationalekonomisk som företagsekonomisk synpunkt är effektiv och tidig rehabilitering
ekonomiskt lönsam.
För Högskolans del innebär sjukfrånvaro svårigheter att planera verksamheten, kostnader för sjuklön
den första tiden samt kostnader i samband med att ny personal måste anställas.
Att förebygga långa sjukskrivningar
För att undvika att sjukskrivningar blir långvariga bör man på arbetsplatsen vara uppmärksam på
tidiga tecken till att sjukskrivningarna blir fler och längre. Man ska också aktivt från arbetsplatsen se
till att den anställde inte förlorar kontakten med arbetsplatsen under sjukskrivningen.
Sjukskrivningens längd är av avgörande betydelse för möjligheterna att återgå i arbete. Det är därför
viktigt att sträva efter att att så tidigt som möjligt få till stånd en kontakt som kan vara till stöd i en
rehabiliteringssituation.
Tystnadsplikt
Uppgifter rörande personal är hemliga i den utsträckning som framgår av sekretesslagens
bestämmelser (7 kap 11§). Reglerna för personalsocial och personalvårdande verksamhet gäller både
för chefer och personalfunktionärer.
”Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds
hälsotillstånd och för sådan uppgift som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av
anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte beslutet i ärendet.” 7 kap 11§ 3:e stycket.
Olika aktörer i rehabiliteringsarbetet
I första hand är det arbetsgivaren som har ansvar för att behovet av rehabilitering klarläggs och
som ansvarar för att rehabilitering kommer igång när det behövs. Vid Högskolan är det chefer som
på olika nivåer har ansvar för personalen, i enlighet med fastställd delegationsordning, som också har
ansvar i en rehabiliteringssituation.
Även den anställde har eget ansvar för sin situation och ska efter bästa förmåga delta i
rehabiliteringen. Om det i arbetet uppstår problem som den själv inte kan lösa måste närmaste chef
kontaktas så tidigt som möjligt för att hjälp och stöd ska kunna ges. Den anställde måste vara beredd
att förändra sin kompetens och ta nya arbetsuppgifter om hänsyn till arbetshinder mm tagits.
Som ett stöd för institutioner/enheter i rehabiliteringsarbetet finns personalavdelningen. Om en
anställd av rehabiliteringsskäl inte kan vara kvar på ordinarie arbetsplats hjälper personalhandläggaren
till att finna nya alternativ inom eller utanför Högskolan. Även kontakter med försäkringskassa,
arbetsförmedling samt andra instanser kan bli aktuella.
De fackliga organisationernas uppgift är att se till att den anställdes rättigheter och möjligheter
bevakas. Det är den anställdes behov och önskemål som styr medverkan av facklig representation i
rehabiliteringsarbetet.

Företagshälsovården kan bistå med utredningsresurser samt konkreta rehabiliteringsåtgärder.
Företagshälsovården har medicinsk, ergonomisk, psykosocial och teknisk kompetens. Det är därför
möjligt att utifrån en helhetssyn på arbetsmiljön arbeta både med individen och arbetsmiljön.
Försäkringskassan ska samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs för den enskildes
rehabilitering. Försäkringskassan gör, tillsammans med den enskilde, en rehabiliteringsplan när det
finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.Försäkringskassan prövar också rätten till
sjukpenning och rehabiliteringsersättning.
Rehabliteringsutredning
Enligt lagen om allmän försäkring är arbetsgivaren skyldig att göra en rehabiliteringsutredning:
• när arbetstagaren pga sjukdom varit helt eller delvis frånvarande från arbetet längre tid än 4
veckor i följd,
• vid upprepad korttidsfrånvaro pga sjukdom (6 tillfällen under en 12-månaders period),
• när arbetstagaren själv begär det
Det finns en särskild blankett "REHABILITERING", som ska användas vid
rehabiliteringsutredningar. Blanketten kan rekvireras från personalavdelningen eller från
försäkringskassan (www.fk.se). Den innehåller bl a följande rubriker:
• anledning till utredningen,
• den anställdes arbetsuppgifter,
• arbetsuppgifter som kan utföras trots besvären,
• arbetsuppgifter som inte kan utföras,
• åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen,
• mål för rehabiliteringen.
Utredningen kan göras vid ett samtal mellan arbetstagaren och arbetsledningen. Den anställde är då
skyldig att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga rehabiliteringsbehovet. Om man
önskar hjälp med rehabiliteringsutredningen kan man vända sig till personalavdelningen,
företagshälsovården eller försäkringskassan. Den anställde kan även få stöd av sitt fackliga ombud.
En rehabiliteringsutredning kan resultera i olika åtgärder, t ex
• Arbetsträning/Arbetsprövning–kommer den sjukskrivne, arbetsgivaren, den behandlande
läkaren och försäkringskassan kommer överens om. Det kan vara att pröva andra
arbetsuppgifter inom Högskolan, att gradvis pröva på en återgång i det vanliga arbetet eller
att pröva på arbete hos en annan arbetsgivare.
• Stödsamtal –hos ex. Företagshälsan.
• Utbildning.
• Förändring av arbetstider eller ändrade arbetsuppgifter.
• Remiss till och/eller vård hos annan behandlande instans – Ex kontakt med psykolog,
behandlingscenter för alkohol-och droger eller behandlingscenter gällande ryggproblem. I
övrigt får man se till varje enskildes personliga behov.

• Tekniska hjälpmedel, personliga eller knutna till arbetsplatsen. Vad gäller arbetshjälpmedel
har Försäkringskassan möjlighet att hjälpa till om den anställde har en funktionsnedsättning
eller drabbats av långvarig sjukdom.
• Aktiverande program, t ex fysiska träningsprogram.
Utredningen ska ha påbörjats 4 veckor efter sjukanmälan och senast efter 8 veckor ska den skickas
till försäkringskassan. En kopia på utredningen ska skickas till personalavdelningen. I enklare fall kan
rehabiliteringsutredningen bestå av ett klarläggande samtal mellan prefekt/enhetschef och den
anställde.
Rehabiliteringsplan och rehabiliteringsgrupp
Försäkringskassan har till uppgift att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsverksamheten.
Efter 8 veckors sjukskrivning eller senare upprättas en rehabiliteringsplan. Av planen ska framgå:
• vilka åtgärder som är aktuella,
• vem som ansvarar för att åtgärderna kommer till stånd,
• när de ska vidtagas,
• beräknade kostnader,
• hur kostnaderna ska fördelas.
Rehabiliteringsplanen föregås av att samtliga berörda träffas i en rehabiliteringsgrupp.
Rehabiliteringsgruppen består vanligen av representant från försäkringskassan och
personalavdelningen, den anställde själv, dennes närmaste chef, företrädare från företagshälsovården
(eller behandlande läkare) och det fackliga ombudet, om den anställde så önskar.
Rehabiliteringsersättning
En anställd, som deltar i arbetsinriktad rehabilitering, har möjlighet att få rehabiliteringsersättning.
Syftet med denna ersättning är att skapa ökad motivation att delta i rehabiliteringsprogrammet.
Ersättningen består av två delar; rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Det särskilda bidraget ska
täcka viss del av kostnader som uppstår i samband med rehabilitering, t ex vissa kursavgifter,
resekostnader och traktamente.
Den anställde ansöker själv om rehabiliteringsersättning hos försäkringskassan.
Arbetsgivarens ansvar
Höga krav ställs på Högskolan som arbetsgivare att vidtaga åtgärder för att förebygga arbetsskador,
att hindra utslagning från arbetslivet och att arbeta för en låg sjukfrånvaro.
Om den anställde, trots långtgående rehabiliteringsinsatser, ändå inte klara några arbetsuppgifter som
anvisats av arbetsgivaren föreligger saklig grund för uppsägning på grund av sjukdom (personliga
skäl).
Checklista vid sjukdom hos anställda

Den anställde
insjuknar.....
Han/hon gör sjukanmälan första dagen till institutionen/enheten som vidarebefordrar anmälan till
personalavdelningen.
efter 7 dagar.....
För att få sjuklön fordras att han/hon lämnar läkarintyg i original till personalavdelningens
lönehandläggare. Närmaste chef bör senast i detta skede ringa hem till den sjukskrivne. Ett litet kort
eller en blomma från avdelningen till den anställde kan vara mycket betydelsefullt.
efter 14 dagar.....
Lönehandläggaren anmäler fortsatt sjukskrivning till försäkringskassan. Den sjukskrivne skickar nytt
läkarintyg i original till försäkringskassan och kopia till personalavdelningen som sänder en försäkran
för sjukpenning från 15:e dagen till honom/henne. Den sjukskrivne och närmaste chef eller
arbetskamrater håller fortsatt kontakt med varandra.
efter 21 dagar.....
Strax dags för arbetsledningen att påbörja rehabiliteringsutredningen som ska göras i samråd med
den sjukskrivne. Närmaste chef och den sjukskrivne har kontakt med företagshälsovård eller
sjukskrivande läkare. Den sjukskrivne uppmuntras att delta i olika aktiviteter på arbetsplatsen.
efter 28 dagar.....
Den sjukskrivne ska själv i en särskild försäkran göra en bedömning hur sjukdomen påverkar
arbetsförmågan vilken tillsammans med ett läkarutlåtande som klarlägger rehabiliteringsbehovet
lämnas till försäkringskassan. Dessa handlingar utgör underlag för rehabiliteringsutredningen. Om
inte läkarutlåtandet är komplett, återsänder försäkringskassan det till den sjukskrivne som själv får ta
kontakt med läkare för komplettering.
Prefekt/enhetschef svarar för att en rehabiliteringsutredning upprättas. I utredningen deltar den
sjukskrivne och närmaste chef. Den skickas till försäkringskassan och en kopia till
personalavdelningen. Hjälp med utredningen kan erhållas från personalavdelningen,
företagshälsovården och/eller försäkringskassan.
efter 8 veckor.....
Rehabiliteringsutredningen skall vara klar och insänd till försäkringskassan. Om fortsatt
rehabiliteringsbehov finns, ansvarar prefekt/enhetschef för att en rehabiliteringsplan upprättas. För
detta arbete ska en rehabiliteringsgrupp bildas i vilken internkonsult vid personalavdelningen kan
vara sammankallande. Förutom närmaste chef och den anställde själv kan försäkringskassan,
företagshälsovården och/eller facklig organisation, om den anställde själv så vill, medverka.