Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

More documents

Recommendations

Info

3.4 Lars Levi Laestadius Lars Levi Laestadius var en man med ett kristet påbrå, han var också man med sinne för det praktiska. Då människorna i hans församling inte kom till gudstjänsterna på grund av arbete och långa avstånd till kyrkan, gick Lars Levi själv ut till församlingsmedlemmarna. Han förstod tidigt vikten av att göra sig förstådd och eftersom han var språkbegåvad lärde han sig med tiden flera olika samiska dialekter förutom att han behärskade både svenska och finska. Detta var till god hjälp då han kunde predika för församlingsmedlemmarna så att de förstod honom och då han grundade laestadianismen hade han inte svårt att få anhängare. L L Laestadius liv kan delas in i fyra delar: 37 1. Barndomen i Jäkkvik, samt grundskoletiden hos brodern Carl Erik Laestadius. (1800- 1816) 2. Studietiden i Härnösand och Uppsala. (1816-1824) 3. Kyrkoherde i Karesuando och tiden som visitator för svenska kyrkan. (1825-1844) 4. Under den sista perioden i L L Laestadius liv var han verksam som väckelsepredikant, nykterhetsförespråkare, folkbildningsorganisatör, tidningsredaktör i sin roll som grundare och ledare för den religiösa rörelse han gav namn åt. (1844-1861) Lars Levi Laestadius föddes i Jäkkvik i Arjeplogs socken den 10 januari 1800. Hans eftermäle är ”den stora väckelsens upphovsman” 38 och ”väckelserörelsen fader”, dog gjorde han redan vid 61 års ålder i Pajala, dödsorsaken var en magåkomma. LL Laestadius växte upp under enkla förhållanden, hans mor var fadern Carl Laestadius andra hustru. Moderns namn var Anna Lena Johanssdotter och var en enkel kvinna med samiskt påbrå, hon och Carl Laestadius var släkt med varandra på långt håll och var båda präglade av en religiös uppfostran 39 Lars Levis far var av prästsläkte men arbetade under några år som bergsfogde och inspektör vid Nasafjälls silververk 40 Då gruvan inte bar sig som tänkt var slutade Carl son tjänst och han och hans första hustru blev nybyggare i Arjeplog. 41 Med sin första hustru, den Stockholmsfödda Brita Laestadius 42 , fick Carl Laestadius en son, Carl Erik Laestadius. Brita 37 Pentikäinen s.239 38 Boreman s.3 39 Curtelius. s.3 40 Curtelius s.2 41 Boreman s.11 42 Britas flicknamn var Ljung 14
Laestadius dog 1798 och Carl gifte om sig med nybyggaränkan Anna Lena. Den första sonen Carl Erik sattes tidigt i trivialskola, men då de båda andra sönerna Lars Levi (1800) och Petrus (1802) var i skolåldern fanns det inte pengar i det Laestadianska hushållet vilket gjorde att de inte kunde få samma privilegier. Carl Erik som var färdigutbildad då det var dags för brödernas fortsatta studier, tog hand om sina bröder Lars Levi och Petrus Laestadius, och såg till att de fick utbildning i Härnösands gymnasium. Både Petrus och Lars Levi läste till präst i Uppsala, de prästvigdes tillsammans i Härnösand 1925. L L Laestadius var en duktig botaniker och om han inte blivit präst hade han ägnat sig åt botanik istället. Men denne man var en mångsidig man med ett brett intresseregister. Religionshistorikern Juha Pentikäinen lägger fram en bild av Lars Levi Laestadius som en mycket begåvad person med många professioner. Enligt Pentikäinen hade Laestadius fyra olika identiteter: 43 • LL Laestadius var under sitt liv en erkänt duktig botaniker. Under studietiden i Uppsala stod valet mellan botanik och teologi. Han blev känd som en stor auktoritet inom den arktiska floran i hela den vetenskapliga världen och medlem av Botaniska föreningen i Edinburgh och vetenskapsakademin i Uppsala. • LL Laestadius var filosof och teolog, hans mest kända filosofiska verk är ”Dårhushjonet” • LL Laestadius var mycket språkbegåvad och behärskade tre samiska språk förutom finska och svenska. • Han arbetade med samisk mytologi. Inom detta ämne skrev han en bok med namnet ”Lapsk mytologi”. 1825 blev Lars Levi Laestadius präst i Karesuando ”där fattigdom rådde och brännvinet flödade” 44 . Laestadius upplevde ett andligt förfall i den bygd där han hade sitt ämbete, men stod ut med detta eftersom han ägnade sig åt sitt stora intresse, botaniken. Under slutet av sin tjänstgöringstid sökte han på grund av sjukdom, en pastorstjänst i Pajala men fick den inte eftersom han saknade examen 45 . Han fullbordade då sin utbildning i Härnösand och fick efter sin examen 1843 tjänst som visitator i lappmarksdistrikten. Under denna tjänstgöringstid 43 Pentikäinen s.43 44 Curtelius s.13 45 Boreman s.34 15
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET 2006-01-10 Instit
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Innehållsf
Page 5 and 6: samerna hade en förödande effekt
Page 7 and 8: 2. Metod och material 2.1 Uppsatsen
Page 9 and 10: syn på Laestadius mission och lyft
Page 11 and 12: 3. Historik Sapmi är det samiska n
Page 13 and 14: många samer var kristna fanns det
Page 15: Gustav Vasa ville stärka sina sven
Page 19 and 20: Detta klassificeringsexempel visar
Page 21 and 22: strand. Människan behöfwer werker
Page 23 and 24: återkommande mönster. Han inledde
Page 25 and 26: 4. Resultatdiskussion De frågor ja
Page 27 and 28: missionärerna samlade in och brän
Page 29 and 30: oberörd. LL Laestadius vägledde o
Page 31: Käll- och litteraturförteckning L

Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?