Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

More documents

Recommendations

Info

och fiskeområde där de jagade tillsammans och delade på bytet. Den geografiska platsen för området förändrades inte men storleken på området kunde variera eftersom gränserna för siidorna inte var fasta utan förändrades utifrån familjestorlek och behov. Alla medlemmar i siidan hjälptes åt att skaffa föda och om det var någon som inte klarade det såg de andra siidamedlemmarna till att den fick sin ranson. Samerna hade en vinterboplats och en sommarboplats. Det var till vinterboplatserna birkarlarna kom för att ta upp skatt till svenska kronan. 30 Redan 800 år e. Kr. finns det skrifter där det uppges att man krävt skatt av samer, intressenterna då var ryska och nordiska. Samernas främsta handelsvara var skinn och päls från olika bytesdjur bland annat ekorre och hermelin, men även renskinnsprodukter var eftertraktade varor i Europas kungahus. 31 Kolonisationen säkrade även äganderätten till samernas mark. Till följd av detta bestämdes det att samerna skulle betala skatt på sina rikedomar till kronan. De som fick rätten att förfoga över lappmarkerna var birkarlarna 32 . Birkaväldet uppstod under medeltiden, birkarlarna var storbönder som bodde i Birkala i Finland och hade fått rätt att driva handel med, och kräva skatt av samerna 33 . För att undvika osämja sinsemellan delade birkarlarna in samernas land mellan sig - Lappmarksindelningen. Då kronan krävde väldigt liten del av dessa skatteintäkter kunde Birkarlarna leva gott på samernas bekostnad. Samerna blev dock inte helt lottlösa, i utbyte mot skinn och päls fick de olika varor, bland annat mjöl, salt, metallvaror och brännvin 34 . Skatteindrivningen gjorde birkarlarna rika eftersom deras avgift till svenska kronan var låg. 1528 upptäckte Gustav Vasa att skatteindrivning från samerna var en lukrativ inkomst och skärpte reglerna för birkarlarna, nu skulle en högre del av birkarlarnas skatteinkomst gå till kronan. I mitten av 1500-talet fråntogs de helt rätten att kräva skatt av samerna, nu skulle alla pengar gå direkt till kungen. Birkarlarna fortsatte dock som skatteindrivare men nu som anställda av kronan. Det var inte bara den svenska kronan som var intresserad av att kräva skatt av samerna, även andra länder var med och konkurrerade om skattemedlen, och det hände att samer betalade skatt till två eller tre länder samtidigt, detta pågick i vissa fall ända fram till 1809 35 . 30 Ibid. 31 www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006 32 finska storbönder från Birkarla vid finska östersjökusten. 33 Boreman s.6 34 www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006 35 ibid. 12
Gustav Vasa ville stärka sina svenska territorier i lappmarkerna och då han ansåg samerna som osäkra undersåtar på grund av deras nomadiska leverne uppmuntrade han nybyggare att flytta till norra delarna av Sverige. Det var Gustav Vasas son Karl IX som strukturerade upp arbetet och som upprättade lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet var ett kontrakt upprättat 1673 upprättat av dåvarande regering i syfte att locka nybyggare till Lappland. Lappmarksplakatet gav nybyggare 15 år skattefrihet samt slopad värnplikt om de valde att flytta till lappmarkerna 36 . Följden av detta märktes först befolkningen ökade då nybyggarna fått barn i flera led, cirka hundra år senare då befolkningen ökade samt ansåg sig ha rätt till mer mark. Stridigheter om rätt till mark och jakträtt, alkoholmissbruk och hårt skattetryck ledde till att den samiska kulturen underminerades. Även om det noga var angivet i plakatet att samerna inte fick hindras i sitt yrkesutövande blev det konkurrens om hur marken skulle användas. 3.3 Levnadsförhållanden Under 1800-talet var samernas och nybyggarnas livssituation inte bra, det rådde fattigdom i landets norra delar. Befolkningen levde i armod och alkoholismen var ett stort problem. Alkoholism var ett stort problem i hela Sverige under 1800- talet, brännvin var en populär handelsvara som användes av många, vissa präster medräknat. Samerna utnyttjades av kronan och tvingades betala höga skatter trots begränsade livsvillkor och tillgångar. Samer och nybyggares kyrkoliv var styrt av årstider och arbetsbörda. De fick arbeta mycket i förhållande till resultat, en anledning till arbetsbördan berodde på geografiska förhållanden, landskapet i lappland bestod av varierande och kuperad terräng. Det var ont om slåttermark och det var ofta långa avstånd mellan slåtterängarna och därmed var transporterna mellan dessa tidskrävande, dessutom kom hösten tidigt och det var vanligt att frosten tog skörden. <strong>En</strong> annan tidskrävande aspekt var renarnas bete, samerna följde renarna som förflyttade sig långa sträckor under betesperioderna. Samerna var ett nomadfolk som flyttade mellan sommar och vintervisten. Bostäderna var anpassade till deras livsföring och de flesta samer levde i kåtor. Även om samerna inte var bofasta och inte fullt ut kunde följa det liturgiska året har de upprätthållit en kristen tradition. Samerna var ett kristet folk med <strong>stark</strong> kyrklig tradition och det var ett kristet folk som befolkade sapmi. 36 Kvenhagen s.51 13
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET 2006-01-10 Instit
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Innehållsf
Page 5 and 6: samerna hade en förödande effekt
Page 7 and 8: 2. Metod och material 2.1 Uppsatsen
Page 9 and 10: syn på Laestadius mission och lyft
Page 11 and 12: 3. Historik Sapmi är det samiska n
Page 13: många samer var kristna fanns det
Page 17 and 18: Laestadius dog 1798 och Carl gifte
Page 19 and 20: Detta klassificeringsexempel visar
Page 21 and 22: strand. Människan behöfwer werker
Page 23 and 24: återkommande mönster. Han inledde
Page 25 and 26: 4. Resultatdiskussion De frågor ja
Page 27 and 28: missionärerna samlade in och brän
Page 29 and 30: oberörd. LL Laestadius vägledde o
Page 31: Käll- och litteraturförteckning L

Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?