Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
många samer var kristna fanns det grupper som inte var intresserade av kristendomen. Kyrkan<br />
krävde dock närvaro vid gudstjänsterna och de som inte kom till kyrkans gudstjänster<br />
straffades, straffen var bland annat: böter eller fängelse, i vissa fall förekom även dödsstraff. 23<br />
Det går inte förbigå pietismen eftersom pietismen spelar en stor roll i laestadianismens och<br />
andra väckelse<strong>rörelse</strong>rs tillkommelse. Under 1700-talet kom pietismen från Tyskland som en<br />
reaktion mot den lutherska tolkningen av teologi och samhälle och präglade 1800-talets<br />
väckelse<strong>rörelse</strong>r. 24 Den katolska och lutherska läran bestod av strikta regler och ritualer,<br />
medan Pietismen såg till den mer praktiska sidan av kristendomen. Pietisterna menade att<br />
människan skulle uppleva religionen med sina sinnen, och förespråkade kunskap före<br />
renlärighet.<br />
I pietismens kölvatten inrättades bland annat skolor för samebarn i anslutning till kyrkorna 25 .<br />
Tack vare kyrkans samarbete med skolan fick kristendomen en <strong>stark</strong> genomslagskraft trots<br />
den redan <strong>stark</strong>a naturreligiösa traditionen. Per Boreman menar att de framgångsrika<br />
missionsresorna i samernas land ledde till att samerna var kristnade i början av 1800-talet 26 .<br />
LL Laestadius föddes och växte upp i en kristen miljö med <strong>stark</strong>a kyrkliga traditioner. Men<br />
han växte även upp i en miljö som präglades av arvet från birkarlarna, nämligen<br />
alkoholbruket. Detta var ett problem som genomsyrade hela den samiska miljön eftersom alla<br />
använde brännvin som bytesvara, även prästerna. 27 Denna uppväxtmiljö blev laestadianismens<br />
grogrund.<br />
3.2 Lappskatteland<br />
Samerna tillhörde i hundratals år inte någon speciell nation, de lydde inte under någon kung<br />
och de tillhörde ingen statsapparat. 28 Samerna försörjde sig på vad naturen gav och strävade<br />
inte efter att äga mark. De organiserade sitt samhälle i siidor 29 några familjer gick samman i<br />
grupper, vanligtvis bestod dessa grupper av 2-3 familjer som samsades om ett gemensamt jakt<br />
23<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1141 060404<br />
24<br />
Religionslexikonet, Pietism<br />
25<br />
Boreman s. 6<br />
26<br />
ibid s.8<br />
27<br />
Boreman s.10<br />
28<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1151 060409<br />
29<br />
Siida =familjegrupp i ett speciellt jakt och fiskeområde<br />
11
Change language