Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UMEÅ UNIVERSITET 2006-01-10<br />
Institutionen för religionsvetenskap<br />
Religionshistoria C 10p<br />
Handledare: Anna Lydia Svalastog<br />
<strong>Laestadianismen</strong><br />
<strong>En</strong> <strong>stark</strong> <strong>rörelse</strong> i norden<br />
Catarina Lundgren
Abstrakt<br />
Uppsatsen behandlar laestadianismens intåg i Norrland och tar upp hur det gick till från<br />
kristendomens intåg fram till laestadianismens grundande. För att finna orsaken till hur<br />
<strong>rörelse</strong>n kunde nå sådan framgång har jag tittat på samernas förkristna traditioner,<br />
kristendomens intåg samt även studerat vem grundaren, Lars Levi Laestadius, var.<br />
<strong>Laestadianismen</strong> är en av de största inomkyrkliga <strong>rörelse</strong>r som uppstått i <strong>Norden</strong> under<br />
modern tid. Rörelsen uppstod under en relativt kort tid och inom ett geografiskt begränsat<br />
område i norra norrland under åren 1844 – 1861. Upphovsmannen till väckelse<strong>rörelse</strong>n var<br />
Lars Levi Laestadius vilken <strong>rörelse</strong>n fått sitt namn ifrån.<br />
Nyckelord: Laestadius, Väckelse<strong>rörelse</strong>, samer, religion.
Innehållsförteckning<br />
Innehållsförteckning 1<br />
<strong>Laestadianismen</strong> - <strong>En</strong> <strong>stark</strong> <strong>rörelse</strong> i <strong>Norden</strong>............................................................................. 2<br />
1. Introduktion 2<br />
2. Metod och material 5<br />
2.2 Syfte, frågeställning, avgränsning................................................................................ 8<br />
3. Historik 9<br />
3.1 Kristenomens intåg....................................................................................................... 9<br />
3.2 Lappskatteland ........................................................................................................... 11<br />
3.3 Levnadsförhållanden .................................................................................................. 13<br />
3.4 Lars Levi Laestadius .................................................................................................. 14<br />
3.5 Budskapet................................................................................................................... 18<br />
4. Resultatdiskussion 23<br />
4.1 Avslutning ............................................................................................................ 27<br />
Käll- och litteraturförteckning 29<br />
1
<strong>Laestadianismen</strong> - <strong>En</strong> <strong>stark</strong> <strong>rörelse</strong> i <strong>Norden</strong><br />
1. Introduktion<br />
<strong>Laestadianismen</strong> beskrivs som den största inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong>n i <strong>Norden</strong>, <strong>rörelse</strong>n<br />
uppstod inom ett geografiskt begränsat område under en relativt kort tidsperiod. Mannen<br />
bakom laestadianismen, Lars Levi Laestadius, levde mellan 1800 och 1861. Jag vill i denna<br />
uppsats försöka se anledningen till <strong>rörelse</strong>ns <strong>stark</strong>a framväxt och jag skall undersöka om man<br />
kan finna svaret på detta om man studerar samernas historia, både den religiösa historien och<br />
samhällshistorien. Dessutom skall jag undersöka om man kan hitta anledningen till detta då<br />
man ser till samernas tidigare levnadsförhållanden. Eftersom laestadianismens framväxt är<br />
<strong>stark</strong>t knuten till dess grundare, Lars Levi Laestadius, är det också av intresse att titta närmare<br />
på vem han var och på vilket sätt han förde fram sitt budskap. Genom att studera vem han var<br />
och på vilka villkor han levde samt genom att studera historian i det geografiska område där<br />
han verkade, finns det en möjlighet att finna nyckeln till hans väckelse<strong>rörelse</strong>s framgångar.<br />
<strong>Laestadianismen</strong> är idag världens största inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong>. Det finns anhängare i<br />
norra Skandinavien, Finland, Sverige och Norge, det finns även anhängare i Nordamerika 1 .<br />
<strong>Laestadianismen</strong> uppstod i mitten av 1840-talet. Redan omkring 1840-1850 talet splittrades<br />
laestadianismen i en östlig och en västlig riktning. Den östliga riktningen är den mer toleranta<br />
riktningen där anhängarna inte skiljer sig mycket från övriga kristna i västvärlden medan<br />
anhängarna av den västliga riktningen är konservativa och motståndare till allt flärdfullt och<br />
världsligt. Idag uppskattar man antalet anhängare till 155 000 i hela världen i nitton olika<br />
riktningar 2 .<br />
Lars Levi Laestadius särart tros ligga i hans retorik och förmåga att nå ut till folket. Det<br />
handlar inte bara om på vilket språk han predikade utan även hur han predikade och vad han<br />
predikade om. Han var väl insatt i samernas historia och använde sig av liknelser som<br />
församlingsmedlemmarna förstod. Lars Levi var verksam i många år som präst innan han<br />
genomgick en djup personlig kris på 1840- talet. Den krisen ledde fram till det vi idag kallar<br />
laestadianismen. <strong>En</strong> aspekt på Lars Levi Laestadius framgångsrika mission var hans motstånd<br />
till det utbredda brännvinsbruket i lappmarkerna. Den utbredda alkoholkonsumtionen bland<br />
1 Pentikäinen s.238<br />
2 www.varldenidag.se/?aid=3228&sessId=TBCwvesx&cat=1&b=1 060404<br />
2
samerna hade en förödande effekt på deras kultur. Lars Levi motsatte sig både att nyttja det<br />
och att använda det som handelsvara, eftersom han ansåg att brännvinet var orsaken till att<br />
samerna levde i armod.<br />
Han predikade om en Gud som brydde sig om hur folket hade det. Han gick hårt åt präster och<br />
handelsmän som skodde sig på andras bekostnad. 3<br />
Efter hans kris ändrades karaktären på hans predikningar och folk började söka sig till<br />
Laestadius hem för att få råd och vägledning, kontakten mellan prästen och hans församling<br />
fick en annan dynamik än vad den tidigare haft. Under gudstjänsterna började det förekomma<br />
syndabekännelser, gråt och bön och den för laestadianismen typiska extasen var född. Hans<br />
anhängare svor att inte längre nyttja alkohol och resultatet blev ett minskat alkoholbruk och<br />
samernas familjeliv förbättrades avsevärt. 4 Alla var inte nöjda med den nya ordningen, bland<br />
annat de som tjänat stora pengar på brännvinsförsäljningen.<br />
<strong>Laestadianismen</strong> är idag världens största inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong> med anhängare i norra<br />
Skandinavien, Finland, Sverige och Norge, det finns även anhängare i Nordamerika 5 . Man<br />
uppskattar antalet anhängare till cirka 155 000 6 <strong>Laestadianismen</strong> uppstod i mitten av 1840talet.<br />
Omkring 1850 talet började laestadianismen splittras i en östlig och en västlig riktning,<br />
denna splittring fullbordades omkring år 1897. Den östliga riktningen är en mer tolerant<br />
riktning där anhängarna inte skiljer sig mycket från övriga kristna i västvärlden medan<br />
anhängarna av den västliga riktningen är konservativa och motståndare till allt flärdfullt och<br />
världsligt.<br />
Samerna var ett folk som dyrkade sina egna gudar, dessa gudar hade <strong>stark</strong> anknytning till<br />
naturen. De heliga platserna var belägna i naturen lätt tillgängliga för folk på vandring. Då<br />
kristendomen gjorde sitt intåg byggdes det kyrkor och bildades församlingar men samerna<br />
övergav inte sin gamla tro utan fogade sig under kristendomen vid sidan om sina gamla gudar.<br />
De första initiativen till att kristna samerna togs under 1000- talet, då Sverige fortfarande var<br />
katolskt. Under 1300-1400- talen gjordes mer omfattande omvändelsearbeten. Det var först<br />
under reformationen som den svenska kungen hade ett direkt intresse att lägga under sig<br />
3<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208<br />
4<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208<br />
5<br />
Pentikäinen s.238<br />
6<br />
www.varldenidag.se/?aid=3228&sessId=TBCwvesx&cat=1&b=1 060404<br />
3
specifika delar av Skandinavien, intressen som främst var ekonomiska då det fanns<br />
skattemedel att hämta. De var intressanta även rent politiskt då det gällde att förfoga över<br />
mycket land 7 . Gustav Vasa proklamerade 1542 att:<br />
Sådana ägor som obyggda ligga, höra Gud, oss och Sveriges krona till, och ingen annan. Landet<br />
i norr betraktades som Sveriges koloni vars rikedomar det gällde att utnyttja på alla sätt 8<br />
Gustav Vasa planerade undervisning för samerna eftersom han såg läroanstalterna som ett<br />
medel att få kontrollen över lappmarken och dess rikedomar. Undervisningen sköttes av<br />
kyrkan då kyrkans män såg undervisningen som ett medel att nå ut till och att kristna samerna.<br />
Det var först under Gustav Vasas tid som missionsarbetet blev mer målinriktat men det var<br />
hans son Karl IX som strukturerade upp arbetet, det var också han som upprättade<br />
lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet upprättades år 1673 och gav nybyggare 15 års<br />
skattefrihet samt slopad värnplikt om de valde att flytta till lappmarkerna 9 . Inflyttningen av<br />
nybyggare medförde tvister och ovänskap mellan samer och nybyggare eftersom samerna<br />
ville ha tillgång till att utnyttja all mark till renbete, jakt och fiske. Nybyggarna ville inte att<br />
renarna skulle äta upp deras grödor och ansåg att de hade störst rätt till marken eftersom de<br />
var bofasta.<br />
7 Hagerman s.57<br />
8 http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1229<br />
9 Kvenhagen s.51<br />
4
2. Metod och material<br />
2.1 Uppsatsens upplägg<br />
Jag har valt att undersöka laestadianismen utifrån olika texter och avhandlingar som<br />
behandlar laestadianismen, det vill säga, jag gör en litteraturstudie. Själva<br />
problemformuleringen består av en huvudfrågeställning som följs av tre underordnade frågor.<br />
Uppsatsen består av fyra huvuddelar:<br />
1. Introduktion<br />
2. Metod och material<br />
3. Historik<br />
4. Resultatdiskussion<br />
Den första delen är en introduktion där jag i stora drag berättar om Lars Levi Laestadius,<br />
samernas religiösa historier, samt hur och varför samerna kristnades. I del två beskriver jag i<br />
vilken ordning jag arbetat med uppsatsen samt vilket material jag arbetat med. I del tre ger<br />
jag en grundligare beskrivning av historiken bakom laestadianismens framväxt. Den sista och<br />
fjärde delen är en avslutande diskussion där jag redovisar resultatet samt diskuterar vad jag<br />
kommit fram till.<br />
Frågeställningarna består dels av en övergripande fråga där jag efterfrågar några specifika<br />
fenomen som skapat förutsättningar för laestadianismen att växa sig <strong>stark</strong>. För att få svar på<br />
denna fråga har jag valt tre underordnade frågeställningar som skall leda fram till svaret. Jag<br />
skall i uppsatsens sista del diskutera de tre underordnade frågeställningarna för att sedan knyta<br />
ihop dem med ett svar på huvudfrågan.<br />
Den litteratur jag har valt att använda mig av är den som funnits tillgänglig på bibliotek och<br />
litteratur som redan tidigare ingått i kursen religionshistoria C, och som jag funnit<br />
användbar. 10 De flesta böcker har jag läst i sin helhet för att sedan plocka ur det som varit<br />
10 religionshistoria C, Umeå universitet höstterminen 2005<br />
5
aktuellt för uppsatsen. Andra böcker har jag endast använt som uppslagsböcker och<br />
referenslitteratur, då jag velat granska vissa uppgifter. Jag har också använt mig av artiklar jag<br />
funnit i böcker samt även artiklar som är utlagda på Internet.<br />
De författare vars verk jag valt att referera till är:<br />
Juha Pentikäinen, forskare i religionshistoria vid Helsingfors universitet, Pentikäinen är<br />
medförfattare till boken Sami folkloristics, där han har bidragit med två artiklar. Han har även<br />
skrivit förordet till fragmenter ur den Lappska mythologien. Det är detta förord som är mest<br />
relevant i min uppsats I ”Lars Levi Laestadius as Sami Mythologist and Mythographer” 11<br />
lyfter Pentikäinen fram laestadianismen som en viktig historisk företeelse i inomkyrkliga<br />
väckelse<strong>rörelse</strong>ns historia. Han bidrar även med en annorlunda vinkling än den jag mött i<br />
annan litteratur eftersom han studerat L L Laestadius ur ett folkloristiskt, religionshistoriskt<br />
perspektiv och inte ur ett kristet perspektiv.<br />
Per Boreman titulerar sig kontraktsprost emeritus och har skrivit en bok om laestadianismen,<br />
denna bok heter ”laestadianismen - fennoskandiens mäktigaste väckelse och dess förhållande<br />
till kyrkan” (1954). I denna bok avhandlar Boreman bland annat laestadianismens historia och<br />
religiösa livsåskådning. Han har även penetrerat Lars Levi Laestadius predikostil och hans<br />
retoriska upplägg på predikningarna.<br />
Juha Pentikäinen och Per Boreman är mina primära källor. Jag har ställt deras litteratur mot<br />
varandra eftersom de är verksamma inom olika genrer. Juha Pentikäinen har skrivit om<br />
laestadianismen ur ett folkloristiskt och religionshistoriskt perspektiv och beskriver<br />
förutsättningarna för laestadianismen utifrån dessa perspektiv framför det kristna. Per<br />
Boreman är prost och inte verksam inom den akademiska världen men däremot mycket<br />
kunnig inom den kristna historien samt laestadianismens historia, berättar om<br />
laestadianismens framväxt med betoning på de positiva följderna av detta. Boreman har ett<br />
stramt vinklat perspektiv där han utgår från Laestadius som samernas främste andlige ledare,<br />
han har emellanåt en mycket partisk syn på Laestadius mission och framställde samerna som<br />
”ödemarksbarnen” ur vilka Laestadius drog fram det goda 12 . Pentikäinen har en mer objektiv<br />
11 Pentikäinen 2000<br />
12 Boreman s.86<br />
6
syn på Laestadius mission och lyfter fram hans övriga professioner och skapar därmed<br />
jämvikt i detta arbete.<br />
Eftersom Lars Levi Laestadius ursprung och liv är viktigt för resultatet har jag läst Elisabeth<br />
Curtelius bok ”Lars Levi Laestadius- en nykterhetskämpe i den höga norden”, Curtelius har i<br />
sin bok på ett personligt sätt avhandlat det hon ansett vara viktigt i Lars Levi Laestadius<br />
livsverk. I denna bok finns det material som bekräftar och lyfter fram fakta som varit aktuellt<br />
för uppsatsen.<br />
Maja Hagermans vetenskapsjournalistiska arbete spåren av kungens män (2004) har varit en<br />
viktig källa för historiska reflektioner. Denna bok har använts för inläsning av hur Sverige<br />
kristnades. Hagerman är i grunden journalist men även historiker.<br />
Kyrkoherde Bo Lundmark har skrivit en doktorsavhandling i religionshistoria om samisk<br />
förkristen religion. Namnet på denna är ”bäi´vi Mánno Násti. Sol- och månkult samt astrala<br />
och celesta föreställningar bland samerna”. Denna bok har jag haft som referenslitteratur för<br />
att få en djupare förförståelse till de samiska förkristna traditionerna.<br />
Åsa Virdi –Kroik gav hösten 2005 ut en bok om samisk religion, ”efter förfädernas sed- om<br />
samisk kristen tradition” boken har flera medförfattare som var och en är kunnig inom olika<br />
områden, den text jag valt att använda mig av och referera till är skriven av Anna Westman<br />
som arbetar som intendent vid Áttje, svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Westman är<br />
Fil kand. med religionshistoria som huvudämne.<br />
På hemsidan för samiskt informationscentrum www.sami.se samt länsstyrelsen för<br />
norrbottens läns hemsida www.fjallen.nu finns mycket viktig och bra information om<br />
samernas historia, denna hemsida har jag använt mig av både till att hämta material samt att få<br />
klarhet i vissa frågor. Jag har läst Lars Levi Laestadius texter, de utgör dock inte någon stor<br />
del av uppsatsens innehåll.<br />
Jag har valt att förkorta Lars Levi Laestadius namn då jag skriver om och istället använda<br />
initialerna av hans förnamn och endast skriva hans efternamn i sin helhet, LL Laestadius. I<br />
uppsatsen använder jag begreppet same och inte lapp trots att benämningen ”lapp” var det<br />
vedertagna begreppet på samer under 1800- talet. Detta beror på att lapp idag uppfattas som<br />
7
en förklenande benämning av den samiska befolkningen då den används av utomstående<br />
betraktare.<br />
Som handbok för uppsatsskrivande har jag använt mig av den mall som tagits fram av<br />
institutionen för teolog och religionsfilosofi på Umeå universitet. 13<br />
2.2 Syfte, frågeställning, avgränsning<br />
Syftet med denna uppsats är att se en specifik inomkyrklig <strong>rörelse</strong>s framväxt utifrån ett<br />
historiskt perspektiv. Jag har valt att studera laestadianismen, en extatisk religionsform som<br />
fångade upp stora delar av den samiska befolkningen under 1800-talet och början av 1900talet.<br />
Anledningen till att jag valt laestadianismen är att förloppet på väckelse<strong>rörelse</strong>ns<br />
utbredning är tydligt urskiljbart i en begränsad folkgrupp samt är knuten till en specifik<br />
persons mission.<br />
Min övergripande frågeställning är:<br />
• Fanns det några specifika förutsättningar för laestadianismen att bli den största<br />
inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong>n i <strong>Norden</strong>?<br />
Därefter har jag valt tre underordnade frågeställningar genom vilka jag hoppas få en komplex<br />
bild av problemet:<br />
• Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, bättre förstå<br />
orsaken till laestadianismens <strong>stark</strong>a framväxt?<br />
• Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia?<br />
• Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa<br />
sig <strong>stark</strong>?<br />
Utgångsläget för att forska om kristnandet av samerna och laestadianismens grundare är av<br />
tvärvetenskaplig art, vilket till viss del kommer att redovisas i denna uppsats.<br />
13 http://www.umu.se/religion/studieinformation/uppsatsguide_religionspsykologi.pdf<br />
8
3. Historik<br />
Sapmi är det samiska namnet för sameland och består idag av Kolahalvön i Ryssland,<br />
nordligaste Finland, norra Norges kust och inland och delar av Sverige från Idre i söder och<br />
norrut. 14 Befolkningen bestod tidigt av samer som försörjde sig på jordbruk och jakt, de höll<br />
sig även med renar för husbehov. Rennäringen var dock inte deras huvudsakliga<br />
sysselsättning så som den är för många samer idag. Redan tidigt fanns det ute i Europa<br />
intresse för samernas rikedomar som bestod av päls och skinn från bland annat hermelin och<br />
mink. 15 Dessa var mycket eftertraktade i Europas kungahus och därför en eftertraktad<br />
handelsvara. I utbyte mot skinnet fick samerna spannmål och brännvin.<br />
Då kristendomen gjorde sitt intåg sapmi sammanföll det med det ökade skattetrycket och<br />
samerna tolkade detta till kristendomens nackdel, eftersom allt varit bra då de endast hade<br />
hållit sig till sina gamla gudar. 16 Detta tros vara en av anledningarna till samernas ovilja att<br />
släppa taget om sina gamla gudar och att kristendomen och hedendomen så länge existerade<br />
sida vid sida. <strong>En</strong> annan anledning kan ha varit att kristendomen var platsbunden medan man<br />
kunde utöva naturreligionerna där man befann sig. Samerna var ett nomadfolk som dessutom<br />
flyttade runt mellan fyra olika länder, Sverige, Norge, Finland och Ryssland. På 1600- talet<br />
kontrollerades sapmi av kronan. Kronan var positiv till ökad inflyttning i sapmi eftersom<br />
samerna ansågs som osäkra skattebetalare och högre befolkningstal skulle generera i högre<br />
skatteintäkter. Redan tidigt fick de som valde att flytta till Sapmi fördelar som inkräktade på<br />
samernas område. Detta har lett fram till en än idag pågående konflikt om vem som har störst<br />
rätt till Sapmi. 17<br />
3.1 Kristenomens intåg<br />
I Sapmi existerade kristendomen och den samiska förkristna religionen länge sida vid sida.<br />
Samerna var, och är än idag ett folk som lever nära naturen och årstidsväxlingarna, och<br />
liksom andra naturfolk var samerna dyrkare av den mäktiga natur de var beroende av.<br />
Människor som lever i de nordligaste breddgraderna på vår jord lever långa perioder i mörker,<br />
14<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1002 28/3 2006<br />
15<br />
Rikedomar är en sanning med modifikation, för samerna handlade det inte om att bli rik utan att leva av det<br />
naturen gav.<br />
16<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1141 28/3 2006<br />
17<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228 28/3 2006<br />
9
liksom de även lever långa perioder utan natt. Under äldre dagar tillbad och offrade<br />
människorna därför till solen och månen såsom vore de levande väsen 18 . Detta berodde<br />
framför allt på att solen var livsviktig för dem, solen var livgivaren och den störste guden.<br />
Utan solen kunde ingenting växa, och om ingenting växte skulle ingenting kunna leva.<br />
Den samiska hedendomen inneslöt även tro på bland annat underjordiska väsen, (saivo) och<br />
hemlighetsfulla andemakter (animism). 19 I samband med jakt dyrkade man björnen, och hade<br />
en långt utvecklad björnkult 20 . För att kommunicera med dessa makter användes bland annat<br />
en speciell trumma, trumman användes av nåiden, en spådomskunnig helare eller shaman.<br />
Denne nåid trummade för att försätta sig i transtillstånd, i detta transtillstånd ansågs det att<br />
nåiden kunde färdas till andra platser eller världar. Trumman användes även för att se in i<br />
framtiden, för att spå. Trumman var ofta smyckad på ett speciellt sätt, i sydsamiskt område<br />
var trummans skinn en bild över kosmos. Solen som var den störste av gudar var central på<br />
trumman och den omgavs av djur och andra makter. Nordsamernas trumma var annorlunda<br />
smyckad eftersom nordsamerna ansåg att världen var indelad i flera skikt. Ofta var<br />
trumskinnet indelad i tre skikt som representerade olika nivåer i tillvaron. Den ena nivån var<br />
den undre världen, en annan nivå var den synliga världen och den sista nivån var gudarnas<br />
värld. Vissa trummor hade fem skikt. De vanligaste motiven på trummorna var gudar, renar,<br />
jakt och bytesdjur. Senare var det också vanligt att man smyckade trumman med kyrkor och<br />
andra kristna motiv. 21 Då kristendomen gjorde sitt intåg på 1000- talet kristnades många samer<br />
men de uteslöt inte sin tidigare tro. I slutet av 1600-talet satte kyrkan stopp för detta, bland<br />
annat förbjöds användandet av trumman. Kyrkan förknippade trumman med hedendomen och<br />
förbjöd därför innehavet av denna. Trummorna samlades ihop och brändes. <strong>En</strong> del trummor<br />
sparades och skickades till museer i södra Sverige och Danmark.<br />
Även om man bad till den kristna guden i kyrkan och tillsammans med församlingen så var<br />
det till de gamla gudarna man vände sig då det gällde hemmet och småsaker. Det finns bevis<br />
för att samerna fortsatte att använda trumman långt efter att staten samlat in och förstört<br />
samernas främsta spådomsredskap. 22 Även om inte de gamla religionerna längre utövas så<br />
har den gamla synen på naturväsen och sedvänjor funnits kvar in i modern tid. Även om<br />
18 Lundmark s.21<br />
19 Boreman s.5<br />
20 Ibid. s. 6<br />
21 http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1209 20060410<br />
22 Westman s. 59ff<br />
10
många samer var kristna fanns det grupper som inte var intresserade av kristendomen. Kyrkan<br />
krävde dock närvaro vid gudstjänsterna och de som inte kom till kyrkans gudstjänster<br />
straffades, straffen var bland annat: böter eller fängelse, i vissa fall förekom även dödsstraff. 23<br />
Det går inte förbigå pietismen eftersom pietismen spelar en stor roll i laestadianismens och<br />
andra väckelse<strong>rörelse</strong>rs tillkommelse. Under 1700-talet kom pietismen från Tyskland som en<br />
reaktion mot den lutherska tolkningen av teologi och samhälle och präglade 1800-talets<br />
väckelse<strong>rörelse</strong>r. 24 Den katolska och lutherska läran bestod av strikta regler och ritualer,<br />
medan Pietismen såg till den mer praktiska sidan av kristendomen. Pietisterna menade att<br />
människan skulle uppleva religionen med sina sinnen, och förespråkade kunskap före<br />
renlärighet.<br />
I pietismens kölvatten inrättades bland annat skolor för samebarn i anslutning till kyrkorna 25 .<br />
Tack vare kyrkans samarbete med skolan fick kristendomen en <strong>stark</strong> genomslagskraft trots<br />
den redan <strong>stark</strong>a naturreligiösa traditionen. Per Boreman menar att de framgångsrika<br />
missionsresorna i samernas land ledde till att samerna var kristnade i början av 1800-talet 26 .<br />
LL Laestadius föddes och växte upp i en kristen miljö med <strong>stark</strong>a kyrkliga traditioner. Men<br />
han växte även upp i en miljö som präglades av arvet från birkarlarna, nämligen<br />
alkoholbruket. Detta var ett problem som genomsyrade hela den samiska miljön eftersom alla<br />
använde brännvin som bytesvara, även prästerna. 27 Denna uppväxtmiljö blev laestadianismens<br />
grogrund.<br />
3.2 Lappskatteland<br />
Samerna tillhörde i hundratals år inte någon speciell nation, de lydde inte under någon kung<br />
och de tillhörde ingen statsapparat. 28 Samerna försörjde sig på vad naturen gav och strävade<br />
inte efter att äga mark. De organiserade sitt samhälle i siidor 29 några familjer gick samman i<br />
grupper, vanligtvis bestod dessa grupper av 2-3 familjer som samsades om ett gemensamt jakt<br />
23<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1141 060404<br />
24<br />
Religionslexikonet, Pietism<br />
25<br />
Boreman s. 6<br />
26<br />
ibid s.8<br />
27<br />
Boreman s.10<br />
28<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1151 060409<br />
29<br />
Siida =familjegrupp i ett speciellt jakt och fiskeområde<br />
11
och fiskeområde där de jagade tillsammans och delade på bytet. Den geografiska platsen för<br />
området förändrades inte men storleken på området kunde variera eftersom gränserna för<br />
siidorna inte var fasta utan förändrades utifrån familjestorlek och behov. Alla medlemmar i<br />
siidan hjälptes åt att skaffa föda och om det var någon som inte klarade det såg de andra<br />
siidamedlemmarna till att den fick sin ranson. Samerna hade en vinterboplats och en<br />
sommarboplats. Det var till vinterboplatserna birkarlarna kom för att ta upp skatt till svenska<br />
kronan. 30<br />
Redan 800 år e. Kr. finns det skrifter där det uppges att man krävt skatt av samer,<br />
intressenterna då var ryska och nordiska. Samernas främsta handelsvara var skinn och päls<br />
från olika bytesdjur bland annat ekorre och hermelin, men även renskinnsprodukter var<br />
eftertraktade varor i Europas kungahus. 31 Kolonisationen säkrade även äganderätten till<br />
samernas mark. Till följd av detta bestämdes det att samerna skulle betala skatt på sina<br />
rikedomar till kronan. De som fick rätten att förfoga över lappmarkerna var birkarlarna 32 .<br />
Birkaväldet uppstod under medeltiden, birkarlarna var storbönder som bodde i Birkala i<br />
Finland och hade fått rätt att driva handel med, och kräva skatt av samerna 33 . För att undvika<br />
osämja sinsemellan delade birkarlarna in samernas land mellan sig - Lappmarksindelningen.<br />
Då kronan krävde väldigt liten del av dessa skatteintäkter kunde Birkarlarna leva gott på<br />
samernas bekostnad. Samerna blev dock inte helt lottlösa, i utbyte mot skinn och päls fick de<br />
olika varor, bland annat mjöl, salt, metallvaror och brännvin 34 . Skatteindrivningen gjorde<br />
birkarlarna rika eftersom deras avgift till svenska kronan var låg. 1528 upptäckte Gustav Vasa<br />
att skatteindrivning från samerna var en lukrativ inkomst och skärpte reglerna för birkarlarna,<br />
nu skulle en högre del av birkarlarnas skatteinkomst gå till kronan. I mitten av 1500-talet<br />
fråntogs de helt rätten att kräva skatt av samerna, nu skulle alla pengar gå direkt till kungen.<br />
Birkarlarna fortsatte dock som skatteindrivare men nu som anställda av kronan. Det var inte<br />
bara den svenska kronan som var intresserad av att kräva skatt av samerna, även andra länder<br />
var med och konkurrerade om skattemedlen, och det hände att samer betalade skatt till två<br />
eller tre länder samtidigt, detta pågick i vissa fall ända fram till 1809 35 .<br />
30<br />
Ibid.<br />
31<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006<br />
32<br />
finska storbönder från Birkarla vid finska östersjökusten.<br />
33<br />
Boreman s.6<br />
34<br />
www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006<br />
35 ibid.<br />
12
Gustav Vasa ville stärka sina svenska territorier i lappmarkerna och då han ansåg samerna<br />
som osäkra undersåtar på grund av deras nomadiska leverne uppmuntrade han nybyggare att<br />
flytta till norra delarna av Sverige. Det var Gustav Vasas son Karl IX som strukturerade upp<br />
arbetet och som upprättade lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet var ett kontrakt upprättat<br />
1673 upprättat av dåvarande regering i syfte att locka nybyggare till Lappland.<br />
Lappmarksplakatet gav nybyggare 15 år skattefrihet samt slopad värnplikt om de valde att<br />
flytta till lappmarkerna 36 . Följden av detta märktes först befolkningen ökade då nybyggarna<br />
fått barn i flera led, cirka hundra år senare då befolkningen ökade samt ansåg sig ha rätt till<br />
mer mark. Stridigheter om rätt till mark och jakträtt, alkoholmissbruk och hårt skattetryck<br />
ledde till att den samiska kulturen underminerades. Även om det noga var angivet i plakatet<br />
att samerna inte fick hindras i sitt yrkesutövande blev det konkurrens om hur marken skulle<br />
användas.<br />
3.3 Levnadsförhållanden<br />
Under 1800-talet var samernas och nybyggarnas livssituation inte bra, det rådde fattigdom i<br />
landets norra delar. Befolkningen levde i armod och alkoholismen var ett stort problem.<br />
Alkoholism var ett stort problem i hela Sverige under 1800- talet, brännvin var en populär<br />
handelsvara som användes av många, vissa präster medräknat. Samerna utnyttjades av kronan<br />
och tvingades betala höga skatter trots begränsade livsvillkor och tillgångar. Samer och<br />
nybyggares kyrkoliv var styrt av årstider och arbetsbörda. De fick arbeta mycket i förhållande<br />
till resultat, en anledning till arbetsbördan berodde på geografiska förhållanden, landskapet i<br />
lappland bestod av varierande och kuperad terräng. Det var ont om slåttermark och det var<br />
ofta långa avstånd mellan slåtterängarna och därmed var transporterna mellan dessa<br />
tidskrävande, dessutom kom hösten tidigt och det var vanligt att frosten tog skörden. <strong>En</strong><br />
annan tidskrävande aspekt var renarnas bete, samerna följde renarna som förflyttade sig långa<br />
sträckor under betesperioderna. Samerna var ett nomadfolk som flyttade mellan sommar och<br />
vintervisten. Bostäderna var anpassade till deras livsföring och de flesta samer levde i kåtor.<br />
Även om samerna inte var bofasta och inte fullt ut kunde följa det liturgiska året har de<br />
upprätthållit en kristen tradition. Samerna var ett kristet folk med <strong>stark</strong> kyrklig tradition och<br />
det var ett kristet folk som befolkade sapmi.<br />
36 Kvenhagen s.51<br />
13
3.4 Lars Levi Laestadius<br />
Lars Levi Laestadius var en man med ett kristet påbrå, han var också man med sinne för det<br />
praktiska. Då människorna i hans församling inte kom till gudstjänsterna på grund av arbete<br />
och långa avstånd till kyrkan, gick Lars Levi själv ut till församlingsmedlemmarna. Han<br />
förstod tidigt vikten av att göra sig förstådd och eftersom han var språkbegåvad lärde han sig<br />
med tiden flera olika samiska dialekter förutom att han behärskade både svenska och finska.<br />
Detta var till god hjälp då han kunde predika för församlingsmedlemmarna så att de förstod<br />
honom och då han grundade laestadianismen hade han inte svårt att få anhängare.<br />
L L Laestadius liv kan delas in i fyra delar: 37<br />
1. Barndomen i Jäkkvik, samt grundskoletiden hos brodern Carl Erik Laestadius. (1800-<br />
1816)<br />
2. Studietiden i Härnösand och Uppsala. (1816-1824)<br />
3. Kyrkoherde i Karesuando och tiden som visitator för svenska kyrkan. (1825-1844)<br />
4. Under den sista perioden i L L Laestadius liv var han verksam som väckelsepredikant,<br />
nykterhetsförespråkare, folkbildningsorganisatör, tidningsredaktör i sin roll som<br />
grundare och ledare för den religiösa <strong>rörelse</strong> han gav namn åt. (1844-1861)<br />
Lars Levi Laestadius föddes i Jäkkvik i Arjeplogs socken den 10 januari 1800. Hans eftermäle<br />
är ”den stora väckelsens upphovsman” 38 och ”väckelse<strong>rörelse</strong>n fader”, dog gjorde han redan<br />
vid 61 års ålder i Pajala, dödsorsaken var en magåkomma. LL Laestadius växte upp under<br />
enkla förhållanden, hans mor var fadern Carl Laestadius andra hustru. Moderns namn var<br />
Anna Lena Johanssdotter och var en enkel kvinna med samiskt påbrå, hon och Carl<br />
Laestadius var släkt med varandra på långt håll och var båda präglade av en religiös<br />
uppfostran 39 Lars Levis far var av prästsläkte men arbetade under några år som bergsfogde<br />
och inspektör vid Nasafjälls silververk 40 Då gruvan inte bar sig som tänkt var slutade Carl son<br />
tjänst och han och hans första hustru blev nybyggare i Arjeplog. 41 Med sin första hustru, den<br />
Stockholmsfödda Brita Laestadius 42 , fick Carl Laestadius en son, Carl Erik Laestadius. Brita<br />
37 Pentikäinen s.239<br />
38 Boreman s.3<br />
39 Curtelius. s.3<br />
40 Curtelius s.2<br />
41 Boreman s.11<br />
42 Britas flicknamn var Ljung<br />
14
Laestadius dog 1798 och Carl gifte om sig med nybyggaränkan Anna Lena. Den första sonen<br />
Carl Erik sattes tidigt i trivialskola, men då de båda andra sönerna Lars Levi (1800) och<br />
Petrus (1802) var i skolåldern fanns det inte pengar i det Laestadianska hushållet vilket gjorde<br />
att de inte kunde få samma privilegier. Carl Erik som var färdigutbildad då det var dags för<br />
brödernas fortsatta studier, tog hand om sina bröder Lars Levi och Petrus Laestadius, och såg<br />
till att de fick utbildning i Härnösands gymnasium. Både Petrus och Lars Levi läste till präst i<br />
Uppsala, de prästvigdes tillsammans i Härnösand 1925.<br />
L L Laestadius var en duktig botaniker och om han inte blivit präst hade han ägnat sig åt<br />
botanik istället. Men denne man var en mångsidig man med ett brett intresseregister.<br />
Religionshistorikern Juha Pentikäinen lägger fram en bild av Lars Levi Laestadius som en<br />
mycket begåvad person med många professioner. <strong>En</strong>ligt Pentikäinen hade Laestadius fyra<br />
olika identiteter: 43<br />
• LL Laestadius var under sitt liv en erkänt duktig botaniker. Under studietiden i<br />
Uppsala stod valet mellan botanik och teologi. Han blev känd som en stor auktoritet<br />
inom den arktiska floran i hela den vetenskapliga världen och medlem av Botaniska<br />
föreningen i Edinburgh och vetenskapsakademin i Uppsala.<br />
• LL Laestadius var filosof och teolog, hans mest kända filosofiska verk är<br />
”Dårhushjonet”<br />
• LL Laestadius var mycket språkbegåvad och behärskade tre samiska språk förutom<br />
finska och svenska.<br />
• Han arbetade med samisk mytologi. Inom detta ämne skrev han en bok med namnet<br />
”Lapsk mytologi”.<br />
1825 blev Lars Levi Laestadius präst i Karesuando ”där fattigdom rådde och brännvinet<br />
flödade” 44 . Laestadius upplevde ett andligt förfall i den bygd där han hade sitt ämbete, men<br />
stod ut med detta eftersom han ägnade sig åt sitt stora intresse, botaniken. Under slutet av sin<br />
tjänstgöringstid sökte han på grund av sjukdom, en pastorstjänst i Pajala men fick den inte<br />
eftersom han saknade examen 45 . Han fullbordade då sin utbildning i Härnösand och fick efter<br />
sin examen 1843 tjänst som visitator i lappmarksdistrikten. Under denna tjänstgöringstid<br />
43 Pentikäinen s.43<br />
44 Curtelius s.13<br />
45 Boreman s.34<br />
15
vacklade Laestadius i sin tro men återfick tron efter tre ”nådetecken” 46 där bland annat mötet<br />
med Maria, den fattiga lappflickan i Åsele 47 , fick honom att omvärdera sin tro och sin<br />
mission. LL Laestadius insåg vid Marias vittnesbörd att en tro som grundar sig på kunskap<br />
och läsning är en död tro. Mötet med Lapplands Maria skedde sommaren 1844. Då han<br />
återkom till Karesuando senare samma år började han sin väckelsekampanj.<br />
LL Laestadius väckelsekampanj tog all hans tid i anspråk och han lade alla sina tidigare<br />
intressen åt sidan. I ett brev som LL Laestadius sände till kollegan J. Fellman som var<br />
medförfattare till ”fragmenter i lappska mythologien” visar att han levde i en mycket hektisk<br />
tid:<br />
”Med detsamma när jag får yttra mina hövligaste tack för lånet av manuskriptet med vissa andra<br />
skrivelser - som jag härmed återsänder - vill jag, hänvisande till ett tidigare brev, förklara, att jag<br />
inte mera kan åtaga mig till några vidare åtgärder i förhållandet till detta förtjänstfulla<br />
manuskript, då min uppmärksamhet har vänt till ett annat håll och den har ingripits av andra<br />
ärenden, hörande till religionen, som visar mig avsevärt mer betydelsefulla än de<br />
mytologiska” 48 .<br />
Laestadius hade stort intresse för den samiska mytologin och hans kunskaper kommer till<br />
uttryck i den tidigare nämnda boken ”fragmenter i den lappska mythologien” 49 , där han har<br />
klassificerat den samiska mytologins gudar i sin gudalära. De som besatt denna gudalära i sin<br />
helhet var de samiska nåjderna, och de hade inte något klassificeringssystem eftersom deras<br />
kunskaper byggde på ärvd kunskap och känsla. LL Laestadius kunde med sina kunskaper i<br />
den tidigare gudaläran, konstruerade sin egen modell för att systematisera gudarna efter rang,<br />
detta system byggde på fem nivåer:<br />
1. I den första nivån hittar man de högsta gudarna, bland annat ”Radien”,<br />
”Veroldanemai” och ”Rounadeid”.<br />
2. Under dessa gudar, i nästa nivå finns ”Beivve”och ”Ailekis olmak”<br />
3. I nästa nivå finns i huvudsak kvinnliga gudar som till exempel ”Moder Akka” och<br />
andra ”Akka-Gudinnor”.<br />
4. I den fjärde nivån återfinns de gudar som håller till på jorden.<br />
5. I denna nivå befinner sig de lappska underjordiska andarna<br />
46<br />
Boreman s.48<br />
47<br />
Boreman s.37 och Pentikäinen s.245<br />
48<br />
Pentikäinen s. 239<br />
49<br />
ibid. S.54ff<br />
16
Detta klassificeringsexempel visar prov på samernas många och olika typer av gudar. Juha<br />
Pentikäinen beskriver LL Laestadius som ”Homo religios” 50 som trodde på den övernaturliga<br />
världen och upplevde den på samiskt vis och LL Laestadius använde gärna motiv från den<br />
samiska mytologin i sina predikningar någonting som han använde som medel för att fånga<br />
sina åhörare. Han var en god retoriker och skicklig i att fånga sina församlingsmedlemmars<br />
intresse. 51 Denna retorik handlade inte så mycket om vad som sades utan hur det sades. Han<br />
kryddade sina predikningar med kraftuttryck och en man som besökte Laestadius gudstjänster<br />
frågade honom varför han använde ett sådant grovt språk då han predikade. Laestadius<br />
svarade:<br />
”När man som präst talar till allmänheten, så måste man använda ord som denna allmänhet helt<br />
förstår. Då en obygd ska odlas, erfordras det grova verktyg.” 52<br />
Han använde sig av ett mustigt språk, saftiga färger och allegorier ur folkets eget liv. Men<br />
detta varvades med nådens ord, av Boreman beskrivet som ”solen som bryter fram efter<br />
ovädret” 53 då LL Laestadius målade upp ”salighetens fröjder på himlens grönskande<br />
blomsterängar” 54 Hans predikningar var av sådan medryckande art att<br />
församlingsmedlemmarna rycktes med och föll i extas. De som inte skrämdes bort från<br />
kyrkan blev så tagna att de sökte upp prästen i hans bostad efter gudstjänsterna för att få råd<br />
och upplysning.<br />
Då LL Laestadius slutade sina dagar var han mannen bakom den största frikyrkliga <strong>rörelse</strong>n i<br />
norden. Tyvärr har hans övriga professioner glömts bort till förmån för den <strong>rörelse</strong> han<br />
skapade 55 . Pentikäinen skriver dock att ”alla dessa funktioner formar tillsammans den unika<br />
helhet som utgör denna märkliga mans livshistoria och personlighet” 56<br />
Juha Pentikäinen menar att Laestadius identifierade sig med samerna och därför inte använde<br />
förklenande omdömen om dem. <strong>En</strong>ligt Pentikäinen verkade LL Laestadius tro att den rena<br />
50<br />
Pentikäinen s. 241<br />
51<br />
Boreman s. 95<br />
52<br />
Boreman. s 46<br />
53<br />
Ibid.<br />
54<br />
Ibid.<br />
55<br />
Pentikäinen s.238<br />
56<br />
Ibid. s.240<br />
17
samiska naturen var manifesterad i den samiska folksjälen och hans kampanj mot brännvinet<br />
egentligen handlade om en kamp mellan samerna och de övriga nordiska länderna som<br />
gränsade till samernas land. Han menade att spriten smutsade ner de rena samerna och<br />
förtryckte dem. <strong>En</strong> kyrkoherde i Jukkasjärvi beskriver brännvinsproblematiken:<br />
Lappmannen, öfwerlastad, wårdade ej renhjorden, wargarne härjade den. Wakad ur ruset var han<br />
ruinerad…Lappqwinnan åter, besupen, glömmer sitt späda barn, lämnar den utan wård, finner<br />
det dödt, då hon änteligen kommer från näringsstället, eller förgiftar det med modersmjölken, i<br />
följd hwaraf de flesta lappbarndodo under och wid et års ålder…från 1832 till 1846 minskades<br />
Jukkasjärwi församling med 10 personer årligen 57<br />
Brännvinsproblematiken var inte någonting nytt och det fanns en lag instiftad som förbjöd<br />
införsel av rusdrycker i Lappland, en kunglig förordning hade utfärdats 1839. Denna lag<br />
använde sig LL Laestadius av i sin väckelsekamp mot brännvinsdraken 58 , det var ett effektivt<br />
sätt att få människor att hörsamma hans predikningar.<br />
3.5 Budskapet<br />
När LL Laestadius mötte Lappflickan Maria, hade han ”prövats” tre gånger. Prövningarna<br />
inträffade inom en tidsperiod på tolv år. Den första prövningen inträffade 1832 då LL<br />
Laestadius insjuknade i ”svårartad nervfeber” 59 , enligt Boreman drabbades inte LL Laestadius<br />
av någon dödsfruktan utan blev rädd för familjens skull eftersom det var han som var<br />
familjens huvudförsörjare. Då han blev frisk uppfattade han sjukdomen och tillfriskandet som<br />
ett tecken från Gud. Sju år senare år 1839 förlorade han en älskad son, hans treårige son Levi.<br />
Denna sorg uppfattade han som den andra prövningen och det andra budskapet från<br />
himmelriket. Om händelsen har han själv sagt:<br />
57 Kvenhagen s.59ff<br />
58 Ibid. s.60<br />
59 Boreman s. 32<br />
Min hustru låg sjuk, när lille Lewi dog; men dödsbudet tycktes inte gå henne så djupt till hjertat,<br />
ty hon skattade sig lycklig, då hon blifwit wärdig att bära frukt för himmelriket. Men på mitt<br />
hjerta gjorde detta dödsfall ett djupt och långwarigt intryck…Den tanken war dock den ljuwaste<br />
att lille Lewi är den första, som kommer springande mot pappa och mamma på ewighetens gröna<br />
18
strand. Människan behöfwer werkerligen några påminnelser om sin dödlighet; annars glömmer<br />
hon alldeles bort ändamålet med sin tillwaro på jorden. <strong>En</strong> sådan påminnelse var Lewis död. 60<br />
Den tredje prövningen inträffade tre år senare, år 1841 drabbades han av vad han själv trodde<br />
var lungsot, och lungsot på den tiden ledde alltid till döden. 61 Han drabbades denna gång av<br />
dödsfruktan och denna dödsfruktan fick honom att inse att han inte var klar med sin uppgift<br />
på jorden, denna uppgift var att nå frälsning. Han visste att det var dags för en förändring<br />
eftersom hans nyfunna kristna värderingar inte stämde överens med de kristna värderingar<br />
och det budskap som spreds via kyrkan i hans hembygd och som han själv predikat om i tjugo<br />
år, inte var den rätta vägen. Han ansåg nu att hans kyrkas tro var en död tro. Efter<br />
sjukdomstiden efter lungsoten sägs det att han var: ”väckt men inte frälst” och hans uppgift nu<br />
var att sprida sina nya kunskaper 62 .<br />
Juha Pentikäinen har beskrivit laestadianismens lära i sitt förord till ”den lappska<br />
mythologien” 63 , där skriver han att ”den laestadianska kristna läran tar sin början i Jesus<br />
Kristus, som före sin himmelsfärd överlämnade ”maktens nycklar” till Petrus och genom<br />
honom till den första rena urkyrkan” 64 .<br />
Den katolska kyrkan var korrupt och en irrväg menade LL Laestadius. Den rena kyrkan hade<br />
förfallit i och med katolicismen men återuppstod i och med reformationen i den lutherska<br />
kyrkan. Martin Luther hade en central ställning i den laestadianska läran. Luthers budskap<br />
försvann igen under den stränga ortodoxins period för att slutligen förmedlas av Laestadius<br />
till den ”smärtsamt födda församlingen av de förstfödda i svenska lappmarken” 65 . Den<br />
laestadianska <strong>rörelse</strong>ns anhängare hade (och har) den svåra uppgiften att genomgå den sista<br />
uppenbarelsetidens strider och frestelse. <strong>En</strong>ligt den laestadianska läran har det alltid funnits<br />
en liten kärnförsamling inom varje kyrka: ”ecclesiola in ecclesia” 66 . Laestadianerna utgår från<br />
läran att människan i grunden är syndig, men kan finna frälsning genom omvändelse och<br />
absolution muntligen uttalad av denna församling av troende 67 efter det laestadianska<br />
60<br />
Boreman s.33<br />
61<br />
ibid.<br />
62<br />
Boreman s. 34<br />
63<br />
Pentikäinen s. 244<br />
64<br />
ibid.<br />
65<br />
Pentikäinen s. 245<br />
66<br />
ecclesiola in ecclesia= en kyrka i kyrkan eller en församling i församlingen<br />
67<br />
ecclesiola in ecclesia= kärnförsamlingen<br />
19
uttrycket: ”dina synder är förlåtna i Jesu namn och försoningsblod” 68 . Vägen gick via<br />
apostlarna Petrus och Paulus via Martin Luther till LL Laestadius. Den som ”förlöste” LL<br />
Laestadius in i den nya läran var ”Lapplands Maria” som genom sin bikt öppnade Lars Levi<br />
Laestadius ögon.<br />
Det Juha Pentikäinen beskriver som det viktigaste i omständigheterna kring LL Laestadius<br />
pånyttfödelse är att han behövde en samisk kvinna som sin andliga moder, han menar också<br />
att det är anmärkningsvärt om omvändelsen fick så stor betydelse. I verkligheten hette<br />
”Maria” någonting annat, att hon kallades Maria är förknippat med bibelns berättelser där<br />
Maria finns i minst fyra bibliska figurer: Jungfru Maria, Maria från Magdala, Maria från<br />
Betania samt den syndiga kvinnan. 69 <strong>En</strong>ligt Pentikäinen råder det ingen tvekan om att ett möte<br />
har inträffat mellan Laestadius och en samisk kvinna i Åsele men kvinnans namn var inte<br />
Maria. Vad myten betonar är den samiska identiteten i urlaestadianismen och skall enligt<br />
Pentikäinen förklara väckelsens framgångar bland samerna 70 .<br />
Anledningen till att LL Laestadius budskap fick sådana framgångar berodde förmodligen till<br />
stor del på hur budskapet levererades. LL Laestadius gjorde sina predikningar påtagliga och<br />
begripliga genom sin förmåga att levandegöra det abstrakta. Han använde sig av en bra<br />
retorikers alla verktyg och kunde tack vare sina kunskaper i den samiska mytologin använda<br />
sig av liknelser som församlingsmedlemmarna kunde relatera till, bland annat tog han<br />
samernas ”gufihtar” som var en hjälpare i positiv bemärkelse och förvandlade denne till den<br />
kristna traditionens berättelse om Adam och Evas gömda barn som tvärtemot gufhitar var en<br />
negativ kraft. Detta fungerade eftersom åhörarna lyssnade på begreppen och tog därför lättare<br />
in budskapet. 71<br />
<strong>En</strong>ligt Juha Pentikäinen var LL Laestadius ”homo religiös”, det vill säga, han trodde på den<br />
övernaturliga världen, han sägs också upplevt den på samiskt vis 72 . Ett retoriskt grepp LL<br />
Laestadius använde sig av var upprepningar av samma ämne: ”växen, växen vinträdets skott!<br />
I fruktbärande grenar! Växen, växen i röda vinbär!”. 73 Han gav eftertryck åt sitt budskap<br />
genom allegorier, liknelser och uttryck. Laestadius byggde upp predikningarna efter samma<br />
68<br />
Pentikäinen s. 245<br />
69<br />
Pentikäinen s. 248<br />
70<br />
Ibid.<br />
71<br />
Ibid.<br />
72<br />
Pentikäinen s. 241<br />
73<br />
Boreman s. 95<br />
20
återkommande mönster. Han inledde ofta sina predikningar med uttryck från gamla<br />
testamentet. Inledningen var utförligt, och kunde vara hälften så långt som själva predikan<br />
ibland var den lika lång. Efter den kraftfulla inledningen övergick man i tyst fader vår. Sedan<br />
gemensam textuppläsning som följdes av ännu än inledning till själva temat som bestod av ca<br />
fyra underavdelningar, dessa kallades av Laestadius för betraktelser. Boreman menar att LL<br />
Laestadius följde sin tids predikoform men fyllde den med personligt präglat levande<br />
innehåll. 74 Eftersom han använde sig av allegorisk framställningskonst kunde han variera<br />
predikningarna i det oändliga utan att förändra budskapet. 75 Här följer ett exempel från en<br />
högmässopredikan framförd på midsommardagen 1853, utifrån temat ”första betraktelsen”:<br />
hurudan plats är det människohjärta, där väg måste beredas för ärones Herre? 76 :<br />
Den liknar en ödemark, varest en ropandes röst ropar 77 …Om han ropar till bergen, där<br />
huggormens avföda bor: i huggormars avföda, så svara bergen: huggormars avföda: om han<br />
ropar: vem har ingivit eder att undfly den kommande vreden, så svara bergen: kommande<br />
vreden…När den ropandes röstbörjar höras komma hökarna för att glo, ugglorna för att skratta<br />
och skogsdjävlarna för att grimasera…Men haren är mycket skygg och flyr långt bort. Björnen<br />
brummar och ryter, när han ej får samvetsfrid…vägröjaren 78 måste försöka med sanningens<br />
järnspett bända upp stötestenar och med vishetens spade gräva dike…<br />
Detta är ett smakprov på de allegorier Laestadius använde. Ödemarken är församlingen,<br />
vilddjuren är syndarna, hararna är de fega som smiter när LL Laestadius besöker deras hem. 79<br />
Längden på predikningarna varierade från 20 minuter till en timme, och de var<br />
säsongsbetonade. På vintern då församlingen var som störst höll han sina längsta och bäst<br />
förberedda predikningar, på sommaren var de kortare eftersom församlingsmedlemmarna<br />
hade som mest att göra under den korta sommaren. 80<br />
LL Laestadius avled år 1861 i en magsjukdom som troligtvis var cancer, han begravdes vid<br />
Kengis gamla begravningsplats och följdes till graven av församlingsmedlemmar från nio<br />
olika församlingar 81 . Stoftet efter honom flyttades senare till Pajala nya kyrkogård där han<br />
ligger begravd bredvid makan Brita som avled 1888, tjugosju år efter maken. Per Boremans<br />
74 Ibid.<br />
75 Boreman s.99<br />
76 Boreman s. 98<br />
77 en ropandes röst i öknen-allegori på Johannes döparen.<br />
78 Vägröjaren är Laestadius som kommer med sanningen.<br />
79 Boreman s.99<br />
80 Boreman s.97<br />
81 Boreman 85<br />
21
eftermälet efter ”Lapplands apostel” är väl värt att referera, trots att den är skriven ur ett snävt<br />
kyrkohistoriskt perspektiv:<br />
…Det var hans storhet att han var folklig. Folket förstod och beundrade honom både i hans fel<br />
och förtjänster. Han gick klädd som en av dem, talade deras språk, kunde sätta sig in i deras sätt<br />
att tänka. Ingen har så förstått ödemarksbarnen som han, och därför har ingen kunnat locka fram<br />
det goda hos dem så som Laestadius gjorde det 82<br />
Dessa rader sammanfattar delar av denna uppsats frågeställning och ger en viss vägledning i<br />
vad resultatet kommer att visa.<br />
82 Boreman s. 86<br />
22
4. Resultatdiskussion<br />
De frågor jag utgått från är till att börja med huvudfrågan:<br />
• Fanns det några specifika förutsättningar för laestadianismen att bli den största<br />
inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong>n i <strong>Norden</strong>?<br />
Därefter underfrågorna:<br />
• Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, bättre förstå<br />
orsaken till laestadianismens <strong>stark</strong>a framväxt?<br />
• Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia?<br />
• Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa<br />
sig <strong>stark</strong>.<br />
Den första frågeställningen är övergripande och går inte svara på innan resultaten från<br />
underfrågorna är besvarade. Huvudfrågan besvarar jag alltså sist då jag knutit ihop trådarna<br />
från de tre underordnade frågorna. Jag skall diskutera varje underordnad fråga var för sig i<br />
denna avslutande diskussionsdel, för att därefter sammanfatta vad jag kommit fram till.<br />
Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, finna orsaken<br />
till laestadianismens <strong>stark</strong>a framväxt?<br />
Då man tittar på hur samerna levde från 800-talet och framåt så ser vi ett naturfolk som levde<br />
av och med naturen som utgångspunkt. De gudar de dyrkade var sådana gudar som hade <strong>stark</strong><br />
anknytning till samernas omgivning. Orsaken till detta är att samerna levde i samspel med<br />
omgivningen och naturen. De flesta samer hade renar för husbehov men den huvudsakliga<br />
sysselsättningen var jakt, fiske och jordbruk. De levde inte bara i samspel med naturen utan<br />
även i samspel med andra samer. Innan nationalstaterna gjorde anspråk på mark och folk hade<br />
samerna organiserat sig i siidor, det vill säga grupper som bestod av två till tre familjer. Dessa<br />
familjer förfogade över ett eget fiske och jaktområde där de jagade tillsammans och delade på<br />
bytet.<br />
Intresset från övriga Europa för samerna vaknade först då det upptäcktes att de hade tillgång<br />
till mycket fina skinnprodukter samt territorieanspråken i samband med kolonisationen<br />
aktualiserades. Detta är några anledningar till att samerna gick med på att tillhöra den grupp<br />
23
som laestadianismen utgjorde och fortfarande utgör. I samernas historia och politiska situation<br />
kan man urskilja några förutsättningar som underättat för laestadianismen att växa sig <strong>stark</strong>.<br />
Samerna har länge varit ett kristet folk med hög närvaro vid gudstjänster, de var också ett folk<br />
som tog guds ord genom prästen på allvar.<br />
Historiskt sett har vi den tunga skattebördan som drabbade samerna och det förtryck de levde<br />
under både av birkarlarna och sedan kungens fogdar som tvingade dem att bli kristna och att<br />
regelbundet besöka kyrkan. Alkoholmissbruket som var en följd av skattetrycket, var också<br />
utbrett och samerna var då LL Laestadius startade sin mission, ett folk i behov av frälsning.<br />
Det jag kunnat se i de texter jag läst, är att ett stort behov av social gemenskap fanns. Detta<br />
behov kan tänkas ligga i människans natur eftersom hon alltid har varit beroende av en<br />
grupptillhörighet för att överleva. Sedan siidasystemet lösts upp fann de tillhörigheten och<br />
gemenskapen i kyrkan men vägen till kristendomen präglades av våld och förtryck. När LL<br />
Laestadius grundade sin väckelse<strong>rörelse</strong> erbjöd han dem en gemenskap som utgick från<br />
syndernas förlåtelse och därmed erbjöd han dem en möjlighet för samerna att börja om. Det<br />
jag kommer fram till är att laestadianismen uppfyller ett behov hos samerna att höra till och<br />
att få en identitet.<br />
Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia?<br />
Samernas tidiga religion präglades av att de levde av och med naturens växlingar och<br />
försörjde sig på jakt och jordbruk vid sidan av renskötseln. Följden av att de var i behov av<br />
goda förutsättningar för goda skördar och gott om bete blev att deras religion kom att<br />
fokuseras på makter som de ansåg påverka detta. De tillbad solen eftersom samerna var<br />
beroende av solen för att överleva, i norr kunde våren vara nyckfull och det hände inte sällan<br />
att skörden skadades av sena och/eller tidiga frostnätter. Det var solen som kom med våren<br />
och sommaren, och utan den skulle ingenting växa och ingenting skulle kunna leva. De hade<br />
stor respekt för djur som de jagade och var alltid noga med att begrava skelett korrekt<br />
tillrättalagda och oskadade eftersom de trodde att djuren reinkarnerades i sina gamla kroppar<br />
och då de döda återuppstod måste de ha hela skelett för att inte bli halta och lytta.<br />
Samerna samernas nåider var deras kontakt med den andliga välden, nåidens främsta verktyg<br />
var trumman med vars hjälp de gick in extas och kunde sia om framtiden. Trumman tillskrevs<br />
av de kristna en större övernaturlig betydelse än vad den förmodligen hade. De kristna<br />
24
missionärerna samlade in och brände trummor, dessutom skickade de trummor till museer i<br />
södra Sverige och till Danmark. Detta var en konkret kamp mot den samiska förkristna<br />
religionen.<br />
Kristendomen och samernas förkristna naturreligion existerade länge sida vid sida. LL<br />
Laestadius menade att detta bland annat berodde på att samerna saknade utbildning och inte<br />
var skrivkunniga och därför inte kunde utveckla en filosofi som framhöll ”en enda gud”. 83<br />
Detta, menar Pentikäinen är en anledning till att samerna kunnat hålla kvar känslan för<br />
religion i högre grad än hos andra religioner. Jag vet inte om det är den enda sanningen, en del<br />
i det hela handlar om att samerna på grund av sin nomadiska livsföring inte hade möjlighet till<br />
kyrkobesök alla tider på året. De gamla naturgudarna fanns däremot tillgängliga jämt, liksom<br />
naturen men för samerna uteslöt inte det ena det andra.<br />
Då pietismen gjorde sitt intåg gick den emot den lutherska religionsbilden och introducerade<br />
ett tankesätt som tilltalade frikyrko<strong>rörelse</strong>n eftersom den inte direkt fördömde och att den<br />
bejakade den religiösa känslan. Laestadius hade kunskap och förstånd till att använda sig av<br />
pietismens religiösa budskap och använde det som ett medel att nå ut till fler. Då han vände<br />
sig till samerna använde han sig av liknelser vid de gamla mytologierna då han predikade.<br />
Han förnekade alltså inte de gamla gudarna utan införlivade dem i den kristna läran.<br />
Då LL Laestadius fick sina nådetecken och föddes på nytt med ”Lapplands Maria” som sin<br />
andlige moder spelar Marias ursprung en stor roll i sammanhanget. <strong>Laestadianismen</strong> är den<br />
sanna religionen kommen direkt från Jesus via Kyrkofäderna Paulus och Petrus och<br />
återupptagen genom reformationen och pånyttfödd genom Lapparnas Apostel LL Laestadius,<br />
den andlige modern var same, och samerna det utvalda folket.<br />
Svaret på denna fråga är att samerna fick en religion som tilltalade dem på ett känslomässigt,<br />
och intellektuellt plan. Innan kristendomens intåg tillbad samerna ett panteon med olika<br />
väsenskategorier, dessa krävde också en aktiv tro med nära anknytning till samernas vardag.<br />
<strong>Laestadianismen</strong> är liksom naturreligionen en konkret religion, den finns med i vardagen och<br />
inte bara i kyrkan. Med konkret menar jag att det finns ritualer som skall följas, den är<br />
83 Pentikäinen s.54<br />
25
enlärig och sträng. Dessutom var det samerna som enligt laestadianismen var det utvalda<br />
folket. 84<br />
Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa sig<br />
<strong>stark</strong>?<br />
Laestadius största fördel var att han kunde tala olika samiska dialekter samt finska, han kände<br />
också till den samiska mentaliteten och han kände till samernas mytologi eftersom allt detta<br />
varit en del i hans uppfostran. Under sin tjänstgöring som präst och visitator krävde han inte<br />
att samerna skulle komma till kyrkan utan besökte dem i deras hem istället. Hans<br />
Kåtatjänstgöring finns omnämnd i flera böcker om honom. Han lärde sig med tiden minst tre<br />
samiska språk- eller dialekter. 85 Under hans första tjänstgöringstid som sträckte sig mellan<br />
1825 och 1844 upptogs hans tid av hans stora passion botaniken, han studerade även samisk<br />
mytologi. Efter hans personliga omvändelse slutade han med alla tidigare intressen och<br />
ägnade sig istället helt åt väckelse<strong>rörelse</strong>n. Men han hade nytta av sina kunskaper i mytologi<br />
och byggde stora delar av sina predikningar med motiv ur den samiska mytologin 86 :<br />
”Hans predikningar var fyllda av målande liknelser från samernas liv som de kunde förstå. Han<br />
predikade om en Gud som brydde sig om hur folket hade det. Han gick hårt åt präster och<br />
handelsmän som skodde sig på andras bekostnad. Fler och fler samer kom till kyrkan.<br />
Det blev liv och <strong>rörelse</strong> i kyrkan med syndabekännelser, gråt och böner om förlåtelse (inom<br />
laestadianismen kallat liikutuksia, en slags extas).” 87<br />
Det räcker inte med att prata om innehållet i hans predikningar. Han hade också förmågan att<br />
anpassa sig till församlingsmedlemmarnas nivå och använde sig av ett språk och en vokabulär<br />
som inte var vanligt för en präst. De som ifrågasatte hans språkbruk fick svaret ”då en obygd<br />
skall odlas, krävs det grova verktyg” 88 . LL Laestadius skrämde i början bort folk från kyrkan<br />
men de som inte skrämdes började tänka och ta emot budskapet. Hos dem tändes ett behov att<br />
få mer vägledning i sitt andliga sökande och de sökte upp prästen i hans hem där de kunde<br />
ställa frågor och söka vägledning och stöd av sin präst. På det viset bildades den första<br />
laestadianska församlingen, en församling i församlingen. LL Laestadius var unik i sitt sätt<br />
att predika och fånga sin församling, han kom i rätt tid och han sökte upp sina<br />
församlingsmedlemmar. Det viktigaste var att de som tog del i hans predikningar inte var<br />
84<br />
Pentikäinen s.245<br />
85<br />
De samiska dialekterna skiljde sig så mycket från varandra att de lika gärna kunde vara helt olika språk.<br />
86<br />
Pentikäinen s.47<br />
87<br />
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208 060410<br />
88 Boreman s.46<br />
26
oberörd. LL Laestadius vägledde och förmanade aktivt sin församling. Jag tror att en stor del i<br />
laestadianismens popularitet ligger i grundarens predikostil.<br />
4.1 Avslutning<br />
Finns det några specifika fenomen som skapat förutsättningar för laestadianismen att<br />
betraktas som den största inomkyrkliga väckelse<strong>rörelse</strong>n i <strong>Norden</strong>?<br />
Lars Levi Laestadius är enligt min uppfattning ett fenomen i sig själv. <strong>En</strong> stor del i LL<br />
Laestadius framgångsrika mission ligger i prästens egen komplexa personlighet, då menar jag<br />
hans sätt att predika och hans sätt att leva, under sitt relativt korta liv hann han framgångsrikt<br />
med flera olika professioner. Ingen annan präst nådde lika långt eller fick en sådan<br />
genomslagskraft som Lars Levi Laestadius eftersom han ner en relativt kort period lyckades<br />
fånga upp och samla en, med den tidens mått, ansenlig församling. Men det finns fler faktorer<br />
än själva budbäraren som påverkat laestadianismens utbredning, bland annat det religiösa och<br />
politiska förtrycket och undermineringen av den samiska kulturen. Samerna var utsatta för<br />
både ett religiöst och socialt förtryck och var vid LL Laestadius samtid i stort behov av en<br />
vägledare. Det är delarna som gör helheten och för att få en helhet krävs det flera delar.<br />
Det är troligt att man kan finna nyckeln till Laestadius framgångar i samernas historia, men att<br />
enbart se till en av dessa faktorer går inte, det var flera faktorers samverkan som var upphov<br />
till laestadianismens grund.<br />
Det är svårt att inte utgå från att redogörelser av kristnandet av den samiska befolkningen inte<br />
har varit partisk eftersom de flesta texter om finns att tillgå inte är skrivna av samerna själva.<br />
Istället är det kristna missionärer som står för de äldsta texterna och flera av de senare<br />
texterna som berör kyrko- och kristendomens historia är skriven av personal inom svenska<br />
kyrkan. Den författare som jag läst och som är en intressant motpol till dessa texter är Juha<br />
Pentikäinens verk, han studerar samerna ur ett etniskt och folkloristiskt perspektiv och tillför<br />
därmed vinklingar som inte har direkt anknytning till det religiösa och därmed synliggör det<br />
komplexa i LL Laestadius mission.<br />
För att få säkrare svar på hur laestadianismen kunde växa sig så <strong>stark</strong> på kort tid, hade jag<br />
behövt göra en jämförelse med en eller flera andra väckelse<strong>rörelse</strong>r. Jag hade även vunnit på<br />
att göra empiriska undersökningar av några laestadianska församlingar. Det skulle också vara<br />
27
intressant att studera folkgruppen och fenomenet grupptillhörighet och levnadsförhållanden<br />
utifrån ett sociologiskt perspektiv.<br />
Ett annat perspektiv skulle vara att göra en jämförelse med andra frikyrko<strong>rörelse</strong>r i norden,<br />
samt studera hur de vuxit fram i syfte att ta reda på om det finns vissa mönster i tillblivelsen.<br />
<strong>En</strong> möjlig väg skulle vara att använda samma frågeställningar ta reda på historien samt göra<br />
en jämförelse mellan olika <strong>rörelse</strong>r. På detta sätt skulle det vara möjligt att ta reda på hur<br />
mycket som ligger i ledarens personlighet och hur mycket som beror på historien och<br />
förutsättningar. Samernas känsla för religionen är en anledning till att de hållit fast vid<br />
laestadianismen, eftersom laestadianismen är en väckelse<strong>rörelse</strong> som grundar sig på<br />
upplevelse och känsla. Utifrån den aspekten skulle egentligen vilken väckelse<strong>rörelse</strong> som<br />
helst kunnat utvecklas i samma situation. Men dock är det osäkert om det skulle vara på det<br />
sättet eftersom laestadianismen till stora delar även handlar om Lars Levi Laestadius själv.<br />
Det vill säga: läran bygger på en mytologisk tolkning och hänsyn till samernas kultur som<br />
uppnåtts genom stora kunskaper och ödmjukhet som hör till en enda persons egenskaper.<br />
Dessa egenskaper har förvärvats genom arv, uppväxt och utbildning. Att undersöka<br />
laestadianismen har varit ett mycket större arbete än vad jag kunnat föreställa mig. Men ändå<br />
ett arbete som jag gärna skulle fördjupa mig mer i om tillfälle gavs.<br />
28
Käll- och litteraturförteckning<br />
Litteratur<br />
Anderzen Sölve 1992 utdrag: kristendomsundervisningen (kompendium VI)<br />
Boreman Per, 1954, laestadianismen- fennoskandiens märkligaste väckelse och dess<br />
förhållande till kyrkan, svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm<br />
Curtelius Elisabeth Lars Levi Laestadius- en nykterhetskämpe i höga norden. 1914 J. A<br />
Lindblads förlag Uppsala<br />
Hagerman Maja, 2004, spåren av kungens män Bokförlaget Prisma Stockholm<br />
Kvenhagen P G 1996 samernas historia sameskolstyrelsen<br />
Laestadius Lars Levi, NIF åbo 1997 Fragmenter i Lapska mythologien<br />
Lundmark Bo, 1982 ”Bäi´vi Mánno Násti. Sol och månkult samt astrala och celesta<br />
föreställningar bland samerna” Umeå, Acta Bothenesia occidentalis<br />
Pentikäinen Juha m. fl. 2000 Sami Folkloristics Åbo Akademy University<br />
Pentikäinen Juha: förord till lappsk mythologi, Norstedts förlag, Stockholm 1959<br />
Westman Anna, 2005, ”Den heliga trumman” i Åsa Virdi- Kroik red. Efter förfädernas sed-<br />
Om samisk religion Boska- föreningen för bevarandet av samisk kultur och medicin.<br />
Göteborg<br />
www.fjallen.nu länsstyrelsen för norrbottens län, 2006-01-05<br />
www.samer.se samiskt informationscentrum, sametinget, Östersund, 2006-01-05<br />
Uppslagsverk<br />
Religionslexikon, 2003, forums förlag Prisma<br />
29