Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

UMEÅ UNIVERSITET 2006-01-10 

Institutionen för religionsvetenskap 

Religionshistoria C 10p 

Handledare: Anna Lydia Svalastog 

Laestadianismen 

En stark rörelse i norden 

Catarina Lundgren

Abstrakt 

Uppsatsen behandlar laestadianismens intåg i Norrland och tar upp hur det gick till från 

kristendomens intåg fram till laestadianismens grundande. För att finna orsaken till hur 

rörelsen kunde nå sådan framgång har jag tittat på samernas förkristna traditioner, 

kristendomens intåg samt även studerat vem grundaren, Lars Levi Laestadius, var. 

Laestadianismen är en av de största inomkyrkliga rörelser som uppstått i Norden under 

modern tid. Rörelsen uppstod under en relativt kort tid och inom ett geografiskt begränsat 

område i norra norrland under åren 1844 – 1861. Upphovsmannen till väckelserörelsen var 

Lars Levi Laestadius vilken rörelsen fått sitt namn ifrån. 

Nyckelord: Laestadius, Väckelserörelse, samer, religion.

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning 1 

Laestadianismen - En stark rörelse i Norden............................................................................. 2 

1. Introduktion 2 

2. Metod och material 5 

2.2 Syfte, frågeställning, avgränsning................................................................................ 8 

3. Historik 9 

3.1 Kristenomens intåg....................................................................................................... 9 

3.2 Lappskatteland ........................................................................................................... 11 

3.3 Levnadsförhållanden .................................................................................................. 13 

3.4 Lars Levi Laestadius .................................................................................................. 14 

3.5 Budskapet................................................................................................................... 18 

4. Resultatdiskussion 23 

4.1 Avslutning ............................................................................................................ 27 

Käll- och litteraturförteckning 29 

1

Laestadianismen - En stark rörelse i Norden 

1. Introduktion 

Laestadianismen beskrivs som den största inomkyrkliga väckelserörelsen i Norden, rörelsen 

uppstod inom ett geografiskt begränsat område under en relativt kort tidsperiod. Mannen 

bakom laestadianismen, Lars Levi Laestadius, levde mellan 1800 och 1861. Jag vill i denna 

uppsats försöka se anledningen till rörelsens starka framväxt och jag skall undersöka om man 

kan finna svaret på detta om man studerar samernas historia, både den religiösa historien och 

samhällshistorien. Dessutom skall jag undersöka om man kan hitta anledningen till detta då 

man ser till samernas tidigare levnadsförhållanden. Eftersom laestadianismens framväxt är 

starkt knuten till dess grundare, Lars Levi Laestadius, är det också av intresse att titta närmare 

på vem han var och på vilket sätt han förde fram sitt budskap. Genom att studera vem han var 

och på vilka villkor han levde samt genom att studera historian i det geografiska område där 

han verkade, finns det en möjlighet att finna nyckeln till hans väckelserörelses framgångar. 

Laestadianismen är idag världens största inomkyrkliga väckelserörelse. Det finns anhängare i 

norra Skandinavien, Finland, Sverige och Norge, det finns även anhängare i Nordamerika 1 . 

Laestadianismen uppstod i mitten av 1840-talet. Redan omkring 1840-1850 talet splittrades 

laestadianismen i en östlig och en västlig riktning. Den östliga riktningen är den mer toleranta 

riktningen där anhängarna inte skiljer sig mycket från övriga kristna i västvärlden medan 

anhängarna av den västliga riktningen är konservativa och motståndare till allt flärdfullt och 

världsligt. Idag uppskattar man antalet anhängare till 155 000 i hela världen i nitton olika 

riktningar 2 . 

Lars Levi Laestadius särart tros ligga i hans retorik och förmåga att nå ut till folket. Det 

handlar inte bara om på vilket språk han predikade utan även hur han predikade och vad han 

predikade om. Han var väl insatt i samernas historia och använde sig av liknelser som 

församlingsmedlemmarna förstod. Lars Levi var verksam i många år som präst innan han 

genomgick en djup personlig kris på 1840- talet. Den krisen ledde fram till det vi idag kallar 

laestadianismen. En aspekt på Lars Levi Laestadius framgångsrika mission var hans motstånd 

till det utbredda brännvinsbruket i lappmarkerna. Den utbredda alkoholkonsumtionen bland 

1 Pentikäinen s.238 

2 www.varldenidag.se/?aid=3228&sessId=TBCwvesx&cat=1&b=1 060404 

2

samerna hade en förödande effekt på deras kultur. Lars Levi motsatte sig både att nyttja det 

och att använda det som handelsvara, eftersom han ansåg att brännvinet var orsaken till att 

samerna levde i armod. 

Han predikade om en Gud som brydde sig om hur folket hade det. Han gick hårt åt präster och 

handelsmän som skodde sig på andras bekostnad. 3 

Efter hans kris ändrades karaktären på hans predikningar och folk började söka sig till 

Laestadius hem för att få råd och vägledning, kontakten mellan prästen och hans församling 

fick en annan dynamik än vad den tidigare haft. Under gudstjänsterna började det förekomma 

syndabekännelser, gråt och bön och den för laestadianismen typiska extasen var född. Hans 

anhängare svor att inte längre nyttja alkohol och resultatet blev ett minskat alkoholbruk och 

samernas familjeliv förbättrades avsevärt. 4 Alla var inte nöjda med den nya ordningen, bland 

annat de som tjänat stora pengar på brännvinsförsäljningen. 

Laestadianismen är idag världens största inomkyrkliga väckelserörelse med anhängare i norra 

Skandinavien, Finland, Sverige och Norge, det finns även anhängare i Nordamerika 5 . Man 

uppskattar antalet anhängare till cirka 155 000 6 Laestadianismen uppstod i mitten av 1840talet. 

Omkring 1850 talet började laestadianismen splittras i en östlig och en västlig riktning, 

denna splittring fullbordades omkring år 1897. Den östliga riktningen är en mer tolerant 

riktning där anhängarna inte skiljer sig mycket från övriga kristna i västvärlden medan 

anhängarna av den västliga riktningen är konservativa och motståndare till allt flärdfullt och 

världsligt. 

Samerna var ett folk som dyrkade sina egna gudar, dessa gudar hade stark anknytning till 

naturen. De heliga platserna var belägna i naturen lätt tillgängliga för folk på vandring. Då 

kristendomen gjorde sitt intåg byggdes det kyrkor och bildades församlingar men samerna 

övergav inte sin gamla tro utan fogade sig under kristendomen vid sidan om sina gamla gudar. 

De första initiativen till att kristna samerna togs under 1000- talet, då Sverige fortfarande var 

katolskt. Under 1300-1400- talen gjordes mer omfattande omvändelsearbeten. Det var först 

under reformationen som den svenska kungen hade ett direkt intresse att lägga under sig 

3 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208 

4 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208 

5 

Pentikäinen s.238 

6 

www.varldenidag.se/?aid=3228&sessId=TBCwvesx&cat=1&b=1 060404 

3

specifika delar av Skandinavien, intressen som främst var ekonomiska då det fanns 

skattemedel att hämta. De var intressanta även rent politiskt då det gällde att förfoga över 

mycket land 7 . Gustav Vasa proklamerade 1542 att: 

Sådana ägor som obyggda ligga, höra Gud, oss och Sveriges krona till, och ingen annan. Landet 

i norr betraktades som Sveriges koloni vars rikedomar det gällde att utnyttja på alla sätt 8 

Gustav Vasa planerade undervisning för samerna eftersom han såg läroanstalterna som ett 

medel att få kontrollen över lappmarken och dess rikedomar. Undervisningen sköttes av 

kyrkan då kyrkans män såg undervisningen som ett medel att nå ut till och att kristna samerna. 

Det var först under Gustav Vasas tid som missionsarbetet blev mer målinriktat men det var 

hans son Karl IX som strukturerade upp arbetet, det var också han som upprättade 

lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet upprättades år 1673 och gav nybyggare 15 års 

skattefrihet samt slopad värnplikt om de valde att flytta till lappmarkerna 9 . Inflyttningen av 

nybyggare medförde tvister och ovänskap mellan samer och nybyggare eftersom samerna 

ville ha tillgång till att utnyttja all mark till renbete, jakt och fiske. Nybyggarna ville inte att 

renarna skulle äta upp deras grödor och ansåg att de hade störst rätt till marken eftersom de 

var bofasta. 

7 Hagerman s.57 

8 http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1229 

9 Kvenhagen s.51 

4

2. Metod och material 

2.1 Uppsatsens upplägg 

Jag har valt att undersöka laestadianismen utifrån olika texter och avhandlingar som 

behandlar laestadianismen, det vill säga, jag gör en litteraturstudie. Själva 

problemformuleringen består av en huvudfrågeställning som följs av tre underordnade frågor. 

Uppsatsen består av fyra huvuddelar: 

1. Introduktion 

2. Metod och material 

3. Historik 

4. Resultatdiskussion 

Den första delen är en introduktion där jag i stora drag berättar om Lars Levi Laestadius, 

samernas religiösa historier, samt hur och varför samerna kristnades. I del två beskriver jag i 

vilken ordning jag arbetat med uppsatsen samt vilket material jag arbetat med. I del tre ger 

jag en grundligare beskrivning av historiken bakom laestadianismens framväxt. Den sista och 

fjärde delen är en avslutande diskussion där jag redovisar resultatet samt diskuterar vad jag 

kommit fram till. 

Frågeställningarna består dels av en övergripande fråga där jag efterfrågar några specifika 

fenomen som skapat förutsättningar för laestadianismen att växa sig stark. För att få svar på 

denna fråga har jag valt tre underordnade frågeställningar som skall leda fram till svaret. Jag 

skall i uppsatsens sista del diskutera de tre underordnade frågeställningarna för att sedan knyta 

ihop dem med ett svar på huvudfrågan. 

Den litteratur jag har valt att använda mig av är den som funnits tillgänglig på bibliotek och 

litteratur som redan tidigare ingått i kursen religionshistoria C, och som jag funnit 

användbar. 10 De flesta böcker har jag läst i sin helhet för att sedan plocka ur det som varit 

10 religionshistoria C, Umeå universitet höstterminen 2005 

5

aktuellt för uppsatsen. Andra böcker har jag endast använt som uppslagsböcker och 

referenslitteratur, då jag velat granska vissa uppgifter. Jag har också använt mig av artiklar jag 

funnit i böcker samt även artiklar som är utlagda på Internet. 

De författare vars verk jag valt att referera till är: 

Juha Pentikäinen, forskare i religionshistoria vid Helsingfors universitet, Pentikäinen är 

medförfattare till boken Sami folkloristics, där han har bidragit med två artiklar. Han har även 

skrivit förordet till fragmenter ur den Lappska mythologien. Det är detta förord som är mest 

relevant i min uppsats I ”Lars Levi Laestadius as Sami Mythologist and Mythographer” 11 

lyfter Pentikäinen fram laestadianismen som en viktig historisk företeelse i inomkyrkliga 

väckelserörelsens historia. Han bidrar även med en annorlunda vinkling än den jag mött i 

annan litteratur eftersom han studerat L L Laestadius ur ett folkloristiskt, religionshistoriskt 

perspektiv och inte ur ett kristet perspektiv. 

Per Boreman titulerar sig kontraktsprost emeritus och har skrivit en bok om laestadianismen, 

denna bok heter ”laestadianismen - fennoskandiens mäktigaste väckelse och dess förhållande 

till kyrkan” (1954). I denna bok avhandlar Boreman bland annat laestadianismens historia och 

religiösa livsåskådning. Han har även penetrerat Lars Levi Laestadius predikostil och hans 

retoriska upplägg på predikningarna. 

Juha Pentikäinen och Per Boreman är mina primära källor. Jag har ställt deras litteratur mot 

varandra eftersom de är verksamma inom olika genrer. Juha Pentikäinen har skrivit om 

laestadianismen ur ett folkloristiskt och religionshistoriskt perspektiv och beskriver 

förutsättningarna för laestadianismen utifrån dessa perspektiv framför det kristna. Per 

Boreman är prost och inte verksam inom den akademiska världen men däremot mycket 

kunnig inom den kristna historien samt laestadianismens historia, berättar om 

laestadianismens framväxt med betoning på de positiva följderna av detta. Boreman har ett 

stramt vinklat perspektiv där han utgår från Laestadius som samernas främste andlige ledare, 

han har emellanåt en mycket partisk syn på Laestadius mission och framställde samerna som 

”ödemarksbarnen” ur vilka Laestadius drog fram det goda 12 . Pentikäinen har en mer objektiv 

11 Pentikäinen 2000 

12 Boreman s.86 

6

syn på Laestadius mission och lyfter fram hans övriga professioner och skapar därmed 

jämvikt i detta arbete. 

Eftersom Lars Levi Laestadius ursprung och liv är viktigt för resultatet har jag läst Elisabeth 

Curtelius bok ”Lars Levi Laestadius- en nykterhetskämpe i den höga norden”, Curtelius har i 

sin bok på ett personligt sätt avhandlat det hon ansett vara viktigt i Lars Levi Laestadius 

livsverk. I denna bok finns det material som bekräftar och lyfter fram fakta som varit aktuellt 

för uppsatsen. 

Maja Hagermans vetenskapsjournalistiska arbete spåren av kungens män (2004) har varit en 

viktig källa för historiska reflektioner. Denna bok har använts för inläsning av hur Sverige 

kristnades. Hagerman är i grunden journalist men även historiker. 

Kyrkoherde Bo Lundmark har skrivit en doktorsavhandling i religionshistoria om samisk 

förkristen religion. Namnet på denna är ”bäi´vi Mánno Násti. Sol- och månkult samt astrala 

och celesta föreställningar bland samerna”. Denna bok har jag haft som referenslitteratur för 

att få en djupare förförståelse till de samiska förkristna traditionerna. 

Åsa Virdi –Kroik gav hösten 2005 ut en bok om samisk religion, ”efter förfädernas sed- om 

samisk kristen tradition” boken har flera medförfattare som var och en är kunnig inom olika 

områden, den text jag valt att använda mig av och referera till är skriven av Anna Westman 

som arbetar som intendent vid Áttje, svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Westman är 

Fil kand. med religionshistoria som huvudämne. 

På hemsidan för samiskt informationscentrum www.sami.se samt länsstyrelsen för 

norrbottens läns hemsida www.fjallen.nu finns mycket viktig och bra information om 

samernas historia, denna hemsida har jag använt mig av både till att hämta material samt att få 

klarhet i vissa frågor. Jag har läst Lars Levi Laestadius texter, de utgör dock inte någon stor 

del av uppsatsens innehåll. 

Jag har valt att förkorta Lars Levi Laestadius namn då jag skriver om och istället använda 

initialerna av hans förnamn och endast skriva hans efternamn i sin helhet, LL Laestadius. I 

uppsatsen använder jag begreppet same och inte lapp trots att benämningen ”lapp” var det 

vedertagna begreppet på samer under 1800- talet. Detta beror på att lapp idag uppfattas som 

7

en förklenande benämning av den samiska befolkningen då den används av utomstående 

betraktare. 

Som handbok för uppsatsskrivande har jag använt mig av den mall som tagits fram av 

institutionen för teolog och religionsfilosofi på Umeå universitet. 13 

2.2 Syfte, frågeställning, avgränsning 

Syftet med denna uppsats är att se en specifik inomkyrklig rörelses framväxt utifrån ett 

historiskt perspektiv. Jag har valt att studera laestadianismen, en extatisk religionsform som 

fångade upp stora delar av den samiska befolkningen under 1800-talet och början av 1900talet. 

Anledningen till att jag valt laestadianismen är att förloppet på väckelserörelsens 

utbredning är tydligt urskiljbart i en begränsad folkgrupp samt är knuten till en specifik 

persons mission. 

Min övergripande frågeställning är: 

• Fanns det några specifika förutsättningar för laestadianismen att bli den största 

inomkyrkliga väckelserörelsen i Norden? 

Därefter har jag valt tre underordnade frågeställningar genom vilka jag hoppas få en komplex 

bild av problemet: 

• Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, bättre förstå 

orsaken till laestadianismens starka framväxt? 

• Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia? 

• Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa 

sig stark? 

Utgångsläget för att forska om kristnandet av samerna och laestadianismens grundare är av 

tvärvetenskaplig art, vilket till viss del kommer att redovisas i denna uppsats. 

13 http://www.umu.se/religion/studieinformation/uppsatsguide_religionspsykologi.pdf 

8

3. Historik 

Sapmi är det samiska namnet för sameland och består idag av Kolahalvön i Ryssland, 

nordligaste Finland, norra Norges kust och inland och delar av Sverige från Idre i söder och 

norrut. 14 Befolkningen bestod tidigt av samer som försörjde sig på jordbruk och jakt, de höll 

sig även med renar för husbehov. Rennäringen var dock inte deras huvudsakliga 

sysselsättning så som den är för många samer idag. Redan tidigt fanns det ute i Europa 

intresse för samernas rikedomar som bestod av päls och skinn från bland annat hermelin och 

mink. 15 Dessa var mycket eftertraktade i Europas kungahus och därför en eftertraktad 

handelsvara. I utbyte mot skinnet fick samerna spannmål och brännvin. 

Då kristendomen gjorde sitt intåg sapmi sammanföll det med det ökade skattetrycket och 

samerna tolkade detta till kristendomens nackdel, eftersom allt varit bra då de endast hade 

hållit sig till sina gamla gudar. 16 Detta tros vara en av anledningarna till samernas ovilja att 

släppa taget om sina gamla gudar och att kristendomen och hedendomen så länge existerade 

sida vid sida. En annan anledning kan ha varit att kristendomen var platsbunden medan man 

kunde utöva naturreligionerna där man befann sig. Samerna var ett nomadfolk som dessutom 

flyttade runt mellan fyra olika länder, Sverige, Norge, Finland och Ryssland. På 1600- talet 

kontrollerades sapmi av kronan. Kronan var positiv till ökad inflyttning i sapmi eftersom 

samerna ansågs som osäkra skattebetalare och högre befolkningstal skulle generera i högre 

skatteintäkter. Redan tidigt fick de som valde att flytta till Sapmi fördelar som inkräktade på 

samernas område. Detta har lett fram till en än idag pågående konflikt om vem som har störst 

rätt till Sapmi. 17 

3.1 Kristenomens intåg 

I Sapmi existerade kristendomen och den samiska förkristna religionen länge sida vid sida. 

Samerna var, och är än idag ett folk som lever nära naturen och årstidsväxlingarna, och 

liksom andra naturfolk var samerna dyrkare av den mäktiga natur de var beroende av. 

Människor som lever i de nordligaste breddgraderna på vår jord lever långa perioder i mörker, 

14 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1002 28/3 2006 

15 

Rikedomar är en sanning med modifikation, för samerna handlade det inte om att bli rik utan att leva av det 

naturen gav. 

16 


17 


9

liksom de även lever långa perioder utan natt. Under äldre dagar tillbad och offrade 

människorna därför till solen och månen såsom vore de levande väsen 18 . Detta berodde 

framför allt på att solen var livsviktig för dem, solen var livgivaren och den störste guden. 

Utan solen kunde ingenting växa, och om ingenting växte skulle ingenting kunna leva. 

Den samiska hedendomen inneslöt även tro på bland annat underjordiska väsen, (saivo) och 

hemlighetsfulla andemakter (animism). 19 I samband med jakt dyrkade man björnen, och hade 

en långt utvecklad björnkult 20 . För att kommunicera med dessa makter användes bland annat 

en speciell trumma, trumman användes av nåiden, en spådomskunnig helare eller shaman. 

Denne nåid trummade för att försätta sig i transtillstånd, i detta transtillstånd ansågs det att 

nåiden kunde färdas till andra platser eller världar. Trumman användes även för att se in i 

framtiden, för att spå. Trumman var ofta smyckad på ett speciellt sätt, i sydsamiskt område 

var trummans skinn en bild över kosmos. Solen som var den störste av gudar var central på 

trumman och den omgavs av djur och andra makter. Nordsamernas trumma var annorlunda 

smyckad eftersom nordsamerna ansåg att världen var indelad i flera skikt. Ofta var 

trumskinnet indelad i tre skikt som representerade olika nivåer i tillvaron. Den ena nivån var 

den undre världen, en annan nivå var den synliga världen och den sista nivån var gudarnas 

värld. Vissa trummor hade fem skikt. De vanligaste motiven på trummorna var gudar, renar, 

jakt och bytesdjur. Senare var det också vanligt att man smyckade trumman med kyrkor och 

andra kristna motiv. 21 Då kristendomen gjorde sitt intåg på 1000- talet kristnades många samer 

men de uteslöt inte sin tidigare tro. I slutet av 1600-talet satte kyrkan stopp för detta, bland 

annat förbjöds användandet av trumman. Kyrkan förknippade trumman med hedendomen och 

förbjöd därför innehavet av denna. Trummorna samlades ihop och brändes. En del trummor 

sparades och skickades till museer i södra Sverige och Danmark. 

Även om man bad till den kristna guden i kyrkan och tillsammans med församlingen så var 

det till de gamla gudarna man vände sig då det gällde hemmet och småsaker. Det finns bevis 

för att samerna fortsatte att använda trumman långt efter att staten samlat in och förstört 

samernas främsta spådomsredskap. 22 Även om inte de gamla religionerna längre utövas så 

har den gamla synen på naturväsen och sedvänjor funnits kvar in i modern tid. Även om 

18 Lundmark s.21 


20 Ibid. s. 6 

21 http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1209 20060410 

22 Westman s. 59ff 

10

många samer var kristna fanns det grupper som inte var intresserade av kristendomen. Kyrkan 

krävde dock närvaro vid gudstjänsterna och de som inte kom till kyrkans gudstjänster 

straffades, straffen var bland annat: böter eller fängelse, i vissa fall förekom även dödsstraff. 23 

Det går inte förbigå pietismen eftersom pietismen spelar en stor roll i laestadianismens och 

andra väckelserörelsers tillkommelse. Under 1700-talet kom pietismen från Tyskland som en 

reaktion mot den lutherska tolkningen av teologi och samhälle och präglade 1800-talets 

väckelserörelser. 24 Den katolska och lutherska läran bestod av strikta regler och ritualer, 

medan Pietismen såg till den mer praktiska sidan av kristendomen. Pietisterna menade att 

människan skulle uppleva religionen med sina sinnen, och förespråkade kunskap före 

renlärighet. 

I pietismens kölvatten inrättades bland annat skolor för samebarn i anslutning till kyrkorna 25 . 

Tack vare kyrkans samarbete med skolan fick kristendomen en stark genomslagskraft trots 

den redan starka naturreligiösa traditionen. Per Boreman menar att de framgångsrika 

missionsresorna i samernas land ledde till att samerna var kristnade i början av 1800-talet 26 . 

LL Laestadius föddes och växte upp i en kristen miljö med starka kyrkliga traditioner. Men 

han växte även upp i en miljö som präglades av arvet från birkarlarna, nämligen 

alkoholbruket. Detta var ett problem som genomsyrade hela den samiska miljön eftersom alla 

använde brännvin som bytesvara, även prästerna. 27 Denna uppväxtmiljö blev laestadianismens 

grogrund. 

3.2 Lappskatteland 

Samerna tillhörde i hundratals år inte någon speciell nation, de lydde inte under någon kung 

och de tillhörde ingen statsapparat. 28 Samerna försörjde sig på vad naturen gav och strävade 

inte efter att äga mark. De organiserade sitt samhälle i siidor 29 några familjer gick samman i 

grupper, vanligtvis bestod dessa grupper av 2-3 familjer som samsades om ett gemensamt jakt 

23 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1141 060404 

24 

Religionslexikonet, Pietism 

25 

Boreman s. 6 

26 

ibid s.8 

27 

Boreman s.10 

28 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1151 060409 

29 

Siida =familjegrupp i ett speciellt jakt och fiskeområde 

11

och fiskeområde där de jagade tillsammans och delade på bytet. Den geografiska platsen för 

området förändrades inte men storleken på området kunde variera eftersom gränserna för 

siidorna inte var fasta utan förändrades utifrån familjestorlek och behov. Alla medlemmar i 

siidan hjälptes åt att skaffa föda och om det var någon som inte klarade det såg de andra 

siidamedlemmarna till att den fick sin ranson. Samerna hade en vinterboplats och en 

sommarboplats. Det var till vinterboplatserna birkarlarna kom för att ta upp skatt till svenska 

kronan. 30 

Redan 800 år e. Kr. finns det skrifter där det uppges att man krävt skatt av samer, 

intressenterna då var ryska och nordiska. Samernas främsta handelsvara var skinn och päls 

från olika bytesdjur bland annat ekorre och hermelin, men även renskinnsprodukter var 

eftertraktade varor i Europas kungahus. 31 Kolonisationen säkrade även äganderätten till 

samernas mark. Till följd av detta bestämdes det att samerna skulle betala skatt på sina 

rikedomar till kronan. De som fick rätten att förfoga över lappmarkerna var birkarlarna 32 . 

Birkaväldet uppstod under medeltiden, birkarlarna var storbönder som bodde i Birkala i 

Finland och hade fått rätt att driva handel med, och kräva skatt av samerna 33 . För att undvika 

osämja sinsemellan delade birkarlarna in samernas land mellan sig - Lappmarksindelningen. 

Då kronan krävde väldigt liten del av dessa skatteintäkter kunde Birkarlarna leva gott på 

samernas bekostnad. Samerna blev dock inte helt lottlösa, i utbyte mot skinn och päls fick de 

olika varor, bland annat mjöl, salt, metallvaror och brännvin 34 . Skatteindrivningen gjorde 

birkarlarna rika eftersom deras avgift till svenska kronan var låg. 1528 upptäckte Gustav Vasa 

att skatteindrivning från samerna var en lukrativ inkomst och skärpte reglerna för birkarlarna, 

nu skulle en högre del av birkarlarnas skatteinkomst gå till kronan. I mitten av 1500-talet 

fråntogs de helt rätten att kräva skatt av samerna, nu skulle alla pengar gå direkt till kungen. 

Birkarlarna fortsatte dock som skatteindrivare men nu som anställda av kronan. Det var inte 

bara den svenska kronan som var intresserad av att kräva skatt av samerna, även andra länder 

var med och konkurrerade om skattemedlen, och det hände att samer betalade skatt till två 

eller tre länder samtidigt, detta pågick i vissa fall ända fram till 1809 35 . 

30 

Ibid. 

31 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006 

32 

finska storbönder från Birkarla vid finska östersjökusten. 

33 

Boreman s.6 

34 

www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1228, 14/2 2006 

35 ibid. 

12

Gustav Vasa ville stärka sina svenska territorier i lappmarkerna och då han ansåg samerna 

som osäkra undersåtar på grund av deras nomadiska leverne uppmuntrade han nybyggare att 

flytta till norra delarna av Sverige. Det var Gustav Vasas son Karl IX som strukturerade upp 

arbetet och som upprättade lappmarksplakatet. Lappmarksplakatet var ett kontrakt upprättat 

1673 upprättat av dåvarande regering i syfte att locka nybyggare till Lappland. 

Lappmarksplakatet gav nybyggare 15 år skattefrihet samt slopad värnplikt om de valde att 

flytta till lappmarkerna 36 . Följden av detta märktes först befolkningen ökade då nybyggarna 

fått barn i flera led, cirka hundra år senare då befolkningen ökade samt ansåg sig ha rätt till 

mer mark. Stridigheter om rätt till mark och jakträtt, alkoholmissbruk och hårt skattetryck 

ledde till att den samiska kulturen underminerades. Även om det noga var angivet i plakatet 

att samerna inte fick hindras i sitt yrkesutövande blev det konkurrens om hur marken skulle 

användas. 

3.3 Levnadsförhållanden 

Under 1800-talet var samernas och nybyggarnas livssituation inte bra, det rådde fattigdom i 

landets norra delar. Befolkningen levde i armod och alkoholismen var ett stort problem. 

Alkoholism var ett stort problem i hela Sverige under 1800- talet, brännvin var en populär 

handelsvara som användes av många, vissa präster medräknat. Samerna utnyttjades av kronan 

och tvingades betala höga skatter trots begränsade livsvillkor och tillgångar. Samer och 

nybyggares kyrkoliv var styrt av årstider och arbetsbörda. De fick arbeta mycket i förhållande 

till resultat, en anledning till arbetsbördan berodde på geografiska förhållanden, landskapet i 

lappland bestod av varierande och kuperad terräng. Det var ont om slåttermark och det var 

ofta långa avstånd mellan slåtterängarna och därmed var transporterna mellan dessa 

tidskrävande, dessutom kom hösten tidigt och det var vanligt att frosten tog skörden. En 

annan tidskrävande aspekt var renarnas bete, samerna följde renarna som förflyttade sig långa 

sträckor under betesperioderna. Samerna var ett nomadfolk som flyttade mellan sommar och 

vintervisten. Bostäderna var anpassade till deras livsföring och de flesta samer levde i kåtor. 

Även om samerna inte var bofasta och inte fullt ut kunde följa det liturgiska året har de 

upprätthållit en kristen tradition. Samerna var ett kristet folk med stark kyrklig tradition och 

det var ett kristet folk som befolkade sapmi. 

36 Kvenhagen s.51 

13

3.4 Lars Levi Laestadius 

Lars Levi Laestadius var en man med ett kristet påbrå, han var också man med sinne för det 

praktiska. Då människorna i hans församling inte kom till gudstjänsterna på grund av arbete 

och långa avstånd till kyrkan, gick Lars Levi själv ut till församlingsmedlemmarna. Han 

förstod tidigt vikten av att göra sig förstådd och eftersom han var språkbegåvad lärde han sig 

med tiden flera olika samiska dialekter förutom att han behärskade både svenska och finska. 

Detta var till god hjälp då han kunde predika för församlingsmedlemmarna så att de förstod 

honom och då han grundade laestadianismen hade han inte svårt att få anhängare. 

L L Laestadius liv kan delas in i fyra delar: 37 

1. Barndomen i Jäkkvik, samt grundskoletiden hos brodern Carl Erik Laestadius. (1800- 

1816) 

2. Studietiden i Härnösand och Uppsala. (1816-1824) 

3. Kyrkoherde i Karesuando och tiden som visitator för svenska kyrkan. (1825-1844) 

4. Under den sista perioden i L L Laestadius liv var han verksam som väckelsepredikant, 

nykterhetsförespråkare, folkbildningsorganisatör, tidningsredaktör i sin roll som 

grundare och ledare för den religiösa rörelse han gav namn åt. (1844-1861) 

Lars Levi Laestadius föddes i Jäkkvik i Arjeplogs socken den 10 januari 1800. Hans eftermäle 

är ”den stora väckelsens upphovsman” 38 och ”väckelserörelsen fader”, dog gjorde han redan 

vid 61 års ålder i Pajala, dödsorsaken var en magåkomma. LL Laestadius växte upp under 

enkla förhållanden, hans mor var fadern Carl Laestadius andra hustru. Moderns namn var 

Anna Lena Johanssdotter och var en enkel kvinna med samiskt påbrå, hon och Carl 

Laestadius var släkt med varandra på långt håll och var båda präglade av en religiös 

uppfostran 39 Lars Levis far var av prästsläkte men arbetade under några år som bergsfogde 

och inspektör vid Nasafjälls silververk 40 Då gruvan inte bar sig som tänkt var slutade Carl son 

tjänst och han och hans första hustru blev nybyggare i Arjeplog. 41 Med sin första hustru, den 

Stockholmsfödda Brita Laestadius 42 , fick Carl Laestadius en son, Carl Erik Laestadius. Brita 



39 Curtelius. s.3 

40 Curtelius s.2 


42 Britas flicknamn var Ljung 

14

Laestadius dog 1798 och Carl gifte om sig med nybyggaränkan Anna Lena. Den första sonen 

Carl Erik sattes tidigt i trivialskola, men då de båda andra sönerna Lars Levi (1800) och 

Petrus (1802) var i skolåldern fanns det inte pengar i det Laestadianska hushållet vilket gjorde 

att de inte kunde få samma privilegier. Carl Erik som var färdigutbildad då det var dags för 

brödernas fortsatta studier, tog hand om sina bröder Lars Levi och Petrus Laestadius, och såg 

till att de fick utbildning i Härnösands gymnasium. Både Petrus och Lars Levi läste till präst i 

Uppsala, de prästvigdes tillsammans i Härnösand 1925. 

L L Laestadius var en duktig botaniker och om han inte blivit präst hade han ägnat sig åt 

botanik istället. Men denne man var en mångsidig man med ett brett intresseregister. 

Religionshistorikern Juha Pentikäinen lägger fram en bild av Lars Levi Laestadius som en 

mycket begåvad person med många professioner. Enligt Pentikäinen hade Laestadius fyra 

olika identiteter: 43 

• LL Laestadius var under sitt liv en erkänt duktig botaniker. Under studietiden i 

Uppsala stod valet mellan botanik och teologi. Han blev känd som en stor auktoritet 

inom den arktiska floran i hela den vetenskapliga världen och medlem av Botaniska 

föreningen i Edinburgh och vetenskapsakademin i Uppsala. 

• LL Laestadius var filosof och teolog, hans mest kända filosofiska verk är 

”Dårhushjonet” 

• LL Laestadius var mycket språkbegåvad och behärskade tre samiska språk förutom 

finska och svenska. 

• Han arbetade med samisk mytologi. Inom detta ämne skrev han en bok med namnet 

”Lapsk mytologi”. 

1825 blev Lars Levi Laestadius präst i Karesuando ”där fattigdom rådde och brännvinet 

flödade” 44 . Laestadius upplevde ett andligt förfall i den bygd där han hade sitt ämbete, men 

stod ut med detta eftersom han ägnade sig åt sitt stora intresse, botaniken. Under slutet av sin 

tjänstgöringstid sökte han på grund av sjukdom, en pastorstjänst i Pajala men fick den inte 

eftersom han saknade examen 45 . Han fullbordade då sin utbildning i Härnösand och fick efter 

sin examen 1843 tjänst som visitator i lappmarksdistrikten. Under denna tjänstgöringstid 


44 Curtelius s.13 


15

vacklade Laestadius i sin tro men återfick tron efter tre ”nådetecken” 46 där bland annat mötet 

med Maria, den fattiga lappflickan i Åsele 47 , fick honom att omvärdera sin tro och sin 

mission. LL Laestadius insåg vid Marias vittnesbörd att en tro som grundar sig på kunskap 

och läsning är en död tro. Mötet med Lapplands Maria skedde sommaren 1844. Då han 

återkom till Karesuando senare samma år började han sin väckelsekampanj. 

LL Laestadius väckelsekampanj tog all hans tid i anspråk och han lade alla sina tidigare 

intressen åt sidan. I ett brev som LL Laestadius sände till kollegan J. Fellman som var 

medförfattare till ”fragmenter i lappska mythologien” visar att han levde i en mycket hektisk 

tid: 

”Med detsamma när jag får yttra mina hövligaste tack för lånet av manuskriptet med vissa andra 

skrivelser - som jag härmed återsänder - vill jag, hänvisande till ett tidigare brev, förklara, att jag 

inte mera kan åtaga mig till några vidare åtgärder i förhållandet till detta förtjänstfulla 

manuskript, då min uppmärksamhet har vänt till ett annat håll och den har ingripits av andra 

ärenden, hörande till religionen, som visar mig avsevärt mer betydelsefulla än de 

mytologiska” 48 . 

Laestadius hade stort intresse för den samiska mytologin och hans kunskaper kommer till 

uttryck i den tidigare nämnda boken ”fragmenter i den lappska mythologien” 49 , där han har 

klassificerat den samiska mytologins gudar i sin gudalära. De som besatt denna gudalära i sin 

helhet var de samiska nåjderna, och de hade inte något klassificeringssystem eftersom deras 

kunskaper byggde på ärvd kunskap och känsla. LL Laestadius kunde med sina kunskaper i 

den tidigare gudaläran, konstruerade sin egen modell för att systematisera gudarna efter rang, 

detta system byggde på fem nivåer: 

1. I den första nivån hittar man de högsta gudarna, bland annat ”Radien”, 

”Veroldanemai” och ”Rounadeid”. 

2. Under dessa gudar, i nästa nivå finns ”Beivve”och ”Ailekis olmak” 

3. I nästa nivå finns i huvudsak kvinnliga gudar som till exempel ”Moder Akka” och 

andra ”Akka-Gudinnor”. 

4. I den fjärde nivån återfinns de gudar som håller till på jorden. 

5. I denna nivå befinner sig de lappska underjordiska andarna 

46 

Boreman s.48 

47 

Boreman s.37 och Pentikäinen s.245 

48 

Pentikäinen s. 239 

49 

ibid. S.54ff 

16

Detta klassificeringsexempel visar prov på samernas många och olika typer av gudar. Juha 

Pentikäinen beskriver LL Laestadius som ”Homo religios” 50 som trodde på den övernaturliga 

världen och upplevde den på samiskt vis och LL Laestadius använde gärna motiv från den 

samiska mytologin i sina predikningar någonting som han använde som medel för att fånga 

sina åhörare. Han var en god retoriker och skicklig i att fånga sina församlingsmedlemmars 

intresse. 51 Denna retorik handlade inte så mycket om vad som sades utan hur det sades. Han 

kryddade sina predikningar med kraftuttryck och en man som besökte Laestadius gudstjänster 

frågade honom varför han använde ett sådant grovt språk då han predikade. Laestadius 

svarade: 

”När man som präst talar till allmänheten, så måste man använda ord som denna allmänhet helt 

förstår. Då en obygd ska odlas, erfordras det grova verktyg.” 52 

Han använde sig av ett mustigt språk, saftiga färger och allegorier ur folkets eget liv. Men 

detta varvades med nådens ord, av Boreman beskrivet som ”solen som bryter fram efter 

ovädret” 53 då LL Laestadius målade upp ”salighetens fröjder på himlens grönskande 

blomsterängar” 54 Hans predikningar var av sådan medryckande art att 

församlingsmedlemmarna rycktes med och föll i extas. De som inte skrämdes bort från 

kyrkan blev så tagna att de sökte upp prästen i hans bostad efter gudstjänsterna för att få råd 

och upplysning. 

Då LL Laestadius slutade sina dagar var han mannen bakom den största frikyrkliga rörelsen i 

norden. Tyvärr har hans övriga professioner glömts bort till förmån för den rörelse han 

skapade 55 . Pentikäinen skriver dock att ”alla dessa funktioner formar tillsammans den unika 

helhet som utgör denna märkliga mans livshistoria och personlighet” 56 

Juha Pentikäinen menar att Laestadius identifierade sig med samerna och därför inte använde 

förklenande omdömen om dem. Enligt Pentikäinen verkade LL Laestadius tro att den rena 

50 


51 

Boreman s. 95 

52 

Boreman. s 46 

53 

Ibid. 

54 

Ibid. 

55 


56 

Ibid. s.240 

17

samiska naturen var manifesterad i den samiska folksjälen och hans kampanj mot brännvinet 

egentligen handlade om en kamp mellan samerna och de övriga nordiska länderna som 

gränsade till samernas land. Han menade att spriten smutsade ner de rena samerna och 

förtryckte dem. En kyrkoherde i Jukkasjärvi beskriver brännvinsproblematiken: 

Lappmannen, öfwerlastad, wårdade ej renhjorden, wargarne härjade den. Wakad ur ruset var han 

ruinerad…Lappqwinnan åter, besupen, glömmer sitt späda barn, lämnar den utan wård, finner 

det dödt, då hon änteligen kommer från näringsstället, eller förgiftar det med modersmjölken, i 

följd hwaraf de flesta lappbarndodo under och wid et års ålder…från 1832 till 1846 minskades 

Jukkasjärwi församling med 10 personer årligen 57 

Brännvinsproblematiken var inte någonting nytt och det fanns en lag instiftad som förbjöd 

införsel av rusdrycker i Lappland, en kunglig förordning hade utfärdats 1839. Denna lag 

använde sig LL Laestadius av i sin väckelsekamp mot brännvinsdraken 58 , det var ett effektivt 

sätt att få människor att hörsamma hans predikningar. 

3.5 Budskapet 

När LL Laestadius mötte Lappflickan Maria, hade han ”prövats” tre gånger. Prövningarna 

inträffade inom en tidsperiod på tolv år. Den första prövningen inträffade 1832 då LL 

Laestadius insjuknade i ”svårartad nervfeber” 59 , enligt Boreman drabbades inte LL Laestadius 

av någon dödsfruktan utan blev rädd för familjens skull eftersom det var han som var 

familjens huvudförsörjare. Då han blev frisk uppfattade han sjukdomen och tillfriskandet som 

ett tecken från Gud. Sju år senare år 1839 förlorade han en älskad son, hans treårige son Levi. 

Denna sorg uppfattade han som den andra prövningen och det andra budskapet från 

himmelriket. Om händelsen har han själv sagt: 

57 Kvenhagen s.59ff 

58 Ibid. s.60 

59 Boreman s. 32 

Min hustru låg sjuk, när lille Lewi dog; men dödsbudet tycktes inte gå henne så djupt till hjertat, 

ty hon skattade sig lycklig, då hon blifwit wärdig att bära frukt för himmelriket. Men på mitt 

hjerta gjorde detta dödsfall ett djupt och långwarigt intryck…Den tanken war dock den ljuwaste 

att lille Lewi är den första, som kommer springande mot pappa och mamma på ewighetens gröna 

18

strand. Människan behöfwer werkerligen några påminnelser om sin dödlighet; annars glömmer 

hon alldeles bort ändamålet med sin tillwaro på jorden. En sådan påminnelse var Lewis död. 60 

Den tredje prövningen inträffade tre år senare, år 1841 drabbades han av vad han själv trodde 

var lungsot, och lungsot på den tiden ledde alltid till döden. 61 Han drabbades denna gång av 

dödsfruktan och denna dödsfruktan fick honom att inse att han inte var klar med sin uppgift 

på jorden, denna uppgift var att nå frälsning. Han visste att det var dags för en förändring 

eftersom hans nyfunna kristna värderingar inte stämde överens med de kristna värderingar 

och det budskap som spreds via kyrkan i hans hembygd och som han själv predikat om i tjugo 

år, inte var den rätta vägen. Han ansåg nu att hans kyrkas tro var en död tro. Efter 

sjukdomstiden efter lungsoten sägs det att han var: ”väckt men inte frälst” och hans uppgift nu 

var att sprida sina nya kunskaper 62 . 

Juha Pentikäinen har beskrivit laestadianismens lära i sitt förord till ”den lappska 

mythologien” 63 , där skriver han att ”den laestadianska kristna läran tar sin början i Jesus 

Kristus, som före sin himmelsfärd överlämnade ”maktens nycklar” till Petrus och genom 

honom till den första rena urkyrkan” 64 . 

Den katolska kyrkan var korrupt och en irrväg menade LL Laestadius. Den rena kyrkan hade 

förfallit i och med katolicismen men återuppstod i och med reformationen i den lutherska 

kyrkan. Martin Luther hade en central ställning i den laestadianska läran. Luthers budskap 

försvann igen under den stränga ortodoxins period för att slutligen förmedlas av Laestadius 

till den ”smärtsamt födda församlingen av de förstfödda i svenska lappmarken” 65 . Den 

laestadianska rörelsens anhängare hade (och har) den svåra uppgiften att genomgå den sista 

uppenbarelsetidens strider och frestelse. Enligt den laestadianska läran har det alltid funnits 

en liten kärnförsamling inom varje kyrka: ”ecclesiola in ecclesia” 66 . Laestadianerna utgår från 

läran att människan i grunden är syndig, men kan finna frälsning genom omvändelse och 

absolution muntligen uttalad av denna församling av troende 67 efter det laestadianska 

60 

Boreman s.33 

61 

ibid. 

62 

Boreman s. 34 

63 


64 

ibid. 

65 


66 

ecclesiola in ecclesia= en kyrka i kyrkan eller en församling i församlingen 

67 

ecclesiola in ecclesia= kärnförsamlingen 

19

uttrycket: ”dina synder är förlåtna i Jesu namn och försoningsblod” 68 . Vägen gick via 

apostlarna Petrus och Paulus via Martin Luther till LL Laestadius. Den som ”förlöste” LL 

Laestadius in i den nya läran var ”Lapplands Maria” som genom sin bikt öppnade Lars Levi 

Laestadius ögon. 

Det Juha Pentikäinen beskriver som det viktigaste i omständigheterna kring LL Laestadius 

pånyttfödelse är att han behövde en samisk kvinna som sin andliga moder, han menar också 

att det är anmärkningsvärt om omvändelsen fick så stor betydelse. I verkligheten hette 

”Maria” någonting annat, att hon kallades Maria är förknippat med bibelns berättelser där 

Maria finns i minst fyra bibliska figurer: Jungfru Maria, Maria från Magdala, Maria från 

Betania samt den syndiga kvinnan. 69 Enligt Pentikäinen råder det ingen tvekan om att ett möte 

har inträffat mellan Laestadius och en samisk kvinna i Åsele men kvinnans namn var inte 

Maria. Vad myten betonar är den samiska identiteten i urlaestadianismen och skall enligt 

Pentikäinen förklara väckelsens framgångar bland samerna 70 . 

Anledningen till att LL Laestadius budskap fick sådana framgångar berodde förmodligen till 

stor del på hur budskapet levererades. LL Laestadius gjorde sina predikningar påtagliga och 

begripliga genom sin förmåga att levandegöra det abstrakta. Han använde sig av en bra 

retorikers alla verktyg och kunde tack vare sina kunskaper i den samiska mytologin använda 

sig av liknelser som församlingsmedlemmarna kunde relatera till, bland annat tog han 

samernas ”gufihtar” som var en hjälpare i positiv bemärkelse och förvandlade denne till den 

kristna traditionens berättelse om Adam och Evas gömda barn som tvärtemot gufhitar var en 

negativ kraft. Detta fungerade eftersom åhörarna lyssnade på begreppen och tog därför lättare 

in budskapet. 71 

Enligt Juha Pentikäinen var LL Laestadius ”homo religiös”, det vill säga, han trodde på den 

övernaturliga världen, han sägs också upplevt den på samiskt vis 72 . Ett retoriskt grepp LL 

Laestadius använde sig av var upprepningar av samma ämne: ”växen, växen vinträdets skott! 

I fruktbärande grenar! Växen, växen i röda vinbär!”. 73 Han gav eftertryck åt sitt budskap 

genom allegorier, liknelser och uttryck. Laestadius byggde upp predikningarna efter samma 

68 


69 


70 

Ibid. 

71 

Ibid. 

72 


73 

Boreman s. 95 

20

återkommande mönster. Han inledde ofta sina predikningar med uttryck från gamla 

testamentet. Inledningen var utförligt, och kunde vara hälften så långt som själva predikan 

ibland var den lika lång. Efter den kraftfulla inledningen övergick man i tyst fader vår. Sedan 

gemensam textuppläsning som följdes av ännu än inledning till själva temat som bestod av ca 

fyra underavdelningar, dessa kallades av Laestadius för betraktelser. Boreman menar att LL 

Laestadius följde sin tids predikoform men fyllde den med personligt präglat levande 

innehåll. 74 Eftersom han använde sig av allegorisk framställningskonst kunde han variera 

predikningarna i det oändliga utan att förändra budskapet. 75 Här följer ett exempel från en 

högmässopredikan framförd på midsommardagen 1853, utifrån temat ”första betraktelsen”: 

hurudan plats är det människohjärta, där väg måste beredas för ärones Herre? 76 : 

Den liknar en ödemark, varest en ropandes röst ropar 77 …Om han ropar till bergen, där 

huggormens avföda bor: i huggormars avföda, så svara bergen: huggormars avföda: om han 

ropar: vem har ingivit eder att undfly den kommande vreden, så svara bergen: kommande 

vreden…När den ropandes röstbörjar höras komma hökarna för att glo, ugglorna för att skratta 

och skogsdjävlarna för att grimasera…Men haren är mycket skygg och flyr långt bort. Björnen 

brummar och ryter, när han ej får samvetsfrid…vägröjaren 78 måste försöka med sanningens 

järnspett bända upp stötestenar och med vishetens spade gräva dike… 

Detta är ett smakprov på de allegorier Laestadius använde. Ödemarken är församlingen, 

vilddjuren är syndarna, hararna är de fega som smiter när LL Laestadius besöker deras hem. 79 

Längden på predikningarna varierade från 20 minuter till en timme, och de var 

säsongsbetonade. På vintern då församlingen var som störst höll han sina längsta och bäst 

förberedda predikningar, på sommaren var de kortare eftersom församlingsmedlemmarna 

hade som mest att göra under den korta sommaren. 80 

LL Laestadius avled år 1861 i en magsjukdom som troligtvis var cancer, han begravdes vid 

Kengis gamla begravningsplats och följdes till graven av församlingsmedlemmar från nio 

olika församlingar 81 . Stoftet efter honom flyttades senare till Pajala nya kyrkogård där han 

ligger begravd bredvid makan Brita som avled 1888, tjugosju år efter maken. Per Boremans 

74 Ibid. 



77 en ropandes röst i öknen-allegori på Johannes döparen. 

78 Vägröjaren är Laestadius som kommer med sanningen. 



81 Boreman 85 

21

eftermälet efter ”Lapplands apostel” är väl värt att referera, trots att den är skriven ur ett snävt 

kyrkohistoriskt perspektiv: 

…Det var hans storhet att han var folklig. Folket förstod och beundrade honom både i hans fel 

och förtjänster. Han gick klädd som en av dem, talade deras språk, kunde sätta sig in i deras sätt 

att tänka. Ingen har så förstått ödemarksbarnen som han, och därför har ingen kunnat locka fram 

det goda hos dem så som Laestadius gjorde det 82 

Dessa rader sammanfattar delar av denna uppsats frågeställning och ger en viss vägledning i 

vad resultatet kommer att visa. 


22

4. Resultatdiskussion 

De frågor jag utgått från är till att börja med huvudfrågan: 

• Fanns det några specifika förutsättningar för laestadianismen att bli den största 

inomkyrkliga väckelserörelsen i Norden? 

Därefter underfrågorna: 

• Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, bättre förstå 

orsaken till laestadianismens starka framväxt? 

• Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia? 

• Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa 

sig stark. 

Den första frågeställningen är övergripande och går inte svara på innan resultaten från 

underfrågorna är besvarade. Huvudfrågan besvarar jag alltså sist då jag knutit ihop trådarna 

från de tre underordnade frågorna. Jag skall diskutera varje underordnad fråga var för sig i 

denna avslutande diskussionsdel, för att därefter sammanfatta vad jag kommit fram till. 

Kan man genom att studera samernas levnadsförhållanden historiskt sett, finna orsaken 

till laestadianismens starka framväxt? 

Då man tittar på hur samerna levde från 800-talet och framåt så ser vi ett naturfolk som levde 

av och med naturen som utgångspunkt. De gudar de dyrkade var sådana gudar som hade stark 

anknytning till samernas omgivning. Orsaken till detta är att samerna levde i samspel med 

omgivningen och naturen. De flesta samer hade renar för husbehov men den huvudsakliga 

sysselsättningen var jakt, fiske och jordbruk. De levde inte bara i samspel med naturen utan 

även i samspel med andra samer. Innan nationalstaterna gjorde anspråk på mark och folk hade 

samerna organiserat sig i siidor, det vill säga grupper som bestod av två till tre familjer. Dessa 

familjer förfogade över ett eget fiske och jaktområde där de jagade tillsammans och delade på 

bytet. 

Intresset från övriga Europa för samerna vaknade först då det upptäcktes att de hade tillgång 

till mycket fina skinnprodukter samt territorieanspråken i samband med kolonisationen 

aktualiserades. Detta är några anledningar till att samerna gick med på att tillhöra den grupp 

23

som laestadianismen utgjorde och fortfarande utgör. I samernas historia och politiska situation 

kan man urskilja några förutsättningar som underättat för laestadianismen att växa sig stark. 

Samerna har länge varit ett kristet folk med hög närvaro vid gudstjänster, de var också ett folk 

som tog guds ord genom prästen på allvar. 

Historiskt sett har vi den tunga skattebördan som drabbade samerna och det förtryck de levde 

under både av birkarlarna och sedan kungens fogdar som tvingade dem att bli kristna och att 

regelbundet besöka kyrkan. Alkoholmissbruket som var en följd av skattetrycket, var också 

utbrett och samerna var då LL Laestadius startade sin mission, ett folk i behov av frälsning. 

Det jag kunnat se i de texter jag läst, är att ett stort behov av social gemenskap fanns. Detta 

behov kan tänkas ligga i människans natur eftersom hon alltid har varit beroende av en 

grupptillhörighet för att överleva. Sedan siidasystemet lösts upp fann de tillhörigheten och 

gemenskapen i kyrkan men vägen till kristendomen präglades av våld och förtryck. När LL 

Laestadius grundade sin väckelserörelse erbjöd han dem en gemenskap som utgick från 

syndernas förlåtelse och därmed erbjöd han dem en möjlighet för samerna att börja om. Det 

jag kommer fram till är att laestadianismen uppfyller ett behov hos samerna att höra till och 

att få en identitet. 

Finns svaret på laestadianismens framväxt i samernas religiösa historia? 

Samernas tidiga religion präglades av att de levde av och med naturens växlingar och 

försörjde sig på jakt och jordbruk vid sidan av renskötseln. Följden av att de var i behov av 

goda förutsättningar för goda skördar och gott om bete blev att deras religion kom att 

fokuseras på makter som de ansåg påverka detta. De tillbad solen eftersom samerna var 

beroende av solen för att överleva, i norr kunde våren vara nyckfull och det hände inte sällan 

att skörden skadades av sena och/eller tidiga frostnätter. Det var solen som kom med våren 

och sommaren, och utan den skulle ingenting växa och ingenting skulle kunna leva. De hade 

stor respekt för djur som de jagade och var alltid noga med att begrava skelett korrekt 

tillrättalagda och oskadade eftersom de trodde att djuren reinkarnerades i sina gamla kroppar 

och då de döda återuppstod måste de ha hela skelett för att inte bli halta och lytta. 

Samerna samernas nåider var deras kontakt med den andliga välden, nåidens främsta verktyg 

var trumman med vars hjälp de gick in extas och kunde sia om framtiden. Trumman tillskrevs 

av de kristna en större övernaturlig betydelse än vad den förmodligen hade. De kristna 

24

missionärerna samlade in och brände trummor, dessutom skickade de trummor till museer i 

södra Sverige och till Danmark. Detta var en konkret kamp mot den samiska förkristna 

religionen. 

Kristendomen och samernas förkristna naturreligion existerade länge sida vid sida. LL 

Laestadius menade att detta bland annat berodde på att samerna saknade utbildning och inte 

var skrivkunniga och därför inte kunde utveckla en filosofi som framhöll ”en enda gud”. 83 

Detta, menar Pentikäinen är en anledning till att samerna kunnat hålla kvar känslan för 

religion i högre grad än hos andra religioner. Jag vet inte om det är den enda sanningen, en del 

i det hela handlar om att samerna på grund av sin nomadiska livsföring inte hade möjlighet till 

kyrkobesök alla tider på året. De gamla naturgudarna fanns däremot tillgängliga jämt, liksom 

naturen men för samerna uteslöt inte det ena det andra. 

Då pietismen gjorde sitt intåg gick den emot den lutherska religionsbilden och introducerade 

ett tankesätt som tilltalade frikyrkorörelsen eftersom den inte direkt fördömde och att den 

bejakade den religiösa känslan. Laestadius hade kunskap och förstånd till att använda sig av 

pietismens religiösa budskap och använde det som ett medel att nå ut till fler. Då han vände 

sig till samerna använde han sig av liknelser vid de gamla mytologierna då han predikade. 

Han förnekade alltså inte de gamla gudarna utan införlivade dem i den kristna läran. 

Då LL Laestadius fick sina nådetecken och föddes på nytt med ”Lapplands Maria” som sin 

andlige moder spelar Marias ursprung en stor roll i sammanhanget. Laestadianismen är den 

sanna religionen kommen direkt från Jesus via Kyrkofäderna Paulus och Petrus och 

återupptagen genom reformationen och pånyttfödd genom Lapparnas Apostel LL Laestadius, 

den andlige modern var same, och samerna det utvalda folket. 

Svaret på denna fråga är att samerna fick en religion som tilltalade dem på ett känslomässigt, 

och intellektuellt plan. Innan kristendomens intåg tillbad samerna ett panteon med olika 

väsenskategorier, dessa krävde också en aktiv tro med nära anknytning till samernas vardag. 

Laestadianismen är liksom naturreligionen en konkret religion, den finns med i vardagen och 

inte bara i kyrkan. Med konkret menar jag att det finns ritualer som skall följas, den är 


25

enlärig och sträng. Dessutom var det samerna som enligt laestadianismen var det utvalda 

folket. 84 

Finns det i Lars Levi Laestadius predikostil svar på hur laestadianismen kunde växa sig 

stark? 

Laestadius största fördel var att han kunde tala olika samiska dialekter samt finska, han kände 

också till den samiska mentaliteten och han kände till samernas mytologi eftersom allt detta 

varit en del i hans uppfostran. Under sin tjänstgöring som präst och visitator krävde han inte 

att samerna skulle komma till kyrkan utan besökte dem i deras hem istället. Hans 

Kåtatjänstgöring finns omnämnd i flera böcker om honom. Han lärde sig med tiden minst tre 

samiska språk- eller dialekter. 85 Under hans första tjänstgöringstid som sträckte sig mellan 

1825 och 1844 upptogs hans tid av hans stora passion botaniken, han studerade även samisk 

mytologi. Efter hans personliga omvändelse slutade han med alla tidigare intressen och 

ägnade sig istället helt åt väckelserörelsen. Men han hade nytta av sina kunskaper i mytologi 

och byggde stora delar av sina predikningar med motiv ur den samiska mytologin 86 : 

”Hans predikningar var fyllda av målande liknelser från samernas liv som de kunde förstå. Han 

predikade om en Gud som brydde sig om hur folket hade det. Han gick hårt åt präster och 

handelsmän som skodde sig på andras bekostnad. Fler och fler samer kom till kyrkan. 

Det blev liv och rörelse i kyrkan med syndabekännelser, gråt och böner om förlåtelse (inom 

laestadianismen kallat liikutuksia, en slags extas).” 87 

Det räcker inte med att prata om innehållet i hans predikningar. Han hade också förmågan att 

anpassa sig till församlingsmedlemmarnas nivå och använde sig av ett språk och en vokabulär 

som inte var vanligt för en präst. De som ifrågasatte hans språkbruk fick svaret ”då en obygd 

skall odlas, krävs det grova verktyg” 88 . LL Laestadius skrämde i början bort folk från kyrkan 

men de som inte skrämdes började tänka och ta emot budskapet. Hos dem tändes ett behov att 

få mer vägledning i sitt andliga sökande och de sökte upp prästen i hans hem där de kunde 

ställa frågor och söka vägledning och stöd av sin präst. På det viset bildades den första 

laestadianska församlingen, en församling i församlingen. LL Laestadius var unik i sitt sätt 

att predika och fånga sin församling, han kom i rätt tid och han sökte upp sina 

församlingsmedlemmar. Det viktigaste var att de som tog del i hans predikningar inte var 

84 


85 

De samiska dialekterna skiljde sig så mycket från varandra att de lika gärna kunde vara helt olika språk. 

86 


87 

http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1208 060410 


26

oberörd. LL Laestadius vägledde och förmanade aktivt sin församling. Jag tror att en stor del i 

laestadianismens popularitet ligger i grundarens predikostil. 

4.1 Avslutning 

Finns det några specifika fenomen som skapat förutsättningar för laestadianismen att 

betraktas som den största inomkyrkliga väckelserörelsen i Norden? 

Lars Levi Laestadius är enligt min uppfattning ett fenomen i sig själv. En stor del i LL 

Laestadius framgångsrika mission ligger i prästens egen komplexa personlighet, då menar jag 

hans sätt att predika och hans sätt att leva, under sitt relativt korta liv hann han framgångsrikt 

med flera olika professioner. Ingen annan präst nådde lika långt eller fick en sådan 

genomslagskraft som Lars Levi Laestadius eftersom han ner en relativt kort period lyckades 

fånga upp och samla en, med den tidens mått, ansenlig församling. Men det finns fler faktorer 

än själva budbäraren som påverkat laestadianismens utbredning, bland annat det religiösa och 

politiska förtrycket och undermineringen av den samiska kulturen. Samerna var utsatta för 

både ett religiöst och socialt förtryck och var vid LL Laestadius samtid i stort behov av en 

vägledare. Det är delarna som gör helheten och för att få en helhet krävs det flera delar. 

Det är troligt att man kan finna nyckeln till Laestadius framgångar i samernas historia, men att 

enbart se till en av dessa faktorer går inte, det var flera faktorers samverkan som var upphov 

till laestadianismens grund. 

Det är svårt att inte utgå från att redogörelser av kristnandet av den samiska befolkningen inte 

har varit partisk eftersom de flesta texter om finns att tillgå inte är skrivna av samerna själva. 

Istället är det kristna missionärer som står för de äldsta texterna och flera av de senare 

texterna som berör kyrko- och kristendomens historia är skriven av personal inom svenska 

kyrkan. Den författare som jag läst och som är en intressant motpol till dessa texter är Juha 

Pentikäinens verk, han studerar samerna ur ett etniskt och folkloristiskt perspektiv och tillför 

därmed vinklingar som inte har direkt anknytning till det religiösa och därmed synliggör det 

komplexa i LL Laestadius mission. 

För att få säkrare svar på hur laestadianismen kunde växa sig så stark på kort tid, hade jag 

behövt göra en jämförelse med en eller flera andra väckelserörelser. Jag hade även vunnit på 

att göra empiriska undersökningar av några laestadianska församlingar. Det skulle också vara 

27

intressant att studera folkgruppen och fenomenet grupptillhörighet och levnadsförhållanden 

utifrån ett sociologiskt perspektiv. 

Ett annat perspektiv skulle vara att göra en jämförelse med andra frikyrkorörelser i norden, 

samt studera hur de vuxit fram i syfte att ta reda på om det finns vissa mönster i tillblivelsen. 

En möjlig väg skulle vara att använda samma frågeställningar ta reda på historien samt göra 

en jämförelse mellan olika rörelser. På detta sätt skulle det vara möjligt att ta reda på hur 

mycket som ligger i ledarens personlighet och hur mycket som beror på historien och 

förutsättningar. Samernas känsla för religionen är en anledning till att de hållit fast vid 

laestadianismen, eftersom laestadianismen är en väckelserörelse som grundar sig på 

upplevelse och känsla. Utifrån den aspekten skulle egentligen vilken väckelserörelse som 

helst kunnat utvecklas i samma situation. Men dock är det osäkert om det skulle vara på det 

sättet eftersom laestadianismen till stora delar även handlar om Lars Levi Laestadius själv. 

Det vill säga: läran bygger på en mytologisk tolkning och hänsyn till samernas kultur som 

uppnåtts genom stora kunskaper och ödmjukhet som hör till en enda persons egenskaper. 

Dessa egenskaper har förvärvats genom arv, uppväxt och utbildning. Att undersöka 

laestadianismen har varit ett mycket större arbete än vad jag kunnat föreställa mig. Men ändå 

ett arbete som jag gärna skulle fördjupa mig mer i om tillfälle gavs. 

28

Käll- och litteraturförteckning 

Litteratur 

Anderzen Sölve 1992 utdrag: kristendomsundervisningen (kompendium VI) 

Boreman Per, 1954, laestadianismen- fennoskandiens märkligaste väckelse och dess 

förhållande till kyrkan, svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm 

Curtelius Elisabeth Lars Levi Laestadius- en nykterhetskämpe i höga norden. 1914 J. A 

Lindblads förlag Uppsala 

Hagerman Maja, 2004, spåren av kungens män Bokförlaget Prisma Stockholm 

Kvenhagen P G 1996 samernas historia sameskolstyrelsen 

Laestadius Lars Levi, NIF åbo 1997 Fragmenter i Lapska mythologien 

Lundmark Bo, 1982 ”Bäi´vi Mánno Násti. Sol och månkult samt astrala och celesta 

föreställningar bland samerna” Umeå, Acta Bothenesia occidentalis 

Pentikäinen Juha m. fl. 2000 Sami Folkloristics Åbo Akademy University 

Pentikäinen Juha: förord till lappsk mythologi, Norstedts förlag, Stockholm 1959 

Westman Anna, 2005, ”Den heliga trumman” i Åsa Virdi- Kroik red. Efter förfädernas sed- 

Om samisk religion Boska- föreningen för bevarandet av samisk kultur och medicin. 

Göteborg 

www.fjallen.nu länsstyrelsen för norrbottens län, 2006-01-05 

www.samer.se samiskt informationscentrum, sametinget, Östersund, 2006-01-05 

Uppslagsverk 

Religionslexikon, 2003, forums förlag Prisma 

29

Laestadianismen - En stark rörelse i Norden - Riekkis

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?