Svar till TDS-frågor på kap 12-15

Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor. 

Spektrum Biologi –Testa Dig Själv Facit kapitel 12-15 

TESTA DIG SJÄLV 12.1 

1 Den reaktion som innebär att cellen producerar energi kallas förbränning eller cellandning. 

2 För att cellen ska kunna producera energi behöver den druvsocker och syre. 

3 Muskelceller, blodceller, benceller, hjärnceller, hjärtceller, lungceller, njurceller och leverceller är 

exempel på olika typer av celler. 

4 Normala celler delar sig bara så ofta som behövs för att ersätta de celler som dör. Det typiska för 

cancerceller är att de tappar kontrollen över sin tillväxt och inte kan sluta att dela sig. 

5 Cellmembranet skyddar cellens inre delar och är cellens kontakt med omgivningen. Genom 

cellmembranet kan olika ämnen strömma in och ut. 

6 Cellens avfall tas om hand av speciella ”reningsverk”, lysosomer, och kan sedan transporteras ut ur 

cellen. 

7 En vävnad består av en grupp celler av samma sort. Olika vävnaderna bygger tillsammans upp olika 

organ, exempelvis hjärta eller hjärna. 

8 Arvsanlagen i cellkärnan bestämmer vilka proteiner som cellen ska tillverka. Proteinerna tillverkas i 

cellens proteinfabriker, ribosomerna. 

Man kan minska risken att drabbas av cancer i framtiden genom att leva hälsosamt, inte sola för 

mycket, undvika gifter och inte röka. 


1 Flera organ som samarbetar kallas ett organsystem. 

2 Cellerna kan ”prata” med varandra genom att skicka ut signalämnen som påverkar speciella 

mottagare som finns på andra cellers yta. Informationen förs sedan vidare in till cellkärnan, där det 

bestäms hur cellen ska reagera på meddelandet. 

3 Genom andningsorganen kan vi ta upp syre och avge koldioxid. Matspjälkningsorganen sönderdelar 

maten så att blodet kan ta upp och transportera näringsämnen till kroppens alla celler. 

Cirkulationsorganen transporterar olika ämnen till och från cellerna. Immunförsvaret bekämpar bland 

annat bakterier och virus som kan orsaka sjukdomar. 

4 Celler samarbetar bland annat genom att skicka elektriska signaler och meddelanden till varandra 

genom nerver och med hormoner i blodet 

5 Budskapen mellan cellerna kan innehålla olika sorters information. När du börjar springa får 

musklerna, hjärtat och lungorna arbeta hårdare. Då får bland annat magen och tarmarna minska sin 

aktivitet. 

När man äter är många organ och organsystem inkopplade bland annat bildas saliv i munnen, 

musklerna i svalget för ned maten i magsäcken och mera blod förs till magen och tarmarna. 

1

TESTA DIG SJÄLV 13.1 


1 Kolhydrater, fett och proteiner är de viktigaste näringsämnena i maten. Viktiga är också vitaminer 

och mineralämnen. 

2 Matspjälkning innebär att maten sönderdelas till mindre delar som cellerna kan använda. 

3 Enzymer klipper itu stora molekyler till mindre. 

4 Näringsämnena från maten sugs upp av tunntarmens tarmludd. 

5 Magsaften innehåller saltsyra som dödar bakterier och enzymet pepsin som sönderdelar proteiner. 

6 Bukspott innehåller enzymer som sönderdelar kolhydrater, proteiner och fetter. I bukspott finns också 

ämnen som gör saften från magen mindre sur. Gallan sönderdelar fett i mindre bitar. 

7 Det mesta vattnet sugs upp i tjocktarmen. 

8 Maten tuggas i munnen och sväljs ned genom matstrupen till magsäcken. Sedan fortsätter den genom 

tolvfingertarmen till tunntarmen. Tunntarmen övergår sedan till tjocktarmen som avslutas med 

ändtarmen och anus. 

9 Tunntarmens yta är veckad och försedd med tarmludd. Det gör att ytan som kan suga upp näring blir 

stor. 

10 Kolhydrater bryts ner i bland annat munnen och tolvfingertarmen. I tunntarmen sönderdelas de 

slutligen till druvsocker. Proteiner sönderdelas i mindre delar i magsäcken och i tolvfingertarmen och 

vidare till aminosyror i tunntarmen. Fetter sönderdelas till glycerol och fettsyror i tolvfingertarmen. 


1 Druvsocker kan lagras som glykogen i levern och musklerna. 

2 Fetter är energirika och kan användas som bränsle i cellerna. Fett kan också lagras under huden och 

runt inre organ och skyddar därmed mot kyla och stötar. Dessutom behövs fetter för att cellen ska 

kunna tillverka vissa ämnen som kroppen behöver och för att exempelvis nerverna ska fungera 

normalt. De behövs även för hjärnans uppbyggnad. 

3 Proteiner har många olika uppgifter. En del används som byggmaterial i cellerna, andra transporterar 

olika ämnen i kroppen. Många proteiner är enzymer som behövs för att kemiska reaktioner ska 

fungerar normalt. Muskelceller innehåller ett speciellt protein som kan dra ihop sig. 

4 A-, B-, C-, D-, E-, och K-vitaminer är viktiga vitaminer. Järn, zink, koppar, mangan, krom och selen 

är exempel på mineralämnen. 

5 Man skiljer mellan mättat, omättat och fleromättat fett. Mättat fett anses vara skadligt för blodkärlen 

och bidra till inlagring av fett och på lång sikt åderförkalkning. Fleromättat fett anses nyttigare för 

hjärtat och blodkärlen, men man tror att omättat fett är allra bäst för hälsan. Omättat fett finns bland 

annat i olivolja och rapsolja och anses motverka åderförkalkning och därmed hjärt- och 

kärlsjukdomar. 

6 Med tomma kalorier menas sötsaker som ger mycket energi, men som inte innehåller just några andra 

näringsämnen än socker och fett. Godis, chips, choklad, glass, läsk och bakelser är exempel på 

sådana ”tomma kalorier”. 

2


7 Långsamma kolhydrater finns i t ex bröd, potatis och pasta och sönderdelas långsamt, steg för steg, 

till druvsocker. Snabba kolhydrater finns i t ex godis och russin och omvandlas snabbt till 

druvsocker. Långsamma kolhydrater är nyttigare för kroppen än snabba eftersom de kan lagras i 

kroppen och ger en jämnare tillförsel av druvsocker till blodet. De livsmedel som är rika på 

långsamma kolhydrater innehåller dessutom som regel många andra värdefulla näringsämnen, medan 

de som ger snabba kolhydrater nästan enbart innehåller socker. Idrottare kan utnyttja detta beroende 

på vilken träning de ska göra. 


1 Hål i tänderna kan motverkas med tandborstning, fluorsköljning och om vi undviker att äta sötsaker 

mellan måltiderna. 

2 Halsbränna är smärtor som beror på att det läcker upp sur magsaft i matstrupen. 

3 Behandling med penicillin och andra antibiotika gör att även nyttiga tarmbakterier slås ut. Då 

förändras balansen mellan olika bakterier i tarmen så att man kan få diarré. 

4 Magont och illamående kan bero på att man ätit något olämpligt som magen vill bli av med. Olika 

virus och bakterier kan orsaka magsjuka. Ibland beror magont på att man är orolig eller stressad, och 

på att magsäckens slemhinna är irriterad, till exempel av tobaksrökning eller alkohol. Hos vuxna kan 

sjukdomar som magsår orsaka magont. 

5 När vi reser utomlands kommer vi i kontakt med nya bakterier som vi inte är vana vid. Då kan magen 

och tarmarna råka i obalans så att vi får diarré. 

6 De som drabbas av anorexia, självsvält, blir sjukligt fixerade vid kroppsvikten och upplever sig som 

tjocka trots att de är smala och väger onormalt lite. Bulimia, hetsätning, innebär bland annat att den 

sjuke periodvis vräker i sig stora mängder mat och sedan kräks upp den. 

Vid blindtarmsinflammation brukar det först göra ont mitt i magen. Sedan flyttar sig smärtan ofta ner 

till höger i buken. Gallstenar kan bidas av salter i gallblåsan och kan orsaka smärta. Tarmvred 

orsakas av stopp av matens passage genom tarmen och kan ha olika orsaker. 


1 Näshålan, luftstrupen, luftrören och lungorna är våra andningsorgan. 

2 Den stora muskel vi andas med kallas mellangärdet, diafragma. 

3 I lungblåsorna sker utbytet av syre och koldioxid. Syre från den inandade luften tas upp av blodet 

från lungblåsorna. Koldioxid från det syrefattiga blodet förs till lungblåsorna och andas sedan ut. 

4 Vårt tal uppstår i struphuvudet där stämbanden sitter. När stämbanden spänns och luft strömmar förbi 

börjar de vibrera och ljud bildas. 

5 När mellangärdet (diafragman) dras ihop och rör sig nedåt utvidgas lungorna och luft sugs in. Vi 

andas in. När vi andas ut slappnar musklerna i mellangärdet av. Då höjs mellangärdet och luft pressas 

ut ur lungorna. 

3


6 Encelliga organismer tar upp syre direkt genom sitt cellmembran. Maskar andas direkt genom huden. 

Insekter har särskilda andningsrör i bakkroppen. Fiskar andas med gälar. Fåglars andningsorgan 

består bland annat av lungor och luftsäckar. Delfiner har lungor och tar in luften genom ett 

andningshål på huvudet. 

Om man har stor lungvolym kan man bli en bra långdistanslöpare eller skidåkare. Lungvolymen kan 

mätas med en spirometer eller med en vattenfylld, litermärkt plastdunk nedsänkt i vatten som man 

blåser in luft i genom en slang, 


1 Näsans slemhinna renar den luft vi andas in från olika partiklar. Blodkärl i näsan värmer upp luften 

och slemkörtlar fuktar den. 

2 Flimmerhåren rengör luftrören genom att transportera upp slem, partiklar och föroreningar till 

svalget. 

3 Struplocket ska förhindra att mat hamnar i luftstrupen. När vi sväljer fälls struplocket ner och täpper 

till luftstrupen. När vi andas är det öppet. 

4 Förkylningar orsakas oftast av olika virus. 

5 Rökning skadar luftrören och lungorna på många sätt. Tobaksröken förlamar flimmerhåren så att 

rengöringen av luftrören blir mindre effektiv. Då får man lättare hosta och infektioner. Röken 

innehåller också många cancerframkallande ämnen som bland annat kan leda till lungcancer. 

Dessutom kan tobaksrökning orsaka flera andra lungsjukdomar. 

6 Bihåleinflammation är en infektion i ansiktsskelettets luftfyllda hålrum, bihålorna. 

7 Astma orsakar kramp och inflammation i de små luftrören. Slemhinnan svullnar och det bildas mer 

slem än normalt i luftrören. Allt detta gör att det blir svårt att andas. 

Genom information. 


1 De blodkärl som för blod från hjärtat kallas artärer och de blodkärl som för blod till hjärtat kallas 

vener. 

2 De små blodkärl som cellerna kan ta upp olika ämnen ifrån kallas kapillärer. 

3 Hjärtats fyra hålrum kallas höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare. 

4 Kranskärlen förser hjärtmuskelcellerna med syre och näring så att hjärtat orkar arbeta. 

5 Det lilla kretsloppet går mellan höger hjärthalva, till lungorna och sedan till vänster hjärthalva. Det 

stora kretsloppet går från vänster hjärthalva, till kroppens övriga organ och celler och sedan till höger 

hjärthalva. 

6 Hjärtat kan kallas en dubbelpump eftersom vänster och höger hjärthalva arbetar samtidigt. När 

vänster kammare pumpar ut blodet i aorta, det vill säga stora kretsloppet, pumpar samtidigt höger 

kammare ut blodet till lungorna, lilla kretsloppet. 

4


7 När benmusklerna dras samman trycks de stora venerna ihop och driver blodet uppåt, till hjärtat. 

Detta kallas för muskelpumpen. I venerna finns fickklaffar som hindrar blodet att rinna baklänges. 

8 I vila går cirka 25 % av blodflödet till tarmarna, 20 % till njurarna och 15 % till hjärnan. När vi till 

exempel har ätit omfördelas blodflödet så att en större andel går till tarmarna, och när vi tänker 

intensivt får hjärnan mer blod. När vi idrottar går mycket mer blod till musklerna än när vi vilar. 

9 Om vi står stilla för länge kan vi svimma om hjärnan får för lite blod och syre. 

Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror på många faktorer. Hjärtats 

muskelstyrka, slagvolym och hur snabbt det kan slå på verkar konditionen. Den avgörs också av 

mängden röda blodkroppar och hemoglobin i blodet. Mer hemoglobin kan transportera mer syre. 

Lungvolymen spelar i sin tur roll för hur mycket syre som kan tas upp till blodet från lungorna. 

Träning gör dessutom att musklerna kan ta upp mer syre från blodet. Vid träning bildas fler 

energiverk (mitokondrier) i musklerna som kan använda syre för sin förbränning och 

energifrigörande. Om vi har skador i olika organ i kroppen påverkar det vår kondition. 


1 I människokroppen finns mellan fyra och sex liter blod. 

2 I blodplasman finns bland annat proteiner, salter, druvsocker och olika hormoner. 

3 Alla blodkroppar bildas i den röda benmärgen, i skelettbenens mjuka inre del. 

4 Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin innehåller järn och kan ta 

upp och transportera syre till kroppens celler. 

5 Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens celler. Vita blodkroppar deltar i kroppens 

immunförsvar. Blodplättar är vikiga för att blodet ska kunna levra sig och läka sår. 

6 Om man får ett litet sår så att det blöder drar det skadade blodkärlet ihop sig och blodplättarna bildar 

en plugg som tätar läckan. En mängd ämnen i blodet, bland annat fibrin, bildar ett fint nätverk där 

röda blodkroppar fastnar. Allt medverkar till att blodet levrar sig, koagulerar. 

7 Immunförsvaret består bland annat av vita blodkroppar, benmärgen, mjälten, lymfkörtlarna och 

lymfkärlen. 

8 De vita blodkropparna har olika uppgifter och kan signalera och ”ge order” till varandra. Ätarceller 

kan bland annat äta upp bakterier. De hjälper också T-cellerna att känna igen och attackera 

främmande inkräktare. T-cellerna kan i sin tur ge B-cellerna order att tillverka stora mängder 

antikroppar som angriper till exempel bakterier. 

9 Att vara immun mot en virus- eller bakteriesjukdom innebär att man en tid framöver är skyddad mot 

samma sorts sjukdom. Det beror på att vissa av immunförsvarets T- och B-celler kan minnas de 

infektioner vi haft och därför snabbt kan gå till motattack om vi på nytt utsätts för samma smittämne. 

Om man till exempel vaccinerats mot röda hund eller tidigare haft sjukdomen så får man den inte 

igen. 

10 HIV-viruset förstör T-hjälparcellerna som är viktiga för att samordna immunförsvaret. Aids-sjuka får 

därför mycket dåligt immunförsvar och blir känsliga för alla sorters infektioner. 

En bild på hur blod kan överföras mellan människor finns på sidan 285 i grundboken. Mer 

information kan sökas i en uppslagsbok eller på Internet. 

5



1 Med EKG undersöker man hjärtats elektriska aktivitet. 

2 Med stetoskop kan läkaren höra hur hjärtats klaffar fungerar. Blåsljud kan bero på olika fel på någon 

av hjärtats klaffar. 

3 Ett vanligt blodprov är sänkan, som kan vara för hög vid många olika sjukdomar, till exempel 

infektioner. Blodvärdet är ett mått på mängden hemoglobin (Hb) och är för lågt vid exempelvis 

anemi. Vid diabetes är blodsockervärdet för högt. 

4 Högt blodtryck bör behandlas eftersom det på sikt kan skada blodkärlen och hjärtat. 

5 Blodcancer innebär att de vita blodkropparna har blivit för många. 

6 Åderförkalkning innebär att först fett och sedan även kalk lagras in i blodkärlens väggar. Det gör att 

blodkärlen blir trånga och sköra, och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. 

7 Vid hjärtinfarkt blir ett av hjärtats kranskärl helt tilltäppt av en blodpropp. En del av hjärtmuskeln 

dör då på grund av syrebrist. Hjärtinfarkt kan orsaka svåra bröstsmärtor och drabbar nästan bara äldre 

människor. 

8 Om man har en infektion i kroppen och anstränger sig hårt ökar risken för att man ska drabbas av 

hjärtmuskelinflammation. Man ska därför aldrig idrotta när man är förkyld eller har feber. 

9 Allergisk chock kan drabba personer som är kraftigt överkänsliga mot något ämne. Om de får i sig 

det ämnet vidgas blodkärlen kraftigt och blodtrycket sjunker snabbt. Det kan vara livshotande och 

måste snabbt behandlas. 

10 Hjärnblödning och hjärninfarkt kallas slaganfall eller stroke och leder till att en viss del av hjärnan 

allvarligt skadas. Följderna beror på vilket område av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom efter 

hjärnblödning och hjärninfarkt är talsvårigheter och olika förlamningar. 

Fet mat och rökning gör att man lättare blir åderförkalkad. Beroende på vilka blodkärl som blir 

förkalkade blir effekterna olika. 


1 Njurarnas viktigaste uppgifter är att rena blodet från avfallsämnen och reglera mängden av salt och 

vätska i kroppen. 

2 Urinvägsinfektioner, njursjukdomar och diabetes är exempel på sjukdomar som kan upptäckas med 

hjälp av urinprov. 

3 Glykogen, vissa vitaminer och järn är exempel på näringsämnen som kan lagras i levern. 

4 I njuren filtreras blodet så att avfall och överskott av vatten tas bort. Det bildar urinen, som samlas i 

urinledaren och urinblåsan och kissas ut. 

5 Det som filtreras bort i njuren är avfall och överskott av vatten och andra ämnen. Blodkroppar, 

proteiner och socker stannar kvar i blodbanan, eftersom kroppen behöver dessa ämnen. 

6 Levern kan omvandla skadliga ämnen, till exempel olika gifter och alkohol, till mindre farliga ämnen. 

Via gallan kan levern också tömma ut ämnen i tarmen så att de försvinner ut med avföringen. 

6


7 Om det finns överskott av vätska i kroppen ser njurarna till att det kissas ut. När kroppen däremot har 

vätskebrist sparar njurarna på vätska och urinen blir då mer koncentrerad. Om blodtrycket till 

exempel blir för lågt släpper njurarna ut mindre urin. Då blir det mer vätska kvar i blodet och 

blodtrycket höjs. 

8 Bild och text finns i fördjupningsrutan på sidan 290 i grundboken. 

Sjukdomar i levern och gallvägarna, eller virus kan ge gulsot. Läs mer om gulsot i en uppslagsbok 

eller sök på Internet. 


1 Hudens tre lager är överhuden, läderhuden och underhuden. 

2 Det mesta av vårt fett lagras i underhuden. 

3 Hår består av döda celler. 

4 Pigmentcellerna skyddar oss mot strålning från solen. 

5 Tobaksrökning gör att huden åldras snabbare och blir rynkig. 

6 När vår kropp blir varm börjar vi svettas. När svetten avdunstar kyls huden av och sänker 

kroppstemperaturen. Blodkärlen i huden vidgas också så att mer värme kan passera från blodet ut 

genom huden. När det är kallt drar hudens blodkärl istället ihop sig för att minska värmeförlusterna 

från blodet. Dessutom reser sig håren på huden så att ett isolerande luftskikt bildas. 

7 Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. För mycket solande ökar risken för 

hudcancer. 

8 Överhuden skyddar mot stötar och hindrar mikroorganismer och kemikalier från att komma in i 

kroppen. I läderhuden bildas svett, som kan kyla av huden, och talg, som gör huden mjuk och smidig. 

I underhuden lagras fett, som skyddar mot stötar och kyla. 

9 Tack vare dessa mönster, fingeravtryck, kan vi få ett bra, fuktat grepp. På upphöjningarna finns 

svettporer som håller huden fuktig. 


1 Skelettet ger kroppen stadga och skyddar våra inre organ och ger fäste för musklerna. I skelettets 

benmärg bildas våra blodkroppar. 

2 Kulleder, gångjärnsleder och vridleder är olika typer av leder i kroppen. 

3 De röda och vita blodkropparna bildas i den röda benmärgen. 

4 Skelettbenens yttre är hårt och starkt medan den inre delen är mjuk och porös. Den porösa delen 

byggs upp av benbalkar och luftrum. På så sätt blir skelettet både starkt och lätt. 

5 I benhinnan finns nerver som känner av stötar mot benet och blodkärl som försörjer benets inre med 

näring. 

7


6 Diskarna i ryggen är små elastiska skivor mellan ryggkotorna som jämnar ut trycket och gör det 

möjligt att böja och vrida ryggen. Diskbråck innebär att en disk går sönder och att en del av den 

tränger ut och kan trycka på en nerv som leder till smärta. 

7 När benceller dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ned 

ben. På så sätt förnyas ständigt skelettet. 

8 Ledbrosket skyddar ledytorna och gör att de kan glida mot varandra. Ledvätskan fungerar som 

smörjmedel. Ledband eller ligament är starka band runt lederna som håller ihop benen. Se figur sidan 

304 i grundboken och sidan 161 i lightboken. 

9 Bild på skelettet finns på sidan 302 i grundboken och på sidan 160 i lightboken. 


1 De tre olika typer av muskler som finns i kroppen är skelettmuskler, glatta muskler och 

hjärtmuskulatur. 

2 Skelettmusklerna kan vi styra med vår vilja. Glatta muskler och hjärtmuskulaturen fungerar 

oberoende av viljan. 

3 Att vi får mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt beror på att det då uppstår syrebrist i 

muskelcellerna. Den normala förbränningen i cellerna klarar då inte av att producera så mycket 

energi som behövs. Då måste energin i druvsockret frigöras utan hjälp av syre, och då bildas 

mjölksyra. 

4 När biceps dras ihop för att böja armen slappnar triceps av. När triceps dras ihop för att sträcka 

armen slappnar biceps av. 

5 När vi tränar blir musklerna bättre på att ta upp syret från blodet. Det bildas bland annat fler 

energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna. Det gör att konditionen förbättras. 

6 Träningsvärk kan bero på att små muskelfibrer skadats och på att det bildats mycket mjölksyra. 

Träningsvärk kan motverkas genom ordentlig uppvärmning och med stretching efter träningen. 

7 Snabba muskelfibrer kan dra ihop sig mycket snabbt men orkar inte arbeta så länge. Långsamma 

muskelfibrer drar ihop sig långsammare men är i gengäld mer uthålliga. 

8 Fakta och bilder finns på sidorna 309 i grundboken. 

8

Svar till TDS-frågor på kap 12-15

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?