Årsredovisning 2005.indd - Ovanåkers kommun

ÅRSREDOVISNING 2005 

OVANÅKERS KOMMUN

2 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Inledning 1 

Förord Kommunstyrelsens ordförande 2 

Ovanåkers kommun organisation 3 

KOMMUNEN 

Omvärldsanalys 4 

Ekonomisk analys 7 

Resultaträkning 11 

Noter resultaträkning 12 

Balansräkning 13 

Noter balansräkning 14 

Kassaflödesanalys 17 

Not kassaflödesanalys 18 

Politiska organ 19 

Kommunstyrelsen 20 

Miljö- och byggnämnden 22 

Tekniska nämnden 24 

Kultur- och fritidsnämnden 26 

Barn- och utbildningsnämnden 28 

Socialnämnden 30 

Personalredovisning 32 

Driftredovisning 34 

Investeringsredovisning 35 

Ekonomiska nyckeltal 35 

KONCERNEN 

Bolagen 36 

Resultaträkning koncernen 37 

Balansräkning koncernen 38 

Kassaflödesanalys koncernen 39 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

Redovisningsprinciper 40 

Ord och begrepp 41 

Revisionsberättelse 42 

Om årsredovisningen 

Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets 

verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och 

dess bolag. Syfte är att ge en informativ redovisning till 

kommunfullmäktige och kommunens invånare. 

Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat 

intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer 

information om kommunens verksamhet hittar du på vår 

webbplats, www.ovanaker.se 

Årsredovisning 2005 antogs av kommunfullmäktige 

2006-04-24, § 27. 

Omslagsfoto: Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto 

3 

4 

5 

6 

9 

13 

14 

15 

16 

19 

20 

21 

22 

24 

26 

28 

30 

32 

34 

36 

37 

37 

38 

39 

40 

41 

42 

43 

44 

BILD: karta över Hälsingland 

SNABBFAKTA 

Kommun: Ovanåkers kommun 

Antal invånare: 11 873 personer (2005-12-31) 

Huvudorter: Edsbyn och Alfta 

Landskap: Hälsingland 

Län: Gävleborg 

Mandat i kommunfullmäktige 

Partier Antal mandat vid valet 

1998 2002 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

M 2 1 3 0 

C 4 7 7 7 

Fpl 2 0 2 1 

Kd 3 2 3 2 

Mp 0 2 0 2 

S 7 8 6 6 

V 2 1 2 0 

Övriga 0 0 0 0 

Summa 20 21 23 18 

Källa: SCB

INLEDNING 

Mitt i Sverige med lika långt till Stockholm som till 

fjällen ligger Ovanåkers kommun. Hela landskapet 

Hälsingland präglas av en vidunderlig natur, vackra 

hälsingegårdar, härliga badvikar och ett av Sveriges 

bästa kanotvatten. 

Ovanåkers kommun ligger i södra Hälsingland och 

gränsar till Bollnäs, Ljusdal, Falun och Rättviks 

kommuner. Edsbyn och Alfta är kommunens största 

tätorter. Antalet invånare är 11 873 personer och 

kommunens yta är 2 029 km 2 , varav 1 882 km 2 är 

land och 147 km 2 är vatten. 

Ovanåkers kommun är en landsbygdskommun med 

en stadigt ökande inflyttning trots negativ 

befolkningsutveckling. Kommunen präglas av de 

traditionella industrierna inom tillverkning och 

träförädling samt en stor entreprenörsanda vilket 

gör att många vänder hemåt efter flera år på annan 

ort. 

Huspriserna i Ovanåkers kommun ligger 

fortfarande på en attraktiv nivå vilket gör det 

möjligt för många att äga sin bostad. 

Vill Du avnjuta hembakat Ovanåkersbröd, besöka 

Migranternas hus, se vackra hälsingegårdar, paddla 

kanot eller fiska, spela golf eller se elitseriebandy i 

inomhushall? Ja, då har du kommit rätt, oavsett om 

du är turist eller invånare. Ovanåkers kommun 

erbjuder allt detta och mycket mer. 

Apropå inomhushall för bandy, Edsbyn Arena är 

Sveriges första inomhushall för bandy. Men arenan 

används inte endast för bandy, det är även 

aktiviteter sommartid. Sommaren 2005 uppträdde 

exempelvis Pistvakt och kyrkorna hade stor 

konferens i form av Kom & Se-festivalen. Mängden 

besökare till arenan har stärkt den lokala 

besöksnäringen genom fler gästnätter och större 

omlopp av varor och tjänster. Den första november 

2001 bildades Edsbyn Arena AB. Drygt fyra år 

senare kan resultatet skådas på gamla idrottsplatsen 

ÖN. Fyra år som har präglats av framtidstro, 

optimism, idérikedom och handlingskraft. Dessa 

egenskaper är något som hela Ovanåkers kommun 

står för. Därför är Edsbyn Arena tema och en röd 

tråd i valet av layout till denna årsredovisning. 

BILD: Sverige karta 

3

4 

FÖRORD KOMMUNSTYRELSENS 

ORDFÖRANDE 

Vi kan med glädje se tillbaka på det år som gått 

med tillförsikt inför framtiden, när vi nu presenterar 

årsredovisningen för år 2005 för Ovanåkers 

kommun. Kommunen klarade balanskravet även 

under 2005. Kommunens ekonomi förbättrades 

dessutom jämfört med 2004. Detta gäller bl a årets 

resultat, soliditet och skuldsättningsgrad. 

Vårt näringsliv med våra framgångsrika företagare 

har en avgörande betydelse för vår kommuns 

utveckling. Företagen går generellt mycket bra. 

Flera företag har under året såväl expanderat som 

byggt nya lokaler. När våra företag går bra ger det 

också våra medborgare både arbete och köpkraft. 

Sammantaget ökar kommunens attraktionskraft. 

Arbetslösheten låg även under 2005 på en låg nivå i 

jämförelse med länet i stort. 

Ungdomsarbetslösheten i Gävleborg är dock på en 

bekymrande hög nivå. 

Ovanåkers kommun har under år 2005 utsetts till 

”Årets företagarkommun i Gävleborg” av 

organisationen ”Företagarna” och UC/Affärs- och 

kreditupplysningsföretaget. Rankingen för hela 

landet är en imponerande 18:e plats. Årets 

företagarkommun mäter antal företag, omsättning, 

resultat och kreditvärdighet. Jag är mycket glad 

över att vi har många både lönsamma och 

kreditvärdiga företag inom kommunen. I Svenskt 

Näringslivs attitydundersökning av 

”företagsklimatet” har Ovanåker även för år 2005 

en tätposition i länet. 

Under 2005 beslutades om ett ”näringslivspolitiskt 

handlingsprogram” där bl a en strategi är att 

Ovanåkers kommun skall arbeta för att vara en 

mycket serviceorienterad organisation för 

medborgare och företagare. För att kunna mäta 

företagsklimatet skall vi fortsättningsvis i 

kommunen använda oss av Svenskt Näringslivs 

”attitydundersökning” för att göra jämförelser över 

åren. Vår ambition är att vi årligen skall kunna 

förbättra företagsklimatet. 

Under året har bostadsmarknaden i kommunen 

radikalt förändrats. Från att vi har haft ”tomma 

lägenheter” som utgjort ett problem har vi nu en 

helt annan situation. Antalet ”lediga lägenheter” 

som nu finns att erbjuda är inte tillräckligt. Det 

finns idag en efterfrågan på både lägenheter och 

enfamiljshus i ”attraktiva lägen” både i tätorter och 

på landsbygden. Efterfrågan på barnomsorg har 

också ökat väsentligt vilket gjorde att kommunen 

satsade extra resurser under året för att klara detta. 

Planering pågår för att både kunna bygga nya 

bostäder centralt och att få fram byggbara tomter i 

byarna. 

De idrottsliga framgångarna fortsatte under 2005. 

Mest framgångsrika var Alfta Ösa orienteringsklubb 

med flera individuella VM och SM guld. 

Edsbyns IF bandy har fortsatt att skördat 

framgångar och kunde genom SM GULD 2004, 

2005 och 2006 ta tredje raka guldet vilket är 

mycket imponerande. Vi har all anledning att känna 

glädje och stolthet över de förnämliga prestationer 

som alla våra idrottare gör och som betyder mycket 

för både kommunen, näringslivet och oss 

medborgare. 

Förvaltningarna och kommunens bolag har under år 

2005 genomfört en bra verksamhet. För femte året 

belönas särskilt berömvärda insatser från 

kommunens personal genom att kommunstyrelsen 

fördelar 100 000 kronor bland ett antal 

personalgrupper. 

Förändringsarbetet inom äldreomsorgen i projekt 

”Ovanåkers äldrecenter” har bedrivets på ett 

mycket positivt sätt. Detta har i sin tur också 

resulterat i ett positivt ekonomiskt resultat för 

socialförvaltningens omvårdnadsenhet. 

Jag vill tacka all personal inom kommunen och de 

kommunägda bolagen för ett mycket bra arbete som 

Ni utfört under året. Vårt engagemang som 

medborgare ger en stark framtidstro! 

Björn Mårtensson 

Kommunstyrelsens ordförande / kommunalråd 

BILD: Porträtt av Björn Mårtensson 

Foto: Ulrica Persson 

BILDTEXT: Kommunstyrelsens 

ordförande Björn Mårtensson 

Kommunstyrelsens ordförande Björn Mårtensson. Foto Ulrica Persson.

OVANÅKERS KOMMUN ORGANISATION 

Överförmyndare 

Valnämnd Revision 

Miljö- och 

byggnämnd 

Kartförsörjning 

Plan- och 

bygg 

Miljö 

Teknisk- 

nämnd 

Vägar 

Trafik 

Vatten- och 

avlopp 

Avfall 

Park 

Kommunfullmäktige 

Kommunstyrelse 

Intern Service 

Information 

Kollektivtrafik 

Bostadsanpassning 

Civilförsvar 

Räddningstjänst 

Plan- och 

exploatering 

Alkoholtillstånd 

Kultur- och 

Fritids 

nämnd 

Fritidsanläggningar 

Fritidsgårdar 

Sim- och 

sporthallar 

Bidrag till 

föreningar och 

studieorg. 

Bibliotek 

Musikskola 

Barn- och 

utbildnings 

nämnd 

Förskola 

Grundskola 

Särskola 

Gymnasium 

Vuxenutbildn. 

Högskola 

SFI 

Elevvård 

Socialnämnd 

Individ- och 

familjeomsorg 

Handikappomsorg 

Äldreomsorg 

Kommunägda 

bolag 

100 % 

100 % 

50 % 

33 % 

4,9 % 

5

6 

OMVÄRLDSANALYS 

I stora drag kan 2005 sammanfattas med att den 

svenska tillväxttakten är god och sysselsättningen 

förbättras successivt. BNP beräknades öka med 2,5 

procent under senare delen av 2005 och 3,0 procent 

2006 för att under 2007 minska något. Arbetslösheten 

kommer dock att ligga kvar på en oförändrat 

hög nivå. 

Den amerikanska konjunkturen är fortsatt stark. 

Japan har vänt upp och den snabba utvecklingen i 

Kina fortsätter. Även i EU-området finns tecken på 

en viss konjunkturförbättring. Det ger förutsättningar 

för en god tillväxttakt i Sverige och en 

successiv förbättring av sysselsättningen. Främsta 

hoten är bestående höga oljepriser samt det stora 

bytesbalansunderskottet i USA. 

Den svenska konjunkturen har stärkts under senare 

tid. Konjunkturbarometern i oktober visade att läget 

för exportindustrin förbättrats och förväntningarna 

var övervägande positiva. Industriinvesteringarna 

har under året tagit rejäl fart och inom byggsektorn 

är optimismen stor. 

Måttliga löneökningar de närmaste åren bidrar till 

att motverka och dämpa inflationstrycket. Så länge 

stigande energi- och råvarupriser inte får något 

större genomslag på konsumtionsvaror eller löner 

väntas inflationstakten förbli låg. 

Tabell 1. Försörjningsbalans åren 2004-2009 

Procentuell volymförändring från föregående år 

Källa: Sveriges kommuner och Landsting 

2004 2005 2006 2007 2008 

BNP 3,6 2,5 3,0 2,4 2,1 

Import 6,9 6,5 7,1 6,2 5,6 

Export 10,5 4,5 6,5 5,4 5,0 

Hushållens konsumtionsutgifter 1,8 2,5 2,7 2,5 2,3 

Offentliga konsumtionsutgifter 0,3 0,7 1,4 0,8 0,4 

Statliga konsumtionsutgifter -0,3 0,5 0,5 0,3 0,3 

Kommunala konsumtionsutgifter 0,5 0,7 1,7 1,0 0,4 

Trenden har vänt för kommuner och 

landsting 

Det ekonomiska läget i kommuner och landsting 

förväntas bli bra under de närmaste åren. För 

kommuner och landsting sammantaget beräknas 

överskottet bli 10 miljarder kronor 2005. Det 

förbättrade läget beror på återhållsam 

kostnadsutveckling, högre skatteintäkter samt 

resurstillskott från staten. Trots detta bedömer 34 

kommuner och tre landsting att man inte klarar en 

ekonomi i balans. 

För år 2005 beräknas resultatet för kommunerna bli 

ett överskott på cirka 6 miljarder kronor. Kraven på 

kommunernas verksamhet kommer att växa 

framöver i takt med att antalet äldre pensionärer 

ökar. För att klara välfärdens finansiering på sikt 

behövs ett överskott under en följd av år. 

Efter 12 år med underskott beräknas landstingen gå 

med ett överskott på ca 4 miljarder kr 2005. 17 av 

20 landsting räknar med ett överskott i år. 

Förklaringen är de senaste årens skattehöjningar, 

ökade statsbidrag och att kostnaderna ökat mindre 

än tidigare. Efter den långa perioden av underskott 

behövs rejäla överskott för att ta igen det förlorade 

kapitalet. 

Allt fler landsting har nu börjat få rätsida på 

ekonomin. Skattehöjningar och ökade bidrag från 

staten har spelat en viktig roll, men framförallt är 

det landstingens eget arbete som börjat ge resultat i 

form av en återhållsam kostnadsutveckling. 

Arbetsmarknad 

Utvecklingen på arbetsmarknaden var enligt 

Sveriges kommuner och landsting fortsatt 

låg under första halvåret 2005 men under andra 

halvåret och under nästa år väntas läget på 

arbetsmarknaden successivt förbättras. År 2006 

förväntas sysselsättningen öka samt antalet arbetade 

timmar i såväl näringsliv som offentlig sektor. Den 

öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,8 % nästa 

år. 

Tabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet 

Sysselsättningen ökade inom byggsektorn till följd 

av en förstärkning av byggkonjunkturen, medan 

antalet sysselsatta fortsatte att minska inom 

industrin. Inom den privata tjänstesektorn steg 

sysselsättningen. Sysselsättningen ökade också i 

den statliga sektorn, medan den minskade svagt i 

den kommunala sektorn. 

Det totala antalet nyanmälda platser vid 

arbetsförmedlingarna har ökat sedan mitten av 

förra året och antalet varsel om uppsägning har 

minskat. Både antalet nyanmälda platser och 

förväntningarna om antalet anställda ökar inom 

bygg och tjänstesektorerna. Andelen företag som

anger att de har brist på arbetskraft är alltjämt låg, 

även om andelen ökat inom byggsektorn och 

företagstjänster. 

Diagram 6.2 Nyanmälda lediga platser och varsel 

Historiskt finns det ett tydligt positivt samband 

mellan sjukfrånvaro och sysselsättning. Perioder 

med stigande sjukfrånvaro sammanfaller med 

ökande sysselsättning och vice versa. Trots en 

stigande sysselsättning bedöms dock sjukfrånvaron 

fortsätta att minska under 2005. Detta bedöms hålla 

tillbaka sysselsättningsökningen något till följd av 

att såväl sjukskrivna som deras vikarier räknas som 

sysselsatta i statistiken. En minskning av 

sjukfrånvaron kan därmed på kort sikt inverka 

negativt på sysselsättningsutvecklingen eftersom 

behovet av vikarier minskar. Sammantaget väntas 

sysselsättningen öka med 0,3 % 2006. 

Diagram 6.3 Sysselsatta och sjukfrånvarande 

Den mycket goda industrikonjunkturen under 2004 

ledde inte till någon ökad sysselsättning inom 

industrin. Under första halvåret 2005 har 

industriproduktionen mattats och trots ett fortsatt 

högt kapacitetsutnyttjande och höga investeringar 

väntas sysselsättningen minska inom industrisektorn. 

Inom den kommunala sektorn minskade antalet 

sysselsatta med ca 9 000 personer under 2004. 

Under andra halvåret 2005 väntades 

sysselsättningen i den kommunala sektorn ta fart 

och som årsgenomsnitt beräknades sysselsättningen 

öka med ca 5 000 personer. Goda finanser i 

kommunsektorn tillsammans med regeringens 

föreslagna sysselsättningsåtgärder väntades 

resultera i 27 000 fler sysselsatta i kommunsektorn 

2005. 

Som en följd av en god sysselsättningsutveckling 

och en svag ökning av arbetsutbudet minskar den 

öppna arbetslösheten under 2006. Mätt som 

årsgenomsnitt bedöms den öppna arbetslösheten 

uppgå till 5,9 % 2005 och till 4,8 % 2006. 

Hushållen 

Den enskilda orsaken som för närvarande 

drar upp inflationen mest är bensin- och 

oljepriserna. Priserna på bensin och villaolja har 

tillsammans bidragit till inflationen med mer än en 

halv procentenhet under 2005. 

Hushållens inkomster stiger, förmögenhetsställningen 

är stabil och ränteläget är lågt, vilket gör 

att de grundläggande förutsättningarna för att 

hushållen ska fortsätta öka sina konsumtionsutgifter 

är goda. 8.3 Bidrag till KPI-inflationen från 

Priserna på småhus har stigit kontinuerligt de 

senaste tio åren. Under perioden januari–augusti 

2005 var priserna sammantaget drygt 8 % högre än 

under motsvarande period 2004. 

Hushållens konsumtion stimuleras av en expansiv 

penning- och finanspolitik, en förbättrad 

arbetsmarknad och stigande tillgångsvärden på 

bostäder och värdepapper. Hushållens sparande 

väntas emellertid förbli fortsatt högt. 

Under nästa år väntas den kommunala 

konsumtionen öka med 1,7 % främst till följd av 

bättre tillväxt av skatteinkomsterna och de 

kommunala satsningarna i budgetpropositionen i 

form av arbetsmarknadspolitik. 

För närvarande gynnas hushållen av att de samlade 

ränteutgifterna hålls nere av låga nominella räntor. 

Hushållens känslighet för stora ränteförändringar 

bör emellertid ha ökat till följd av ökad 

skuldsättning och att en större andel av hushållen 

väljer att ha rörliga lån. Räntorna har stigit svagt 

under 2005 men ligger ändå på en historiskt låg 

nivå. 

Kommunanalys - Ovanåker 

Under 2005 minskade folkmängden med 112 

personer. Andelen öppet arbetslösa i kommunen var 

4,2 %, vilket är i linje med riksnivån (4,2 %) men 

1,5 % lägre än andelen för Gävleborgs län. 

Befolkningsutveckling 

Sedan kommunen bildades 1977 efter den sista 

kommunsammanslagningen ökade befolkningen 

fram till 1981 för att sedan minska kraftigt fram till 

slutet av 1980-talet, en uppgång kan dock noteras 

mellan åren 1989-90. Sedan dess har kommunen 

varit inne i en period av folkminskning med ca 100 

personer per år. Vid årsskiftet 2005 hade 

kommunen 11 873 invånare och under året 2005 

ökade antalet födda till den högsta nivån hitintills 

under 2000-talet, vilket även gäller för antalet 

inflyttade. Trots negativa födelse- och flyttnetton 

tenderar kommunen att locka både barnfamiljer och 

nyinflyttade att etablera sig. 

Befolkningsförändring 2000-2005 

År Födda Avlidna 

Födelse 

netto Inflyttade Utflyttade 

Flytt 

netto 

2000 101 168 -67 317 380 -63 

2001 103 154 -51 315 419 -104 

2002 88 164 -76 323 387 -64 

2003 88 176 -88 331 385 -54 

2004 90 158 -68 347 345 2 

2005 106 194 -88 359 381 -22 

Källa: Scb 

7

8 

Kommuninvånarna är basen för den kommunala 

verksamheten och påverkar både behovet av 

kommunal service och skatteintäkter/statsbidrag. 

Fördelningen av invånarna på olika åldersgrupper 

speglar den kommunala efterfrågan på olika typer 

av service. Hur den efterfrågan kommer att 

utvecklas är svårt att bedöma. För de kommande 

åren räknar kommunen med förskjutningar mellan 

olika åldersgrupper vilket påverkar 

dimensioneringen av de kommunala 

verksamheterna. 

Arbetslöshet och sysselsättning 

Den totala andelen arbetslösa under 2005 i 

kommunen var strax efter Sandviken den lägsta i 

hela Gävleborgs län. Kvinnornas arbetslöshet var 

1,2 % lägre än andelen för hela länet. 

Arbetslösheten bland männen och ungdomar 18-24 

år var 1,7 % respektive 2 % lägre än andelen för 

hela länet. 

I jämförelse med riket låg Ovanåkers kommun på 

linje i kvinnor- och mängruppen men 1,7 % sämre i 

ungdomsgruppen. Den kommun i länet som hade 

störst avvikelse mot riket i ungdomsgruppen 

återfanns på –6,3 %. 

Andelen arbetslösa 2005 

(%) Totalt Kvinnor Män Ungdomar 

18-24 år 

Riket 4,2 3,9 4,5 6,2 

Gävleborgs län 5,7 5,0 6,3 9,9 

Ovanåker 4,2 3,8 4,6 7,9 

Källa:Scb 

De senaste fem åren har Ovanåkers kommun 

minskat arbetslösheten från en total andel på 5,8 % 

år 2000 till nuvarande 4,2 % år 2005. Samma trend 

återfinns i antal sysselsatta i kommunen som även 

den har ökat under den senaste femårsperioden. 

Sysselsättningen har dock ökat främst i de äldre 

åldersgrupperna (55-64 år) och minskat kraftigast i 

de lägre åldersgrupperna (25-34 år). En förklaring 

kan vara att anställning sker i större utsträckning av 

redan erfaren personal medan de yngre återfinns i 

arbetsmarknadsprogram eller fortbildning. 

Det totala antalet sysselsatta återfanns 2005 totalt 

sett inom privatägda aktiebolag, där även flest män 

(varav andelen manliga medarbetare var 75 %) 

arbetar i åldrarna 45-54 år. Kvinnorna var däremot 

främst representerade inom primärkommunalförvaltning 

(varav andelen kvinnliga medarbetare 

var 82 %) i åldersgrupperna 35-44 år samt 45-54 år. 

Den jämnast fördelade arbetsplatsen var kommunalt 

ägda företag eller organisationer med 46 % män 

och 54 % kvinnor. Män i ungdomsgruppen 16-24 år 

hade sysselsättning inom främst de privatägda 

aktiebolagen, medan kvinnorna i samma grupp 

återfanns inom primärkommunalförvaltning.

EKONOMISK ANALYS 

Ovanåkers kommun redovisar ett positivt resultat för 

2005 med 4 112 kkr. Detta är en förbättring gentemot 

2004 med ungefär 2 000 kkr, då ett resultat på 2 037 

kkr redovisades. 2005 års resultat motsvarar 0,87 % av 

skatter och generella bidrag, vilket även det är en 

förbättring jämfört med föregående år. Nämndernas 

sammantagna resultat sammanfaller mycket väl med 

föregående årsbudget. 

Resultat och kapacitet 

I det här stycket klargörs årets resultat och dess orsaker 

samt vilken finansiell motståndskraft kommunen har på 

lång sikt. 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk 

hushållning är att det finns balans mellan löpande 

intäkter och kostnader. 

Ett sätt att tydliggöra det är att analysera hur stor del av 

skatter och generella statsbidrag som tas i anspråk av 

återkommande löpande kostnader. Om 

verksamheternas andel av skatteintäkter och generella 

bidrag understiger 100 % har kommunen en positiv 

balans mellan löpande kostnader och intäkter. Under 

2005 tog verksamheten i anspråk 99,9 % av 

skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta är 

ungefär samma andel som under de senaste åren. 

Att verksamheten tar i anspråk en så stor andel av 

skatteintäkter och generella statsbidrag gör att 

kommunens utrymme för att finansiera eventuella 

engångsinsatser minskar samtidigt som kommunen 

också blir mer känslig för räntehöjningar, förändringar 

i skatteunderlaget eller andra konjunkturpåverkande 

poster. 

Investeringar 

Årets nettoinvesteringar uppgår till 27 837 kkr. 

Några av de större investeringar som genomförts 

under året är: 

• Ny tank till brandbil 1 090 kkr 

• Energibesparing gatubelysning 1 684 kkr 

• Sanering VA-ledning 1 470 kkr 

• Asfaltering 1 999 kkr 

• Värmeåtervinning Celsiushallen 2 976 kkr 

• Kylanläggning Alfta ishall 1 007 kkr 

• Omklädningsbyggnad Ön 2 578 kkr 

Av beslutad investeringsram på 36 589 kkr avser 7 731 

kkr investeringsprojekt som ännu inte påbörjats 

alternativt kommer att fortgå under kommande år. 

Finansnetto 

Kommunens finansnetto, det vill säga skillnaden 

mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader, är 

3 636 kkr. Detta är en förbättring med ungefär 800 kkr 

jämfört med föregående år. År 2005 är det nionde året i 

rad som kommunen uppvisar ett positivt finansnetto. 

Det positiva finansnettot beror bland annat på att vi 

lyckats få en god avkastning på kommunens likvida 

medel och att vi samtidigt haft en gynnsam 

ränteutveckling med låga kostnadsräntor under året. 

Årets resultat 

Kommunen uppvisar ett resultat på 4 112 kkr. Det 

positiva resultatet beror främst på det goda finansnettot 

samt det ökade intäkterna för generella bidrag. 

I diagrammet nedan syns att kommunen redovisat 

positiva resultat under de senaste åren. 

Kkr 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 


2001 2002 2003 2004 2005 

År 

Balanskravet 

Enligt kommunallagen (KL 8 kap. 4 §) ska samtliga 

kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sina 

verksamheter. Detta innebär en värdesäkring av det 

egna kapitalet och att bygga upp medel för 

investeringar. Det handlar också om att dagens 

skattebetalare ska betala för dagens konsumtion, det 

vill säga att skuldbördan inte läggs på kommande 

generationer. 

Om en kommun uppvisar ett negativt resultat måste 

underskottet återställas inom de tre nästföljande åren. 

Balanskravet anger en resultatmässig miniminivå, men 

för att god ekonomisk hushållning ska gälla bör 

resultatet vara på en nivå som gör att kommunens 

ekonomi inte urholkas. Av den anledningen har 

kommunfullmäktige satt upp målet att årets resultat 

ska uppgå till minst 1 % av skatter och generella 

bidrag senast år 2006. Detta mål har kommunen inte 

uppnått 2005 då årets resultat motsvarar 0,87 % av 

skatter och generella bidrag. 

9

10 

% 

Soliditet 

Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till 

det totala kapitalet, anger i vilken utsträckning 

kommunens tillgångar finansieras med egna medel. 

Detta kan sägas vara ett uttryck för den finansiella 

styrkan. De faktorer som påverkar soliditeten är 

resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. 

Kommunens soliditet ökade med 1,14 % i jämförelse 

med 2004 och uppgår till 64,96 %. Soliditeten, 

inklusive pensionsförpliktelser uppgår till 21,88 %, 

vilket är en ökning med 0,37 % jämfört med 

föregående år. Soliditetens utveckling framgår av 

diagrammet nedan. 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

Skuldsättningsgrad 

Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning 

kommunen har finansierat sina tillgångar med 

främmande kapital. Låga värden ger en indikation om 

god finansiell styrka och ökar möjligheten till att 

eventuellt ta lån om situationen kräver. 

Kommunens skuldsättningsgrad är 42,92 % vilket är 

en förbättring med 4,2 % jämfört med föregående år. 

Låneskuld 

Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 58 500 

kkr. Låneskulden har under året amorterats med 1 500 

kkr. Någon nyupplåning har inte varit aktuell under 

året. 

Kkr 

70 000 

65 000 

60 000 

55 000 

50 000 

Soliditet 

2001 2002 2003 2004 2005 

År 

Soliditet inkl. pensionsförpliktelse 

Soliditet exkl. pensionsförpliktelse 

Låneskuld 

2001 2002 2003 

År 

2004 2005 

Måluppfyllelse 

Ovanåkers kommun har tre finansiella mål; 

kommunalskatten ska vara högst 21:90 per skattekrona, 

ingen lånefinansiering av investeringar ska göras samt 

positiva resultat motsvarande minst 1 % av skatter och 

generella bidrag ska uppvisas senast 2006. 

Kommunen har uppfyllt de två första målen under 

2005. Det tredje målet är, i enlighet med stycket 

”Balanskravet” på föregående sida, inte uppnått då 

årets resultat motsvarar 0,87 % av skatter och 

generella bidrag. 

Risk och kontroll 

I det här stycket redovisas vilken ekonomisk risk 

kommunen befinner sig i samt hur väl kommunen 

följer upprättade ekonomiska målsättningar och 

planer. 

Likviditet 

Likviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga 

betalningsförmåga. Kassalikviditeten visar 

kommunens förmåga att klara löpande utbetalningar. 

Kommunens kassalikviditet har stigit från 2,19 

föregående år till 2,30 under 2005. 

Kommunens likvida medel uppgår till 136 053 kkr 

vilket är minskning i jämförelse med 2004. Årets 

förändringar framgår av kassaflödesanalysen på sidan 

17. 

Räntor 

Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och 

beskriva eventuella ränte- och valutarisker. 

Ränterisken kan definieras som risken att oväntade 

förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett 

sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- 

och räntebindningsstrukturen. En stor andel lån med 

rörlig ränta medför en risk för ökade räntekostnader 

samtidigt som de medför en möjlighet till sänkta 

kostnader. 

I kommunen löper samtliga lån med rörlig ränta på i 

genomsnitt 2 % och med en löptid på ett år. Att 

kommunen valt en rörlig ränta samt att samtliga lån 

omsätts efter ett år kan förklaras av att kommunen har 

en relativt liten låneskuld. 

Borgensåtaganden 

De flesta kommuner har under lång tid haft som 

inriktning att gå i borgen för de kommunägda 

bolagens lån, främst avseende de kommunala 

bostadsföretagen. Även vissa borgensåtaganden till 

egnahem brukar förekomma. Detta innebär att 

kommuninvånarna har iklätt sig en förpliktelse 

gentemot långivarna, det vill säga banker och övriga 

kreditinstitut. Detta ska ses emot den relativa 

finansiella fördel, lägre ränta, borgensåtagandet ger till 

den som erhåller borgen. 

Det ekonomiska åtagandet för framtida 

pensionsutbetalningar är 218 486 kkr. Kommunens 

övriga ansvarsförbindelser har minskat något under

det senaste året och uppgår till 321 621kkr. Under 

2005 är det framförallt borgen till Alfta-Edsbyns 

Fastighets AB som har minskat. 

Pensionsåtagande 

Pensionsåtagande är den beräknade framtida skuld 

som kommunen har till arbetstagare och 

pensionstagare. 

Ovanåkers kommun har hittills placerat 33 000 kkr för 

framtida pensionsutbetalningar. Kommunen antog år 

2000 en policy för kommunens pensionsmedel med 

syfte att erhålla högsta möjliga avkastning med 

betryggande säkerhet. Detta sker genom spridning av 

placeringarna mellan olika tillgångar. För närvarande 

sköts förvaltningen av Carlsson Investment 

Management AB och Kaupthing bank. Kapitalet har i 

huvudsak varit placerade i räntebärande värdepapper i 

form av obligationer och till viss del i aktiefonder. 

De senaste årens positiva börsutveckling har inneburit 

att kommunen haft möjlighet att återföra samtliga 

nedskrivningar som skett under tidigare års negativa 

börsutveckling. Därmed är samtliga tidigare års 

nedskrivningar återförda och placeringarna är 

bokförda till dess anskaffningsvärde. Detta har en 

positiv påverkat på årets resultat med 508 kkr. 

År 2000 beslutade Ovanåkers kommun att hela 

pensionsrätten/individuella delen från och med 1998 

skall betalas ut till de anställda. Detta innebär att 

avsättningarna för pensioner uppgår till 11 046 kkr 

inklusive löneskatt i år. 

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall, enligt 

gällande redovisningsprinciper, redovisas som 

ansvarsförbindelser i balansräkningen. Denna 

förpliktelse uppgår till 218 486 kkr inklusive löneskatt. 

De totala pensionsförpliktelserna uppgår därmed till 

229 532 kkr. 

Sammanställning pensionsåtagande 2005 2004 

Avsättningar pensioner, kkr 10 046 7 769 

Ansvarsförbindelser, kkr 

Finansiella placeringar, kkr 

218 486 215 238 

(bokfört värde) 

Totala förpliktelser / finansiella 

33 257 32 162 

placeringar (bokfört värde), ggr 

Finansiella placeringar, kkr 

6,87 6,93 

(marknadsvärde) 

Finansiella placeringar 

(marknadsvärde) / finansiella 

34 288 31 654 

placeringar (bokfört värde), ggr 

Realisationsvinst/realisationsförlust, 

1,03 0,98 

kkr 

Realiserad och orealiserad 

vinst/förlust / finansiella placeringar 

1 0 96 824 

(bokfört värde), % 3,30 % 2,56 % 

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 

En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomi är att 

kommunens nämnder klarar av att bedriva sina 

verksamheter inom tilldelade budgetanslag, det vill 

säga att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. 

Om budgetdisciplinen är dålig måste reserver finnas 

både i årets resultat och likviditet. 

Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår 

till 480 611 kkr, vilket är en avvikelse från budget med 

22 kkr. Kommunstyrelsen och miljö- och 

byggnämnden uppvisar större överskott om 1 082 

respektive 488 kkr. Tekniska nämnden, kultur- och 

fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden 

redovisar alla ett mindre överskott i jämförelse med 

budget. Medan socialnämnden redovisar ett underskott 

på 1 916 kkr vilket främst beror på att besparingarna 

inom handikappomsorgen inte kunnat genomföras i sin 

helhet. 

Kkr 

4 000 

2 000 

0 

-2 000 

-4 000 

-6 000 

-8 000 

-10 000 

-12 000 

Nettobudgetavvikelse 

2001 2002 2003 2004 2005 

Ett annat sätt att mäta kommunens kontroll på 

ekonomin är att analysera prognossäkerheten. 

Prognossäkerheten varierar stort mellan olika 

nämnder. Vad som har varit positivt är att ett befarat 

underskott i samband med delårsrapporten på 1 842 

kkr kunnat vändas till ett positivt utfall under slutet av 

året. 

Framtiden 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas många gånger av händelser 

utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara en 

konjunktursvängning eller förändrade lagar och 

förordningar. Ett sätt att göra detta tydligt är att 

upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika 

förändringar påverkar kommunens finansiella situation. 

År 

11

12 

I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer 

påverkar kommunens ekonomi. 

Händelseförändring Kostnad/intäkt (kkr) 

Ränteförändring nettolåneskuld 1 % +/- 585 

Lönekostnadsförändring med 1 % +/- 3 707 

Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 6 369 

Generell avgiftsförändring med 1 % +/- 336 

Förändrad utdebitering med 1 krona +/- 17 000 

Av ovanstående tabell framgår det att det är genom att 

sänka bruttokostnaderna, och då främst den största 

kostnadsposten personalkostnader, alternativt att höja 

skatterna som en större effekt kan skapas. 

Ekonomiska framtidsutsikter 

Enligt ”Mål, budget och flerårsplan 2006-2008” 

framgår det att resultatet för 2006 är beräknat till 500 

kkr. Kommunen står nu inför utmaningen att anpassa 

kostnaderna till en minskande befolkning. Inom 

grundskolan minskar till exempel elevantalet kraftigt 

under perioden. Även andra verksamheters omfattning 

måste ses över för att om möjligt anpassas till en 

minskande befolkning. Kommunens målsättning är att 

på sikt öka invånarantalet med framförallt antalet 

barnfamiljer.

RESULTATRÄKNING 

Kkr Not 2005 2004 

Verksamhetens nettokostnader 

Verksamhetens intäkter Not 1 90 754 86 513 

Verksamhetens kostnader Not 2 -544 595 -529 329 

Avskrivningar Not 3 -19 217 -17 966 

Summa verksamhetens nettokostnader -473 058 -460 782 

Finansiella poster 

##### 6 940 

Skatteintäkter Not 4 347 398 332 136 

Generella bidrag Not 5 126 136 127 890 

Finansiella intäkter Not 6 6 509 4 632 

Finansiella kostnader Not 7 -2 873 -1 839 

Summa finansiella poster 477 170 462 819 

ÅRETS RESULTAT 4 112 2 037 

13

14 

NOTER RESULTATRÄKNING 

Kkr 2005 2004 

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Redovisning enligt driftredovisningen 157 917 154 390 

Interna poster enligt driftredovisningen -67 163 -67 877 

Summa verksamhetens intäkter 90 754 86 513 

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Redovisning enligt driftredovisningen -611 758 -597 206 

Interna poster enligt driftredovisningen 67 163 67 877 

Summa verksamhetens kostnader -544 595 -529 329 

SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER - KOSTNADER -453 841 -442 816 

NOT 3 AVSKRIVNINGAR 

Planenliga avskrivningar fastigheter -13 272 -13 784 

Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier -4 794 -4 182 

Nedskrivning anläggningar -489 0 

Nedskrivning finansiella tillgångar -103 0 

Korrigering avskrivning 2004 -559 0 

Summa avskrivningar -19 217 -17 966 

SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -473 058 -460 782 

NOT 4 SKATTEINTÄKTER 

Kommunalskatt 351 827 337 293 

Skatteavräkning 2004 / 2003 -354 -1 580 

Skatteavräkning 2005 / 2004 -4 075 -3 577 

SUMMA 347 398 332 136 

NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG, UTJÄMNING 

Statsbidrag Maxtaxa 2 889 3 167 

Generellt sysselsättningsstöd 7 343 4 841 

Bidrag befolkningsminskning 0 1 299 

Skatteutjämning 120 184 120 994 

Kostnadsutjämning LSS -4 280 -2 411 

Övriga kostnadsutjämningar 0 0 

SUMMA 126 136 127 890 

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER 

Utdelning på andelar kommuninvest 16 18 

Ränta placeringar, likvida medel och fordringar 4 889 3 059 

Avkastning avseende Carlsson Invest 1 096 821 

Återföring, del av tidigare nedskrivning 508 734 

SUMMA 6 509 4 632 

NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER 

Räntekostnader -2 626 -1 553 

Ränta på nyintjänad pensionsskuld -239 -286 

Övriga finansiella kostnader -8 0 

Nedskrivning placerade medel 0 0 

SUMMA -2 873 -1 839

BALANSRÄKNING 

Kkr Not 2005 2004 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 8 251 170 251 176 

Maskiner och inventarier Not 9 33 493 23 350 

Finansiella anläggningstillgångar Not 10 31 811 32 982 

Summa anläggningstillgångar 316 474 307 508 

Omsättningstillgångar 

Förråd 317 318 

Fordringar Not 11 54 269 61 847 

Kortfristiga placeringar Not 12 125 400 106 982 

Kassa och bank Not 13 10 654 35 152 

Summa omsättningstillgångar 190 640 204 299 

SUMMA TILLGÅNGAR 507 114 511 807 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

-325 323,00 

Eget kapital -4 112,00 

Eget kapital Not 14 329 435 325 322 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner m.m. Not 15 36 275 33 189 

Skulder 

Långfristiga skulder Not 16 58 500 60 000 

Kortfristiga skulder Not 17 82 904 93 296 

Summa avsättningar och skulder 177 679 186 485 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 507 114 511 807 

Poster inom linjen 

Pensionsförpliktelser Not 18 218 486 215 238 

Borgensåtaganden Not 19 321 621 329 678 

15

16 

NOTER BALANSRÄKNING 

Kkr 2005 2004 

NOT 8 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 

Markreserv 18 919 16 876 

Verksamhetsfastigheter 115 119 119 828 

Fastigheter för affärsverksamhet 60 104 59 711 

Publika fastigheter 35 449 33 206 

Fastigheter för annan verksamhet 9 585 9 824 

Övriga fastigheter 503 240 

Exploateringsfastigheter 11 491 11 491 

SUMMA 251 170 251 176 

NOT 9 INVENTARIER OCH MASKINER 

Maskiner 45 0 

Inventarier 20 809 14 297 

Bilar och andra transportmedel 9 238 7 521 

Konst 1 563 1 518 

Övriga maskiner och inventarier 1 838 14 

SUMMA 33 493 23 350 

NOT 10 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Aktier 

Kommentus AB 2 2 

X-trafik 61 61 



BORAB 200 200 

OKAB 500 500 

OKAB 4 500 4 500 

Alfta- Edsbyns Fastighets AB 6 000 6 000 

Helsinge Net AB 500 500 

Arena AB 10 10 

Norrsken 0 103 

DELSUMMA 11 956 12 059 

Kommuninvest 640 625 

Fleruppgiftskommunalförbund 464 464 

Långfristiga fordringar 18 751 19 834 

SUMMA 31 811 32 982 

NOT 11 FORDRINGAR 

Kundfordringar 3 932 5 004 

Diverser kortfristiga fordringar -548 -397 

Statsbidragsfordringar 10 076 4 787 

Fordringar koncernbolag 543 0 

Avräkning skattekonto och mervärdesskatt 2 921 6 104 

Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 8 304 10 759 

DELSUMMA 25 228 26 257 

Fordran koncernbolag 29 041 35 590 

SUMMA 54 269 61 847 

NOT 12 KORTFRISTIGA PLACERINGAR 

Pensionsmedel Carlsson 28 257 27 162 

Pensionsmedel Kaupthing 10 000 5 000 

Placeringar koncernen 87 143 75 328 

Nedskrivning kortfristiga placeringar 0 -508 

SUMMA 125 400 106 982

Kkr 2005 2004 

NOT 13 KASSA OCH BANK 

Koncernkonto -96 422 -82 178 

Kassa och postgiro 103 552 114 884 

Depåkonto Bergen energi och Nordpool 3 524 2 446 

SUMMA 10 654 35 152 

NOT 14 EGET KAPITAL 

Ingående eget kapital enligt balansräkningen 325 323 323 285 

Årets resultat 4 112 2 037 

SUMMA 329 435 325 322 

NOT 15 AVSÄTTNINGAR 

Avsättningar för pensioner 8 936 6 252 

Löneskatt på intjänade pensioner 2 110 1517 

Avsättningar för semesterlöneskuld 25 229 25 420 

SUMMA 36 275 33 189 

NOT 16 LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Kommuninvest 58 500 60 000 

SUMMA 58 500 60 000 

NOT 17 KORTFRISTIGA SKULDER 

Leverantörsskulder 13 666 13 570 

Mervärdesskatt 868 1 282 

Personalens källskatt/löneavdrag 6 510 6 512 

Skuld koncernbolag 16 982 28 740 

Övriga kortfristiga skulder 5 697 4 425 

Upplupna kostnader/Förutbetalda intäkter 39 181 38 767 

SUMMA 82 904 93 296 

NOT 18 PENSIONSFÖRPLIKTELSER 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar 175 830 173 216 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 42 656 42 022 

SUMMA 218 486 215 238 

NOT 19 BORGENSÅTAGANDEN 

Borgensåtagande Alfta-Edsbyns Fastighets AB 310 281 313 929 

Borgensåtagande pensionsskuld Alfta-Edsbyns 

Fastighets AB 2 140 2 036 

Borgensåtagande Helsinge Net AB 2 608 6 568 

Borgensåtagande Egna hem, antal 79 stycken (92) 2 676 3 229 

Borgensåtagande Alfta Tennisklubb 2 000 2 000 

Borgensåtagande Golfklubben 1 000 1 000 

Fleruppgiftskommunalförbundet SAM 916 916 

SUMMA 321 621 329 678 

Ovanåkers kommun har 2000-09-25, Kf § 71, ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s 

samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i 

Kommuninvest. Vid årsskiftet 2005 uppgick detta belopp till 161 000 kkr, varav Alfta-Edsbyns Fastighets AB svarar för 101 000 kkr. 

17

18 

HELBILD A 4 

BILD: Flygfotot Arenan 

Foto: Arne Stenberg 

Bildtext: Flygfoto över Edsbyn Arena 

(Texterna kan ligga nederst på föregående sida) 

Flygfoto över Edsbyn Arena. Foto Arne Stenberg.

KASSAFLÖDESANALYS 

Kkr Not 2005 2004 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 

förändringar i rörelsekapitalet Not 20 26 415 23 253 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet 

Förändring av förråd 1 147 

Förändring av kortfristiga fordringar 7 578 -206 

Förändringar av kortfristiga skulder 10 392 10 290 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 23 602 33 484 

INVESTERINGSVERKSAMHET 

Nettoinvesteringar -29 352 -13 231 

Försäljning av anläggningstillgångar 86 -353 

Minskning finansiella tillgångar/ 

ökning aktier i dotterbolag 0 -113 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -29 266 -13 697 

FINANSIERINGSVERKSAMHET 

Förändring av långfristiga skulder -1 500 -1 864 

Förändring av långfristiga fordringar 1 083 125 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -417 -1 739 

ÅRETS KASSAFLÖDE -6 081 18 048 

Likvida medel och kortfristiga placeringar IB 142 134 89 986 

Likvida medel och kortfristiga placeringar enligt 

årsredovisningen 2004 

Omklassificering mellan kortfristiga fordringar och 

likvida medel under 2005 avseende 2004:års balansräkning 

LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA 

108 034 

PLACERINGAR UB 136 053 142 134 

34 100 

19

20 

NOT KASSAFLÖDESANALYS 

Kkr 2005 2004 

NOT 20 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE 

VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR 

I RÖRELSEKAPITALET 

Årets resultat 4 112 2 037 

Avskrivningar och nedskrivningar 19 217 17 966 

Förändringar avsättningar 3 086 2 391 

Bokfört värde på sålda anläggningstillgångar 0 99 

SUMMA 26 415 22 493 

BILD: Brandbilen 

Foto: Christer Åsentorp 

Bildtext: Brandbil, Edsbyn Arena. 

Brandbil, Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

POLITISKA ORGAN 

Kommunfullmäktige 

Ordförande: Nils-Erik Falk (c) 

Kommunfullmäktige har under år 2005 haft 7 

sammanträden. Kommunfullmäktige har som regel 

sammanträden varannan månad, om inte något 

brådskande ärende måste avgöras tidigare. Förutom 

fullmäktiges sammanträden, sammanträder kommunfullmäktiges 

presidium. 

Överförmyndare 

Överförmyndare: Bertil Eriksson 

Kommunfullmäktige har förordnat en överförmyndare 

på fyra år. Överförmyndaren svarar bland annat för 

tillsynen av förmyndares, gode mäns och förvaltares 

verksamhet inom kommunen. 

Revision 

Ordförande: Sven-Åke Holm 

Kommunens revisorer har under 2005 genomfört 

granskande och främjande revision inom ramen för god 

revisionssed. För revisorerna gäller förutom god 

redovisningssed även kommunallagen och fullmäktiges 

antagna revisionsreglemente. 

Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om 

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från 

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om 

räkenskaperna är rättvisande och om den interna 

kontrollen är tillfredsställande. Enligt nuvarande god 

revisionssed skall revisionen även ha en rådgivande 

och stödjande roll i förhållande till nämnder och 

styrelser utan att därför inkräkta på sin oberoende 

ställning. 

Revisorerna ska årligen i revisionsberättelsen, uttala sig 

i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna 

samt ledamöterna i dessa. För att möjliggöra 

bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger 

kommunallagen att all verksamhet ska granskas 

årligen. 

Årets verksamhet 

Vi har under året biträtts i vårt arbete av 

revisionskonsulter från KPMG. Under verksamhetsåret 

2005 har vi granskat ett flertal verksamheter. Utöver 

bokslut, årsredovisning och koncernredovisning har 

granskningar bl.a. skett inom följande områden: 

• Övergripande granskning av styrelser och samtliga 

nämnder med fokus på intern kontroll 

• Basgranskning av miljö- och byggnämnden 

• Översiktlig uppföljning av årsprognoser 

• Granskning av delårsrapport per den 30 juni 

• Uppföljning av tidigare granskningar 

• Granskning av kommunens rutiner för hantering av 

anställdas bisysslor 

• Granskning av ledningsfunktionen och rektors 

uppdrag inom grundskolan 

I övrigt har revisorerna följt styrelsen och nämndernas 

verksamhet genom studiebesök, träffar med 

förtroendevalda och anställda, protokollsgranskning 

samt uppföljningar/mindre granskningar föranledda av 

revisorernas iakttagelser. I kompetensutvecklingsperspektiv 

har revisorerna deltagit i såväl utbyte med 

revisorer från andra kommuner som vid olika former 

av utbildningsinsatser. 

Årets ekonomiska resultat blev positivt med 3 kkr i 

jämförelse med tilldelad budget. 

Framtiden 

Under verksamhetsåret 2006 kommer lagstiftningen 

och god sed för revisionsområdet att förändras. 

Förändringarna ställer nya krav på granskningsinsatser 

som revisionen kommer att anpassa sig till. Detta 

innebär att revisionen kommer att arbeta systematiskt 

med att utveckla sina arbetsformer, revisionsplan, 

väsentlighet- och riskanalyser m.m. 

Två prioriterade områden för 2006 är dels att följa 

kommunens arbete med att implementera en 

systematisk intern kontroll, dels att flytta fram 

positionerna inom lekmannarevisionen och den 

samordnade revisionen i koncernperspektiv. 

Budgetutfall 2005 (Kkr) 

Budget Kostnad Intäkt Resultat 

Politiska organ 

Kommunfullmäktige 205 240 0 240 

Revision 566 563 0 563 

Valnämnd 1 2 0 2 

Summa 772 805 0 805 

Underskott -33 

21

22 

KOMMUNSTYRELSEN 

Ordförande: Björn Mårtensson (c) 

Kommunchef: Christer Engström 

Antal anställda: 75 

Kommunstyrelsen leder och samordnar arbete med 

kommunens övergripande mål, riktlinjer och styrning 

av den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen 

har ansvar för hela kommunens utveckling och 

ekonomiska ställning. 

Verksamhet 

Organisation 

Förvaltningen under kommunstyrelsen, 

kommunstyrelsekontoret, är en blandning av intern och 

extern service. Under den interna servicen ligger 

områden som t ex administration till politiska organ 

som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt 

ekonomi- och personalfrågor. Inom extern service 

återfinns områden som t ex den kommunala 

kollektivtrafiken, turism och arbetsmarknadsåtgärder 

även om de två sistnämnda områdena är utlagda på 

”entreprenad” till det helägda kommunala bolaget 

OKAB Näringsliv AB. I ett gränsland mellan att ge 

service och att bedriva verksamhet finns kommunens 

kostenhet, vilken producerar och levererar mat till 

största delen av den kommunala omsorgen och skolan, 

och räddningstjänsten, vilken står för såväl akuta 

insatser vid bränder som för förebyggande arbete för att 

motverka sådana incidenter. 

Personal 

Personalavdelningen har under året genomfört ett 

flertal förvaltningsövergripande utbildningar, 

upphandlat avtal om företagshälsovård för kommunens 

anställda och utarbetat ny pensionspolicy. Under året 

har också en uppgradering av pa- och lönesystemet 

gjorts till 2004 års version. 

Målstyrning 

Ovanåkers kommun tillämpar målstyrning för att styra 

den kommunala verksamheten. Arbetet som inleddes 

under början av året för att utveckla formen har p.g.a. 

att vissa centrala rekryteringar genomförts avstannat 

för att först mot årets sista ”timmar” intensifierats. 

Planen är nu att ett förslag till reviderad styrmodell ska 

presenteras under våren 2006. 

Information 

Informationstidningen Fördel Alfta-Edsbyn har befäst 

sin popularitet och skickas vid tre tillfällen ut till alla 

hushåll i kommunen samt till drygt 2 000 hushåll runt 

om i landet och till ca 10 hushåll utomlands med 

anknytning till vår kommun. Den finns även att läsa på 

kommunens hemsida. Tidningen delas ut på allmänna 

platser och hos företag för att sprida våra budskap. 

Tidningen fungerar som en informationskanal till 

medborgarna och regelbundet finns faktarutor som 

informerar om hur medborgarna kan föra en dialog 

med kommunen. 

Demokrati 

Närradiosändningar av kommunfullmäktiges, 

kommunens högsta beslutande organ, samtliga 

sammanträden sker fortlöpande. För de som av en 

händelse skulle missa dessa tillfällen kan de också 

avlyssnas i efterhand via kommunens hemsida. 

IT 

Enligt IT-Q’s undersökning av IT-kvalitén i närmare 

100 kommuner ligger vi över genomsnittet vad gäller 

nöjda användare. Det är ungefär samma position som 

förra året. 

Utbyggnaden av ortssammanbindande nät och ortsnät 

har skett till följande orter: Edsbyn, Alfta, Runemo, 

Viksjöfors, Ovanåkers kyrkby, Knåda, Roteberg, 

Voxna stationssamhälle, Voxnabruk, Långhed, Kyan 

och Önneberg. Kommunen har under 2005 sökt och 

fått beviljat ytterligare medel till en del av denna 

utbyggnad. Utbyggnaden uppfyller målen i IT- 

Infrastrukturplanen med råge. 

Viktiga händelser 

• Efter att ha varit utan någon informationsansvarig på 

heltid under nästan ett år återbesattes tjänsten fr.o.m. 

den 1 september 2005. 

• Investering av ny programvara till telefonväxeln samt 

byte av hänvisningssystem har genomförts under året. 

• Flertalet omfattande skogsbränder drabbade 

kommunen under juli månad. Under 10 och 11 juli 

pågick fyra skogsbränder samtidigt vilket satte 

organisationen på ett verkligt prov som denna gång föll 

väl ut. 


Årets resultat för kommunstyrelsen uppvisar ett 

överskott uppgående till 1 mnkr. 

Betydande avvikelser: 

• IT-enhetens resultat för 2005 blir ett överskott på 

drygt 400 tkr. En stor del av detta beror på avsevärt 

lägre kapitalkostnader än budgeterat. 

• Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag 

understiger budgeterade medel med 375 tkr. Orsaken 

står delvis att finna i att antalet ansökningar om bidrag 

har fortsatt att minska jämfört med de två föregående 

åren. 

• Kollektivtrafik och färdtjänst uppvisar ett överskott 

uppgående till ca 420 tkr. Överskottet har påvisats i 

årets prognoser. Långsiktig planering och uppföljning 

av de samhällsbetalda trafiktyperna har lett till detta 

resultat. 

• Planering och exploatering av mark och skog.

Kapitalkostnaderna visar ett stort överskott beroende 

på att alla investeringsmedel ej använts och sena 

investeringar. Totalt uppgår överskottet till ca 370 tkr. 

• Kostenhetens andel av årets överskott uppgår till ca 

700 tkr. Orsaken står bl.a. att finna i en intäktsökning 

för utökad verksamhet som ej budgeterats. 

Framtiden 

Företagsamma förvaltningar 

Under 2005 påbörjades ett arbete för att utöka 

kunskapen i den kommunala organisationen kring 

förutsättningarna för att bedriva företagsamhet. Ett av 

syftena med den ökade kunskapen är att stärka 

bemötandet till de som har behov av kommunala 

tjänster eller av någon annan anledning kommer i 

kontakt med kommunen i rollen som myndighet. 

Arbetet kommer att utvecklas ytterligare med en 

ambitionsnivå som målsättning. 

Flexiblare bostadsmarknad 

Delar utav kommunen utvecklas i sådan utsträckning 

att den lokala bostadsmarknaden har viss svårighet att 

hänga med. I en sådan bristsituation är det viktigt att 

göra rätt saker då bostadsproduktion under så lång tid 

kommer att påverka såväl samhällsbild som ekonomi. 

För att förbättra beslutsunderlaget kommer kommunen 

att under året undersöka såväl behovet hos de som 

redan är bosatta i kommunen som de som arbetar här 

men ännu inte bosatt sig inom kommungränsen. Som 

ett komplement så avser vi även söka kunskap om för 

vilka grupper över huvud taget kommunen skulle vara 

av intresse som bostadsort. 

Målstyrning 

Den styrmodell som tidigare kort omnämnts avser att 

lägga ett större fokus på kvalitet och kvantitet i den 

kommunala tjänsteutbudet. Modellen kommer att 

tillämpas första gången för planeringsperioden 2007 – 

2009 men bedöms inte vara i full tillämpning förrän 

2008 – 2010. 

Telefoni 

Den 1 februari 2006 byter kommunen teleoperatör 

avseende fast och mobil telefoni. Allt fler verksamheter 

inom kommunen läggs in under telefonväxeln. 

Testning av IP-telefoni kommer att genomföras under 

2006. 

Den moderna tekniken i växeln medför att arbetet i 

receptionen på sikt kommer att förändras. Idag har 

receptionen bl.a. kundmottagning för socialtjänsten; 

bil-pool och turistinformation m.m. 

Samverkan 

Förutsättningarna för ett samarbete med Ljusdals, 

Bollnäs och Söderhamns kommuner gällande 

gemensam webbredaktion undersöks. Funktioner och 

användningsområden på hemsidan kommer utökas 

Demokrati/Webb 

Bland önskvärd utveckling inför framtiden hör bl.a. 

direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden 

över webben och en möjlighet att använda vår hemsida 

interaktivt, d.v.s. att t ex lämna in ansökningar direkt 

via kommunens hemsida. 

BILD: Helbild Arenan. 

Foto: Ann-Cathrine Pålsgård 

Bildtext: Edsbyn Arena 

Edsbyn Arena. Foto Jan-Erik Johansson. 



Kommunstyrelsen 3 940 3 869 -55 3 814 

Intern verksamhet 

Kommunchef 1 243 1 373 -1 1 372 

Personalavdelningen 5 480 5 405 -86 5 319 

Ekonomiavdelningen 4 214 4 386 -45 4 341 

Serviceavdelningen 16 237 24 820 -9 748 15 072 

Extern verksamhet 

Information 338 356 -12 344 

Arbetsmarkn. åtg. 1 975 3 673 -1 682 1 991 

Kollektivtrafik 2 450 2 258 2 258 

Färdtjänst 1 126 909 -13 896 

Hemsändningsbidrag 63 147 -73 74 

Näringslivsbefr. åtg. 650 670 670 

Turism 925 1 040 -97 943 

Plan/expl mark, skog 1 523 1 312 -167 1 145 

Bostadsanpass. bidr. 828 452 452 

Alkoholtillstånd 0 20 -73 -53 

Civilförsvaret 176 464 -298 166 

Krisgrupp m.m 41 21 21 

Räddningstjänsten 7 571 8 980 -1 406 7 574 

Fastigheter 2 405 38 882 -35 178 3 704 

Summa 51 185 99 037 -48 934 50 103 

Överskott 1 082 

23

24 

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN 

Ordförande: Tord Berbres (kd) 

Samhällsbyggnadschef: Tf.Patrik Uhras 


Miljö- och byggnämnden arbetar inom följande 

verksamhetsområden; 

• Plan- och byggenheten ansvarar för bygglov, 

bygganmälan och strandskyddsdispenser. 

• Mätning, beräkning och kartframställningsenheten 

svarar för kommunens olika slags kartor. 

• Miljö- och hälsoskyddsenheten har som huvuduppgift 

att värna om kommuninvånarnas livsmiljö och hälsa. 

• Övriga områden är samhällsplaneringsfrågor, 

naturvård och energirådgivning. 

Verksamhet 

Ansökningar om bygglov och bygganmälningar har 

varit något större än förra året. Intäkterna överstiger 

budget främst tack vare några större projekt. 

Inom planområdet ”Edsbyn Sydöstra” har i egen regi 

upprättats en detaljplan som antagits. Planen medger 

byggande av ett nytt koncernkontor för Svenska 

Fönster AB. 

Ett inventeringsprojekt av de fäbodar som ingår i 

länsstyrelsens ”Bevarandeprogram för 

odlingslandskapet” har påbörjats och genomförs med 

statliga bidragspengar. 

Under året inventerades befintliga hissar och ett 

tillsynsregister har upprättats i ärendehanterings - 

programmet ”ByggReda”. 

Påminnelser om obligatorisk ventilationskontroll 

(OVK) har skickat ut till sammanlagt 286 objekt. 

Arbetet med adresser för fritidshus kommer att vara 

klart våren 2006. En länstäckande, digital adresskarta 

”cX –kartan” finns nu på kommunernas hemsidor. 

Tillsynsarbetet inom miljöskydd har under året 

begränsats till inkommande ärenden, klagomål och 

uppföljande inspektioner. 

En informationskampanj om farligt avfall genomfördes 

under hösten för målgruppen mindre företag. 

Förfrågningar från företag vid fastighetsöverlåtelse och 

länsstyrelsens inventering av förorenade områden är 

bl.a. orsak till att arbetet med ärenden som berör 

förorenad mark har ökat markant. 

Kontoret deltog i socialstyrelsens riksprojekt med tillsyn 

av höga ljudnivåer från musik. Brister i ansvarigas 

kunskap och kontroll av ljudanläggningarna kunde 

konstateras. 

Livsmedelstillsynen har varit lågt prioriterad under året 

med färre inspektioner än planerat. Bland livsmedelsföretagarna 

har osttillverkarna utmärkt sig på ett 

positivt sätt. Alla av samhällsbyggnadskontoret kända 

ostproducenter (4) har under 2005 utbildat sig i 

HACCP - ett system för att kontrollera hygieniska 

risker i produktionen. Under de senaste åren har de 

också investerat i nya lokaler för att förbättra 

möjligheterna att tillverka hygieniskt säkra produkter. 

Inom djurskyddet har 60 inspektioner/tillsynsbesök 

gjorts på 50 tillsynsobjekt varav 42 var planerade 

tillsyner och 18 efter anmälan om vanvård av djur. 

Försurningsläget för kommunens sjöar följs upp med 

ca 70 vattenprover varje år. I arbetet med gemensam 

överprövning av vattendomar inom Ljusnan – Voxnans 

tillrinningsområde har provtappning av Österforsen i 

Edsbyn, samt en förstudie om tillgängligheten 

”Längsmed Voxnan genom Edsbyn” genomförts. 

Energirådgivningen sker i samverkan med Bollnäs 

kommun. Rådgivning till enskilda personer, 

minimässor, föreläsningar och riktad information till 

olika grupper har varit efterfrågade och uppskattade 

inslag i verksamheten. 


På uppdrag av revisorerna i Ovanåkers kommun 

genomförde KPMG våren 2005 en basgranskning av 

miljö- och byggnämnden. Granskningen visade att 

samspelet mellan nämnd och förvaltning fungerar bra 

men att verksamheten inte klarar av att genomföra 

lagstadgad tillsyn och att det finns brister i den 

strategiska planeringen. 

För kommunens lokala investeringsprogram, LIP, har 

2005 varit ett år med mycket praktiskt genomförande 

inom de olika delprojekten. Under 2005 har sex 

hantverkare jobbat med byggnadsvård på våra fäbodar 

och inom Sessmanområdet. Röjning och stängsling har 

genomförts runt Muckeltjärn och på fäbodarna Morabo 

och Andtjärnabo. 

Inom ramen för LIP-projektet har bidrag betalats till 

123 fastigheter som förbättrat befintliga pannor eller 

bytt till biobränsle. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i maj att ny 

samhällsbyggnadschef skulle rekryteras med avsikt att 

kunna börja anställningen i januari 2006. Någon 

rekrytering kom inte till stånd och samhällsbyggnadskontorets 

ledningsfunktion kommer att 

utredas under 2006.

Beslut enligt plan- och bygglagstiftningen(PBL) 

Antal PBL-ärenden 2005 2004 

Bygglov 122 106 

Kontrollplaner 83 86 

Strandskyddsdispenser 11 8 

Förhandsbesked 4 3 

Rivningslov 4 6 

Tillstånd brandfarlig vara 6 10 

Avslagsbeslut 3 1 

Dispenser OVK 2 5 

Besiktningsbehörighet OVK 2 2 

Förelägganden OVK 14 15 

Påföljd vid överträdelse 1 

Överklagade beslut 

1 

3 

Antagande av detaljplaner 

3 

Beslut enligt Miljöbalken 

255 246 

Antal ärenden 2005 2004 

Hälsoskydd 46 75 

Värmepumpar 72 60 

Miljöskydd 48 66 

Livsmedel 7 5 

Remisser serveringstillstånd 11 15 

184 241 

Resultat 

Resultatet för miljö- och byggnämnden visar ett 

överskott på 488 kkr. Kontorets tre verksamheter har 

alla fått in högre intäkter än budgeterat. 

Strandskyddsinventeringen ska göras 2006. 

Framtiden 

Behovet av handläggning av ansökningar och tillsyn 

inom bygglov och bygganmälan, obligatorisk 

ventilationskontroll, miljö- och hälsoskydd och 

djurskydd förväntas ligga i nivå med tidigare år. 

Den nya livsmedelslagstiftningen, som bygger på EGförordningar 

kompletterade med nationell lagstiftning 

träder i kraft under 2006. Under året kommer en tjänst 

att till största delen avsättas för livsmedelstillsyn. 

Mycket tid kommer att gå åt till utbildning och 

information. 

Arbetet med detaljplanen för Edsbyn-sydöstra kommer 

att vara intensivt även under det kommande året. 

Under 2006 kommer LIP- projektet att avslutas. 

Projektet har omsatt drygt 30 miljoner kronor och 

sysselsatt ca 10 årsarbeten. Behovet av en aktuell 

energiplan är fortsatt angeläget. 

BILD: Bullermätning inuti Arenan. 


BILDTEXT: Bullermätning inuti 

Edsbyns Arena. 

Bullermätning inuti Edsbyn Arena. 

Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn. 

Budgetutfall 2005 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat 

Politisk org. 

Miljö- och byggnämnd 209 191 191 

Tjänstemanna ledning 

Samhällsbyggnadskont. 4 321 4175 - 56 4 119 

Övrig Verksamhet 

Plan och bygg -418 - 574 -574 

Miljö -416 131 - 598 -467 

MBK-GIS 206 361 - 216 144 

Summa övrig verksamhet -628 492 -1 388 -896 

Summa MBN 3 902 4 858 -1 444 3 414 

Överskott 488 

25

26 

TEKNISKA NÄMNDEN 

Ordförande: Ingemar Ehn (fpl) 

Förvaltningschef: Patrik Uhras 


Tekniska kontoret är underställd tekniska nämnden/ 

trafiknämnden och svarar bl.a. för drift- och 

underhåll inom gatu- och va-området, 

parkanläggningar och lekplatser, projekteringsarbeten, 

renhållningsverksamhet och trafikärendehantering. 

Verksamhet 

Vägar (drift- underhåll, gatubelysning, snöröjning) 

Sparpaketet för gatubelysning har innehållit både 

släckning nattetid, sommarsläckning 1 maj – 

1 augusti samt investering i energisnåla armaturer. 

Investeringsprogrammet pågår 2005-2009. När 

programmet är avslutat kommer energibehovet 

halveras. Trots att energiförbrukningen minskar 

överskrids budgeten för gatubelysning 2005. Det 

beror dels på ökade energikostnader men också på 

ökade kostnader för underhåll. När investeringsprogrammet 

är avslutat kommer även den delen att 

påverkas positivt genom att vi då kan utföra s.k. 

seriebyten av lampor, istället som nu när vi har 

kostsamt underhåll av enstaka lampor. 

Elförbrukning inom Edsbyns elverks nätområde (MWh) 

Elförbrukning 2002 2003 2004 2005 

1003 1003 825 598 

Tekniska nämnden antog en flerårsplan 2006-2010 

för gatuunderhållet där beläggningsunderhållets 

omfattning är 4 % av det kommunala vägnätet, vilket 

är det rekommenderade värdet för att klara ett 

beläggningsintervall på 25 år. Nya metoder för 

förstärkning i beläggningen har provats under året 

och ska utvärderas. Om försöket faller väl ut kan 

kostnaderna för gatuunderhållet på vissa gator med 

rätt förutsättningar, sänkas med hälften. 

Beläggningsunderhåll (% av det kommunala vägnätet) 

Asfalt 2002 2003 2004 2005 

1,0 % 1,5 % 3,1 % 3,7 % 

Vinterväghållningen har omfattat sju snöröjnings- 

och sandningsrundor på hela det kommunala 

vägnätet. 

Parker – lekplatser - centrummiljöer 

Kommunens parkmiljöer ska vara vackra, välskötta 

och stimulerande. För att jobba mot det målet har ett 

prioriteringsarbete inletts där ”det som syns” ska 

prioriteras högst. I samband med det har också en 

utbildningsinsats genomförts inom parkverksamheten. 

Parallellt med detta har också 

samarbetet utvecklats med köpmän och 

fastighetsägare i centrumsamverkan. Det arbetet 

har resulterat i uppsnyggning av centrumnära 

planteringar där det bästa exemplet är 

strandpromenaden utefter Voxnan i Edsbyn. 

Broar 

Under våren renoverades Röda bron. Ovanåkers 

kommun finansierade arbetet tillsammans med 

Naturvårdsverket, som bidrog med 46 % av 

kostnaden. Under hela renoveringstiden har bron 

varit ett populärt utflyktsmål. 

Trafik 

Tekniska nämnden ska arbeta för säkra trafikmiljöer 

för alla i det kommunala vägnätet. 

Trafiksäkerhetsarbetet har bland annat bestått av 

deltagande i skolbarnens trafikkalender för att stödja 

trafikundervisning i skolan. Investering i trafiksäkra 

miljöer i kombination med andra åtgärder, till 

exempel blomlådor på villaområden, har gett god 

effekt och målet att ingen ska dödas eller skadas 

allvarligt i trafiken har delvis uppnåtts. 

Inrapporterad trafikstatistik för Ovanåkers kommun 

Trafik 2002 2003 2004 2005 

Lindrigt skadade 11 16 9 13 

Svårt skadade 3 6 1 4 

Döda i trafiken 1 0 0 0 

Avfall 

Administrationen av avfallsverksamheten sköts av 

BORAB sedan 1/1 2005. Det som kvarstår på 

förvaltningen är ansvaret för gamla deponier. 

Lakvattenhanteringen har förbättrats, åtgärder för att 

förbättra täckningen av deponin har påbörjats. 

Dessutom har nya kontrollprogram för att studera 

påverkan på miljön startats upp under december. 

Nämndens ambition är att mängden hushållsavfall 

ska minska med 5 % under tiden 2003-2008. Till 

och med 2005 har avfallsmängderna ökat med 

nästan 1 %. 

Ej brännbart grovavfall från Ovanåkers kommun (ton) 

Avfall 2003 2004 2005 

475 489 462 

Vatten och avlopp 

Verksamheten har fungerat väl och uppfyllt de 

normer och krav som ställs genom lagstiftning och 

myndighetsbeslut. Vatten- och avloppsverksamheten 

har finansierats av VA-taxan till 102 %, vilket till 

stor del beror på fler anslutningar till VA-systemet 

än beräknat. Inga allvarliga driftsstörningar har

inträffat men vattenledningsnätet drabbades av 27 

större vattenläckor under året, till en kostnad av 

311 kkr. Dessutom uppstod 134 akuta stopp i 

avloppsledningsnätet, till en kostnad av 167 kkr. 

Under året har cirka 1,3 miljoner m 3 spillvatten renats 

och cirka 0,9 miljoner m 3 dricksvatten producerats. 

Elförbrukningen har minskat med cirka 130 000 

kWh. 

VA-produktion 2004 2005 

Producerat vatten [m 3 ] 919 000 981 000 

Sålt vatten [m 3 ] 651 000 646 000 


• Verksamhetsåret på förvaltningen har präglats av 

effektiviseringsarbete, både inom den egna 

organisationen och inom energianvändning. 

• Olika samordningsförslag för verksamheterna 

arbetades fram och behandlades i nämnden under 

året. Nämnden har nu beslutat att bygga om i 

befintliga lokaler vid kommunförrådet i Edsbyn och 

samordna personal och fordon dit. 

• Ett verksamhetssystem för alla verksamhetsområden 

inom förvaltningen har köpts in. Systemet 

utgör grunden i förvaltningens arbete med att 

förbättra servicen och förbättra planeringen för 

insatser i framtiden. 

• Minskningen av energiförbrukningen jämfört med 

2004 var inom VA-verksamheten 130 000 kWh och 

inom gatubelysningen 387 000 kWh. 

• Administrationen av avfallshanteringen har 

överförts till BORAB genom förvaltningsavtal. 

• Under året fick kommunen sitt 10:e reningsverk i 

och med byggnationen av det småskaliga 

reningsverket i Gammel Homna. 

• Ett projekt med syfte att ta reda på var ej debiterbart 

vatten tar vägen samt öka delen debiterbart vatten har 

inletts och kommer att fortsätta 2006. 

• Under året har kommunen höjt sin ambitionsnivå 

vid användningen av Svenskt Vattens system för 

insamling av VA-statistik vilket kommer att 

underlätta arbetet med statistik och nyckeltal. 

• En policy för när tekniska kontoret kommer att 

ställa krav på fettavskiljare har tagits fram. 

• De totala kostnaderna för kvittblivning av slam 

reducerades med cirka 12 % genom spridning av 

200 ton slam på en försöksodling av industrihampa. 

Resultat 

Tekniska nämnden visar för bokslutet 2005 ett 

överskott med 131 kkr vilket i huvudsak beror att 

vinterväghållningen har kostat 165 kkr mindre än 

budgeterat. 

VA-kostnader 2004 2005 

Kostnad / prod m 3 vatten [kr] 4,1 4,0 

Kostnad / prod m 3 avlopp [kr] 8,4 8,4 

Resultatet för investeringarna inom Tekniska 

nämndens verksamheter visar ett överskott med 

1 336 kkr. Hälften av investeringarna blev billigare 

än budgeterat (651 kkr) samtidigt som investeringsarbeten 

på en tomträtt inte startade under året (685 

kkr) 

Framtiden 

• Genomförandet av samordningen i den egna 

verksamheten kommer att prägla 2006, bland annat 

innebär det omorganisation av parkverksamheten där 

konkurrensutsättning av gräsklippningen i Alfta är 

en del. 

• Investeringsprogrammet för gatubelysningen 

fortsätter 2006 och kommer att pågå t om 2009. 

• Ett nytt VA-debiteringssystem kommer att 

införskaffas. 

• Ovanåkers kommun kommer under 2006 att delta i 

det energieffektiviseringsprojekt som leds av 

branschorganisationen Svenskt vatten. 

BILD: Mätning utomhus 


BILDTEXT: Mätningsarbete, 

Edsbyns Arena. 


Mätningsarbete Edsbyn Arena. 

Budge Kostnad Intäk Resulta 


Teknisk nämnd 197 142 0 142 

Teknisk Budgetutfall förvaltning 2005 (Kkr) 3 489 3 96 -329 3 639 

Mark Budge 534 Kostnad 1 244 Intäk -833 Resulta 41 

Vägar 7 907 8 32 -127 8 20 

Parkverksamhet Teknisk nämnd 1 197 312 1 142 594 -14 0 1 142 580 

VA-teknik Teknisk förvaltning 3 489 -72 14 3 96 77 -15 -329 685 3 -907 639 

Avfallshantering Mark 534 342 1 540 244 -317 -833 223 41 

Vägar Anläggningsarbetare 7-323 907 5 8 30 32 -5 -127 669 8 -36 20 

Fordon Parkverksamhet o maskiner 1 -197 312 1 710 594 -1 734 -14 1 580 -24 

Offentligt VA-teknikskyddad 1 207 -72 14 1 77 969 -15 -702 685 1 -907 267 

anställning Avfallshantering (OSA) 

Kommunförråd 

Anläggningsarbetare 

Kulturfastigheter 

Fordon o maskiner 

342 

856 

-323 

216 

-197 

540 

1 152 

5 30 

27 

1 710 

-317 

-214 

-5 669 

-43 

-1 734 

223 

93 

-36 

235 

-24 

Offentligt skyddad 

Summa anställning TN (OSA) 

1 207 

15 468 

1 969 

41 004 

-702 

-25 667 

1 267 

15 337 

Överskott Kommunförråd 856 1 152 -214 131 93 

Kulturfastigheter 216 27 -43 235 

Summa TN 15 468 41 004 -25 667 15 337 


27

28 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 

Ordförande: Elisabeth Eriksson (c) 

Förvaltningschef: Eva Holm 


Kultur- och fritidsnämnden tillhandahåller 

fritidsanläggningar, fritidsgårdar, bibliotek, 

musikskola samt sim- och sporthallar. Nämnden 

arbetar också för ett rikt friluftsliv. Detta 

tillsammans med bidragsgivning till föreningslivet 

medför stor bredd av föreningsaktiviteter i 

kommunen. Kultur- och fritidsnämnden hanterar 

även bidrag till studieorganisationer samt beviljar 

lotteritillstånd och svarar för kontroll av detta. 

Verksamhet 

Verksamhetsbidrag har fördelats till föreningar som 

bedriver gruppaktiviteter med utbud riktade mot 

ungdomar, pensionärer och handikappade. Totalt har 

58 föreningar erhållit bidrag för att dessa har svarat 

för 9 843 sammankomster, vilket är något mindre 

gentemot förgående år. Ur anslag för ”övrigt bidrag” 

har bland annat ekonomiskt stöd lämnats till 

föreningar som svarar för skötsel av spår och leder. 

Bidrag har också fördelats till 16 föreningar inom 

kulturområdet samt till 9 studieförbund. 

Under året har drift/skötsel utförts vid c:a 80 

vindskydd och raststugor runt om i kommunen. 

Även underhåll av bryggor, broar, rastplatser, 

informationsskyltar, samt kompletteringar för 

handikappanpassningar har gjorts under året. Detta 

gör att förutsättningarna för att erbjuda och bedriva 

friluftsliv kontinuerligt har förbättrats och ligger 

idag på en hög nivå. 

Fungerande former för föreningsdrift finns vid 

idrottsplatserna, ridanläggningen och 

Gårdtjärnsbergets skidanläggning samt vid de 

mindre isbanorna och utomhusbadplatserna. Detta 

gör att kommunen kan erbjuda ett omfattande 

verksamhetsutbud. 

År Antal bad 

(i simhallarna) 

2003 49 683 

2004 50 689 

2005 47 633 

Tabellen ovan visar att antalet bad vid kommunens 

simhallar minskat något jämfört med föregående år. 

Den totala uthyrningen av kommunens sporthallar 

visar en marginell minskning mot året innan. 

Servicelaget har bidragit med att skapa meningsfulla 

och variationsrika sysselsättningar för 

korttidsarbetslösa samt för ett antal anställda i 

offentligt skyddat arbete (OSA). Arbetsuppgifterna 

har främst omfattat drift- och skötsel inom det 

”rörliga friluftslivet” samt insatser för det ideella 

föreningslivet. Diverse uppgifter för kommunens 

förvaltningar samt skötsel av skogs- och 

rekreationsytor har även ingått. 

På kommunens två bibliotek har antalet lån under 

året varit cirka 72 000. Detta innebär att antalet 

boklån har minskat och att målet om minst 86 000 

lån inte uppnåtts. Inte heller målet att kommunens 

två bibliotek skall ha minst 125 000 besök har 

uppnåtts då besöksantalet under året varit cirka 

110 000. 

Under 2005 har barn och ungdomar i förskola och 

grundskola fått musik- och teaterprogram enligt 

uppställda mål. På biblioteken har genomförts 

19 utställningar samt ytterligare informationsutställningar 

från föreningar och kommunala 

förvaltningar. Kultur- och fritidsnämnden har, i 

egen regi eller i samarbete med föreningar, 

arrangerat konserter och författarbesök. 

Musikskolan har under 2005 haft 335 elever 

inskrivna, inklusive suzukieleverna och därmed har 

de uppnått målet att minst 325 elever skall delta i 

musikskolans undervisning. 

Under året har även projekt drivits i regi av kultur- 

och fritidsnämnden. 

• fritidsfiske och projekt omkring lokal 

naturvårdsutveckling. 

• inköp av barnböcker till folk- och skolbibliotek. 

• inköp av talböcker. 

Följande investeringar har genomförts 2005: 

• installation av nytt värmeåtervinnings- och 

luftbehandlingsystem i Celsiushallen 

• inköp av eldriven ismaskin till Alfta Ishall 

• byggnation, i samarbete med Edsbyn Arena, av 

omklädningsutrymmen vid idrottsplatsen Ön 

• reparation och ombyggnation av Ishallens 

kylmaskinutrustning 

• utbyte av bibliotekssystem och investeringar i 

konst 


Nytt bibliotekssystem har installerats och Edsbyns 

Bibliotek har firat 25 års jubileum i år. 

Fritidsgårdsverksamheten vid Södran i Edsbyn har 

flyttat till lokaler i Celsiusskolan. 

Omklädningsdelen vid Ön har färdigställts och 

befintlig kylmaskinutrustning vid ishallen i Alfta 

har genomgått omfattande reparations- och 

modifieringsarbeten. Den gasoldrivna ismaskinen i 

ishallen har bytts ut mot eldrift.

Föreningsdrift vid idrottsplatserna och vid 

Gårdtjärnsberget och ridhus/-stall har fungerat väl 

under året. 

Ventilations- och värmeåtervinningssystem har 

installerats i Celsiushallen, detta bl.a. med 

målsättning att kraftigt minska energiåtgången. 


Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett utfall på 

23 102 kkr för 2005. Detta innebär ett överskott i 

jämförelse med budget på 60 kkr. 

Överskottet förklaras bl.a. av att delen av anslaget 

för bidrag inte utnyttjas till fullo, detta eftersom färre 

ansökningar än vad som beräknats har inkommit. 

Något högre statsbidrag har erhållits, för 

Servicelagets verksamhet, än vad som beräknades 

och vikariat har ej har tillsatts under tider när tjänster 

ej varit besatta. 

Framtiden 

En stor del av verksamhetsutbudet inom kultur- och 

fritidnämnden bygger på ideella föreningars 

engagemang. Eftersom föreningarna får allt svårare 

att rekrytera ideellt arbetande upplevs detta som 

bekymmersamt. 

Samverkansavtal förväntas tecknas för OBSregionen 

omkring musikskoleverksamheten. 

Det uppsagda samarbetsavtalet gällande 

fritidsledartjänster gör att det finns en osäkerhet om 

möjligheten att upprätthålla hög kompetens bland 

fritidsledare eftersom heltidstjänster ej kan 

garanteras i framtiden. Indirekt kan detta påverka 

ungdomarnas tillvaro eftersom det anses finnas 

fördelar med att kontakter knyts och upprätthålls 

mellan ungdomar och ledare såväl i skolans 

verksamhet som på deras fritid. 

BILD: Pistvakt 

FOTO: Christer Åsentorp 

BILDTEXT: Konsert, Edsbyns Arena 

Konsert Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn. 

Budgetutfall 2005 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat 

Nämnd och kontor 1 656 1 614 -8 1 606 

Spec fritidsverksamhet 

(inkl föreningsbidr mm) 

2 431 2 347 -33 2 314 

Idrottsplatser (Ön och 

Forsparksanläggningen) 

3 706 3 575 0 3 575 

Sim- och Sporthallar 4 743 5 993 -1 053 4 940 

Anläggningar inkl bad, 

ridhus, skid- friluftsanl 

669 1020 0 1 020 

Servicelag Fritid 1 276 1 677 -621 1 056 

Fritidsgårdsverksamhet 1 285 1 749 -500 1 249 

Lokaler (stallet, hörsal) 181 183 0 183 

Övrig kulturverksamhet 669 888 -244 644 

Biblioteksverksamheten 4 084 4 046 -20 4 026 

Musikskolan 2 462 2 741 -252 2 489 

Summa KFN 23 162 25 833 -2 731 23 102 

Överskott 60 

29

30 

BARN- OCH 

UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Ordförande: Åke Ahl (m) 

Förvaltningschef: Jan Erlandsson 


Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för 

förskole- och skolverksamhet vilket omfattar 

förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, 

fritidshem, särskola, gymnasieskola, komvux och 

högskola. 

Verksamhet 

Verksamheterna ska präglas av hög kvalitet. 

Drivkraften i lärandet ska vara lust, nyfikenhet och 

meningsfullhet. Alla elever ska ges möjlighet och tid 

att nå de nationella målen. 

Förskola 

Verksamheten ska präglas av hög kvalitet vilket ska 

framgå av förskolornas kvalitetsredovisningar och 

målarbete. 

• Varje förskola ska upprätta en kvalitetsredovisning 

som redovisar det årliga kvalitetsarbetet. 

Varje skola har upprättat och redovisat sitt 

kvalitetsarbete. 

För att uppnå valfrihet erbjuder Ovanåkers kommun 

förskoleverksamhet i form av förskola, enskild 

förskola och familjedaghem. 

Grundskola 

Inriktningsmål: 

Måluppfyllelsen för eleverna ska öka. 

Effektmål 

• Det genomsnittliga meritvärdet 

(genomsnittsbetyget från skolår 9) ska ligga på minst 

riksmedelvärdet. 

Meritvärde 2002 2003 2004 2005 

Kommunen 195 201 202 203 

Riket 205 205 207 206 

• Andelen elever som är behöriga att påbörja ett 

nationellt program i gymnasieskolan ska ligga över 

riksgenomsnittet. 

Andel behöriga 2002 2003 2004 2005 

Kommunen 85,0 89,2 86,3 85,0 

Riket 90,0 89,7 89,6 89,2 

Med utgångspunkt i ökad satsning på 

kompetensutveckling och skolförbättring är inte 

måluppfyllelsen tillfredsställande. 

Med hjälp av statsbidraget till personalförstärkningar 

i skola och fritidshem har lärartätheten 

kunnat höjas och är nu uppe i 8,4 lärare/100 elever. 

Gymnasieskola, vuxenutbildning och 

högskoleverksamhet 

Inriktningsmål: 

Utbildningsnivån ska höjas. 

Effektmål: 

• Andelen elever som läser studieförberedande 

program ska ligga över riksgenomsnittet. 

Andel 2002 2003 2004 2005 

Kommunen 43 % 41,6 % 40 % 40 % 

Riket 42 % 36,1 % 34 % * 

* Siffrorna för riket 2005 är ännu inte framtagna. 

• Andelen elever som inom en fyraårsperiod efter 

påbörjade gymnasiestudier på nationellt program 

erhåller slutbetyg ska vara minst 95 %. 

Andel 2002 2003 2004 2005 

Kommunen 96 % 92 % 93 % 93 % 

Riket 80 % 81 % 81 % * 

* Siffrorna för riket 2005 är ännu inte framtagna. 

Måluppfyllelsen i vår gymnasieskola är fortsatt 

hög. 

Elevvårdsenhet och särskoleverksamhet 

Elevvårdsenheten och särskolan ska erbjuda särskilt 

stöd till barn och elever i behov av detta. Arbetet 

bedrivs lösningsfokuserat med ständig förbättring 

av ärendehanteringen. 

Särskolan har kunnat erbjuda utbildning integrerad i 

grundskolan i en miljö nära hemmet. 


Genom kvalitetspropositionen och allmänna råd har 

fokus ytterligare satts på kvalitet i förskolan. 

Antalet barn i förskoleverksamheten ökar tvärtemot 

gjorda prognoser. Detta på grund av ökad 

efterfrågeandel och ökad inflyttning. Under året har 

ytterligare en bidragsfinansierad förskola, 

pingstförsamlingens Noten, fått tillstånd att bedriva 

förskoleverksamhet. 

Landshövdingen har instiftat ett pris till elever som 

gör något bra för att motverka fördomar och 

främlingsfientlighet, ett pris till gymnasiet och ett 

till grundskolan. I år delas priset ur för första 

gången och båda priserna går till skolor i Ovanåkers 

kommun. Alftaskolan för projektet ”Alla lika - alla 

olika” och Voxnadalens gymnasium för 

”Sydafrikaprojektet”.

I Lärarförbundets undersökning ”Bästa skolkommun” 

placerades sig Ovanåkers kommun på 21 

plats, bäst i Hälsingland. 

Under året har Bandygymnasiet startat. Vi har 11 

elever från andra kommuner som genererar 

ersättning från elevens hemkommun. På sikt 

kommer detta att ge kommunen inte obetydliga 

intäkter. 

Ett samarbete har inletts i OBS-regionen som 

innebär att Teknikprogrammet blir fritt sökbart i 

regionen fr.o.m. höstterminen 2006. Detta ger 

eleverna en större valfrihet samtidigt som det 

förhoppningsvis kommer att minska antalet sökande 

till friskolor med denna inriktning. 

Framtiden 

Förskolan 

Möjligheter: Statsbidraget för personalförstärkning 

kombinerad med en kommunal satsning möjliggör 

en sänkning av antalet barn per avdelning. Fortsatt 

kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling av 

arbetslag och ej utbildade barnskötare. 

Risker: Minskade födelsetal. 

Grundskolan 

Möjligheter: Genom ytterligare kompetenshöjning, 

skolförbättringsinsatser och samverkan med andra 

aktörer bl.a. socialförvaltningen och föräldrar ökar 

måluppfyllelsen. En minskning av lokalbeståndet 

medför effektivare organisation. 

Risker: Elevminskning och därav följande 

övertalighet bland personal. Ökade lokalkostnader 

per elev p.g.a. för stora lokalytor. Svårighet att 

organisera optimalt om antalet skolor behålls. Ökade 

resursbehov på grund av ökade sociala problem. 

Risker generellt: Ökade fasta kostnader för främst 

grundskolan. Minskade anslag till läromedel, 

materiel och fortbildning sänker kvaliteten. 

Gymnasieskolan 

Möjligheter: Satsningen på bandygymnasiet, 

skapande av idrottsalternativ, ”den lilla skolans 

möjligheter”, och samverkan inom 

teknikprogrammet kommer att attrahera elever från 

andra kommuner. Fri sökbar gymnasieutbildning 

fr.o.m. hösten 2007 genererar ökade 

interkommunala ersättningar. 

Risker: Fri sökbar gymnasieutbildning fr.o.m. hösten 

2007 ger ökade interkommunala ersättningar till 

andra kommuner. Ökad tillströmning till 

individuella programmet p.g.a. lägre måluppfyllelse 

i grundskolan. Nedläggning av fordonsprogrammet 

p.g.a. ändrat regelverk. 


Förskolan visar på ett överskott beroende på 

anpassning av personal i förhållande till beläggning 

i Alfta skolområde, lägre kostnader för fristående 

förskolor än budgeterat samt högre intäkter av 

avgifter. Gymnasieskolan visar på ett underskott 

beroende på ökade interkommunala ersättningar. 

Elevvårdsenheten uppvisar ett överskott som 

uppstått p.g.a. långtidssjukskrivningar. Övriga 

verksamheter följer budget. Sammantaget uppvisar 

Barn- och utbildningsnämnden ett överskott på 209 

kkr, vilket motsvarar 0,1 %! 

BILD: Gymnasie killen 

FOTO: Christer Åsentorp 

BILDTEXT: Gymnasielektion, Edsbyns 

Arena. 

Gymnasielektion, Edsbyn Arena. 




Nämnd & kontor 5 089 4 639 619* 5 258 

Förskola 35 815 38 349 -4 711 33 638 

Grundskola & 

skolbarnomsorg 

93 472 99 294 -5 652 93 642 

Särskola 10 290 10 790 0 10 790 

Elevvård 3 249 3 116 -275 2 841 

Gymnasium 48 340 55 448 -5 488 49 960 

Komvux, SFI & 

Uppdragsutbildning 

2 047 4 411 -2 363 2 048 

Högskola 608 532 -9 523 

Summa 198 910 216 580 -17 879 198 700 


*Det positiva utfallet beror på gjord periodisering avseende 

statsbidrag för personalförstärkning i skola och fritidshem. 

31

32 

SOCIALNÄMNDEN 

Ordförande: Lars-Erik Häggblom (kd) 

Förvaltningschef: Elisabeth Medin 


Till socialnämndens uppgifter hör att; 

• göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i 

kommunen. 

• medverka i samhällsplaneringen och i samarbete 

med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar 

och enskilda främja goda miljöer i kommunen, 

• informera om socialtjänsten i kommunen, 

• genom uppsökande verksamhet och på annat sätt 

främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, 

• svara för omsorg och service, upplysningar, råd, 

stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till 

familjer och enskilda som behöver det. 

Verksamheten 

Verksamheten har präglats av förändringsarbete i 

syfte att skapa en modern flexibel socialtjänst som 

erbjuder en verksamhet som efterfrågas av brukarna. 

I kvalitetsarbetet har information, bemötande, 

delaktighet och rättssäkerhet granskats genom bland 

annat arbetsmiljö- och brukarundersökningar. Vidare 

har kvalitetsarbetet utförts och följts upp utifrån en 

kvalitetsplan, nyckeltal har redovisats för nämnden 

och en jämställdhetsplan har antagits av 

socialnämnden. 

Målen om samverkansformer, förebyggande arbete 

och öppna former har prioriteras, uppnåtts och varit 

vägledande för förvaltningens verksamheter. 

Målet att uppnå en bättre samordning och 

utnyttjande av personella resurser för att brukare ska 

kunna bo kvar i sin invanda miljö har uppfyllts. 

Verksamheten har alltså under året uppfyllt de 

inriktningsmål som formulerades förutom att 

verksamheten inom alla enheter ska bedrivas inom 

given budgetram. 

Rutiner för beslut om bistånd enligt SoL och LSS 

har förbättrats vilket medför en enhetligare och mera 

rättssäker bedömning. 

Inom omvårdnadsenheten har verksamheten delvis 

förändrats och erbjuder nu ett bredare spektra av 

behovsprövade insatser men också ökade öppna, 

icke behovsprövade insatser i form av bland annat 

dagverksamhet, trygghetsplatser och närboende. 

I kommunen finns ca 840 personer över 80 år och 

antalet köpta vikarietimmar har minskat med 6 036 

timmar jämfört med föregående år. 

2005 2004 

Lägenheter i särskilt boende 149 154 

Korttidsplatser 15 28 

Trygghetsplatser 0 3 

Brukare med hemtjänst 450 437 

Brukare i dagverksamhet 35 17 

Inom handikappomsorgen har en genomlysning av 

verksamheterna i syfte att effektivare använda 

budgeterade medel inletts t.ex. schemaändringar 

och samordning mellan olika enheter. 

Antalet brukare som har personlig assistans, 

kontaktperson och/eller ledsagarservice var 40 st. 

Nio platser fanns i gruppboende och åtta brukare 

bodde i trapphusboende. Omkring 35 brukare hade 

daglig verksamhet och 30 brukare hade boendestöd 

enligt SoL. Kostnaden per närvarodag för brukare 

på dagverksamheten var 770 kr under 2005. 

Inom psykiatrin fanns ett gruppboende med åtta 

platser och korttidsboende fanns för fyra 

barn/ungdomar. 

Timmar 

6000 

4000 

2000 

0 

Vårdtyngd fördelat efter antal 

hemtjänsttimmar 

1632 

1562 

4673 

4458 

4891 

3687 

1912 2108 

Lätt Medellätt Medeltung Tung 

Vårdtyngd 

2004 

2005 

Inom individ- och familjeenheten har 

utredningsenheten för barn och unga utvecklat ett 

strukturerat samarbete med skolan. Inom 

vuxenenheten utvecklas ständigt samverkan med 

försäkringskassa och arbetsförmedling. Individ- och 

familjeenheten har prioriterat insatser för barn och 

unga enligt uppsatta mål för året. 

Formerna för ungdomsboendet på Fallrisgatan har 

utvecklats och nu görs individuella behandlingsplaner 

för de boende där. 

Beroendemottagningen har arbetat aktivt för att nå 

ungdomar. En gruppaktivitet för ett antal ungdomar 

har funnits under året. Totalt har ca 50 personer haft 

behandlingsinsatser.

Utvecklingen av barn- och ungdomsärenden inom 

familjeomsorgen. 

2003 2004 2005 

Antal barn med kontaktperson/familj 44 50 54 

Antal barn placerade i familjehem 5 6 6 

Antal barn omhändertagna enl. LVU 1 3 1 

Antal barn boende på 

7 8 10 

ungdomsboende 

Antal placeringsdygn 958 1551 1657 

Antal anmälningar/ansökningar 57 104 113 

Antal placeringsdygn på institution 169 341 132 

Antal vårdutredningar avseende barn 0 5 5 

Antal adoptionsutredningar 0 1 0 

Antal avtal avseende boende/ 

umgänge för barn 

4 6 2 

Under året har 288 hushåll erhållit försörjningsstöd 

mot 323 hushåll förra året. 

Brutto utbetalt försörjningsstöd 

År Kkr 

2001 5 021 

2002 5 398 

2003 4 118 

2004 4 425 

2005 4 812 


Upphandling av nytt verksamhetssystem för 

förvaltningen har gjorts under året och under hösten 

har installationer och förberedelser vidtagits. 

Begreppet Närboende har utvecklats och införts 

inom äldreomsorgen och syftar på ett ordinärt 

boende i nära anslutning till service och med 

värd/värdinna som en guldkant i vardagen. 

Möjligheten till trygghetsplats upp till tre dygn på 

korttidsboende för att ge anhörig stöd i form av 

tillfällig avlösning i hemmet utan 

myndighetsprövning införs. 

Särskilda larmteam och serviceteam inom 

hemtjänsten har utvecklats. Myndighetsutövningen, 

enligt SoL, vid ansökan om särskilt boende har skilts 

åt, så till vida att brukaren får ett beslut om rätt till 

lägenhet i särskilt boende och ett beslut, enligt 

samma lag, om vilka hjälpinsatser som beviljats i det 

särskilda boendet. 


Målet att samtliga enheter ska bedriva verksamheten 

inom given budgetram har för första gången på 

många år uppfyllts av omvårdnadsenheten. 

Dessvärre har inte handikappomsorgen med 

socialpsykiatrin eller Individ- och familjeenheten 

nått det målet. 

Socialnämndens utfall blev 189 149 kkr. Detta 

innebär ett underskott i jämförelse med budget på 

1 916 kkr. Omvårdnadsenheten visar ett överskott på 

948 kkr, medan Individ- och familjeenheten visar ett 

underskott på 3 089 kkr och handikappomsorgen ett 

underskott på 480 kkr. En av orsakerna är att 

kostnaden för placering av vuxna på institution har 

ökat. 

Anslaget i investeringsbudgeten för nytt 

verksamhetssystem har inte kommit att nyttjas 

förrän andra delen av år 2005 varför förvaltningen 

kommer att begära att resterande pengar förs över 

till kommande år 2006. 

Framtiden 

• Utveckla brukarperspektivet genom utvärderingar 

av verksamhet i form av t.ex. intervjuer med 

brukare. 

• Utveckla nya samarbetsformer och nya arbetssätt 

och därmed organisationens flexibilitet. 

• Möta den ökande efterfrågan på närboende. 

• Aktivt arbeta med att minska sjukfrånvaron. 

• Kompetensutveckling i etik och moral. 

Under de närmaste fem åren kommer ca 75 

personer inom socialtjänsten att ha möjlighet att gå 

i ålderspension. 

BILD: Rullstol 

FOTO: Christer Årentorp 

BILDTEXT: Publik, Edsbyns Arena 

Publik, Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp, 

Nya Elvéns Foto, Edsbyn. 



Nämnd 415 376 376 

Stab 18 030 17 364 17 364 

Individ- och 

familjeenhet 

43 329 46 898 46 898 

Omvårdnadsenhet 125 459 132 047 -7 536 124 511 

Summa SOC 187 233 196 685 -7 536 189 149 

Underskott -1 916 

33

34 

PERSONALREDOVISNING 

Den 31/12 2005 hade organisationen Ovanåkers 

kommun 1 019 tillsvidareanställd personal. Av dessa 

var 856 kvinnor och 153 män. Medelåldern var 45,5 

år för kvinnor och 49 år för män. Medelåldern för 

alla var 46,5 år. Medelåldern har ökat ca 0,5 år sedan 

2004. Framförallt beror detta på att de i ålder 60 och 

äldre ökar medan åldrarna 20-39 år minskar. 

Förutom de som är tillsvidareanställda tillkommer 

timanställda, visstidsanställda, förtroendevalda och 

uppdragstagare. 

Varje månad betalas ca 1 700 löner ut. 

1100 

900 

700 

500 

Antal tillsvidareanställda per år 

1043 

1053 

1039 

1057 

1022 

1019 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Under 2005 har 59 tillsvidareanställda personer 

(ca 5,8 %) avlutat sin anställning. Av dessa avgick 

13 med ålderspension och 11 med sjukersättning. 

Ålder 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1000 

500 

0 

Medelålder 

48 51 45 48 49 

46 45 

45 

2002 2003 2004 2005 

999 

63 116 

922 

Årsarbetare 

60 78 

915 

2003 2004 2005 

44 73 

Män 

Kvinnor 

Tillsvidare 

Visstid 

Tim 

Antalet tim- och visstidsanställda har minskat 

genom den personalpool som inrättades inom vård- 

och omsorg 2004-01-01. 

Antal 

Åldersfördelning anställda 2003-2005 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

400000 

300000 

200000 

100000 

0 

0-19 20- 

29 

30- 

39 

337749 359932 

Ålder 

40- 

49 

50- 

59 

357274 359750 

60w 

Kontant bruttolön inkl po-pålägg i kkr 

2002 2003 2004 2005 

2003 

2004 

2005 

Pensioner 

På grund av att anställda i åldern 60 år och äldre 

ökar kommer även pensionsutbetalningarna att öka 

de närmaste åren. Med hur mycket är svårt att säga 

eftersom det i dag finns en möjlighet att påbörja sitt 

pensionsuttag från 61 till 67 års ålder. 

Ytterligare information om kommunens 

pensionsåtagande återfinns i den ”Ekonomiska 

analysen” på sidan 10. 

2005 

2004 

2003 

2002 

Utbetalda pensioner/år (kkr) 

6 493 

6 704 

6 810 

7 093 

6 000 6 200 6 400 6 600 6 800 7 000 7 200

Sysselsättningsgrad 

100 

98 

96 

94 

92 

90 

88 

86 

84 

82 

80 

85,86 % 

Tjänstgöringsgrad i % och år 

94,54 % 

90,2 % 

89,84% 

2002 2003 2004 2005 

Genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade 2003 då 

de anställda inom vård- och omsorg erbjöds 

möjligheten att arbeta heltid. Varje år har personalen 

inom vård och omsorg möjlighet att välja ny 

sysselsättningsgrad och efter det första året verkar 

sysselsättningsgraden stabilisera sig på en lägre nivå 

än 2003. 

Tidsanvändning 

Totala antalet möjliga arbetstimmar har minskat från 

2 049 303 tim år 2004 till 1 862 180 tim år 2005. 

Detta beror enbart på hur anställningarna läggs in i 

PA-systemet. År 2004 stod de som var tjänstlediga 

som heltidsanställda, medan de från 2005-01-01 

läggs in utifrån den tjänstgöringsgrad de arbetar. 

Detta gäller enbart socialnämndens verksamheter 

men i och med att de har så många anställda blir 

minskningen stor. Dessutom har antalet anställda 

minskat. Detta påverkar inte totala antalet anställda 

och heller inte tjänstgöringsgraden utan enbart totala 

antalet möjliga arbetstimmar. 

Tidsanvändning 2004 

6,9% 

7,7% 

7,0% Nettoarbetstid 

Sjukfrånvaro 

78,4% 

Semester 

Tjänstledighet 

8,3% 

6,9% 

8,8% 

Tidsanvändning 2005 

76,0% 

Nettoarbetstid 

Sjukfrånvaro 

Semester 

Tjänstledighet 

Tänkbara förklaringar till ökat semesteruttag är att 

åldern har ökat på de anställda och därmed även 

antalet avtalade semesterdagar. Tjänstledighetens 

ökning har framförallt två förklaringar, dels 

möjligheten till friår helt eller delvis och dels den 

s.k. kombinationsutbildningen som möjliggjort 

studier på halvtid med ekonomisk ersättning. Totalt 

ca 12 personer har nyttjat dessa möjligheter för helt 

eller del av år. 

Semesterdagar 2003 2004 2005 

Sparade 

16 546 16 699 16 872 

2006- 01-27 betalades 342 semesterdagar ut i 

kontantersättning för de som redan har 40 dagar 

semester sparad och inte tagit ut 2005 års hela 

semester i ledig tid. 

Sjukfrånvaro 

Under 2005 minskade den totala frånvaron, mest 

beroende på en stor minskning av de långtidssjukskrivnas 

frånvaro. 

Sjuk- 

frånvaro 

2003 2004 2005 

Total 

Varav; 

7,05% 7,72% 7,46% 

60 dagar 78,06% 79,15% 76,62% 

Kvinnor 7,96% 8,35% 8,24% 

Män 3,26% 4,88% 4,17% 

0-29 år 2,14% 2,65% 4,81% 

30-49 år 5,38% 6,46% 6,51% 

50 år 

9,44% 10,45% 8,94% 

35

36 

DRIFTREDOVISNING 

Kkr Budget Kostnader Intäkter Resultat Avvikelse 

Nämnder mfl. 

Kommunfullmäktige, valnämnd och revision 772 805 0 805 -33 

Kommunstyrelsen 51 185 99 037 -48 934 50 103 1 082 

Miljö- och byggnämnden 3 902 4 858 -1 444 3 414 488 

Tekniska nämnden 15 468 41 004 -25 667 15 337 131 

Kultur- och fritidsnämnden 23 162 25 833 -2 731 23 102 60 

Barn- och utbildningsnämnden 198 910 216 580 -17 879 198 701 209 

Socialnämnden 187 233 196 685 -7 536 189 149 -1 916 

Summa nämnder mfl. 480 632 584 802 -104 191 480 611 21 

Projektredovisning 

Internt finansierade projekt 1 148 2 218 -1 339 879 269 

Övrigt finansierade projekt 10 0 0 0 10 

Växtkraft finansierade projekt 725 1 526 -858 668 57 

Externt finansierade projekt 0 18 731 -18 897 -166 166 

Summa projektredovisning 1 883 22 475 -21 094 1 381 502 

Gemensamma kostnader/intäkter 

Pensionskostnader 5 996 24 955 -16 244 8 711 -2 715 

Kapitalkostnader -35 207 0 -36 153 -36 153 946 

Övrigt 2 469 868 -1 577 -709 3 178 

Summa gemensamma kostnader/intäkter -26 742 25 823 -53 974 -28 151 1 409 

Avskrivningar 19 500 19 217 0 19 217 283 

Skatter och generella bidrag 

Skatteintäkter -348 897 0 -351 827 -351 827 2 930 

Inkomstutjämning -98 896 0 -98 896 -98 896 0 

Kostnadsutjämning -12 322 0 -12 322 -12 322 0 

Övrigt -12 406 11 370 -21 859 -10 489 -1 917 

Summa skatter och generella bidrag -472 521 11 370 -484 904 -473 534 1 013 

Finansintäkter -3 600 0 -6 509 -6 509 2 909 

Finanskostnader 1 909 2 873 0 2 873 -964 

SUMMA DRIFTREDOVISNING -1 061 666 560 -670 672 4 112 5 173

INVESTERINGSREDOVISNING 

Kkr Budget Utfall Avvikelse 

Nämnder 

Kommunstyrelsen 9 574 5 784 3 790 

Miljö- och byggnämnden 56 49 7 

Tekniska nämnden 11 900 10 564 1 336 

Fastigheter 2 300 1 591 709 

Kultur- och fritidsnämnden 8 350 7 877 473 

Barn- och utbildningsnämnden 1 705 1 639 66 

Socialnämnden 2 704 989 1 715 

Summa nämnder 36 589 28 493 8 096 

EKONOMISKA NYCKELTAL 2001 - 2005 

Kkr 2005 2004 2003 2002 2001 

Antal invånare, 31/12 11 873 11 985 12 051 12 193 12 333 

Skattesats, % 21,90% 21,90% 21,90% 21,90% 21,90% 

Kommunalskatt 347 398 332 100 327 900 320 200 311 300 

Verksamheternas nettokostnader 473 058 460 800 453 800 442 700 421 500 

Verksamheternas nettokostnader / invånare 40 38 38 36 34 

Nettokostnaderna / skatteintäkter, generella bidrag 

och utjämning, % 

99,90% 100,16% 99,70% 99,80% 99,10% 

Finansnetto 3 636 2 793 2 500 2 300 1 300 

Nedskrivning finansiella tillgångar 103 0 3 000 3 000 0 

Eget kapital 329 435 325 300 323 300 322 600 322 400 

Eget kapital / invånare 28 27 27 26 26 

Totala skulder 177 680 186 500 175 700 170 600 191 000 

Låneskuld 58 500 60 000 61 900 64 400 64 900 

Låneskuld / invånare 5 5 5 5 5 

Totala tillgångar 507 113 511 807 499 000 493 200 513 400 

Soliditet, % 64,96% 63,56% 65,00% 65,00% 63,00% 

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % 21,88% 21,51% 22,00% 24,00% 20,00% 

Nettoinvestering 27 837 13 229 13 012 22 537 16 274 

37

38 

BOLAGEN 

Alfta-Edsbyns Fastighets AB Bollnäs-Ovanåkers Renhållnings AB 

Alfta- Edsbyns Fastighets AB äger och förvaltar 

hyresfastigheter i Ovanåkers kommun. 

Verksamheten skall i första hand främja 

kommunens försörjning med bostäder och lokaler. 

Ägd andel: 100 % 

Nyckeltal (kkr) 2005 2004 

Nettoomsättning 102 506 94 277 

Resultat 1 872 1 719 

Balansomslutning 357 559 371 221 

Eget kapital 17 797 15 925 

Antal anställda 64 64 

Helsinge Net AB 

Helsinge Net AB:s verksamhet omfattar utveckling 

och förvaltning av infrastrukturen inom området 

tele- och datakommunikation. 

Dotterbolag: 

IT-Hälsingland AB (ägd andel: 50 %) 

Norrsken AB (ägd andel 4 %) 




Resultat 1 813 354 



Antal anställda 2 6 

Bollnäs-Ovanåkers Renhållnings AB har i uppdrag 

att insamla, transportera, låta behandla, återvinna 

och deponera avfall samt tillverka bränsle. 




Resultat 858 282 



Antal anställda 8 7,5 

OKAB Näringsliv Aktiebolag 

OKAB Näringsliv Aktiebolag har i uppdrag att 

bedriva Ovanåkers kommuns näringspolitiska 

verksamhet. Förvaltning och uthyrning av lokaler 

för industriändamål och därmed förenlig 

verksamhet har bedrivits via helägda dotterbolag. 

Dotterbolag: 

OKAB Fastigheter AB (ägd andel: 100 %) 

Alfta Industricenter AB (ägd andel: 100 %) 




Resultat -200 -51 



Antal anställda 4 4

RESULTATRÄKNING KONCERNEN 

Kkr 2005 2004 

Verksamhetens nettokostnader 

Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens kostnader 

Avskrivningar 

Summa verksamhetens nettokostnader 

Finansiella poster 

Skatteintäkter 

Generella bidrag 

Finansiella intäkter 

Finansiella kostnader 

Summa finansiella poster 

Resultat efter finansiella poster 

221 697 169 422 

-643 302 -579 725 

-33 095 -31 844 

-454 700 -442 147 

347 398 332 136 

126 136 127 890 

7 054 5 273 

-18 923 -18 977 

461 665 446 322 

6 965 4 175 

Skatt -7 -158 

ÅRETS RESULTAT 6 958 4 017 

39

40 

BALANSRÄKNING KONCERNEN 

Kkr 2005 2004 

Tillgångar 


Mark, byggnader och tekniska anläggningar 

Maskiner och inventarier 

Finansiella anläggningstillgångar 

Summa anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Förråd 

Fordringar 

Kortfristiga placeringar 

Kassa och bank 

Summa omsättningstillgångar 

SUMMA TILLGÅNGAR 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Eget kapital 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner m.m. 

Skulder 

Långfristiga skulder 

Kortfristiga skulder 

Summa avsättningar och skulder 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Poster inom linjen 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar Alfta Edsbyns Fastighets AB 

Ansvarsförbindelse 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar 

Löneskatt på pensionsförpliktelser 

Borgensåtagande Alfta-Edsbyns Fastighets AB 

Borgensåtagande Helsinge Net AB 

Borgensåtagande Egna hem, antal 79 stycken (92) 

Borgensåtagande Alfta Tennisklubb 

Borgensåtagande Golfklubben 

636 224 639 152 

43 284 33 416 

3 151 3 272 

682 659 675 840 

569 992 

32 680 72 537 

130 400 88 712 

16 343 25 136 

179 991 187 377 

862 651 863 217 

352 215 345 256 

39 024 35 870 

378 100 392 123 

93 315 89 968 

510 438 517 961 

862 653 863 217 

0 32 025 

175 830 173 216 

42 656 42 022 

310 281 313 929 

2 608 6 568 

2 676 3 229 

2 000 2 000 

1 000 1 000 

Fleruppgiftskommunalförbundet SAM 

916 916 

Borgensåtagande pensionsskuld Alfta-Edsbyns Fastighets AB 2 140 2 036 

Summa ansvarsförbindelser 540 107 544 916

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN 

Kkr 2005 2004 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 

förändringar i rörelsekapitalet 

43 205 38 206 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet 

Förändring av förråd 423 387 

Förändring av kortfristiga fordringar 5 757 2 593 

Förändringar av kortfristiga skulder 3 347 42 376 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 732 83 562 

INVESTERINGSVERKSAMHET 

Nettoinvesteringar -40 035 -22 145 

Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 

Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 121 271 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -39 914 -21 874 

FINANSIERINGSVERKSAMHET 

Förändring av långfristiga skulder 14 023 -40 128 

Förändring av långfristiga fordringar 0 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -14 023 -40 128 

ÅRETS KASSAFLÖDE -1 205 21 560 

Likvida medel och kortfristiga placeringar IB 147 948 92 288 

Likvida medel och kortfristiga placeringar enligt 

årsredovisningen 2004 113 848 

Omklassificering mellan kortfristiga fordringar och likvida medel 

under 2005 avseende 2004:års balansräkning 34 100 

LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA 

PLACERINGAR UB 146 743 147 948 

41

42 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal 

redovisningslag och i enlighet med 

rekommendationer från Rådet för kommunal 

redovisning. 

Avsteg 

Ovanåkers kommun har svårt att leva upp till den 

kommunala redovisningslagen 2 kap 8§ som 

föreskriver en dokumentation av 

redovisningssystemet. Här pågår ett arbete som 

ännu inte är slutfört. 

Kommunens leasing av lös egendom har till 

övervägande del klassificerats som operationella 

leasingavtal. Följaktligen redovisas kommunens 

samtliga leasingavtal som hyresavtal. En översyn 

av denna tillämpning kommer att ske under 2006. 

Koncernkonto 

Under 2005 infördes nya rutiner för 

hantering av kommunens koncernkonto. 

Detta innebär att kommunens samtliga köp 

och försäljningar av värdepapper numera 

redovisas i kommunens huvudbok. 

Noter balansräkning 

Under 2005 infördes en ny klassificering av 

balansräkningens konton. Detta har resulterat i att 

posterna fordringar, kortfristiga placeringar samt 

kassa och bank inte är direkt jämförbara med 

föregående års årsredovisning. Den nya 

klassificeringen anses dock ge en mer rättvisande 

bild av verkligheten. 

Pensioner 

Kommunfullmäktige har beslutat att den så kallade 

individuella delen i pensionsavtalet ska utbetalas i 

sin helhet till den anställde. 

Den särskilda löneskatten på pensionskostnaden har 

periodiserats i enlighet med Rådet för kommunal 

redovisning rekommendation nr 5 och belastat 

resultaträkningen. 

En översyn av kommunens redovisning av 

pensioner kommer att ske under 2006. 

Semester- och ferielöneskuld 

Semesterlöneskulden och ferielöneskulden 

motsvarar de anställdas fordran på kommunen i 

form av sparade semesterdagar. Tillsammans med 

okompenserad övertid och därpå upplupna 

arbetsgivaravgifter redovisas semesterlöneskulden 

som en kortfristig skuld. Skulden redovisas som en 

kort avsättning. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar upptas det år de anskaffas till 

anskaffningskostnaden minskad med eventuellt 

investeringsbidrag. Tillgångarnas bidragsfinansierade 

del avskrivs därmed direkt. 

Kapitalkostnader 

Kapitalkostnader är den samlade benämningen på 

intern ränta och avskrivning. Internräntan beräknas 

på tillgångarnas bokförda värde. Räntesatsen under 

året var 5,5 %. Avskrivningar sker linjärt och 

baseras på rekommendationer från Svenska 

Kommunförbundet. 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen är upprättad 

enligt den kommunala redovisningslagen kapitel 8 

och utformad enligt god redovisningssed. Den 

sammanfattade redovisningen omfattar Ovanåkers 

kommun samt de företag där kommunen har en 

ägarandel som överstiger 20 %. Detta innebär att 

Alfta- Edsbyns Fastighets AB, Bollnäs-Ovanåkers 

Renhållnings AB, Helsinge Net AB och OKAB 

Näringsliv Aktiebolag ingår i kommunens 

koncernredovisning. 

Kommunens koncernredovisning har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell 

konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att 

kommunens aktiekapital i dotterbolagen har 

eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid 

förvärvstillfället. Proportionell konsolidering 

innebär att endast ägda andelar i varje tillgångs- 

eller skuldpost ingår i koncernbalansräkningen. 

Detsamma gäller vid resultatredovisningen där 

intäkter och kostnader tas med i förhållande till 

ägarandelen. Alla interna mellanhavanden har 

också eliminerats proportionellt. 

Obeskattade reserver fördelas med 28 % som latent 

skatteskuld och resten som eget kapital. 

Utöver de i koncernredovisningen ingående 

företagen är kommunen medlem och delägare i 

följande företag; Kommunalförbundet inköp 

Hälsingland, Fleruppgiftskommunalförbundet, 

Hälsinge Tur ekonomiska förening, X-trafik AB 

och Kommuninvest i Sverige AB.

ORD OCH BEGREPP 


Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande 

innehas. 

Avskrivningar 

Planmässig värdenedsättning av 

anläggningstillgångar. 

Balansräkning 

Visar den ekonomiska ställningen och hur den 

förändrats under året. Tillgångarna visar hur 

kommunen använt sitt kapital respektive hur 

kapitalet har anskaffats. 

Eget kapital 

Kommunens totala kapital består av 

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar 

mm), rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- 

och investeringsändamål). 

Internränta 

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i 

anläggnings- och omsättningstillgångar) som 

utnyttjas inom en viss verksamhet. 

Kapitalkostnad 

Benämningen av internränta och avskrivning som 

verksamheter erlägger till finansförvaltningen som 

ersättning för de medel som finansierat en 

investering. 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den 

löpande verksamheten. 

Likviditet 

Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala 

skulder i rätt tid). 

Periodisering 

Fördelning av kostnader och intäkter på de 

redovisningsperioder de tillhör. 

Resultaträkning 

Visar hur förändringen av det egna kapitalet under 

året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring 

kan även utläsas av balansräkningen. 

Skuldsättningsgrad 

Beskriver hur stor andel av kommunens tillgångar 

som är finansierade med främmande kapital. 

Soliditet 

Anger hur stor andel av de totala tillgångarna som 

kommunen själv äger. 

43

Tryck: Hälsinglands Reklamproduktion AB, 0605 

47

Ovanåkers Kommun Tfn 0271-570 00 

Långgatan 24 e-post kommun@ovanaker.se 

828 80 Edsbyn Hemsida www.ovanaker.se

Årsredovisning 2005.indd - Ovanåkers kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?