Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

More documents

Recommendations

Info

Injektion Robinul i.v, i.m mot slem Suppositorier Alvedon 500 mg 1 g mot smärta Venflon Sjuksköterskan bör sätta en subkutan infusionskanyl (Ref. 391350, 24 GA 0,75 IN, 0,7 x 19 mm, LOT styckförpackad, steril) på överarmen, bröstet eller på buken, gärna en plats med god cirkulation (så nära hjärtat som möjligt) och kan inspekteras dagligen. Läkarordination behövs inte. Nålen ska läggas om med ex. Tegaderm över där datum, klockslag och signatur skrivs på bandaget. Den subkutana nålen ska inspekteras dagligen och den bytes var 7:e dag av sjuksköterska. Nålen ska inte genomspolas av NaCl. Morfin, morfin-scopolamin och Robinul kan ges i denna kanyl. Stora volymer av ex. Furix ska helst inte ges i subkutan nål. Cirkulation Cirkulationen avtar i de perifera delarna på grund av utsöndring av adrenalin och kroppsegna endorfiner som en försvarsreaktion. Blodet ansamlas i de understa vävnaderna och cyanotiska fläckar bildas. Huden avger mycket lite värme den blir kall, fuktig och kroppstemperaturen stiger någon grad. Det är alltså inte säkert att det är behagligt med filtar fastän huden är kall. Adrenalin utsöndringen gör också att näsa, armar och ben blir blåmarmorerade och kalla. Pulsen blir svag blir svår att känna och blodtrycket sjunker. Morfin sänker koldioxid i hjärnan och personen upplever att denne inte behöver andas så mycket. Morfinet ”släcker ner andningscentrum” och lindrar upplevelsen av andfåddhet och hosta. Studier har visat att kroppsegna endorfiner har en bedövande effekt i personens kropp. Njurfunktionen Njurfunktionen försämras under döendeprocessen. Inga eller små urinmängder (oliguri/anuri) är vanligt det sista dygnet. Notera när den döende "har kissat" för att se att det inte går för lång tid och obehag uppstår. Oro eller motorisk oro kan vara symtom på en överfylld urinblåsa. Tappning eller KAD kan bli nödvändigt. Se även till att personligt utprovat inkontinensskydd används. God underlivshygien är basal omvårdnad. Urinretention och urinvägsinfektion kan uppstå, ibland krävs antibiotika, detta beslutar läkaren utifrån det palliativa tillståndet. Lungfunktion Oregelbunden andning är en naturlig del i döendeprocessen och går inte att behandla, men kan symtomlindras. Alla kroppens funktioner avtar och andningsuppehåll är ett tecken på att döden närmar sig. Personen får ett ändrat andningsmönster med oregelbunden andning med längre eller kortare andningsuppehåll (Cheyne-stoke). När detta inträffar - lämna inte personen ensam – kontakta sköterskan som kontaktar närstående. Andnöd är ett symtom på störd andning som kan leda till oro och ångest. Det är en subjektiv upplevelse och kan inte skattas av andra. Rossel är ett vanligt symtom. Den döende får svårt att hosta upp och att andas. Segt slem bildas och kan inte avlägsnas på grund av det sviktande allmäntillståndet, sängbundenheten och medvetande sänkningen. Slemmet är ofta bara någon matsked till mängden och beror på att andningsmuskulaturen inte orkar eliminera slemmet. Den döende har ofta inte någon upplevelse av lufthunger. Risken att kvävas av detta slem är liten. Det är vanligt att den som är döende får pneumoni med feber och eventuellt smärta som följd. Ofta upplever närstående och även personalen att den döende "kämpar för att andas". För att underlätta andnöd/rossel kan personalen göra så personen känner sig omhändertagen, stanna upp, uppträda lugnt och säkert vilket inger 8
trygghet, även för närstående. Lossa på åtsittande kläder, höj huvudända, ge stöd under armarna och lägesändringar. Lägesändringar kan ibland ge längre andningsuppehåll, informera närstående om detta. Se till att luften i vård rummet är sval och ren. Viktigt är att iaktta om den döende verkar lugn trots rossel. Om munhålan sugs ren från besvärande och synligt slem brukar resultatet bli att nytt slem bildas och förvärrar läget. Läkaren kan ordinera läkemedel som "torkar" ut slemmet, som Morfin- scopolamin eller Robinul injektion. Viktigt att munvård ges ofta. Hud Vård- och omsorgspersonalen ska dagligen inspektera utsatta hudområden. Använd tvål och vatten och sparsamt med antiseptiska medel. Avlasta och se till att huden är torr. Vid smärtsamma sår lös upp bandage, använd vatten i duschflaska och ge smärtstillande före omläggning. Torr hud och klåda kan ge personen ökat lidande. Behandling finns, så kontakta sjuksköterska. Morfin i gel form som lokalbedövning finns att tillgå. Nervsystemet Hjärnceller med hög ämnesomsättning är känsliga för syrebrist när blodcirkulationen försämras. Syrebristen gör den sjuke medvetslös. Även nervsystemets termostat (hypotalamus) är ur spel när personen är döende. Symtom/tecken på det är slöhet, förvirring, ångest oro, feber, kramper och medvetslöshet. Ofta upplever närstående detta som obehagligt och behöver informeras och lugnas. Läkaren bör se över läkemedelslistan och ordinera behandling för kramplösande, lugnande och smärtstillande symtom. Låt miljön vara lugn, varm, och ge personlig närhet. Prata med arbetsterapeut och/eller sjukgymnast som kan ge råd om lägesändringar som kan ge lindring och avslappning. Musik, "värmekatt" och fläkt kan underlätta omvårdnaden och höja livskvaliteten. Mag- och tarm Mag- och tarmkanalen slutar fungera, eller fungerar allt sämre. Trots att den döende inte äter bildas ändå slaggprodukter i tarmarna, och avföringen har behov av att avlägsnas. Läkaren bör ordinera medel mot smärtsam förstoppning och eventuellt medel mot diarréer. Förstoppning kan ge illamående, diarréer och allmänt obehag. Vid behandling med smärtstillande medel måste laxantia ges fortlöpande för att förhindra ytterligare problem med förstoppning och illamående. Kräkcentrum som är beläget i hjärnstammen tar emot impulser från både balansorganet och magtarmkanalen och kräkning utlöses. Genom analys tas orsak till illamående fram. Det kan vara t.ex. förstoppning, magsår, svampinfektion, yrsel, smärta, ångest och läkemedel. Vid behandling ska personens egna erfarenheter tas tillvara av vad som kan hjälpa till att lindra illamående, som t.ex. små och täta måltider vila före måltid undvika åtsittande kläder försiktiga och mjuka lägesändringar noggrann hygien Tänk på att dessa och andra omvårdnadsåtgärder kan vara mycket effektiva vid lindring av illamående. Det är viktigt att få känna sig fräsch. Använd fantasin och lyssna till den boendes egna knep för att bemästra illamåendet. Ge läkemedel utifrån orsak. Det går även att ge symtomatiskbehandling med läkemedel mot illamående. 9
Page 1 and 2: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
Page 3 and 4: • att fastställa brytpunkten och
Page 5 and 6: akverk. Ta reda på vad personen up
Page 7: försvagad skelettmuskulatur för
Page 11 and 12: Nutrition/Törst Näring är svårt
Page 13 and 14: av dygnsobservation och icke- verba
Page 15 and 16: Låt vård- och omsorgspersonal som

Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?