Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

försvagad skelettmuskulatur
förändrad, ojämn andning med andningsuppehåll (Cheyne-stoke)
torra slemhinnor i näsa och mun
kallsvettig och ibland förhöjd kroppstemperatur
försvagad oregelbunden hjärtverksamhet och puls
perifer kyla, blåröd marmorering av händer, fötter, leder och ben
rosslingar när sekret ansamlas i luftvägarna och försämrad hostreflex
blekhet (vit på nästipp och underläpp) infallande ögon
ingen urinmängd, sjunkande blodtryck
medvetslöshet
Nu är det dags att vara vaksam på symtom, som smärta, rossel och oro/ångest . Om vi vet vilka
symtom som är vanliga i livets slutskede har vi goda möjligheter att ligga "steget före". Vägen att
förstå den döendes situation kan vara svår. Det blir därför viktigt att samtala med varandra i
vårdteamet, sätta ord på det man ser och upplever, dokumentera och att närstående tas omhand på
ett optimalt sätt. Bevara den lugn och harmoni som råder.
Vad händer med kroppen
Framförhållning är viktigt! Vad gör vi om den döende får lungödem, kramper, blödning eller
smärtgenombrott? Alla symtom ska inte behandlas utan frågan ska ställas om det finns en
behandlingsbar orsak till symtomet. Läkaren bör också få rätt information så denne kan bedöma
om personen befinner sig i en tidig eller sen palliativ fas så att läkaren kan ordinera läkemedel i
rätt administrativform.
Döendet kan pågå i timmar - dagar - veckor. Kroppen går in i ett nedbrytningsskede, en negativ
kvävebalans. Kroppen bryts ner och vatten bildas samt ett påslag av endorfin och adrenalin. Det
hjälper inte med dropp eller näring eftersom kroppen inte kan ta upp vätska. Personen får ett
sänkt medvetande, ett "dvalliknande tillstånd" inträder.
Bra kommunikation med närstående är grundläggande i livets sista tid. Kontakten med närstående
ska nu intensifieras och deras behov av information, samtal och stöd måste beaktas.
Läkemedelsgenomgång
Nu infinner sig behovet av att läkaren ser över läkemedelslistan, ofta kan diuretika,
hjärtmediciner, blodtrycksmediciner, antibiotika och antidepressiva sättas ut. Kom ihåg att vissa
läkemedel kan ge utsättningssymtom, och måste trappas ut en längre tid, exempel vissa
psykofarmaka och betablockerare. Undantag för utsättning är läkemedel som har en
understödjande effekt som t.ex. läkemedel mot kärlkramp, kramper och smärta. Undvik onödiga
undersökningar. Det åligger nu läkaren att sätta in smärtbehandling och symtomlindrande
läkemedel. Allt ska dokumenteras och utvärdering av insatta vid behovsmediciner ska ske
fortlöpande, så inte symtom förvärras eller smärtgenombrott sker. Det är viktigt att i förväg ha
ordinationer, när dödsfallet är förväntat. Detta ger ökad trygghet för vård- och omsorgspersonalen
och därmed personen som är döende. Det bidrar till att förtydliga att vården är i palliativt skede.
Läkemedel som bör finnas till hands:
Injektion Morfin 10 mg/ml iv, s.c mot hosta, andnöd, smärta
Injektion Stesolid novum 5 mg/ml iv, im mot kramper och oro
Injektion Morfin – scopolamin i.v s.c mot slem och oro
Injektion Furix 10 mg/ml i.v, i.m mot hjärtsvikt
7