Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun
Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun
dött, har som mål att identifiera brister som finns i vård i livets slutskede/palliativ vård och därigenom skapar ett positivt förändringstryck. Frågorna handlar bl.a. om symtomlindring, information till den sjuke/närstående och medverkan av läkare. Palliativa registret används för att jämföra olika vårdgivare genom att vara en del av Socialstyrelsens öppna jämförelser. Omvårdnad Teamet är en grupp personer med olika arbetsuppgifter, som arbetar mot samma mål och har kunskap och kompetens samt respekt för varandras profession. Enligt WHO är målet att man ska arbeta i team för att kunna ge en bra helhetsvård och i och med detta så kan fem punkter tillgodoses: 1. Erbjuda en aktiv helhetsvård 2. Aktiv symtomkontroll 3. God relation mellan person, närstående och personal 4. Att stödja och bekräfta närstående 5. Följa upp närstående efter dödsfallet Liksom varje människas liv är unikt är varje människas död likaså. Människor som går in i den sista fasen av sitt liv är i behov av ett särskilt omhändertagande och förhållningssätt. Förändringen kan komma snabbt och det är viktigt att vårdpersonal och närstående är förberedda på de förändringar som kan komma mot slutet. Tänk på att få information inte är detsamma som att vara informerad! Omhändertagandet av en döende personen under de sista dagarna vilar på etiska grundprinciper som all palliativ vård: symtomlindring, livskvalitet, kommunikation, närståendestöd och helhetssyn. Målsättningen är att låta personen dö lugnt och med värdighet. Vid svåra situationer kan det därför vara av värde att fatta beslut efter de fyra grundprinciperna: Att göra gott Att inte skada Att respektera självbestämmande Att utöva rättvisa Ordet pallium betyder mantel, kappa. Symbol för att orsaken till sjukdomen ej kan tas bort men döljas, täckas över eller att vården erbjuder en värmande mantel när livet är kallt och ogästvänligt. Målsättningen för vården av en döende människa är att ge så god symtomlindring som möjligt, upprätthålla hennes/hans värdighet och integritet samt stötta närstående. Vård- och omsorgspersonalen bör kunna arbeta nära den döende och vara lyhörd och flexibel inför förändringar i tillståndet samt göra närstående delaktiga i livets sista tid. Livskvaliteten den sista tiden blir det viktiga i omvårdnaden. Det underlättar att känna till personens levnadsberättelse för att kunna avläsa kroppsspråket, ansiktsuttryck, ljud och uppmärksamma tecken på oro, ångest och smärta. Tecken på att döden är nära förestående: uttalad trötthet oförmåga att sortera intryck/konfusion avtagande host- och sväljförmåga 6
försvagad skelettmuskulatur förändrad, ojämn andning med andningsuppehåll (Cheyne-stoke) torra slemhinnor i näsa och mun kallsvettig och ibland förhöjd kroppstemperatur försvagad oregelbunden hjärtverksamhet och puls perifer kyla, blåröd marmorering av händer, fötter, leder och ben rosslingar när sekret ansamlas i luftvägarna och försämrad hostreflex blekhet (vit på nästipp och underläpp) infallande ögon ingen urinmängd, sjunkande blodtryck medvetslöshet Nu är det dags att vara vaksam på symtom, som smärta, rossel och oro/ångest . Om vi vet vilka symtom som är vanliga i livets slutskede har vi goda möjligheter att ligga "steget före". Vägen att förstå den döendes situation kan vara svår. Det blir därför viktigt att samtala med varandra i vårdteamet, sätta ord på det man ser och upplever, dokumentera och att närstående tas omhand på ett optimalt sätt. Bevara den lugn och harmoni som råder. Vad händer med kroppen Framförhållning är viktigt! Vad gör vi om den döende får lungödem, kramper, blödning eller smärtgenombrott? Alla symtom ska inte behandlas utan frågan ska ställas om det finns en behandlingsbar orsak till symtomet. Läkaren bör också få rätt information så denne kan bedöma om personen befinner sig i en tidig eller sen palliativ fas så att läkaren kan ordinera läkemedel i rätt administrativform. Döendet kan pågå i timmar - dagar - veckor. Kroppen går in i ett nedbrytningsskede, en negativ kvävebalans. Kroppen bryts ner och vatten bildas samt ett påslag av endorfin och adrenalin. Det hjälper inte med dropp eller näring eftersom kroppen inte kan ta upp vätska. Personen får ett sänkt medvetande, ett "dvalliknande tillstånd" inträder. Bra kommunikation med närstående är grundläggande i livets sista tid. Kontakten med närstående ska nu intensifieras och deras behov av information, samtal och stöd måste beaktas. Läkemedelsgenomgång Nu infinner sig behovet av att läkaren ser över läkemedelslistan, ofta kan diuretika, hjärtmediciner, blodtrycksmediciner, antibiotika och antidepressiva sättas ut. Kom ihåg att vissa läkemedel kan ge utsättningssymtom, och måste trappas ut en längre tid, exempel vissa psykofarmaka och betablockerare. Undantag för utsättning är läkemedel som har en understödjande effekt som t.ex. läkemedel mot kärlkramp, kramper och smärta. Undvik onödiga undersökningar. Det åligger nu läkaren att sätta in smärtbehandling och symtomlindrande läkemedel. Allt ska dokumenteras och utvärdering av insatta vid behovsmediciner ska ske fortlöpande, så inte symtom förvärras eller smärtgenombrott sker. Det är viktigt att i förväg ha ordinationer, när dödsfallet är förväntat. Detta ger ökad trygghet för vård- och omsorgspersonalen och därmed personen som är döende. Det bidrar till att förtydliga att vården är i palliativt skede. Läkemedel som bör finnas till hands: Injektion Morfin 10 mg/ml iv, s.c mot hosta, andnöd, smärta Injektion Stesolid novum 5 mg/ml iv, im mot kramper och oro Injektion Morfin – scopolamin i.v s.c mot slem och oro Injektion Furix 10 mg/ml i.v, i.m mot hjärtsvikt 7
- Page 1 and 2: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
- Page 3 and 4: • att fastställa brytpunkten och
- Page 5: akverk. Ta reda på vad personen up
- Page 9 and 10: trygghet, även för närstående.
- Page 11 and 12: Nutrition/Törst Näring är svårt
- Page 13 and 14: av dygnsobservation och icke- verba
- Page 15 and 16: Låt vård- och omsorgspersonal som
dött, har som mål att identifiera brister som finns i vård i <strong>livet</strong>s <strong>slutskede</strong>/palliativ vård och<br />
därigenom skapar ett positivt förändringstryck. Frågorna handlar bl.a. om symtomlindring,<br />
information till den sjuke/närstående och medverkan av läkare. Palliativa registret används för att<br />
jämföra olika vårdgivare genom att vara en del av Socialstyrelsens öppna jämförelser.<br />
Omvårdnad<br />
Teamet är en grupp personer med olika arbetsuppgifter, som arbetar mot samma mål och har<br />
kunskap och kompetens samt respekt för varandras profession. Enligt WHO är målet att man ska<br />
arbeta i team för att kunna ge en bra helhetsvård och i och med detta så kan fem punkter<br />
tillgodoses:<br />
1. Erbjuda en aktiv helhetsvård<br />
2. Aktiv symtomkontroll<br />
3. God relation mellan person, närstående och personal<br />
4. Att stödja och bekräfta närstående<br />
5. Följa upp närstående efter dödsfallet<br />
Liksom varje människas liv är unikt är varje människas död likaså. Människor som går in i den<br />
sista fasen av sitt liv är i behov av ett särskilt omhändertagande och förhållningssätt.<br />
Förändringen kan komma snabbt och det är viktigt att vårdpersonal och närstående är förberedda<br />
på de förändringar som kan komma mot slutet. Tänk på att få information inte är detsamma som<br />
att vara informerad!<br />
Omhändertagandet av en döende personen under de sista dagarna vilar på etiska grundprinciper<br />
som all palliativ vård: symtomlindring, livskvalitet, <strong>kommun</strong>ikation, närståendestöd och<br />
helhetssyn. Målsättningen är att låta personen dö lugnt och med värdighet.<br />
Vid svåra situationer kan det därför vara av värde att fatta beslut efter de fyra grundprinciperna:<br />
Att göra gott<br />
Att inte skada<br />
Att respektera självbestämmande<br />
Att utöva rättvisa<br />
Ordet pallium betyder mantel, kappa. Symbol för att orsaken till sjukdomen ej kan tas bort men<br />
döljas, täckas över eller att vården erbjuder en värmande mantel när <strong>livet</strong> är kallt och<br />
ogästvänligt.<br />
Målsättningen för vården av en döende människa är att ge så god symtomlindring som möjligt,<br />
upprätthålla hennes/hans värdighet och integritet samt stötta närstående. Vård- och<br />
omsorgspersonalen bör kunna arbeta nära den döende och vara lyhörd och flexibel inför<br />
förändringar i tillståndet samt göra närstående delaktiga i <strong>livet</strong>s sista tid. Livskvaliteten den sista<br />
tiden blir det viktiga i omvårdnaden. Det underlättar att känna till personens levnadsberättelse för<br />
att kunna avläsa kroppsspråket, ansiktsuttryck, ljud och uppmärksamma tecken på oro, ångest och<br />
smärta.<br />
Tecken på att döden är nära förestående:<br />
uttalad trötthet<br />
oförmåga att sortera intryck/konfusion<br />
avtagande host- och sväljförmåga<br />
6
Change language