Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

More documents

Recommendations

Info

som står personen nära som är sjuk och det kan vara anhörig, vänner, grannar med flera. Information om närståendepenning finns på Försäkringskassans hemsida och i en folder som kan rekvireras från Försäkringskassan. Etnisk och kulturell bakgrund Förberedelserna inför döden är beroende av individens inställning till religion och död. Existentiellt, psykologiskt, socialt och andligt stöd är viktigt för att ge människor ett värdigt avsked från livet. Ta inte saker och ting för givna, utan rådfråga personen och dennes närstående vad de vill för att undvika missförstånd och gör detta till en del i levnadsberättelsen. Om personen inte kan göra sig förstådd eller förstår utifrån språkliga hinder, så begär att få stöd av en tolk för att genomföra samtalet. Människor kan tillhöra olika trossamfund oavsett om de är födda i Sverige eller kommer från andra länder. Det är viktigt att få kunskap. Broschyren ”Respekt och hänsyn” handlar om olika samfunds och religioners ceremonier knutna till dödstillfället, så att du kan tillmötesgå önskningar och behov. Även icke troende vill påverka och följa vissa ceremonier vid dödstillfället. Råd vid mötet med person av annan nationalitet: • se till individen • ställ öppna och nyfikna frågor • gör dig fri från förutfattade meningar om ”den andra” • visa respekt för personens kultur men också för din egen • använd auktoriserad tolk En god palliativ miljö Den sista tiden i livet är den omgivande miljön extra viktig. Rummet och sängen blir en frizon och privat sfär, ett mikrokosmos där små delar är viktiga. En god miljö bidrar till upplevelse av livskvalitet för den döende och påverkar möjligheten till en god omvårdnad. Miljön är även betydelsefull för närståendes upplevelser och minnen. Respektera den döendes revir, genom att knacka innan du kommer in i rummet, sätt dig inte i sängen om inte den döende förmedlar att det går bra. Ibland finns behov av förändring av möbleringen i rummet, för att möjliggöra en god livskvalitet för den döende och för att underlätta omvårdnaden. Ta hänsyn till personens egna önskemål och/eller närståendes idéer samt personalens behov. Tänk på hur sängen är vänd: vill personen se när någon kommer in i rummet, vad finns det att titta på, vara vänd mot ljuset. Utsikten ska aldrig vara en öppen toalettdörr. Bädda med sköna lakan och byt sängkläder ofta. Använd gärna välkända egna lakan som personen känner igen, extra filt eller kuddar vid behov. Markera skillnad mellan dag och natt genom att låta den döende ligga ovanpå den bäddade sängen under dagen. Se till att värme/svalka finns i rummet utifrån den döendes varierande behov. Om det är möjligt utifrån den döendes och närståendes önskemål att ta till vara på en vacker omgivande natur eller uteplats och ge möjlighet att komma ut i sängen eller rullstolen. Musik är ett stimuli för avslappning, kommunikation samt att återuppväcka minnen och känslor. Erbjud stillsam, lugnande musik eller annan musik efter den döendes egen musiksmak. Glöm inte vardagsljudens betydelse för att skapa trygghet och kunna känna igen sig som dofter från mat och 4
akverk. Ta reda på vad personen uppskattar för smaker och dofter och för in detta i levnadsberättelsen. Eftersträva så bekväm vilo- och sittställning som möjligt i sängen eller rullstolen. Balans mellan att få möjlighet att sitta och ligga ned och vila. Vid val av ställningar utgå från personens egen vilja eller vad denne har tyckt om tidigare. Beakta smärtor från kroppen och välj ställningar som kan ge symtomlindring. Vid förändrat hjälpmedelsbehov av t.ex. rullstol, antidecubitus madrasser, sittdynor och hälskydd, kontakta arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Personalen måste besitta flexibilitet, lyhördhet och arbeta med fingertoppskänsla, varsamhet, hänsyn och ödmjukhet. Stor ovisshet och oförutsägbarhet råder vad gäller tidsaspekten. I livets slutskede finns ofta ingen tid att återkomma till, utan det är här och nu. Ta hänsyn till den döendes behov av samtal, närhet och ensamhet. Den döende behöver hjälp med att få ta viktiga avsked av närstående. Närstående ska ha möjlighet att växla mellan närhet och avskildhet. Brytpunkt Brytpunkt (se bilaga1) är när en person med en icke botbar sjukdom försämras och det blir uppenbart att livet går mot sitt slut. Vårdens inriktning behöver då omdefinieras. Det är ofta vårdpersonalen och närstående som får signaler att livssituationen är förändrad och det kan ha föregåtts av en allmän uttalad trötthet, svårigheter att ta sina tabletter, oro/förvirring och upprepade infektioner. Personen blir mer sängliggande, får feber, infektionskänslig, tendens att falla, kan få mer smärta samt slutar äta och dricka vilket leder till viktnedgång. Dessa smygande symtom på döendeprocessen kan vara svåra att se och diagnostisera. Brytpunkten (övergången) till palliativ vård i livets slutskede måste synliggöras för att ge rätt insatser utifrån nationella riktlinjer. Beslut om insättande av åtgärder kan ha olika prioritet beroende på om det sker före eller efter brytpunkten. Brytpunktsbedömning genomförs när livsförlängande insatser inte längre har någon effekt eller sker på bekostnad av personens livskvalitet. Efter brytpunktsbedömning planeras ett brytpunktsamtal med personen och dennes närstående om vårdens inriktning och mål utifrån deras förväntning och önskningar. Det är läkarens ansvar att genomföra och dokumentera (ge palliativ tilläggsdiagnos Z 51,5) detta samtal med personen och dennes närstående, men det ska även dokumenteras i omvårdnadsjournal. Exempel på frågeställningar vid brytpunktsamtal: Vad menas med symtomlindring Nackdelar med parenteral vätsketillförsel Är det något speciellt som oroar Hur vill man som närstående vara delaktig i omvårdnaden Särskilda önskemål Andliga/existentiella behov som är viktiga Individuell vårdplanering kan genomföras för att göra en ny genomförandeplan och få alla delaktiga i vård i livets slut. Detta ger möjlighet för personen, närstående och vård och omsorgspersonalen att stanna upp inför vård i livets slut. Palliativt register Kvalitetsregister inom palliativ vård utgår ifrån erfarenhets- och evidensbaserad kunskap och ger en värdemätare på den palliativ vård som ges, med andra ord för att successivt förbättra vården i livets slut. Datainsamling och dataanalys genom en dödsfallsenkät, som görs efter att personen 5
Page 1 and 2: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
Page 3: • att fastställa brytpunkten och
Page 7 and 8: försvagad skelettmuskulatur för
Page 9 and 10: trygghet, även för närstående.
Page 11 and 12: Nutrition/Törst Näring är svårt
Page 13 and 14: av dygnsobservation och icke- verba
Page 15 and 16: Låt vård- och omsorgspersonal som

Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?