Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

More documents

Recommendations

Info

• självbestämmande; att ge stöd till så stor delaktighet och meningsfullhet som möjligt • sociala relationer; att ge stöd för att kunna bevara viktiga sociala relationer samt kunna umgås med närstående enligt egen önskan • symtomlindring; utifrån personens vilja och behov ge optimal lindring av symtom/obehag • sammanhang och samtycke; önskan att få möjlighet att samtala om sin syn på det levda livet/framtiden/döden Levnadsberättelsen som ifylls vid inflyttning ger en god bild av personens livshistoria, när det gäller uppväxt, relationer, vanor, tankar och känslor. Varje vårdenhet ska ha rutiner när någon dör, som ska kännetecknas av värdighet och respekt. Den palliativa vården i livets slutskede vilar på fyra hörnstenar: • symtomlindring som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga behov • samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag • kommunikation och relation i syfte att befrämja personens livskvalitet • stöd till närstående under sjukdomen och efter dödsfallet Aron Antonovsky utgår från en modell där känsla av sammanhang (KASAM) i livet är den resurs som gör att vissa människor klarar av en svår tillvaro bättre än andra. De centrala begreppen är: • symtomlindring som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov • begriplighet förutsätter en kognitiv insikt av det som händer och sker för att kunna förstå och göra tillvaron strukturerad och förutsägbar • hanterbarhet ger en känsla av att kunna klara av en svår situation • meningsfullhet är när tillvaro upplevs som viktig, vilket ökar motivationen och känslan av att det är värt att kämpa och stå ut med en svår situation, sitt eget döende. KASAM är ett resultat av en process som börjar redan vid situationer i barndomen och är hårt knuten till personens identitet, eftersom det är ett resultat av individens livserfarenhet. En person med en kronisk progressiv sjukdom, exempelvis demens och kognitiv svikt, kan behöva stödjas utifrån sitt KASAM i livets slutskede. Vårdpersonal kan med små medel i den dagliga omvårdnaden och i samråd med närstående göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull i livets slut. Exempelvis berätta om vardagliga igenkännande ting och kunna bibehålla kropps- och rumsuppfattning genom att massera, trösta, lägesändra eller berätta om vad som sker. Personen som är döende kan behöva höra hur allt förlöper, vilka som finns i rummet och i närheten. Att ha kroppskontakt med sina närstående, känna lukt och smak och former. Sammanfattningsvis förändras tillvaron under den sista tiden i livet till ett "micro-kosmos" med fokus på att klara av döendet med hjälp av sitt egna KASAM. Peter Strang, professor i palliativ medicin, anser utifrån sin forskning att meningsfullhet i tillvaron att nära relationer och dagliga aktiviteter är av central betydelse. Att ingå i ett sammanhang och innesluten i en hjälpande relation och att bli sedd, bekräftad, visad omtanke och bli sedd som en resurs, var centralt. Basal palliativ vård Basal palliativ vård är enligt Socialstyrelsen grunden i all palliativ vård och ska utifrån en etisk plattform och medicinsk bedömning erbjudas oavsett diagnos, ålder och vårdform med beaktande av etnisk tillhörighet och kulturella skillnader. Den basala vården: • bedrivs brett i vårdorganisationen och är kvalitetssäkrad • bygger på ett aktivt team av läkare, sjuksköterska och vård- och omsorgspersonal som uppstår utifrån personen och närståendes behov och med möjlighet att verka dygnet runt • dialog med personen och närstående för att ha möjlighet skapa delaktighet i vården 2
• att fastställa brytpunkten och genomföra brytpunktssamtal • kräver att teamet fortlöpande gör etiska övervägande och värnar om människovärdet • förebygger och lindrar basala symtom • erbjuder möjlighet att inte dö ensam • ger stöd till närstående under sjukdomstid och i samband med dödsfallet • har möjlighet till konsultstöd från specialiserad palliativ kompetens • kräver reflektionstid för berörd personal i form av samtal efter att en person har dött Den boendes rätt till information Kommunikation och relation är av största betydelse i palliativ vård. Personen har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, diagnos och vilka åtgärder som planeras, men har ingen skyldighet att ta emot information. Det är han/hon som avgör och dennes vilja ska respekteras. När personen inte har förmågan att ta emot information kan närstående träda in som samtalspartner. Det är läkarens uppgift att genomföra sådana samtal. Sjuksköterskan ansvarar för att initiera ovanstående samtal och att dokumentera i kommunens omvårdnadsjournal. All hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget ansvar att informera personen om åtgärder de själva vidtar och att dessa dokumenteras. Här spelar kontaktpersonalen en central roll eftersom hon/han känner den personen bäst och har ansvar för att personens levnadsberättelse och genomförandeplan hålls aktuell. Närstående I den palliativa vården är det viktigt att: Välkomna närstående • Ge tid och stöd till närstående under sjukdomen och efter dödsfallet • Låt närstående känna sig delaktiga. Ge närstående möjlighet att se den döde för att underlätta sorgearbetet Det innebär att närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd under den sjuke/döendes sjukdomstid. Att som närstående vara delaktig i omvårdnaden kan underlätta sorgeprocessen och stödja relationen mellan den döende och närstående. Respektera om närstående inte vill eller vågar. Ge närstående möjlighet att höra av sig om de har några frågor eller tankar före och efter dödfallet. Det krävs att vårdpersonalen vågar tala, vara tyst, lyssna och vågar använda sin medmänsklighet. Varje familj ska kunna möta döden på sitt eget sätt. Döendet och döden kan ha många ansikten. Extra socialt stöd kan behövas till personer utan eller med få sociala kontakter, familjer med minderåriga barn med flera. När du informerat närstående så fråga alltid upp om något är oklart eller om de har några frågor. Ofta ställer närstående frågor som: Lider hon/han? Hur lång tid tar det? Kan jag gå/stanna? Hör hon/ han mig? Vad händer sen? Ställ gärna frågor tillbaka: Orkar du? Har du någon att prata med? Har du sett någon dö? Hur känner du dig? Vill du vara ensam? Vill du jag ska stanna? Är det något som du oror dig för? Ge närstående av din tid. Stressa inte! Det är ett privilegium att få vara med när någon dör. Du får lära känna en person och dennes nätverk. Du får en ny upplevelse och erfarenhet som du kan delge dina kollegor. Du upptäcker en ny dimension av livet. Glädje och sorg går hand i hand. Närståendepenning Det är viktigt att informera närstående om närståendepenning som kan beviljas sammanlagt 60 dagar per person som vårdas och dagarna kan delas av flera närstående. Närstående är personer 3
Page 1: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
Page 5 and 6: akverk. Ta reda på vad personen up
Page 7 and 8: försvagad skelettmuskulatur för
Page 9 and 10: trygghet, även för närstående.
Page 11 and 12: Nutrition/Törst Näring är svårt
Page 13 and 14: av dygnsobservation och icke- verba
Page 15 and 16: Låt vård- och omsorgspersonal som

Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?