Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

More documents

Recommendations

Info

stötta och var lyhörd för närståendes behov Tecken på att döden är nära förestående: blekhet kring mun och näsa, huden blir kall och fuktig, kroppstemperaturen stiger lite och pulsen förändras och varierar svårt att svälja och torra slemhinnor i näsa och mun sjunkande blodtryck som leder till att urinproduktion upphör försämrad hostreflex och att sekret ansamlas i lungorna dålig perifer blodcirkulation med kyla, blå-röd missfärgning och olika delar av kroppen kan svullna ändrat andningsmönster med oregelbunden andning med längre eller kortare andningsuppehåll och andningen blir mer ytlig uttalad trötthet ett dvalliknande tillstånd som innebär att den döende inte orkar äta utan bara orkar dricka lite. En del döende är vakna ända till slutet medan andra glider in i medvetslöshet insjunkna ögon och en gråaktig ansiktsfärg Ibland kan den döende under de sista dagarna bli motorisk orolig. Försök då utröna orsaken till oron. Det kan vara en fylld urinblåsa, abstinens, obekväm liggställning, smärta, drömmar mm. Ge lindring utifrån orsak. Vid behov kan lugnande läkemedel ges, men oftast hjälper det med att någon är nära och håller om den döende. Be gärna närstående att hålla den döende i famn och göra vaggande rörelser, så att han/hon finner ro. Var uppmärksam på brytpunkten i det sena palliativa skedet. Försök ligga före – använd din fantasi! Behandla besvärande symtom, dock inte alla symtom. Bra kommunikation i teamet och med närstående är grundläggande i vård i livets slutskede. Närstående Håll de närstående informerade om vad som händer och att de som närstående kan man alltid göra något. Uppmuntra närstående att vara delaktiga i omvårdnaden, kamma håret, smörja fötterna, tvätta händerna och ansiktet, massera händer och fötter. Fråga om de vill vara med vid vändningar och hjälpa till vid munvård, men detta kräver att du instruerat närstående först. Ge de närstående möjlighet att vara ensamma med den döende. Utgå alltid ifrån den döende och närståendes behov. Skapa så få rutiner som möjligt, utan tillgodose personens individuella behov, då varje människa är unik. Om den döende har ångest och oro gör tillsyn ofta hos den döende och be närstående att vara nära. Visa omtanke om de närstående genom att de ges möjlighet att gå ifrån och äta, fika eller ta en promenad. Under tiden kan du som vårdpersonal gå in ofta till den döende eller sitta en stund vid sängen. Att vara hos den döende Döendet är en del av personens tillvaro och man lever tills man dör. Att vara hos den döende ger möjlighet: att ge och uppleva trygghet och omtanke till närhet genom att använda dina händer varsamt och med respekt att prata med den döende och att skratt inte är förbjudet att skapa en stämningsfull miljö med friskt luft, musik och annat som den döende uppskattar 14
Låt vård- och omsorgspersonal som känner personen bäst vara den som gör tät tillsyn och är hos personen vid behov efter personens önskan. När döden inträffar När livet slutar upphör andningen. Det kan komma ett eller par djupa andetag till efter en stund, men sedan är allt tyst. Hjärtverksamheten och pulsslagen försvinner helt. Några oregelbundna pulsslag kan ibland kännas efter sista andetaget. Ett lugn sprider sig över den dödes ansikte och anletsdragen slätas ut, den döde ser fridfull ut. Avslappning inträder i de tidigare kanske spända och sammandragna musklerna i armar och ben. Nu finns det inget som brådskar och närstående kan stanna kvar och ta ett sista farväl. När döden har inträffat För närstående kan det vara betydelsefullt att se den döde, men de närstående måste själva bestämma om de vill. Det kan underlätta förståelsen av att döden är ett faktum, förhindra plågsamma tankar om hur den döde såg ut och utgöra grunden för ett sorgearbete. Fråga de närstående: hur de vill att den döde ska göras i ordning och om de vill medverka utifrån egna önskemål vad de anser viktigt i denna situation t.ex. om hakan ska bindas upp och vilka kläder den döde ska ha på sig Det är alltid de närstående som bestämmer. Var beredd på frågor från närstående och lotsa frågorna vidare som du inte kan svara på. Tänk på att inget brådskar. Om de inte har några önskemål tänd gärna ett ljus, men gör inte rummet sterilt så att de närstående inte känner igen sig. Personalen ska bemöta närstående med värdighet och respekt och vara lyhörda för deras önskemål. Detta får stor betydelse för hur närstående upplever situationen och vilka minnen efterlevande får. När en äldre människa dör på ett äldreboende har hon/han ofta vistas där en längre tid och vårdpersonalen har hunnit upprättat en relation med den döde. Det finns alltså ett behov för både närstående och vårdpersonalen att få tala om den döde och en stund få minnas den tid som varit. Ansvar för vård i livets slut i särskilt boende Vård – och omsorgspersonal i boendet har ansvar för att: • ge en god individuell vård i livets slutskede • ha ett värdigt och respektfullt bemötande • beakta personens etiska, andliga och kulturella behov • rapportera iakttagelser till sjuksköterska och dokumentera • följa Riktlinje vård i livets slut Sjuksköterskan har ansvar för att: • utbilda och handleda i riktlinjer • initiera till brytpunktsamtal och palliativ genomförandeplan • analysera symtom, ordinera omvårdnadsåtgärder, göra uppföljning och dokumentera 15
Page 1 and 2: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
Page 3 and 4: • att fastställa brytpunkten och
Page 5 and 6: akverk. Ta reda på vad personen up
Page 7 and 8: försvagad skelettmuskulatur för
Page 9 and 10: trygghet, även för närstående.
Page 11 and 12: Nutrition/Törst Näring är svårt
Page 13: av dygnsobservation och icke- verba

Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?